Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

More documents

Recommendations

Info

tema ÖReSUND Öresundsregionens tio första år har präglats av en stark ökning av kontakterna över riksgränsen, kraftigt ökad arbetspendling, ingen hög- ljudd kritik av regionstänkan- det eller av själva den fasta förbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn. Den minnesgode minns nog den häftiga debatten för och emot bron på 1980- och 90-talet. Men hur blir framtiden? Anders Olshov i Malmö är chef för Øresundsinstituttet, en organisation som analyserar näringslivet, politiken och samhällsutvecklingen i regionen. Anders Olshov har ett svar på framtidsfrågan. Hur ser Öresundsregionen ut om 50 år? – Då har Skåne och Själland blivit en region med omkring fyra miljoner invånare. Det är en ökning med en miljon jämfört med dagens befolkning. Den uppluckring av nationsgränsen i Öresund som vi redan ser tecken på har fortsatt. Köpenhamn kommer inte att vara lika danskt och Malmö inte lika svenskt som idag. Städerna har smält samman till en multietnisk storstad, en början till en skandinavisk metropol som drar till sig även norrmän och finländare. Över Öresund finns inte bara bron och tunneln mellan Malmö och Köpenhamn utan kanske tre fasta förbindelser. Vilka negativa effekter kan en fortsatt utveckling av regionen få? – Det blir ökad trängsel i trafiken, trångt på både tåg och vägar, säger Anders Olshov. – När fler danskar flyttar till Skåne, framför allt till Malmö, ökar trångboddheten där. Det kan leda till att svaga grupper kommer i kläm. Det är inte så att alla blir vinnare. Köpenhamnare söker sig till Malmö eftersom bostäderna är billigare där. Samtidigt hamnar malmöborna i en storstad med högre boendekostnader än de tidigare varit vana vid. Anders Olshov tror också att regionens utveckling innebär att det sker en uttunning i Skånes och Själlands ytter- | n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 ”Framtiden? Då har Skåne vuxit ihop med Själland” områden men att det kan motverkas av att det blir billigare, lugnare och grönare att bo där än i själva metropolen. Och många vill ju bo så. Om nu Malmö-Köpenhamns attraktionskraft ökar så kraftigt, vad ska framtidens människor arbeta med där? – Eftersom det blir dyrt att bo i den tänkta metropolen är det folk med de högsta lönerna som söker sig dit. Till exempel de som arbetar inom finans- eller fastighetsmarknaden, läkemedelsindustrin, i den nya kommande teknologin inom IT. Kommunikation i alla former blir en viktig del i det framtida storstadsområdet. Förbindelserna med omvärlden blir avgörande för det kunskapssamhälle som växer fram i regionen. framväxten av ett avancerat kunskapssamhälle kan redan märkas. På bägge sidor av Sundet finns avancerad läke- medelsindustri, man talar om ett Medicon Valley. IT-forskningen har redan ett starkt fäste främst i Lund och det mycket stora projektet ESS – European Spallation Source - byggs enligt planerna snart där. ESS är en forskningsanläggning där man med hjälp av neutroner undersöker hur material är uppbyggda. Anläggningen kostar 13 miljarder kronor och kommer att dra till sig forskare från hela världen. I detta perspektiv kommer Öresundsregionen om 50 år, med Anders Olshovs ord, att i sitt centrum ha ”Malmö-Lund- Köpenhamn som en binationell och multietnisk storstad ”. de nationella gränserna löses upp. Och i regionen kommer det att bo en miljon människor mer än idag. Då kan det behövas tre fasta förbindelser över Sundet som Olshov siar om. Det är trångt på Öresundstågen redan idag. Bild: Sture NäSluNd
– Det var som att släppa ut anden ur flaskan! Allt som låg och väntade vällde fram och det blev en väldigt kraftfull satsning både på människor- nas resande, men också på företagen, högskolornas och sjukvårdens samverkan. Det kom väldigt mycket på en gång. Det är Christina Husmark Pehrsson, moderat minister för samordning av nordiskt samarbete i den svenska regeringen, som säger detta om effekten av att Öresundsförbindelsen öppnades för tio år sedan. – Jag åkte för en tid sedan med tåget från Köpenhamn till Malmö och såg då alla människor på väg hem från sina jobb. För dem var det som att sätta sig på ett pendeltåg från vilken stad som helst. För alla som använder regionen som sin arbetsplats blir det nog mer naturligt för varje dag. Förr var det väl så att man reste till Danmark, nu åker man till jobbet. arbetspendlarna är den grupp som oftast kommer i kontakt med de gränshinder som fortfarande finns, både för enskilda människor och företag som vill verka på andra sidan gränsen men bo kvar i sitt hemland. Nordiska rådet har sedan ett par år ett särskilt Gränshinderforum som leds av den finländske politikern Ole Norrback. Han anser att verkligheten är en helt annat än den allmänna retoriken om att det är problemfritt att röra sig i <strong>Norden</strong>. – Visserligen går det bättre nu än tidigare, men det är inte bra ännu. De svar som Gränshinderforum får från myndigheterna är alltför ofta runda, undanglidande eller direkt avvisande. – Det känns mycket frustrerande, speciellt som vi kunnat notera att myndigheternas svar ofta baserar sig på okunnighet, dock mer sällan på ovilja. Husmark Pehrsson säger om gränshindren: – Jag vill poängtera att den nuvarande svenska regeringen hittills har löst 26 olika gränshinder. Vi ger dessutom två miljoner till de gränsregionala informationskontoren. Men det finns fortfarande flaskhalsar och det är inte säkert att vi snart kan få bukt med dem. Det handlar om socialförsäkringar och skatter. – Jag är positivt otålig. Jag vill att det ska hända mer. Och jag kommer därför att i samtal med statsministern upplysa honom om problemen och påpeka att vi måste ta hand om rapporterna från Gränshinderforum på ett bra och riktigt sätt. Är det politikerna eller tjänstemännen som inte gör vad de ska? – Vi får väl ta på oss skulden allihop. Men det finns en lösning. Jag har till exempel föreslagit de nordiska samarbetsministrarna att vi ska ha gränshinderfrågorna på dagordningen vid varje möte. Så blir det. – Det finns väldigt många onödiga gränshinder som är ganska lätta att få bukt med, men det finns också några som tema ÖReSUND ”Gränshindrens lösning måste upp på varje möte” är stora och svåra och några som vi aldrig kommer att lösa. Har Sverige som stat nytta av en stor stark region vid Öresund? – Det anser jag. Nationerna vinner på starka regioner och tar vi tillvara den kraft vi har i norra Europa, de nordiska länderna med dess regioner så blir vi väldigt starka tillsammans. för tio år sedan sprang tiotusentals människor en halvmara över Öresundsbron i samband med att den öppnades för trafik. En av dem som då sprang var Christina Husmark Pehrsson. I år genomförs ett liknande Brolopp. Men Husmark Pehrsson kommer inte att återfinnas bland de 30 000 deltagarna. Hon har inte haft tid att träna. Men hon deltar förmodligen på annat sätt i den nya regionens tioårsfirande. ➤ Bild: MagNuS fröderberg/NordeN.org n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 |
Page 1 and 2: Nr 1 2010 | Pris 29 SEK | 25 DKK |
Page 3 and 4: Till kamp mot särskrivningar! eder
Page 5 and 6: Märkesåret, flipp eller flopp? Et
Page 7: drömmen i uppfyllelse För tio år
Page 11 and 12: också betalar för till exempel sk
Page 13 and 14: a till Lissabon till slut för ål
Page 15 and 16: Nytt utseende, bättre tillgänglig
Page 17 and 18: Folkehögskolen og holdbar utviklin
Page 19 and 20: många världar låsta positioner n
Page 21 and 22: ar: En besvikelse Andreas Carlgren,
Page 23 and 24: ild: johannes jansson/norden.org bi
Page 25 and 26: Om tio år kommer jag fortfarande a
Page 27 and 28: Jozef Dzyaloshinsky, professor och
Page 29 and 30: Leif Ove Andsnes ”Pictures refram
Page 31 and 32: En högtflygande djuping - men vem
Page 33 and 34: Svår nöt att knäcka Snacka om up
Page 35 and 36: met och jantelagen ”…rolig och
Page 37 and 38: finska långdistanstraumat. Finland
Page 39 and 40: Danmark leder ministerrådet Danmar
Page 41 and 42: NorDisk säkerhetspolitik i götebo
Page 43 and 44: Blivande svensklärare på norsk-da
Page 45 and 46: ...oCh 70 År i VästerÅs Deltagar
Page 47 and 48: ✁ FÄRJE- TUREN SPRIDER VÄRME OR
Page 49 and 50: Barents - ett gränsland i Norden
Page 51 and 52: Nöd och lust Sverige och Finland i

Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?