Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

Okej då! – åländskt j
Sedan 1 december förra året gäller EU:s Lissabonfördrag,
med ordförande och hög representant
för utrikespolitiken bland mycket
annat. Att få fördraget ratificerat av alla länder
var en lång process. Tjeckiens president Vaclav
Klaus stretade emot in i det sista har vi läst i
tidningarna. Men han var inte sist att skriva
på om någon tror det. Bara ett par dagar innan
fördraget skulle träda i kraft godkände Ålands
parlament, lagtinget, fördraget, om än med
tvekan.
För Åland har vägen till Lissabonfördraget
varit en lång och snårig
process. Det lilla självstyrande
öriket mellan Finland och Sverige har
alltsedan Finlands EU-medlemskap
hävdat att Åland och andra självstyrande
regioner ska erkännas på EU-nivå, men
framgången har uteblivit. Och några bra
inomstatliga lösningar har man inte heller
nått.
Ålänningarna hävdar att de gett ifrån
12 | n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0
TexT och bild: TorsTen hallberg
stor tVeKAn nÄr FÖrdrAget godKÄndes
sig makt till Bryssel, men inte fått något
tillbaka. EU ser nämligen bara stater,
inte självstyrande områden, så återkopplingen
från EU:s sida har stannat i
Helsingfors. Åland vill ha en egen plats
i EU-parlamentet, ha talerätt i EGdomstolen,
utökad möjlighet att delta i
beredningsprocessen i EU:s ministerråd
och det som tillkom i och med Lissabonfördraget,
nämligen subsidiaritetskontrollen.
Den innebär att ett nationellt
parlament kan protestera om man tycker
att ett lagförslag inom EU strider emot
principen att en fråga ska beslutas på rätt
nivå, när frågan lika gärna kan avgöras
nationellt, regionalt eller lokalt.
På Åland bor 28 000 människor, och i
Helsingfors har man förmodligen tyckt
att det var rätt höga krav av en grupp som
bara utgör en halv procent av Finlands
hela befolkning. I synnerhet kravet på en
plats i EU-parlamentet har varit viktig