24.09.2013 Views

Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

a till Lissabon till slut<br />

för ålänningarna och med tiden har vissa<br />

politiska grupperingar surnat till och<br />

tyckt att om vi inte får parlamentsplatsen<br />

så röstar vi nej till EU-fördraget.<br />

Att idka utpressning mot den finländska<br />

regeringen eller inte är vad frågan<br />

har handlat om sedan Lissabonfördraget<br />

hamnade på Lagtingets bord våren 2008.<br />

Och alltsedan dess har den åländska<br />

landskapsregeringen förhandlat med regeringen<br />

i Helsingfors och dess speciella<br />

Ålandsminister.<br />

nu blev det, trots allt, ett ja i omröst-<br />

Någon gång måste vi ta strid, säger Fredrik<br />

Karlholm, Obunden Samling.<br />

ningen i lagtinget i Mariehamn i november.<br />

Två tredjedels majoritet krävdes<br />

och 24 av de 30 lagtingsmedlemmarna<br />

röstade ja till slut.<br />

Och kanske hade inte ett nej inneburit<br />

mer än en pinsamhet för Finland, åtminstone<br />

inte till en början. I praktiken<br />

skulle säkert politiska förhandlingar<br />

kommit igång, som kanske hade lett till<br />

att Åland ändå, i ett senare skede, hade<br />

anslutit sig. Men det hade i sin yttersta<br />

konsekvens också kunnat lett in på en<br />

väg där Åland så småningom lämnat<br />

EU.<br />

Men det allra första som skett hade,<br />

åtminstone enligt nej-sägarna, varit att<br />

Finland skulle ha begått ett fördragsbrott.<br />

Om Finlands president ratificerat<br />

fördraget för hela Finlands del trots att<br />

Åland skulle ha låtit bli att ratificera<br />

eller sagt nej, så hade det varit ett sådant<br />

enligt Fredrik Karlholm i partiet<br />

Obunden Samling i lagtinget i Mariehamn.<br />

Han är en av de politiker som<br />

röstade nej till Lissabonfördraget. Hans<br />

argument var att tvinga Finlands regering<br />

till förhandlingsbordet.<br />

– Det kanske är konfrontationspolitik,<br />

men vi har varit fogsamma i 15 år<br />

nu och försökt hitta en lösning. Vi har<br />

inte kommit någon vart. Någon gång<br />

måste man ta strid för sin sak och det<br />

här var ett gyllene tillfälle, säger han.<br />

Fakta<br />

Lissabonfördraget är det eU-fördrag<br />

som har gett unionen en<br />

president, även om denne tituleras<br />

ordförande, och en hög representant<br />

för utrikespolitiken som ska<br />

fungera som eU:s utrikesminister.<br />

Antalet eU-kommissionärer kommer<br />

att minska till 18 stycken från<br />

och med 2014. eU-parlamentet<br />

utökas i och med Lissabonfördraget<br />

till 750 ledamöter. sveriges ledamöter<br />

ökas från 18 till 20 medan<br />

Finland får 13 ledamöter.<br />

finland har två lagstiftande parlament,<br />

den finländska riksdagen och lagtinget<br />

på Åland. Det ena är representerat i<br />

Bryssel och kan föra sin talan på de områden<br />

som det finländska parlamentet<br />

har exklusiv behörighet på. Det åländska<br />

parlamentet, lagtinget, har exklusiv behörighet<br />

inom vissa områden men har<br />

alltså i praktiken ingen möjlighet att<br />

påverka i Bryssel. Men Ålands egen regeringschef,<br />

– titeln är lantråd – Viveka<br />

Eriksson, tycker ändå att förhandlingarna<br />

med den finländska regeringen varit<br />

framgångsrika på alla fyra punkterna<br />

trots att Finland i december nekade<br />

Viss framgång, men vi nådde inte ända<br />

fram, menar lantrådet Viveka Eriksson,<br />

regeringschef i ö-riket.<br />

➤<br />

n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 | 13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!