Nordens Tidning nr 1 2009 - Föreningen Norden

Nr1›2009 

Tidskrift från Föreningen Norden 

TEMA: Vad ha n d l a r Mä r k e s å r e t 1809 o M ? 

PRIS› 29SEK 2,5EUR 25DKK 26NOK 264ISK 

Aug u s t MA l M s t r ö M s “Åt e r t Å g e t 1809”

GÖTA KANAL 

En tur på Göta kanal inleder resan till Medevi Brunn och Vadstena, 

belägna i en naturskön bygd fylld av minnen från vår historia. 

2 dagar • 20/5, 9/9 

Tel 08-660 18 00 WWW.FAVORITRESOR.SE 

2 | NORDENS tIDNINg Nr1 >2009 

RESOR 

FÖR SJÄLEN 

I FÄNRIK STÅLS OCH TOPELIUS FOTSPÅR 

Sverige och Finland har mer än 600 år av gemensam historia. 

Under ”Märkesåret 1808-09” besöker vi platsen för ett av 

Sveriges största nederlag. 5 dagar • 21/5, 20/8 

HJÄLMARE KANAL OCH GRYTHYTTAN 

En färd med båt på Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg 

och med övernattning på landets kanske mest kända gästgivaregård. 

2 dagar • 24/5, 23/8 

HÄLSINGLAND – LANDET DÄR SJÖARNA LE 

Tillsammans med vår specialist på Hälsingland tar vi del av det rika arvet 

som efterlämnats av kringvandrande målare, spelmän och hantverkare 

från trakten. 3 dagar • 5/6, 11/9 

MIDSOMMAR I VÄRMLAND 

Vi fi rar midsommarafton med folklustspelet ”Värmlänningarna” 

och midsommardagen ser vi det fi nska nationaleposet ”Kalevala”. 

4 dagar • 18/6 

LOFOTEN MED HURTIGRUTEN 

Naturen i Nordnorge har en unik skönhet; de branta fjällen, 

de djupa fjordarna och det speciella ljuset gör en resa i dessa trakter 

till en stor upplevelse. 6 dagar • 24/6, 2/7 

INLANDSBANAN 

En unik möjlighet att få uppleva en stor del av Sverige och kanske 

det mest exotiska. Vi upplever Peterson-Bergers Frösön 

och samekultur bland annat i Silvermuseet skapat av 

lappmarksdoktorn Einar Wallquist. 5 dagar • 24/6 

SKÅNES OKÄNDA SLOTT 

Peter Hagwall, sedan 10 år bosatt på den mellanskånska lands - 

bygden, visar oss några av sina smultronställen i mellersta 

och norra Skåne. 4 dagar • 7/7, 9/9 

KONST OCH MUSIK I HÄLSINGLAND 

Magnifi ka gårdar, böljande dalgångar och oförfalskad folklore 

tillsammans med musikupplevelser av världsklass. 3 dagar • 12/7 

DALHALLA OCH HILDASHOLM 

Mozarts sagoopera ”Trollfl öjten” ikläds ny gestalt i Dalhalla. 

2 dagar • 7/8, 14/8 

EN ÖLÄNDSK RESA 

Vi botaniserar bland öländska målare, konsthantverkare och 

glaskonstnärer och upplever den särpräglade naturen på södra Öland, 

bland annat Ottenby fågelstation på Alvaret. 3 dagar • 4/9 

BESTÄLL FAVORITRESORS KATALOG 2009! 

Finlandsinstitutet 

är ett aktivt och mångsidigt kulturhus i centrala Stockholm 

I vårens 2009 program bl a: 

Ons 18/2 kl 18.30 Ny forskning om ett gammalt krig: Max 

Engman, Nils-Erik Forsgård och Martin Hårdstedt om finska 

kriget 1809-1809. 

Tis 10/3 kl 18.30 Folkmusik: JPP, spelmansmusik från Kaustby 

Mån 16/3 kl 18.30 Sofi Oksanen om Baby Jane och Puhdistus 

Tors 26/3 kl 18.30 Film på Zita: Varghyndan (Käsky) 

Tors 2/4 kl 10-16.30 Språkseminarium: Vad innebar 1809 för 

språken i Sverige och Finland? Anmälan www.sprakradet.se 

Tis 7/4 kl 18.30 En deckare till påsk: Leena Lehtolainen, Staffan 

Bruun, Torsten Pettersson i samtal med Merja-Liisa Heikkinen 

Mån 20/4 kl 13-16 Framtidskonferens - om välfärdsstaten. 

n 

e 

n 

ö 

k 

r 

ä 

H 

i 

n 

o 

T 

o 

t 

o 

F 

Lör 25/4 kl 15-24 Mer än Mumin - frossa i finsk populärkultur: 

Timo Nieminen, CMX, Idolae, Brightboy mm (150/100 kr) 

Sofi Oksanen Staffan Bruun Leena Lehtolainen 

Weckström 

Leif 

Foto 

Finlandsinstitutet Snickarbacken 4/Birger Jarlsgatan 35 

111 83 Stockholm tel 08-545 212 00 www.finlandsinstitutet.se 

t 

h 

c 

u 

o 

B 

a 

t 

t 

o 

l 

r 

a 

h 

C 

o 

t 

o 

F 

Gotland 

sommarkurser 

Upplev Gotland i sommar. 

Aktivera dig på semestern 

och gå en kurs hos oss. 

Vi har ett rikt och varierat 

utbud av kurser 

inom bl.a. natur, kultur 

och hantverk. 

Besök vår hemsida eller ring 

och beställ kurskatalogen. 

gotlands folkhögskola 

hemse 0498-20 36 50 

fårösund 0498-20 38 80 

folkhogskolan@gotland.se 

www.gotland.fhsk.se

Nordens Tidning ges ut 

av Föreningen Norden 

sedan 1943. Upplagan är 17 

000 exemplar och går till 

föreningens medlemmar i 

Sverige samt till prenumeranter 

i Sverige och övriga 

Norden. 

Prenumeration 

4 nr /år. Sverige, 100 SEK, 

övriga Norden: 130SEK, 

övriga världen: 150SEK. 

Betalas på PG: 28 44 - 9, 

”Prenumeration Nordens 

Tidning” anges på talongen 

Ansvarig utgivare 

Mats Wallenius 

Chefredaktör 

Torsten Hallberg 

Adress 

Föreningen Norden 

Box 12707 

112 94 Stockholm 

Telefon 

+46 (0)8 50 61 13 00 

Fax +46 (0)8 50 61 13 20 

E-post torsten@norden 

Hemsida www.norden.se 

Annonser 

Irmér Media AB 

+46 (0)8 742 10 08 

Repro & Tryck 

Åkessons Tryckeriaktiebolag 

Produktion och form 

Irmér Media AB. 

För åsikter och inlägg i publicerade 

artiklar står respektive 

författare. Redaktionen ansvarar 

ej för obeställt material 

samt förbehåller sig rätten att 

korta i artiklarna. 

Omslagsbild 

Österbottens museum, 

foto Erkki Salminen. 

s i d. 

6 

4 

6 

TEMA: Vad ha n d l a r Mä r k e s å r e t 1809 o M ? 

Ledare 

Märkesåret 1809 

12 Grönland och klimatet 

18 Nordiska entreprenörer 

23 Spindelväven 

24 Suzanne Brögger 

28 NORDSUP 

32 Rivet i arkivet! 

Välkommen till en ny tidning! Ja, varje ny utgåva 

av en tidning är i och för sig ny. Men den här gången 

är Nordens Tidning ny i dubbel bemärkelse. Ny utgåva, 

men också ny form och design. Från och med 

detta nummer sköts nämligen tidningslayouten 

av nya krafter, Irmér Media! Men den nya designen 

är kanske onödigt att påpeka här. Den som inte ser 

att tidningen har förändrats när han slår upp den 

bör ta ett allvarligt snack med sin optiker. 

Nu är en tidning ju inte bara form utan också innehåll. 

Så jag hoppas att vi ska kunna vässa det 

redaktionella också, även om ni också i fortsättningen 

får hålla till godo med eder gamla redaktör. 

Det här numret tar upp Märkesåret 1809, markeringen 

av att det är 200 år sedan Sverige förlorade 

Finland. Det som skedde 1809 har fått stora konsekvenser 

för både Sverige och Finland. 

En annan sak som får konsekvenser, inte bara 

för Sverige och Finland, är den pågående klimatförändringen. 

I detta nummer kan ni läsa om hur 

man upplever den på Grönland, där glaciärerna 

smälter allt mer. Klimatförändringen kommer vi 

att följa i Nordens Tidning framöver. Det har blivit 

en angelägen fråga för Föreningen Norden. I våra 

lokala avdelningar arrangerar man studiecirklar 

och vi har också startat en hemsida kring klimatfrågorna, 

www.arenanorden.org. Där finns mycket 

intressant ta del av. Välkommen till ett nytt år med 

en ny Nordens Tidning! 

33 

35 Tipset/röster 

RECENSIONER 

36 Böcker 37 Film 38 Musik 

39 

40 

46 

47 

48 

Nordtiser 

FNUF 

Så in i norden 

Kalendarium 

Korsord 

Medlemskapet 

Red a k t ö R ’n 

INNEHÅLL 

NORDENS tIDNINg Nr1 >2009 | 3

Led 

90 

a R e 

Den 24 februari 1919 publicerades uppropet 

om att bilda de första föreningarna 

Norden. Uppropet var ett resultat av 

nästan ett års förberedelser. Men så var 

också tillkomsten något unikt. Det skedde i en tid då 

samverkan mellan de nordiska länderna var långt ifrån 

självklar. Länderna var upptagna med egna nationellt 

viktigare uppgifter. I Finland hade man att göra med sin 

nyvunna självständighet efter drygt hundra år av rysk 

överhöghet och dessförinnan av sex sekler av svenskt 

välde. Motsvarande process fortgick i Norge, som efter 

drygt fyra sekler varit i union med Danmark och därefter 

knappt hundra år med Sverige. I Danmark såg man 

utsikter om återförenande med det gamla hertigdömet 

Slesvig i norra Tyskland, vilket aktualiserade en rad frågor 

som gjorde samnordiska initiativ mindre viktiga. I 

Sverige var den dominerande utrikespolitiska frågan 

ålänningarnas önskan om en återförening med Sverige. 

Island var vid denna tid fortfarande i union med 

Danmark. 

Allt detta till trots, i händelserna kring 1918-1919, 

lyckades några vidsynta personer med konststycket 

att med brett stöd i samhällets etablissemang bilda de 

första Nordenföreningarna i Danmark, Norge och Sverige. 

Därmed hade man lyckats med något som var, och 

fortfarande är, unikt i världen. Föreningarna Norden är 

nämligen de enda ideella föreningar som har till huvuduppgift 

att verka för stärkt sammanhållning och samarbete 

mellan några regionalt avgränsade länder. 

Med den historia som de nordiska länderna har, var 

för sig och tillsammans, är det ingen självklarhet att de 


år & 

av Mats Wallenius 

Generalsekreterare Föreningen Norden i Sverige 

arbetet fortsätter! 

skall samarbeta. Att just det som inte var en självklarhet 

1919 idag är det mest självklara är en oerhört stor framgång 

som vi med stolthet kan känna oss delaktiga i genom 

vår verksamhet under 90 år. Kanske har vi varit för 

lyckosamma. Alla tar det idag självklara som en odödlig 

självklarhet. Men varje generation måste genom kunskap 

och upplevelser få insikt i den nordiska historien 

och det nordiska samarbetets möjligheter. Det är därför 

oerhört viktigt att de nya kursplaner som under detta år 

skall utarbetas för grundskolan har formuleringar om 

Norden. Dagens och morgondagens elever blir inte mer 

europeiska eller globala genom att hoppa över Norden. 

Vår stora satsning under 2009 med en temadag om de 

svensk-finska relationerna och om dagens Finland är 

därför mycket viktig. Temadagen sker den 9 november 

och är en del i satsningen kring det officiella Märkesåret 

1809. Mer information kommer att presenteras löpande 

på vår särskilda hemsida www.fokusfinland.se 

Vi har under 90 år med framgång förvaltat arvet 

från föreningarna Nordens initiativtagare. Men är vi 

idag lika visionära som de var 1919? Vilken fråga är 

idag inte en självklarhet som vi borde göra till något 

nordiskt självklart i framtiden? Tankar kring detta ger 

svaren på vår framtida uppgift och legitimitet. Kanske 

ligger utmaningen i ett ökat nordiskt samarbete på de 

globala arenorna. Att de nordiska länderna tillsammans 

tar ett tydligt ledarskap för att föra en utveckling i rätt 

riktning. FN:s stora klimatkonferens i Köpenhamn, 

som börjar den 7 december, kan bli en första möjlighet 

för Norden att visa på ett aktivt ledarskap för att få tillstånd 

ett nytt klimatavtal. Kanske är vår kampanj under 

2009 på temat Norden och framtidens klimat ett första 

steg i arbetet med att finna en ny roll för föreningarna

” 

… är vi idag lika 

visionära som de 

var 1919? 

Norden. Kampanjen är en av de största som vi har genomfört 

under de senaste åren och den har devisen ”lokalt 

deltagande – global insikt – nordiskt agerande”. I 

den bifogade foldern kan du läsa mer om kampanjen. 

Jag rekommenderar dig att delta i någon av studiecirklarna 

och att besöka www.arenanorden.org 

Lämna gärna foldern till en bekant eller arbetskamrat 

som undrar vad Föreningen Norden arbetar med. 

Är vi då klara med det traditionella arbetet med att 

stimulera en ökad kulturell samhörighet mellan de 

nordiska länderna? Är det dags att sätta punkt för den 

verksamheten efter 90 år? Nej, dessvärre inte. Det nya 

tv-programmet i SVT, en pratshow på fredagskvällar 

med namnet Skavlan efter den norska programledarens 

namn, är ett bevis på att vi har mer arbete att göra. Eller 

för att citera tidningen Expressens tv- recensent Maria 

Näslund: ”Jag tar det som en förolämpning att SVT 

textar allt som Fredrik Skavlan säger. Svenskar förstår 

norska och gör man det inte är det på tiden att man lär 

sig”. Det skulle vara intressant om SVT vågade – eller 

hade viljan – att sända åtminstone ett program utan 

textning. Då kunde det göras olika undersökningar om 

vad TV-tittarna tycker om textning samt vad de förstod 

och inte förstod av de norska inslagen. Det skulle bli 

den första testen på norsk språkförståelse i Sverige hos 

folk i gemen. Något motsvarande har mig veterligen 

aldrig gjorts. 


t e m a : mäR k e s å R e t 1809 

När sverige delades 

– om betydelsen av 1809 för finland & sverige 

Va d h a n d l a r m ä r k e s å r e t o m? 

Va d a n g å r o s s 1809? 

Va r f ö r g ö r sVenska statsministrar 

alltid sin första 

utlandsresa till fi n l a n d? 


Svaret på frågorna 

är detsamma: Sverige 

och Finland är genom 

sitt historiska arv närmare 

sammanflätade 

än några andra länder. 

Fredrikshamnsfreden 1809, Sveriges genom 

tiderna mest hårdsmälta fred, innebar att Ryssland 

tog en tredjedel av Sverige med en fjärdedel 

av befolkningen. Detta är knappast något 

att fira, inte ens i Finland, som blev en del av 

det tsarryska imperiet. Men 1809 blev startåret 

för en finländsk stat, som senare blev det 

självständiga Finland. Därför högtidlighålls 

de gångna 200 åren som ett märkesår för de 

svensk-finländska relationerna. 

Text: Hans-Albin Larsson 

Bild: Erkki Salminen, Österbottens Museum; Riksarkivet; 

Finlands Nationalmuseum och Torsten Hallberg 

Napoleonkrigen kastade om maktbalanserna 

och gränserna i Europa. Rivaliteten mellan 

England och Frankrike fick nya förutsättningar 

när Napoleon lade under sig hela Väst- och 

Centraleuropa. Sverige, liksom Ryssland, tillhörde 

Napoleons motståndare och den svenske 

kungen Gustav IV Adolf var kompromisslös 

i sin syn på den franske uppkomlingen. Napoleons 

militära framgångar ledde till att den 

ryske tsaren Alexander I, i Tilsit 1807, tvingades 

till samarbete med fransmännen mot England. 

Sverige vägrade absolut och följden blev 

att Ryssland med franskt stöd kunde anfalla 

Sverige. Så utbröt 1808 finska kriget, ett krig 

Sverige var dåligt rustat för och som ledde till 

den katastrofala freden i Fredrikshamn. Själva 

krigsförloppet, dvs. förberedelserna, taktiken

och genomförandet, präglades av otillräcklighet 

och kungen avsattes våren 1809, en omvälvning 

som också gjorde slut på den grundlag 

som Gustav III låtit införa. 

Freden innebar att Ryssland flyttade sin 

gräns längre än någonsin förr åt väster. Fram 

till 1809 var Finland ett geografiskt begrepp 

som innefattade den del av Sverige som låg 

öster om Bottenhavet. Från 1809 var Finland 

ett administrativt och politiskt begrepp som 

innefattade allt tidigare svenskt land öster om 

Torne och Muonio älvar samt Åland. Redan 

före fredslutet tillförsäkrade sig tsaren, vid en 

lantdag i Borgå, samtycke från representanter 

för Finlands befolkning. Han garanterade att 

Finland skulle få behålla sina lagar, dvs. adeln 

fick behålla sin samhällställning 

och bönderna riskerade 

inte livegenskap. Den lutherska 

tron garanterades också. Själva 

poängen ur tsarens synvinkel 

var att den svenska grundlagen, 

alltså Gustav III:s regeringsform, 

gav närmast hela 

makten åt regenten. I Finland 

kom därför denna grundlag att 

leva kvar under hela 1800-talet 

medan den i Sverige upphörde 

just 1809. Därför utvecklades 

Finland från samma administrativa 

och kulturella grund 

som Sverige. 

När Sverige nu var tillbakaträngt 

ända till Torne älv ändrade 

ryssarna Finlands östgräns 

till den gamla svensk-ryska gränsen vid Systerbäck 

på karelska näset. Kexholms län vid 

Ladoga, som varit svenskt utan att vara en del 

av egentliga Sverige, tillfördes också det nya 

storfurstendömet. En ny administrativ huvudstad 

byggdes upp i småstaden Helsingfors och 

den dittills dominerande staden i Finland, Åbo, 

berövades sin ledande ställning. Finland kom 

politiskt att ledas av en regering, kallad senaten, 

där tsarens roll spelades av en generalguvernör. 

Först 1863 sammankallades lantdagen. 

Från ryskt perspektiv var det angeläget att 

uppmuntra en icke-svensk finländsk identitet 

men under en strikt censur. Detta ledde ändå 

gradvis, när nationalismen fått fäste, till framväxten 

av en finländsk nationalism samtidigt 

som det i Ryssland uppstod en allt mer chauvinistisk 

storrysk nationalism. 

Konflikten med det ryska styret var självklar 

och ledde till en allt hårdare förryskningspolitik 

där ryssarna inte gav lantdagen någon 

möjlighet att påverka besluten. Genom Rysslands 

förlust i kriget mot Japan 1905 mildrades 

trycket i Finland. Året därpå infördes allmän 

rösträtt men inte parlamentarism. Förryskningspolitiken 

återupptogs och avbröts först 

i och med utbrottet av första världskriget. Fin- 

land var inte krigförande, trots att landet lydde 

under tsaren, men de senaste hundra årens utveckling 

hade ekonomiskt knutit Finland till 

Ryssland och i Finland fanns ryska regementen. 

Beroendet av vad som hände i St Petersburg 

var stort. Efter att tsaren störtats i februari 

1917 försökte den socialistiskt dominerade 

lantdagen återställa det finländska självstyret 

men upplöstes då av den nya ryska regeringen. 

Skyddskårer och röda garden bildades i Finland. 

När lantdagen fått en borgerlig majoritet 

I Sverige blev 

konsekvensen att 

Gustav IV Adolf, 

näst intill enväldig, 

gavs skulden för 

det framgångslösa 

försvaret mot det 

ryska anfallet. 



Tsar Alexander 

I vid lantdagen i 

Borgå i mars 1809. 


och bolsjevikerna i november tagit makten i 

St Petersburg förklarade lantdagen 6 december 

1917 Finland självständigt. En ny nordisk 

självständig nation hade fötts. 

I Sverige blev konsekvensen av kriget att 

Gustav IV Adolf, näst intill enväldig, gavs skulden 

för det framgångslösa försvaret mot det 

ryska anfallet. Våren 1809 störtades han i en 

militärkupp. Kuppmakarna ville ha en snabb 

fred och en ny regeringsform för att återskapa 

den maktbalans som traditionellt funnits i 

Sverige. Genom 1809 års regeringsform delades 

makten mellan kungen och riksdagen. 

Denna författning gällde sedan ända fram till 

1974 men i praktiken ändrades den successivt 

när kungen stegvis avstod från att utöva 

sin makt. Den föreskrivna maktbalansen omintetgjordes 

genom parlamentarismen men 

å andra sidan har det svenska systemet därefter 

inneburit en maktdelning, eftersom inget 

parti, utom (s) 1968-70, haft egen majoritet i 

riksdagen. 

När Karl XIII 1809 blev kung var han gammal 

och barnlös. En dansk prins utsågs till 

tronföljare men avled snart. Riksdagen hoppades 

att en allians med Frankrike skulle ge Sverige 

möjlighet att vinna Finland åter. Valet föll 

därför på den franske marskalken Bernadotte. 

Som fransk militär kunde Bernadotte inte se 

någon poäng med att återerövra Finland och 

få en lång gräns mot Ryssland. Han visste hur 

omöjligt det varit för Napoleon att landstiga i 

England och kastade en blick på kartan. Den 

skandinaviska halvön var betydligt mer lättförsvarad 

än ett Sverige som inkluderade Finland. 

Således vore det mer logiskt för Sverige

att erövra Norge men för detta fordrades att 

landet på nytt blev Napoleons fiende. År 1812 

kom läget för Bernadotte. När Napoleon nu angrep 

Ryssland hakade han inte på utan sökte 

tvärtom samarbete med tsaren och lovade att 

inte försöka återta Finland. I stället lovade 

tsaren honom ryskt stöd för att vinna Norge. 

Detta fordrade ett krig mot Danmark, som 

styrde över Norge, och som var en av Napoleons 

bundsförvanter. 

År 1814 deltog Sverige i en allians mot 

Napoleon och när han besegrades 

förlorade också 

Danmark. Freden slöts i 

Kiel och innebar att Norge, 

men inte de norska öarna 

Grönland, Island och Färöarna, 

avträddes till Sverige. 

Norrmännen önskade dock 

inte att bli svenskar, utan 

förklarade sitt land självständigt 

och antog en egen 

grundlag. Efter att svensk 

trupp gått över gränsen 

nåddes en kompromiss 

som innebar att Norge fick 

behålla sin grundlag och 

acceptera en union med 

Sverige där den svenska 

kungen också skulle vara 

norsk kung och utrikespolitiken skötas från 

Stockholm. Nära 100 år senare, 1905, sade 

norrmännen upp unionen, vilket då accepterades 

av Sverige. Sålunda blev konsekvensen av 

Rysslands erövring av Finland att de nordiska 

länderna blev dubbelt så många, fyra i stället 

för två. 

För Sverige innebar förlusten att gränsrivaliteten 

och de ständigt återkommande krigen 

med Ryssland upphörde. Finland och Sverige 

hade varit ett i 600 år men gick nu olika vägar. 

Sverige skulle aldrig någonsin ha kraft att återvinna 

Finland och med tiden framstod det heller 

inte som önskvärt. När Finland inte bara var 

en stat utan också en nation var den svenska 

finlandspolitiken helt inriktad på det nära och 

goda grannskapet. 

Förlusten av Finland, följd av 1812 års politik, 

är en huvudförklaring till den nära 200-åriga 

fredsperioden. Finland har aldrig varit militärt 

hotat från väster och 1800-talet blev därför 

en lång fredsperiod men inte ett sekel i frihet. 

När Finland väl blev självständigt, vilket i hög 

grad måste tillskrivas Rysslands svaghet i samband 

med första världskriget, fick Finland ärva 

Sveriges ständigt problematiska relation med 

den store grannen i öster. Stalin ville behärska 

de länder tsarerna behärskat. För Finlands del 

fick Molotov-Ribbentroppakten 1939 samma 

effekt som uppgörelsen i Tilsit 1807, nämligen 

ett ryskt anfall. 

Under kalla kriget var Finland genom den 

s.k. VSB-pakten (vänskap, samarbete och bistånd) 

noga med att hålla en god grannrelation 

till Sovjetunionen. Efter dess sammanbrott 

har Finland visat stark vilja till EU-integration 

och mer sällan än Danmark och Sverige haft 

invändningar mot centralisering av makt 

till Bryssel. Detta torde i hög grad kunna tillskrivas 

Finlands geografiska läge. Krimkriget 

(1851-54) var det sista tillfälle när det fanns en 

realistisk möjlighet att ändra den gällande ordningen. 

Storbritannien och Frankrike, nu på 

samma sida, bekämpade det ryska inflytandet 

på Balkan. Den svenske kungen Oskar I verkade 

för att västmakternas huvudstyrka skulle 

General von 

Döbeln leder 

sina trupper. 



” Märkesåret 


sättas in mot St Petersburg och inte Krim. Om 

så skett kanske Sverige skulle kunnat haka på 

men endast en mindre styrka avdelades för en 

framstöt genom Östersjön. Vid den följande 

freden tvingades emellertid Ryssland att garantera 

Ålands demilitarisering. Långt senare, 

handlar om att sprida 

kunskap om den svensk-finländska 

gemenskapen som en grund för förnyad 

folklig kontakt på alla samhällsområden. 

efter att Finland blivit självständigt och Åland 

1920 sökt återförening med Sverige, hänsköts 

frågan om Åland till den internationella domstolen 

i Haag. Resultatet blev att Åland kvarstod 

inom Finland men med en fördjupad autonomi, 

något som både Sverige och Finland 

accepterade. 

Om Gustav IV Adolf hade anpassat sig till 

Napoleon hade Sverige knappast blivit anfallet 

av Ryssland 1808. Finland hade inte förlorats. 

Ätten Bernadotte hade aldrig kommit i närheten 

av den svenska tronen och Norge hade 

stannat kvar som en del av det danska väldet. 

Här vid Oravais stod ett avgörande slag mellan Sverige 

och Ryssland den 14 september 1808 

Den gamla regeringsformen hade fortsatt att 

gälla. En blick på kartan ger emellertid vid 

handen att Sverige knappast hade kunnat hålla 

sig vid sidan av konflikter med Ryssland. När 

Peter I grundlade St Petersburg skapades en ny 

källa till konflikt. Finland sågs som en möjlig 

väg till attack mot den kejserliga huvudstaden. 

Antingen hade Ryssland senare försökt erövra 

Finland eller också hade Tyskland tryckt på för 

att få ett brohuvud mot St Petersburg under de 

båda världskrigen. Men vi kommer aldrig att få 

veta, eftersom resonemanget är hypotetiskt. 

Idag är Sverige och Finland inte enbart 

grannländer. Samhällssystemen, förvaltningen, 

värderingarna, traditionerna m.m. är i en 

Kung Carl XVI Gústaf deltog vid invigningen av 

Märkesåret 1809 i januari 

internationell jämförelse snarlika därför att de 

bygger på många seklers identiska utveckling. 

Händelserna 1809 innebar att Sverige delades 

och den östra delen blev Finland. Det som uppenbart 

skiljer är förstås språken men finska 

är ett minoritetsspråk i Sverige och svenska är 

ett av två officiella språk i Finland. Märkesåret 

handlar om att sprida kunskap om den svenskfinländska 

gemenskapen som en grund för förnyad 

folklig kontakt på alla samhällsområden. 

Svenska statsministrar kommer att fortsätta 

att först resa till Finland.

Vad händer under Märkesåret? 

16 februari 

17 mars 

29 mars 

2 april 

14 maj 

16 maj 

6 juni 

18 juni 

26 juni 

6 september 

17 september 

17 september 

26 september 

2 oktober 

23 oktober 

9 november 

Med anledning av Märkesåret 1809 ordnar Dramaten i Stockholm en festkväll. Kvällen är 

inledningen på flera arrangemang under våren och skådespelerskan Stina Ekbladh leder 

satsningen. 

En framtidskonferens som fokuserar på forskning och näringsliv äger rum i Stockholm 

stadshus. 

Till minne av Borgå lantdag ordnas ett arrangemang i Borgå gymnasiums rikssal för företrädare 

på högsta statliga nivå i Finland. Samtidigt ordnas ett arrangemang som återspeglar 

händelserna under den aktuella tidsperioden för allmänheten i Borgå domkyrka. 

Språkrådet arrangerar ett gratis seminarium på Finlandsinstitutet i Stockholm på temat 

“Vad innebär Märkesåret 1809 för språket?”. Arrangemanget är ett samarbete mellan 

Finlands ambassad, Finlandsinstitutet, Samfundet Sverige-Finland och Märkesåret 1809. 

Mer information på Språkrådets hemsida 

Gemensamt regeringssammanträde. Den svenska och finländska regeringen har ett historiskt 

första gemensamt regeringssammanträde i Tavastehus i Finland. 

Musikaliska möten på Hötorget. Allt ifrån uppträdanden på Hötorget till barnteater och 

utställning inne i Konserthuset i samarbete med Märkesåret 1809. 

Livrustkammaren ordnar en utställning med anledning av Märkesåret 1809. Den har visats 

i Helsingsfors och kommer nu till Stockholm. Kungen och Finlands president är beskyddare. 

En svensk-finsk konst-, konsthantverks-, design- och slöjdutställning med vernissage 18 

juni på bryggeriet i Nora. Öppen hela sommaren. 

Premiär för Krigsoperan i Haparanda-Tornio. Krigsoperan är ett gemensamt verk av den 

tornedalske författaren Bengt Pohjanen och den finländske kompositören Kaj Chydenius. 

Göteborgs kommun arrangerar i anslutning till Finnkampen en blåvit vecka, som fokuserar 

på Sverige och Finlands gemensamma kultur. 

Umeå kommun ordnar tillsammans med flera andra aktörer en internationell fredskonferens 

i Umeå med anledning av Märkesåret 1809 och att det sista slaget under Finska kriget 

stod i Sävar utanför Umeå. 

I samarbete med Centrum Balticum och Fredikshamns stad ordnas en konferens med temat 

Östersjöområdets framtid. 17 september är också det datum då freden i Fredrikshamn 

undertecknades 1809, vilket resulterade i att östra rikshalvan blev ryskt territorium. 

Konserthuset i Stockholm ger en mini-opera med Kungliga Filharmonikerna, Sakai Oramo 

och Karleby Operaförening. 

Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm inviger en utställning med finskt måleri från 

1800- och tidigt 1900-tal med titeln “Bilder från Finland - land och folk”. 

Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg anordnar konferensen “Finland 

mellan öst och väst” i Malmstenssalen på Handelshögskolan i Göteborg. 

2009 

Temadag i svenska och finländska skolor med aktiviteter i olika ämnen utifrån material 

om ländernas gemensamma historia, finska språket och Finland av idag sammanställt av 

Föreningen Norden och Utbildningsradion. 


& 

Grönland 

klimatförändringen 

Hela 75,54 procent av grönländarna röstade ja till att 

utöka det självstyre som gällt i förhållande till Danmark 

sedan 1979. Den danska regeringen väntas lägga fram ett 

lagförslag som ska behandlas i folketinget under våren. 

Och nästa sommar kan den nya ordningen vara införd. 

Klimatförändringen är en av orsakerna till den optimistiska 

stämningen på världens största ö. 

”Landskapet skapar människorna. Vi är lite fatalistiska.” 

säger Alibak Hard. Han tillhör den generation 

som håller på att ta över det grönländska samhället. Han 

är 36 år, lärare på Sulisartut Høyskoliat i Qaqortoq och 

nämndeman. 


Text: Anders Scaherström 

Bilder: Anders Schaerström, Gerd 

Nyström & Börje Kjellén 

Alibak Hards far föddes i ett torvhus 1941. Han fick 

sin egen kajak när han var 6, sköt sin första säl när 

han var 9. Alibak själv jagar och fiskar på fritiden. Att 

grönländarna lever på naturens villkor är tydligt, men 

hos Alibak och andra yngre, utbildade grönländare 

blandas nog fatalismen med en tilltagande nationell 

självsäkerhet och en vilja att styra landet i ett globalt 

sammanhang. 

-Den grönländska kulturen är en marginalkultur, 

fortsätter Alibak, på så sätt att vädret och klimatet 

bestämmer över bären, renarna, torsken och sälarna. 

Följaktligen också över människornas och om huruvida 

kulturen ska överleva eller inte.

” 

-Landskapet skapar människorna. 

Vi är lite fatalistiska.” 

Nu när omvärlden oroar sig för växthuseffekten anar 

emellertid en del grönländare morgonluft. Grönland 

skulle kunna tjäna på högre genomsnittstemperatur. 

Den klimatförändring som tycks vara ett faktum, lär i 

alla fall påverka Grönlands näringsliv – och livsstil. 

- Visst påverkar vi människor klimatet, säger Ivars 

Silis, den lettiske geofysikern, som sedan många år arbetar 

i Grönland som fotograf, filmare och författare. Men 

i hur stor utsträckning – det kan inte ens experterna 

avgöra. Därför ska man vara försiktig med att bedöma 

trender utifrån de senaste tio årens utveckling. Vi som 

har varit med längre kan själva se svängningarna. På 

sextiotalet var vintrarna kalla, men gamla grönländare 

kan berätta att på fyrtiotalet var det så milt att det ibland 

inte fanns någon snö om vintern. 

Oavsett vad orsakerna må vara, så hör vi samma sak 

från flera av dem som vi träffar: klimatet har faktiskt 

blivit mildare i Grönland. En av dem som säger det är 

svenske Tyrone Blidstrand, som sedan många år bor i 

Gardar/Igaliku, längst in i Igaliko fjord (Ejnarsfjorden). 

Generellt brukar stränga vintrar i Europa betyda 

milda i Grönland och vice versa. Det beror på polarlågtryckens 

läge. Då de ligger längre söderut kommer de 

stränga nordvindarna ned till södra Grönland, medan 

varma vindar över Atlanten tränger upp över nordvästra 

Europa. 

-Klimatet har faktiskt 

blivit mildare på Grönland, 

konstaterar svenske 

Tyrone Blidstrand, som 

sedan måga år bor 

i Gardar/Igaliku 

Tyrone Blidstrand 

Foto Gerd Nyström 


Foto Börje Kjellén 

GRö n L a n d oc h kL i m at f ö R ä n d R i n G e n 

Naturen är aldrig i 

balans, menar den 

lettiske geofysikern 

Ivar Silis som sedan 

många år arbetar i 

Grönland 


-Naturen är aldrig i balans, fortsätter Ivars 

Silis. De senaste 100 åren har klimatet ändrats 

avsevärt. En stor förändring inträffade 1916 – 

det blev varmare, sälarna drog norrut, torsken 

kom i stället. Till slutet av sextiotalet var fisket 

fantastiskt, men därefter försvann torsken och 

i stället gick räkorna till. Nu tycks torsken vara 

tillbaka och eftersom den äter räkor, så sjunker 

räkbeståndet i förhållande till torsken. 

Forskningen bekräftar intrycken. Sedan 

man 1875 började mäta temperaturerna regelbundet 

i Grönland har trenden varit svagt sti- 

gande, men inte jämnt. Ungefär 1960 bröts den 

stigande trenden, genomsnittstemperaturerna 

sjönk fram till 1990. Sedan dess har de stigit. 

Nu är det ingen tvekan om att inlandsisen 

drar sig tillbaka. Nya öar och halvöar dyker 

upp. Vinterisen blir inte heller så tjock som 

den var förr. Även havsisen och drivisen minskar. 

Isbergen är inte längre så stora som de var 

förr. Forskning visar att kalvningsfronten för 

Ilulissat-glaciären har dragit sig tillbaka 40 km 

sedan 1850 men hela 15 km bara sedan 2002! 

Såväl djur som människor påverkas. En 

alldeles färsk forskarrapport pekar på tre 

omständigheter som avgör om arktiska djurarter 

ska kunna överleva klimatförändringar. 

Det handlar om hur begränsad deras föda är, 

hur säsongsberoende de är av isen samt i vad 

mån de är beroende av havsis, antingen för att 

komma åt byte eller för att undvika rovdjur. 

De arter som enligt rapporten är mest känsliga 

för klimatförändringen är isbjörnen, narvalen 

och blåssälen (klappmytsen). Men även 

grönlandsval, vitval, grönlandssäl, largasäl, 

bandsäl och valross är i viss mån känsliga för 

klimatförändringarna. 

Näringslivet påverkas. Filmaren 

Isak Kleists nya film ”Ved de frossne 

floder” skildrar också ett Grönland i 

förändring och påminner om att landet 

lever på naturens villkor. Säl, val, 

torsk, räka – grundvalarna för grönländarnas 

försörjning under många 

generationer – kommer och går. På 

nytt hör vi budskapet om isens betydelse 

för fisket och sysselsättningen. 

En havsbiolog förklarar att den enorma 

isen tillför stora mängder sötvatten, 

som gynnar den biologiska 

produktionen. 

Mer än 85% av Grönlands exportintäkter 

kommer från fisket. Under 

den goda tiden på femtio- och sextiotalen 

fångades 400 000 ton torsk om 

året. Torsken nästan försvann 1990, 

men när den har återvänt med stigande temperaturer 

är folk tillfreds med utvecklingen. Fast 

det behövs stora investeringar i fisket – redskap, 

båtar, utrustning - för att hantera torsk i 

stället för räkor. 

- Det varmare klimatet gynnar fårfarmarna, 

underlättar transporter och gör det lättare att 

leta efter mineral – men det försvårar för säljägarna, 

säger Ivars Silis. 

Under den varma och blåsiga vintern 2002- 

03 var isen instabil. Det ledde till dramatiskt 

mindre sälfångst. Efter det har fångsten ökat 

till över 100 000 ton per år. Det finn f n 2500

Upernaviârssûk är en försöksstation, ett ”Grönlands Ultuna”. Verksamheten omfattar både odlingsförsök och utbildning 

Foto Börje Kjellén 


GRö n L a n d oc h kL i m at f ö R ä n d R i n G e n 

” 


jägare i Grönland, mest i bygder i norra och östra 

Grönland. Säljägarna i södra Grönland har 

haft drivisen på våren som jaktmark medan 

deras kollegor i norr har jagat med hundslädar 

på havs- och fjordisarna på vintern. Sannolikt 

kommer jägarna att övergå till fiske, tror Kenneth 

Høegh, eventuellt kommer de också arbeta 

med turism. Fler kommer att flytta från 

bygderna till de större orterna. 

e v e n t u e l l t k o m m e r d e 

också arbeta med turism 

… 

Det grönländska lantbruket lever på marginalen, 

på gränsen till den arktiska köldöknen, 

i en genom århundradena pågående anpassningsprocess. 

Nu finns det ca 50 gårdar som 

håller får med ca 50 000 djur sommartid, 21000 

under vintern. Det finns en fårskötselskola 

med 16-17 elever, men det är svårt att hålla en 

skola i gång med så små lärarresurser. 

–Det är Grönland i ett nötskal, säger Kenneth 

Høegh. 

-Små resurser och alltför få som är tillräckligt 

duktiga i främmande språk för att kunna 

klara en högre utbildning utomlands. 

Varmare klimat betyder ökande växtproduktion, 

större kapacitet för beten, större skördar 

av hö, silage, grönsaker mm. Det ökar möjligheterna 

att anlägga drivhus. Men det blir 

problem för renarna som föredrar stabilare klimat 

för sina regelbundna vandringar. Det finns 

också en risk att somrarna blir torrare. 

– Men för fårfarmarna och Grönland i 

stort är klimatförändringen en fördel, menar 

Høegh. 

Upernaviârssûk är en försöksstation, ett 

”Grönlands Ultuna”. Verksamheten har pågått 

sedan 1955 och omfattar både odlingsförsök 

och utbildning. För närvarande har man 10 

elever i två klasser. Utbildningen är ett år lång 

och omfattar också en praktikperiod på något 

grönländskt jordbruk. I odlingarna finns både 

nyttoväxter och prydnadsväxter. Man odlar 18 

olika sorters potatis, råg och havre, ibland även 

korn. Grönsakerna säljer man via Brugsen och 

blommorna i en blomsteraffär i Qaqortoq. Försöksstationen 

har egna får och prövar olika 

slags gräs för fårbete. 

Ja, den högre temperaturen skulle kunna 

gynna odlingen, men de senaste åren har det 

också blivit torrare. Man har visserligen en bevattningsanläggning 

med vatten från bergen, 

men inte ens den har kunnat ge tillräckligt 

med vatten under torkan. 

Försöksstationen har också olika barrträdsarter, 

men i Narsarsuaq finns en ännu större 

plantering av barrträd, 200 hektar med hela 

100 000 träd. De mest optimistiska hoppas att 

Grönland ska kunna utveckla ett mer livaktigt 

inhemskt skogsbruk. Förra sommaren startade 

ett projekt i sydvästra Grönland där avsikten 

är att lokalisera platser där det skulle kunna gå 

att odla skog framöver. 

Man har redan i många år samlat in barrträdsfrön 

i Alaska och Kanada men också i

Varmare klimat betyder ökande växtproduktion, 

större kapacitet för beten, större 

skördar av hö, silage och grönsaker. Det 

ökar möjligheterna att anlägga drivhus 

Alperna, Sibirien och Kamtjatka. 

Erfarenheterna hittills pekar på att 

frön som samlas in nära trädgränsen 

har de bästa förutsättningarna 

i Grönland. Det är viktigt att träden 

har en kort tillväxtsäsong, att knopparna 

slår ut sent och att skotten 

mognar snabbt. 

Kenneth Høegh är uppenbarligen 

mycket optimistisk för Grönlands 

del, åtminstone vad klimatet 

beträffar. Men han har inte riktigt 

lika stor tilltro till politiker. 

-De har stora ekonomiska insikter 

men små ekologiska, säger han. 

Framtiden lär få utvisa vad ett 

mildare klimat, och en utökad självständighet, 

kommer innebära för 

Grönland och dess invånare. 

Musen som röt 

Det är populärt med gränshinder 

mellan de nordiska länderna – 

hos politikerna. Hindren är många 

och lika många är de ord som politikerna 

uttalar för att visa att hindren 

ska bort. Men likväl, det finns 

fortfarande en hel del svårigheter 

för nordborna att fritt röra sig 

över gränserna till broderfolken. 

Nu kan vi bifoga ytterligare ett: 

avundsjukan! Inte den berömda 

svenska utan den danska. Så trodde 

vi, men som för det mesta var 

det inte hela sanningen. 

Den sorglustiga historien 

mycket kort: Det lilla svenska 

ambulansföretaget Samariten 

lämnade anbud på danska ambulanstransporter 

som några av de 

nya regionerna bjöd ut till hugade 

spekulanter. Det svenska företaget 

vann anbudstävlingen, inte bara i 

en region utan i två och dessutom 

i vissa delar av huvudstaden. 

Huvudkonkurrenterna, det 

stora Falck liksom Københavns 

Brandvœsen, rasade. De menade 

att Samariten vunnit på orealistiska 

bemanningsplaner och att ambulanstransporterna 

helt enkelt 

skulle bli sämre. Surt, sa räven. 

Så långt tycktes allt handla om 

besvikelse och avundsjuka hos 

danskarna, men så kröp det fram 

att Samariten själv tycks ha tagits 

på sängen. Att de inte räknat med 

att vinna så stora områden för sina 

ambulanser. Man kan gott säga att 

Samariten blev musen som röt 

och som sedan blev lätt förskräckt 

över sitt eget framgångsrika rytande. 

Till råga på all uppståndelse 

hamnade den sorglustiga konflikten 

mitt i den bekanta finansiella 

krisen, samtidigt som Samariten 

av allt att döma i skrivande stund 

är på jakt efter kapital för att klara 

sina stora framgångar. 

Men historien har också en annan 

sida. Tidningen Berlingske 

frågade sina läsare vad de tyckte 

om ambulansstriden. 

Några svar: 

”Jag är lika trygg med svenska 

ambulanser som med polska tidningsbud” 

(som sannerligen inte är 

populära.) 

En annan läsare: ”Jag tror det 

heter Samariten. Det har inget att 

göra med samerna, som jag heller 

inte skulle lita på över huvud taget. 

Tjuvpack!” 

En annan läsare slår dock fast: 

”Struntprat. Vi är minst lika säkra i 

en svensk ambulans som i en dansk.” 

Hur historien slutar är just nu 

oklart, men de nordiska broderfolken 

tycks väl försedda med gränshinder. 

STURE NÄSLUND ./. 

Köpenhamn 


noR d i s k a en t R e p R e n ö R e R 

att stärka de nordiska ländernas 

konkurrenskraft & främja småföretagandet 

är två viktiga mål för Nordiska ministerrådet. 

Innan lågkonjunkturen slog till på allvar, för ett halvår sen, anordnade rådet ett 

seminarium på temat nordiskt entreprenörskap. Syftet var att diskutera hur de 

nordiska länderna bättre kan samarbeta för att stimulera småföretagandet. 

Småföretagen utgör en viktig 

bas för ekonomin. Om Norden ska 

fortsätta vara en konkurrenskraftig 

region på den globala marknaden 

krävs fler entreprenörer. Så löd 

budskapet när Nordisk entreprenörskapskonferens 

arrangerades 

i Stockholm av Nordiskt Innovationscenter 

(NICe), som ligger under 

Nordiska Ministerrådet, och som 

arbetar för ett starkt näringsliv i 


” 

Jämfört med många andra länder 

har Norden få entreprenörer. 

-Jag tror att det kan ha en historisk 

förklaring, säger Jan-Erik Enestam, 

Nordiska rådets direktör, men 

med flera ministerposter i Finland 

bakom sig, som deltog i seminariet. 

- Traditionellt sett är Norden en 

region med flera storindustrier. Här 

finns många bruksorter och där 

finns det absolut ingen tradition av 

att starta företag. 

En annan anledning kan vara 

de välutbyggda välfärdssystemen 

i de nordiska länderna där 


en fast anställning innebär stor 

trygghet jämfört med livet som 

egenföretagare. 

-Paradoxalt nog är det sällan de 

som har den lämpligaste utbildningen, 

till exempel ekonomer, som 

blir entreprenörer. Det beror förstås 

på att de vet hur jobbigt det är och 

vilka risker man tar, säger Jan-Erik 

Enestam. 

Anders Lundström är företagsforskare. 

Han säger att forskningen 

e n s t o r l å g k o n j u n k t u r s o m 

den vi är på väg in i kan öka 

företagandet 

visar på fler nackdelar med att vara 

egenföretagare än att vara fast anställd 

i Norden. 

-Men det ingår samtidigt i risktagandet 

när man bestämmer sig för 

att starta eget. Lyckas man blir ju 

vinsten mycket större. 

Fattiga länder med ett dåligt 

socialt skyddsnät har ofta många 

småföretagare eftersom människor 

där tvingas ta ansvar för sin egen 

försörjning. 

-Men självfallet är det inte den 

nordiska välfärden vi ska dra ned på 

om vi vill få fler entreprenörer säger 

Anders Lundström. 

Visserligen kan man säga att den 

stora lågkonjunktur vi nu är på väg 

in i kanske kommer att gynna företagandet, 

men en sådan har alldeles 

för många andra nackdelar för att 

man ska se den som något positivt. 

Marcus Zackrisson är senior advisor 

på NICe. Han förklarar varför det 

är viktigt att det finns ett nordiskt 

samarbete runt entreprenörskap. 

-De nordiska länderna har en 

ganska likvärdig samhällsstruktur. 

Något som fungerar i USA behöver 

inte funka i Sverige. Men är det 

någonting som fungerar i Danmark 

så borde det rimligen fungera här 

också. Det är en av många anledningar 

till att de nordiska länderna 

bör samarbeta menar Marcus 

Zackrisson. 

Marcus Zackrisson

GRANNLäNdERNA äR våRA 

FRäMSTA HANdELSPART- 

NERS, ocH kANSkE ävEN 

dE ENkLASTE LäNdERNA 

ATT ExPoRTERA TILL. 

-Grannländerna är våra främsta handelspartners, 

och kanske även de enklaste länderna 

att exportera till. Många företag börjar 

exportera till Danmark för att sedan gå vidare 

till Tyskland och kanske övriga Europa. Inför 

entreprenörskapskonferensen hade NICe 

kommit överens med det svenska Näringsdepartementet 

om fyra områden som bör anses 

speciellt viktiga för att främja nordiskt entreprenörskap. 

Ett sådant område är riskkapital. 

-Frågan om riskkapital är alltid aktuell. För 

den som ska starta företag är ju finansiering en 

huvudfråga, säger Marcus Zackrisson. 

-Det finns många länder med sämre förutsättningar 

som har oändligt mycket mer riskkapital 

än de nordiska länderna. Därför måste 

vi undersöka hur vi ska locka fler riskkapitalister 

hit. 

Enligt Marcus Zackrisson är Danmark det 

nordiska land där småföretagare har de bästa 

förutsättningarna. Det är också det nordiska 

land som är bäst på att locka utländskt 

riskkapital. 

Men entreprenörerna behöver inte bara stöd 

utifrån. Också investerare i regionen måste få 

upp ögonen för småföretagen. 

- Vi talar mycket om hur man kan underlätta 

riskkapitalflöde mellan länderna, så att 

exempelvis en dansk fond enkelt ska kunna 

investera i ett företag i Lund, säger Marcus 

Zackrisson. 

Hur man ska få fler riskkapitalister att satsa 

på upplevelseindustrin är en annan viktig fråga. 

På Nordiskt Innovationscenter tror man att 

nöjes- och upplevelseindustrin kommer att stå 

för en betydande del av tillväxten i framtiden. 

Därför är det viktigt att locka fler finansiärer 

till den, anser Marcus Zackrisson. 

- Vi vet inte riktigt varför det varit så svårt 

att locka riskkapital där, men kan vi göra någon 

policyåtgärd för att fixa fram mer pengar 

till den här sektorn vore det bra, för vi tror att 

de ”mjuka” näringarna kommer stå för en viktig 

del av tillväxten i framtiden. 

Anders Lundström, Jan-Erik Enestam 

En annan framtidsbransch är miljöteknik. 

Här handlar det framförallt om att anpassa 

äldre strukturer och system till den nya, gröna 

tekniken tror Marcus Zackrisson. 

-Det finns mängder av intressant teknik, så 

problemet verkar inte vara att få fram nya lösningar 

utan att använda dem. Ofta handlar det 

om hela system som måste anpassas. Ska du ha 

ett nytt bilbränsle måste det finnas ett system 

för att distribuera drivmedlet. Ministerrådet 

prioriterar det kvinnliga företagandet. Det är 


noR d i s k a en t R e p R e n ö R e R 

dubbelt så många män som kvinnor som startar företag 

i Norden och bristen på kvinnliga entreprenörer är 

ett problem menar Marcus Zackrisson. 

-Det är ett slöseri med resurser. 

De kvinnor som startar 

företag presterar lika bra som 

männen, de tjänar lika mycket 

pengar och har lika många 

anställda. Det är inte där problemet 

ligger. Problemet är 

helt enkelt att kvinnor mer 

sällan startar företag. Därför 

bör vi försöka få fler tjejer att 

göra det. 

I den rapport som företagsforskaren 

Anders Lundström 

presenterade under seminariet 

konstaterar han bland annat 

att de nordiska politikerna 

är dåliga på att utvärdera 

de satsningar som görs för att 

främja småföretagandet. 

-Med tanke på de stora 

summor som de nordiska länderna 

spenderar på stimulera 

småföretagandet är det rimligt 

att tänka sig att man borde 

utreda huruvida satsningarna 

är verkningsfulla eller inte, 

säger Anders Lundström. 

Jan- Erik Enestam håller 

med Anders Lundström om 

att de nordiska beslutsfattarna 

borde titta närmare på vad 

som får folk att vilja starta 

egna företag. 

-Det är viktigt att de nordiska länderna drar lärdom 

av varandra på det här området. Från Nordiska rådets 

sida har vi bland annat föreslagit en lista eller en katalog 

över satsningar som burit frukt. 

-En tanke är att studera regioner där det finns fler 

entreprenörer än på andra håll, exempelvis Åland, eller 

Småland där man talar om ”Gnosjöandan”. Det kan 

vara intressant att se vad deras företagsamhet beror 

på och ifall det är möjligt att överföra den till andra 

regioner. 


Kvinnliga 

entreprenörer 

gynnar jämlikheten i 

Norden 

När politiker talar om bristen på kvinnliga 

entreprenörer talar de ofta om kvinnor som en 

outnyttjad resurs. Men elisabeth Ljunggren, 

forskningsledare på Nordlandsforsking, menar 

att det är minst lika viktigt att se kvinnligt 

företagande ur ett jämställdhetsperspektiv. 

-Man borde tänka på det här i termer av jämställdhet. 

Det är viktigt att män och kvinnor har samma tillgång 

till ekonomisk makt. Den som äger sin verksamhet 

äger också produktionsmedlen och om företaget 

går med vinst har man möjlighet att bygga kapital. 

Enligt Elisabeth Ljunggren är en av orsakerna till 

att det finns få kvinnliga entreprenörer i Norden att 

kvinnor ofta väljer branscher där det är svårt att vara 

egenföretagare. 

-I alla nordiska länder är utbildningsmarknaden 

otroligt könssegregerad. Kvinnor utbildar sig för jobb i 

offentlig sektor och killar för jobb inom privat sektor. 

En privatisering av den offentliga sektorn skulle 

leda till fler kvinnliga entreprenörer. Men det är inte 

nödvändigtvis en lösning på problemet, säger Elisabeth 

Ljunggren. 

-Maud Olofsson säger att en avreglering skulle öppna 

för fler möjligheter för kvinnligt entreprenörskap. 

Jag tror att det finns faror med det. Kvinnor riskerar 

att hamna på en marknad där få stora köpare pressar 

priserna. 

Resultatet skulle bli att kvinnliga entreprenörer betjänar 

en offentlig marknad där hård prispress gör att 

de får arbeta ännu hårdare. Om man vill uppmuntra

kvinnor att starta eget bör man också titta på hur välfärdstaten 

påverkar entreprenörskap, menar Elisabeth 

Ljunggren. 

-Vad händer när man får barn? Det är lite bättre idag 

men förr var man tvungen att betala massa pengar i försäkringar 

och sjukpenningar om man skulle vara barnledig 

i Norge. Är du anställd är det mycket enklare och 

jag tror att det är samma sak i Sverige. 

För att kvinnliga entreprenörer ska ha samma möjlighet 

att söka stöd som män tycker Elisabeth Ljunggren att 

man bör omdefiniera betydelsen av ordet ”innovation”. 

-I Norden används mycket statliga medel för att stimulera 

innovation i företag. Men det som räknas som 

innovation är ofta tekniska framsteg som sker i branscher 

där kvinnor inte är engagerade överhuvudtaget. 

Att exempelvis utveckla ett nytt sätt att organisera 

ett företags ekonomi eller att använda teknologi på ett 

nytt sätt räknas inte som innovation och för sådant får 

man inget stöd. Och för att Norden ska få fler kvinnliga 

entreprenörer krävs andra typer av insatser, tror Elisabeth 

Ljunggren. 

-Att ge finansiellt stöd till kvinnor räcker inte. Vi 

måste även titta på familjepolitik 

och utbildning. Genom 

att få flickor att välja 

tekniska utbildningar och 

pojkar att välja ”tjejutbildningar” 

kan både tjejer och 

killar bygga andra nätverk 

som kan vara viktiga för 

framtiden. 

Elisabeth Ljunggren 

Text & bild: Lina Rosengren 

röra om i kitteln 

Så har debatten om andra världskrigets motståndskamp 

mot nazismen på nytt rört om i Norge, 

nästan 64 år efter krigsslutet 1945. I alla de av nazi- 

Tyskland ockuperade länderna i Europa har författare, 

journalister och debattörer utmanat de officiella 

historieskrivningarna genom att ifrågasätta hur 

effektiva motståndsrörelserna egentligen var under 

kriget. Bidrog i själva verket inte motståndet till att 

öka lidandet hos civilbefolkningen, när Gestapo och 

Wermacht besvarade motståndsattackerna med exempellöst 

grymma vedergällningsaktioner mot hela 

samhällen och oskyldiga civilpersoner? 

I mitten av december 2008 publicerade Norges 

största tidning Aftenposten en krönika av författaren 

och debattören Erling Fossen, som angrep föreställningen 

om att hjälteglorian på motståndsrörelsens 

medlemmar inte kan ifrågasättas. Fossen är född i 

början av sextiotalet, är en filosofisk författare och är 

självutnämnd ”bydoktor”, d v s ser till stadslivet och 

stadskulturens plats i politiken. I Norge är att prioritera 

stadslivets problem det säkraste sättet att dra på 

sig kritik i debatten; landsbygdsopinionen står stark 

i det norska offentliga rummet. 

Redan i ingressen till sin kritiserade krönika i 

Aftenposten levererade Fossen en rak höger: ”Låt 

oss redan från början slå fast att motståndskamp är 

rutten form av krigföring. Den drabbar nästan alltid 

den oskyldiga civilbefolkningen hårdare än de krigförande 

parterna.” Fossen refererade till flera grymma 

vedergällningsaktioner mot hela byar och samhällen 

som tyskarna gjorde sig skyldiga till som hämnd för 

motståndsrörelsens sabotage. Fossen skrev också att 

motståndskampen fått alldeles för stora proportioner, 

närmast en orimlig glorifiering. I själva verket 

var den norska motståndskampen ingenting annat 

än kvalificerade ”pojkstreck” där ingen kunde förutse 

de konsekvenser ”buset” förde med sig, enligt 

Erling Fossen. Han menar också att glorifieringen 

av motståndet under hela efterkrigstiden har varit 

ett sätt att dölja den eländiga försvarsinsatsen av 

Norge under de första avgörande aprildagarna 1940, då 

tyskarna ockuperade landet. 

forts. 



RöR a om i ki t t e L n 

Debatten lät inte vänta på sig. 

Den legendariske motståndsmannen 

Gunnar Sönsteby – under kriget 

med täcknamnet Kjakan - gick 

till motattack i Aftenposten (för 

övrigt den tidning som Sönsteby 

hade fördömt dagarna innan för att 

den haft den dåliga smaken att publicera 

Fossens krönika): 

Fossens argument är desamma 

som Nasjonal Samling (de norska nazisterna) 

använde när de fördömde 

motståndet. Hade hans krönika blivit 

publicerad under ockupationen hade 

han blivit hyllad som hjälte av ockupanterna 

och som förrädare av motståndsmännen, 

menar Sönsteby. 

Fossen replikerade med att ”det 

är ugglor i den norska mossen”. 

”När jag ställde den berättigade 

frågan om inte norska motståndsaktioner 

primärt borde slå mot tyskarna 

och inte mot andra norrmän 

så blev jag kallad Quisling, överlöpare 

och brun, Är det någon som 

förstår logiken?” Fossen menar att 

den krigshjälte som verkligen bör 

ha äran, general Fleischer som slog 

General Carl Gustav Fleischer. 

tillbaka tyskarnas angrepp mot 

Narvik, istället vanärades av sin 

egen regering som ledde till att han 

tog sitt liv. Istället för Fleischer fick 

”gutta på skauen” (beteckning på 

motståndsmännen) hjälteglorian 

Debatten har initierat ett rekordstort 

antal inlägg på de norska 

tidningarnas hemsidor. Flera tusen 

inlägg på bara några dagar gör 

denna debatt till en av de mest uppmärksammade 

i Norge de senaste 

10-15 åren, kanske endast slagen av 

EU-debatten. 

Intensiteten i argumenten tyder 

på att Norges historia kring andra 

världskriget fortfarande är brännande 

aktuell. Många som var med 

då lever än idag – både motståndsmän 

och NS-anhängare. Därför 

kan man förklara debatten i spåren 

av Fossens angrepp som att såren – 

på nytt – har rivits upp i det norska 

medvetandet. 

Debatten har också provocerat 

fram generationsmotsättningar. 

De äldre tycker att de yngre inte 

kan någonting och misstolkar 

historien. Dessutom kommer en 

annan aspekt tydligt fram, nämligen 

striden mellan olika politiska 

grupperingar i motståndsrörelsen. 

Kommunister och borgerliga har 

aldrig kunnat enas om vilka av 

grupperna som led värst av nazisternas 

härjningar, en motsättning 

som kom tydligt fram i debatten på 

hemsidorna. Fossen har rört om i 

ett sår som ingalunda har läkt. 

Lars Killander 

Oslo 

av Stig Lundström 

ur spindelväven 

Vi är inne i ”Märkesåret 

1809”; det är tvåhundra 

år sedan Sverige förlorade 

Finland till ryssarna och Finland 

blev storfurstendöme. År 2009 blir 

ett år då 1809 fokuseras i Nordenrörelsen 

– temadagar i skolor, konserter, 

föreläsningar, utställningar m 

m. Föreningen Nordens nya årsbok 

”Nöd och lust. Sverige och Finland i 

samtid och framtid”, behandlar relationerna 

mellan våra länder med 

tonvikt på tiden efter andra världskriget. 

Fredsmäklaren Martti Ahtisaari 

har just fått Nobels fredspris. 

Det gläds vi åt. 

Krönikan stannar inför en person 

som för hundra år sedan engagerade 

sig för Finlands sak, nämligen 

självständighetsrörelsen. Han var 

de finländska aktivisternas främsta 

namn i Sverige, inte känd som 

”revolutionär” utan som den tidens 

mest eminente tecknare och folklivsskildare, 

nämligen konstprofessorn 

och ledamoten av Svenska 

Akademien, litteratören och läraren 

Albert Engström. Albert, som han är 

med svenska folket, hade ett vittförgrenat 

nordiskt nätverk, reste i och 

skrev om de nordiska länderna.

albert engström – 

den mångsidige nordisten 

Midsommar firar jag ofta på 

Väddö med ett obligatoriskt besök 

i Engströms ateljé i Grisslehamn, 

med den vidunderliga utsikten mot 

Ålands hav. Alberts nordiska orientering 

återspeglas i prylar och föremål 

både i ateljén och i den närliggande 

bostaden, bl.a. en narvalsbete, 

en Grönlandskajak i taket, nordisk 

litteratur i hemmet. I stallet hade Albert 

islandshästen Rolf Krake. 

Jag gissar att hans nordiska inriktning 

bottnade i olycklig kärlek 

till en finsk ungmö. För hennes skull 

lärde sig den passionerade Albert 

finska. Sorgen kom han snart över. 

I en av Albert Engström Sällskapets 

årsböcker (1991) finns den 

tankeväckande artikeln ”Engström 

och mördaren” av DN-journalisten 

Kerstin Kåll. Minnesgoda erinrar sig 

att Eugen Schauman sköt generalguvernören 

Bobrikov den 16 juni 1904 

och blev nationalhjälte på kuppen. 

Det fanns emellertid ytterligare en 

aktivist som ville skjuta Bobrikov, 

nämligen Lennart Hohenthal, men 

Eugen hann före. 

Hohenthal bestämde sig för att 

mörda prokuratorn Eliel Johnsson 

(Finlands motsvarighet till vår JK), 

en s.k. undfallenhetsman som gick 

ryssarnas ärenden, därför att han inbillade 

sig att detta skulle tjäna Finlands 

intressen. Hohenthal mördade 

Johnsson, togs till fånga och sattes 

i förvar i Skatuddsfängelset. Med 

hjälp av fångvaktare, som stod på 

aktivisternas sida, hjälptes han att 

fly. Hohenthal fördes till Kyrkslätt 

utanför Helsingfors, gömde sig där 

ett par veckor innan han skeppades 

över till Grisslehamn. Albert hade 

som förbindelseman fått ett telegram 

med texten ”Almas nedkomst 

väntas nästa vecka.” Albert förstod 

vad kryptot innebar. Hohenthal 

gömde sig hos Engströms, varpå 

Albert hjälpte honom till London 

och även ekonomiskt. Kåll berättar 

på sitt trevliga sätt om deras senare 

kontakter och hur Albert tog emot 

finländare som flytt ur rysk fångenskap, 

bl.a. aktivisten Johan Gummerus. 

Albert hölls informerad av 

författaren Arvid Mörne. 

Albert deltog aktivt i vapensmuggling 

till Finland, närmare bestämt 

för idrottsorganisationen Voima-förbundet, 

en täckorganisation 

för aktivisterna. Albert var Hermann 

Gummerus behjälplig i en stor vapensmuggeloperation. 

En stenstaty 

vid Svartö sund i Närpes minner om 

operationen med texten: ”M/S Peter 

9/7 1906. För Finlands frihet lossades 

här på 2 timmar och 40 minuter 2. 

500 gevär och 1.250.000 patroner.” 

Den subversiva verksamheten 

krävde ett gästfritt hem som Engströms. 

Hög och låg var lika välkomna. 

Tröttnade Albert på en 

gäst ritade han en elak karikatyr 

som inte kunde missförstås. Många 

namnkunniga nordbor har gästat 

Engströms. En dråplig historia är när 

Axel Gallen-Kallela på en kryssning 

med Suomen Joutsen fick veta att 

Grisslehamn var i sikte. Han krävde 

att få bli satt iland, vilket kaptenen 

vägrade. Gallen-Kallela fick emellertid 

prompt en eka och en flaska 

konjak, rodde in till ateljén och en 

häpen Albert. De båda storheterna 

förbrödrades, brevväxlade i trettio år 

och var vänner livet ut. 

En skröna i ”klassikern” Åt Häcklefjäll, 

Alberts Islandsresa år 1911, 

handlar om när Albert och konsthandlaren/förläggaren 

Wenzel Hagelstam 

var ute på en nattlig promenad 

i Helsingfors. Wenzel frågade 

Albert om han besökt Hamsun, som 

hade fått ett stipendium och tillfälligt 

vistades i Helsingfors. Är han i 

stan, frågade Albert. Jag känner honom 

inte, men låt oss besöka honom 

för att få oss en absint. Wenzel försökte 

hindra Albert eftersom det var 

mitt i natten. Albert gav sig inte, dörren 

var stängd, ringklocka fanns inte, 

varför Albert med Wenzels hjälp försökte 

ta sig över ett staket. Samtidigt 

kom en argsint polis, en rikssvensk 

anställd i Helsingfors. Han hutade 

åt de törstiga, men när han fick klart 

för sig att det var Albert på nattlig 

stråt hjälpte han herrarna över staketet. 

Hamsun knackades upp och 

absinten kom fram. Engström och 

Hamsun blev vänner för livet. 

En annan historia är när Albert 

på Svenska författarföreningens 

middag för Ibsen räddade denne från 

beundrande och efterhängsna kvinnor, 

Geijerstam och Snoilsky var för 

fega, genom att burdust bryta sig in 

bland kvinnorna och fråga: ”Får jag 

dricka med doktorn?” Ibsen kände 

tacksamhet över friheten från damerna, 

dessutom längtade han efter 

en pjolter. Kvinnorna blev rasande 

men det tog Albert lätt på, gamäng 

och bohem som han var. 

Albert fick inget fredspris, men 

hans insatser är värda att erinras om 

”Märkesåret 1809”. 


suz a n n e BR ø G G e R 

Heligt monster som 


broderar 

Hon har alltid fått kritik. Från borgerligt håll 

har det hetat att hon varit radikal och nästan 

revolutionär. Från vänstern och den feministiska 

kvinnorörelsen har hon setts som borgerlig 

och som en svikare. 

-Och på gamla dagar har jag blivit ett heligt 

monster, skrattar Suzanne Brøgger förtjust, när 

Nordens Tidning träffar henne för en pratstund 

över en kopp te. 

Sölve heter hennes senaste bok på svenska. 

Den handlar om den plats i Danmark där Suzanne 

Brøgger själv bor och om dess historia. 

Den handlar också om hennes eget liv i förhållande 

till platsens långa historia. 

-Jag flyttade dit för många år sedan utan att 

egentligen veta någonting om platsen, berättar 

hon. 

Hon väntade sig att möta en kulturlös 

landsortsby där lantbruket höll på att avvecklas 

och där den gamla bondekulturen höll på 

TExT & FoTo: ToRSTEN HALLBERG 

snigelmönster 

att försvinna. Det visade sig att den bilden inte 

stämde och hon kände sig genast hemma. 

-Jag var bara tjugo år, och där fick jag ro att 

skriva. Jag är en rätt splittrad person som har 

svårt att koncentrera mig. Jag faller för alla frestelser, 

skrattar hon. 

Men att bo på landet, som Suzanne Brøgger 

alltså har gjort i hela sitt vuxna liv, har inte 

inneburit att hon känt sig avstängd från samhällsdebatten 

i Danmark. Det har istället varit 

en fördel att se på vad som händer med en viss 

distans och inte vara en del av kulturlivets normer 

och fördomar, tycker hon. 

-Det är nästan en förutsättning för att jag 

ska kunna skriva mina böcker. 

Men nu sitter hon ju i Danska akademien 

och som akademiledamot måste hon följa med 

och bland annat läsa mycket av den litteratur 

som ges ut.

-Däremot kan jag inte vara med på seminarier 

och annat på samma sätt som om jag hade 

bott i Köpenhamn. 

Fräls oss ifrån kärleken hette Suzanne Brøggers 

debut. Den blev mycket omdiskuterad och 

uppmärksammad i Danmark och i Sverige där 

den utkom 1978. I den fördömde hon kvinnorollen 

och kärnfamiljen och blev en ikon, inte 

minst för kvinnorörelsen. Men så flyttade hon 

alltså till den lilla byn utanför Slagelse på Själland 

och började själv leva i ett kärnfamiljsförhållande, 

som faktiskt fungerar fortfarande. 

Hur har utvecklingen gått från debuten? Är hon 

” 

-Feministerna blev förbannade. 

Jag var absolut inte 

välkommen i den kretsen. 

samma person som då eller har hon förändrats? 

Det vet hon inte, svarar hon. 

Utom att hon tycker att en människa 

alltid måste utvecklas och förändras. 

Dessutom är hon trött på att prata 

om debutboken. Det har hon fått göra 

sen den kom ut 1978. 

Och det är också den som placerat 

henne i en kategori hon inte känner 

igen sig i. 

-Jag ser inte på mig själv i kategorier. 

Jag skriver visserligen med mig själv 

som utgångspunkt men det kunde 

lika gärna vara något annat som var 

utgångspunkt. Jag är inte intresserad 

av att positionera mig själv eller att tillhöra 

ett bestämt fack. Andra försöker 

placera mig i fack och jag försöker, förgäves, 

kämpa emot. 

Andra placerar henne i en kategori 

och låter henne sedan få höra att hon 

har svikit den kategorin, tycker Suzanne 

Brøgger. Själv bryr hon sig inte om 

ifall hon betraktas som en svikare och 

inte heller om hon är en ikon. Och när 

hon kom med sina första böcker efter 

Fräls oss ifrån kärleken så föll den gloria som feministrörelsen 

satt på hennes huvud. 

-Feministerna blev förbannade. Jag var absolut 

inte välkommen i den kretsen. De ville ju 

bannlysa allt som var feminint, läppstift och 

andra feminina attribut, och sådan är absolut 

inte jag, säger Suzanne Brøgger där hon sitter 

välsminkad i en blänkande svart skinndräkt. 

Samhället har också förändrats mycket sedan 

hon gav ut Fräls oss ifrån kärleken. Från industrialism 

till informationssamhälle och i sin 

bok Sölve försöker Suzanne Brøgger beskriva 


suz a n n e BR ø G G e R : h e L i G t mo n s t e R so m BR o d e R a R sn i G e L m ö n s t e R 

” - 


sitt liv utifrån den plats där hon bor och dess 

perspektiv. 

-Där lever jag ett långsamt liv. Idag är det 

många människor som inte hinner med. Den 

tekniska utvecklingen gäller. Människan är 

suspenderad och överflödig. Därför upplever 

man en högerpopulism och nationalism där 

människor är ängsliga och rädda och känner 

sig hotade. Detta samtidigt som välfärden har 

ökat och vi i Danmark har blivit rikare. 

När Suzanne Brøgger flyttade till Løve, som 

är hennes hemorts riktiga namn, var det många 

där som inte ens hade rinnande vatten. 

-Så vi har fått det enormt mycket bättre 

materiellt! 

Själv är hon övertygad om att hon hade 

varit en annorlunda person om hon bott kvar 

i Köpenhamn. I Løve härskar ett annat lugn 

och Suzanne Brøgger är ”en mycket långsam 

människa”. 

-Jag gör allting otroligt långsamt. Det tar 

många år för mig att skriva en bok. 

Jag känner inget behov av att 

förklara vad jag har skrivit. 

Hon måste stanna upp och fundera, förklarar 

hon. Och hon blir aldrig helt upptagen av 

skrivandet på det sättet att hon inte kan sluta 

upp. 

-Jag lever mycket disciplinerat. Jag skriver 

ungefär tre sidor om dagen. Jag vill helt enkelt 

inte skriva mer. Jag vill hinna arbeta i trädgården 

eller spela piano eller göra andra saker. Jag 

tror inte att man ska exploatera eller pressa sin 

kreativitet. Huvudet är visserligen fullt av det 

jag för tillfället är sysselsatt med att skriva, men 

då har jag ett litet block med mig där jag gör noteringar 

om det är något jag vill utveckla när 

jag skriver nästa gång. 

Suzanne Brøggers tribut till långsamheten 

är annars att brodera. Hon har alltid ett broderi 

med sig och hon broderar – sniglar!! 

-En helt onyttig sysselsättning som går väldigt 

långsamt… 

När hon väntar på något tar hon fram snigelbroderiet. 

De broderade sniglarna blir sedan 

presenter till vänner och bekanta. Och den som 

får en broderad snigel får också med dess historia 

och biografi. 

-Den senaste snigeln som jag broderade hade 

varit i New York, i Funchal på Madeira och den 

hade också varit i Kina via min väska. Det tar 

lång tid att brodera en snigel, så varje snigel har 

fått vänta tillsammans med mig på alla möjliga 

ställen, exempelvis på flygplatser. 

Numer vill Suzanne Brøgger inte resa runt 

och marknadsföra eller berätta om sina böcker 

som många författare får göra idag. 

-Det orkar jag inte. Det får räcka med att 

skriva böckerna. Sen får folk läsa och bilda sig

sin egen uppfattning. Jag känner inget behov av att förklara 

vad jag har skrivit. 

Därmed inte sagt att Suzanne Brøgger aldrig framträder 

offentligt. Det gör hon gärna, men ska hon göra 

det så är det med det egna jazzbandet och med musik. 

Suzanne Brøgger spelar nämligen piano, har till och 

med varit professionell jazzmusiker i ungdomen. Nu 

har hon dessutom börjat sjunga jazz och har just spelat 

in sin andra CD. Improvisationsmusik till egna texter. 

En ny karriär, kanske, även om skivorna inte säljer 

lika bra som böckerna. Men de har fört ut henne på 

turné, också i Sverige. 

-Jag har spelat piano hela mitt liv hemma, för mig 

själv men det blev lite ensamt så jag bestämde mig 

för att köra igång med ett band igen. Men jag är ingen 

bra pianist idag. Det var nog därför jag började sjunga 

istället. 

Jazzmusik är någonting man gör tillsammans med 

andra. Och har man, som Suzanne Brøgger, suttit ensam 

och skrivit år efter år så behöver man utvecklas 

tillsammans med andra och för henne blev det via 

jazzen. 

-Litteraturen och musiken – de är mina två 

jag. Och de jagen är väldigt olika. Litteraturen, 

skrivandet, måste man ta itu med själv och 

vara ensam när man utövar för att det ska utvecklas. 

Med musiken är det tvärtom. Den ska 

man utöva tillsammans med andra. Annars 

stannar det av och utvecklingen upphör. 

Suzanne Brøggers allra senaste bok har nyligen 

kommit ut i Danmark. Den heter Slöjor 

och är ett orientaliskt, erotiskt äventyr, ”min 

version av Tusen och en natt”. Så nu väntar 

hon med spänning, Suzanne Brøgger, på i 

vilket fack man ska stoppa in henne den här 

gången. 


noR d s u p 

Jas-å, 


inga Jas till Norge?! 

Lugn! 

samarbete blir det ändå. 

Nej, det blev inga JAS-plan till Norge. Men 

för den skull stannar inte det nordiska samarbetet 

när det gäller försvarsmateriel av. Tvärtom, 

samarbetet har mer eller mindre bara börjat. 

I november sjösattes NORDSUP, som direkt 

översatt betyder Nordic Supportive Defence 

Structures och som ska samordna de nordiska 

ländernas inköp av försvarsmateriel. 

År 2006 diskuterade Sveriges överbefälhavare, 

Håkan Syrén och hans norske kollega, Sverre 

Diesen sina båda länders situationer och konstaterade 

att de utmaningar man stod inför var 

bredd och kompetens för att försvara våra respektive 

länder vid krig och också kunna bidra 

på samma sätt som vi gör idag vid internationella 

insatser när kostnaderna för försvarsmaterielen 

bara stiger. I Sverige är urholkningen 

av försvarsanslagen tydlig. Med besparingar på 

3,5 procent om året så kommer försvarsmaktens 

förmåga att halveras på 15 år. I mitten av 

bestod armén av 36 brigader om vardera 5000 

man. 2007 omfattade den svenska armén inga 

brigader överhuvudtaget och bara 50 fristående 

bataljoner bestående av mellan 400 och 1200 

man. De andra försvarsgrenarna har haft motsvarande 

neddragningar. 

Så pengarna räcker helt enkelt inte till, och 

detta samtidigt som Nordens strategiska betydelse 

ökar. Om 15 år kommer klimatförändringen 

att ha öppnat ett antal viktiga transportleder 

rakt över Arktis samtidigt som allt 

fler intressenter vill vara med och utvinna de 

naturtillgångar som finns i området. 

TExT: ToRSTEN HALLBERG 

BILd: ToRSTEN HALLBERG & FÖRSvARETS BILdByRå 

De båda överbefälhavarna vill öka ambitionen 

samtidigt som allt mer pengar ska sparas. 

Enligt de riktlinjer som gjorts upp fram till 

2014 ska Sverige ha soldater i internationella 

insatser och en beredskapsstyrka här hemma 

som ska kunna sättas in i oroshärdar. Och det 

finns alltså samtidigt ett årligt rationaliseringskrav, 

precis som för alla andra myndigheter. 

Sverige och Norge har egentligen samma 

problem att brottas med. Man har i stort sett 

samma omvärldsuppfattning och samma ekonomiska 

utmaning. Försvarscheferna beslöt att 

göra en studie där man skulle utreda hur man 

kunde klara utmaningen tillsammans. Så småningom 

anslöt sig också Finland till det spirande 

samarbetet. Syftet med studien skulle vara 

att främja säkerheten i regionen och att hitta 

lösningar som sparar kostnader. De två länderna, 

Sverige och Norge, som nu blivit tre sedan 

Finland gått in i samarbetet, hade som mål 

att kunna verka på fyra arenor, mark, sjö, luft 

och information, också i framtiden. Den studie 

som gjordes rapporterades i juni förra året 

och det konkreta som kom ut av den är alltså 

NORDSUP. 

Ronny Modigs är överstelöjtnant och den 

som leder arbetet inom NORDSUP från Sverige. 

Hans roll är att koordinera det nordiska militära 

samarbetet gentemot regeringskansliet och 

gentemot de andra parterna. 

-Så att vi går hand i hand och fokuserar på 

samma saker vid samma tidpunkt, som han 

själv uttrycker saken. 

Ronny Modigs berättar att man tagit fram

140 olika områden där de tre ländernas försvarsmakter 

skulle kunna samarbeta och just 

nu tittar han på förutsättningarna att inleda 

och genomföra de olika samarbetena. 40 samarbetsprojekt 

är tänkta att starta under 2009 

och 20 av dem är redan mer eller mindre igång. 

-Det kommer att komma fram nya förslag 

allteftersom arbetet rullar, men det här är ändå 

en start. 

Ett par försvarssamarbeten är redan på gång. 

Det handlar om gemensam luftövervakning, 

att de nordiska länderna ska utbyta radarinformation 

mellan varandra så att man får samma 

luftlägesbild i hela Norden. På samma sätt tänker 

man sig samarbeta inom de tre ländernas 

marina försvar för att få en gemensam lägesbild 

över Östersjön. Där finns redan ett svenskfinskt 

samarbete och där ska man nu också ta 

in Norge och på sikt kanske också de baltiska 

länderna. 

Andra områden där man hoppas att samarbeten 

ska komma igång gäller kompetensfrågor 

och logistik, analys och utveckling. 

-Man skulle kunna ha en gemensam nordisk 

bataljon 2020, men då måste vi ha samma 

grundkoncept när det gäller de olika systemen, 

vilket också skulle spara en hel del pengar. 

Ronny Modigs kan också tänka sig att man 

bygger upp de amfibiska styrkorna tillsammans 

och gemensamt köper nya ubåtar. 

När det gäller militär utbildning så kan det 

så småningom bli en gemensam försvarshögskola 

eftersom varje land för sig inte har råd att 

hålla en egen försvarshögskola med de cirka 

4000 kurser som krävs för att hålla en krigsmakt 

uppdaterad på vad som händer inom det 

försvarstekniska området. 

-Där måste vi kunna rationalisera så att vi 

kan skicka de som ska specialistutbildas inom 

ett visst område dit där kompetensen inom just 

det området finns, förklarar Ronny Modigs. 

Ett långsiktigt mål inom logistikens område 

skulle kunna vara gemensamma upphandlingar 

av reservdelar och inom forskning och 

utveckling ser Ronny Modigs för sig ett gemensamt 

konceptutvecklingscentrum där man tar 

fram nordiska koncept. 

-Vi kommer också försöka bygga upp gemensamma 

kompetenscentra istället för att 

varje land ska ha kompetens på varje område. 

Man kan säga att NORDSUP, Nordic Supporting 

Defense Structure, på svenska betyder 

Ömsesidigt förstärkande försvarsstrukturer. 

För att verkligen få till det namnet säger krävs en 

ganska stor materiell systemsamstämmighet. 

-Sådant tar tid, men samtidigt måste vi börja 

någon gång. Och det finns vinster att göra redan 

idag. Ju mer vi integrerar desto mer tjänar vi. 

Och med den besparing man hoppas på får 

genom att samarbeta försvarscheferna kunna 

behålla den bredd man har nationellt i de tre 

försvarsmakterna nationellt. Just nu krymper 

den bredden eftersom man inte har råd med det 

som krävs för att bibehålla den förmåga försvaren 

har idag. 

-Vi får effektivare operativa förband. Vi kan 

ha en gemensam operativ volym och vi kommer 

att ta ett större gemensamt ansvar för det 

nordiska området. Vi har gemensamma förband 

Ronny Modigs är överstelöjtnant 

och den 

som leder arbetet inom 

NORDSUP från Sverige. 


noR d s u p 

som kan öva tillsammans och som kan genomföra operationer 

tillsammans. Men vi kommer också att kunna 

ta ett större regionalt ansvar. Varför skulle inte norrmännen 

kunna åka in och hjälpa till om det blir översvämningar 

i Värmland lika väl som att man skickar folk från 

Boden eller något annanstans ifrån. 

Men allt detta innebär inte ett försvarssamarbete i 

traditionell mening. Om någon gör intrång i Sverige 

innebär det inte automatiskt att Norge eller Finland 

rycker in utan länderna har sina egna insatsförband och 

försvarar sina egna territorier. 

Island har inget eget försvar men har skrivit på ett 

så kallat MOU, Memorandum of understanding, som i 

praktiken innebär att landet är införstått med de andra 

ländernas samarbete. Danmark har inte heller varit med 

i studien kring NORDSUP. Där har man varit hårt knuten 

till sina alliansbröder i de krig de deltar i, tidigare 

i Irak, och i Afghanistan. Men nu har också Danmark 

gett sig in i samarbetet, om än lite mer försiktigt än sina 

nordiska grannar. När de nordiska försvarsministrarna 

träffades på Bornholm i november skrev den danske försvarsministern 

Sören Gade under en avsiktsförklaring 

kring samarbetet, främst det som gäller nordisk sjöövervakning, 

utbyte av luftlägesinformation, gemensamma 

militärövningar och officersutbildningar. 

När samarbetet inom NORDSUP har kommit igång 

kan man tänka sig att vinsterna ligger i de stora och dyra 

framtida materielprojekten, till exempel kring ubåtar. 

Både Sverige och Norge behöver ha fram en ny generation 

ubåtar till åren kring 2020-2025. Där finns stora vinster 

att göra. Man kan också spara mycket pengar på att 

utveckla gemensamma mekaniserade bataljoner. Samma 

material, samma utbildningar, samma reglementen 

och samma logistikkedja gör det också mycket lättare 

att samarbeta i internationella insatser. 

-Får vi till det behöver vi inte göra som vi gör idag, 

nämligen att samutbilda trupperna specifikt för en viss 

uppgift utan då plockar man bara ihop en grupp som 

har samma utbildning för den gemensamma insatsen. 

Och en gemensam insats kan, enligt överstelöjtnant 

Ronny Modigs, röra sig om allt från att ta hand om översvämningar 

i Värmland till att åka till Afghanistan. 

Men det finns naturligtvis också svårigheter i ett sådant 

samarbete som man nu håller på att bygga upp. 

Även om vi relativt sett är lika så finns ändå kulturella 


olikheter. Språket är en. Man kommer i viss utsträckning 

behöva tala engelska inom samarbetet. Och det är 

inte riktigt bra, tycker Ronny Modigs: 

-Ibland är saker så viktiga att vi behöver prata vårt 

modersmål för att det ska bli alldeles tydligt. 

Ett utökat NORDSUP-samarbete i framtiden, till att 

omfatta exempelvis de baltiska länderna tror inte Ronny 

Modigs på. Man behöver vara ganska lika, tycker han, 

och man behöver ha en logistisk närhet. Samarbetet bör 

heller inte bli för stort. 

-Det måste vara enkelt för de som ska sköta samordningen. 

Apparaten får inte bli för stor, för då blir den dyr. 

För att det här ska bli rationellt är Norden lagom många 

länder.

ädslan 

som arvegods 

Skräcken som en gång slagit rot försvinner inte.Hela 

sitt liv skall Aliide Truu leva med minnet av förödmjukelserna 

under de ändlösa nätterna när hon förhördes 

av den sovjetvänliga milisen i Haapsalu i Estland i slutet 

av 1940-talet. Förhörsledarens håriga armar återkommer 

i mardrömmarna. Hon skall minnas hur det 

var att ligga halvnaken på ett kallt betonggolv med en 

papperspåse som stank spyor över huvudet och hon 

skall återuppleva de fasansfulla stunder då hon tvingades 

skada sin egen systerdotter. Och hon skall undra 

hur det gick för systern Ingel och systerdottern Linda, 

som först fängslades och sattes i arbetsläger och därefter 

fördrevs till Vladivostok i Sibirien. Däremot kommer 

hon att möta Lindas dotter Zara som blir ett lättlurat 

offer i den eskalerande mänskohandeln i det nya 

Europa. Aliide tvingas inse att rädslan och skammen 

går i arv. 

Aliide, Ingel, Linda och Zara är huvudpersoner i 

finländsk-estniska Sofi Oksanens prisbelönta, av recensenter 

hyllade och av läsare älskade bok Puhdistus. 

På svenska betyder titeln ungefär Reningen. Boken har 

väckt ett kolossalt intresse också internationellt och 

kommer på svenska i vår på Bonniers förlag. 

- Månne det är Estland, eller kvinnoskildringarna 

som attraherar, vid sidan av Sofi Oksanens obestridliga 

litterära talang? undrade en av de recensenter som tidigt 

insåg att Sofi Oksanens skrivit årets bästa finländska 

bok. 

Puhdistus har beskrivits som den första roman som 

vågar tala öppet om ihjältigna händelser under alla de 

decennier Estlands försökte överleva som ockuperad 

makt. Det handlar dels om de ester som, ofta motvilligt 

men ibland i hopp om fördelar, gick maktens ärenden. 

Men det handlar framförallt om tusen och åter tusen 

kvinnor som fick offra sin hälsa, sina familjer och sin 

framtid för att de sympatiserade med dem som kämpade 

för ett självständigt Estland. 

Samtidigt handlar Puhdistus om ett Estland fjärran 

från det sup- och köpparadis landet utvecklats till sedan 

självständigheten. Boken utspelar sig både under 

det sena 1940-talet och det tidiga 1990-talet. Aliide 

Truu kokar grisfötter och lägger in saltgurka kryddad 

med pepparrot, hon mjölkar sin ko och hon drömmer 

om att återfå den skog som konfiskerades i samband 

med att landet ockuperades. 

Mycket av det vardagliga, det som beskriver lukt, 

smak och kläder har Sofi Oksanen inhämtat under besöken 

hos sin estländska mormor. Oksanens mamma 

är en estnisk ingenjör som i början av 1970-talet träffade 

en finländsk man och fick tillstånd att lämna 

landet. 

Sofi Oksanen 

Sofi Oksanen själv är med sin vitsminkade hy, sin 

enorma rastafrisyr och sin förkärlek för gotiskt mode 

en minst sagt uppseendeväckande uppenbarelse. Hon 

har flera gånger tackat Finland för att hon fick växa 

upp i ett land med yttrandefrihet och konstaterat att 

romaner som Puhdistus inte hade varit omöjliga att 

skriva i Estland för inte så länge sedan. Sitt Estland 

tackar hon för den muntliga tradition som gjort det 

möjligt att spara och bevara många historier och öden 

som annars hade gått förlorade. Exempel på censur har 

hon från sin egen släkt – författaren Gustaf Pöldman 

vägrade skriva positivt om Lenin vilket innebar att 

han i det sovjetstyrda Estland inte tilldelades papper 

att skriva på. 

När Sofi Oksanen i december belönades med Finlandiapriset, 

som är Finlands finaste litteraturpris, dedicerade 

hon det till alla kvinnor, män och barn som i sin 

vardag utsätts för våld och tillade att rättvisan sällan 

är på deras sida samt att världen godkänner ofattbart 

mycket våld. 

Till detta kan man tillägga att Puhdistus visserligen 

handlar om våldets och skammens kretslopp, om hur 

våldsoffer tiger om skymferna och om hur det i sin tur 

föder nytt våld. Men det är också en roman om kärlek. 

Både om kärlek som trånar förgäves och om den livslånga 

passionen mellan ett par som skiljs åt i unga år. 

ANNIKA HÄLLSTEN 

Helsingfors 


tävla 

& 

vinn 

Vinn en Norden-tröja! 

Förra omgångens 

fråga var tydligen en 

verklig rysare. Inte 

ett enda rätt svar! 

Men många förslag, 

alltifrån Per Albin 

Hansson i ungdomen 

till Fridolf Rhudin. 

Men, tyvärr, inget av 

de mer eller mindre 

fantasifulla förslagen var rätt. Den melankoliske 

man ni ser på bilden heter faktiskt 

Sveinn Björnsson. Går det upp ett ljus då? 

Inte!? Hur som helst var Sveinn Islands förste 

president. Island förklarade sig ju självständigt 

från Danmark den 17 juni 1944 och 

han valdes av landets riksdag, Alltinget, till 

president, men bara på ett år. Året därpå, 

när Island hade fått en egen författning blev 

han dessutom landets förste folkvalde president 

i ytterligare fyra år. Den gode Sveinn 

Björnsson måste ha varit populär, för 1949 

omvaldes han för ytterligare en fyraårsperiod. 

Dessvärre avled han 71 år gammal den 

25 januari 1952, innan hans ämbetsperiod 

var avslutad. 

Sveinn Björnsson hade politiken i generna 

skulle man kunna säga. Hans far, 

som hette Björn Jónsson var en tid statsråd 

i den isländska regeringen. Jo, Island hade 

en sådan trots att landet stod under dansk 

överhöghet. Själv satt han från 1914 i det 

isländska alltinget och fick uppleva hur Island 

fick begränsat självstyre 1918. Han var 

Islands sändebud i Danmark, där han faktiskt 

också var född, åren 1920 till 1924 och 

1926 till 1940. 

Klent resultat på den frågan, alltså. Kanske 

ligger Island för långt bort för att vi riktigt 

ska känna till vad som händer där, även 

om landet definitivt är ett nordiskt land. 

Hur många av er, handen på hjärtat, vet vad 

den isländske presidenten heter idag? Nej, 

nej, ni behöver inte svara! 


Tävling Rivet i arkivet! 

Nu till nästa tävlingsuppgift och 

den här gången handlar det 

om en kvinna. Den här kvinnan 

har varit lärare, men det är inte det 

hon främst är känd för. Lärarkarriären 

blev heller inte så långvarig utan det var 

i en annan karriär hon har kommit att 

verka. Och i denna sin verksamhet 

har hon också verkligen visat upp 

den del av Norden hon själv kommer 

ifrån. Hon har också blivit 

belönad, både ekonomiskt och 

med berömmelse för det hon 

skapat. Jag undrar om jag törs ge 

fler ledtrådar. Då kanske det blir 

alldeles för enkelt, eftersom jag 

kan slå vad om att nästan alla av er 

har sett åtminstone något av det hon 

har gjort. Nej, inte på något konstmuseum 

eller på någon konsertscen! Ni satt helt enkelt 

hemma i soffan och såg det. 

När ni vet svaret skickar ni som vanligt 

in det till Rivet i arkivet: 

Nordens Tidning 

Box 12 707 


Glöm inte att uppge ditt eget namn och adress och färg och storlek på den 

t-shirt du kan vinna om ditt svar blir det första rätta som öppnas. 

Storlekarna på tröjorna går från: 

x-small (xs) till x-large (xl) och färgerna är svart och sandfärgad.

noR d t i s e R 

Port till Valhall? 

Asatroende i Danmark har fått sin första begravningsplats. 

Det är Odense kommun som satsar 150 000 danska 

kronor på en 18 meter lång forntida skeppssättning och 

ett par hundra kvadratmeter av en kommunal kyrkogård. 

De asatroende har tvekat inför tanken att ligga i kristnad 

jord på en kommunal kyrkogård och många kristna har 

haft invändningar mot att de asatroende släpps in. Men 

nu har marken avkristnats i en invigningsritual och de 

asatroende kan lugnt låta sig begravas där. Om de betalar 

begravningsavgiften på 8500 danska kronor, förstås. Men 

då får de också sin gravplats skött i tio år. 

Du dyra Nord! 

Att vara islänning eller norrman är dyrare än att vara 

svensk eller dansk. Det är Danmarks statistiska centralbyrå, 

Danmarks statistik, som tagit fram jämförande statistik 

över priser på konsumtionsvaror och tjänster i de 

nordiska länderna. Alla länderna ligger långt över EUgenomsnittet. 

Norge är dyrast. 

Harmlöst larm 

Polisen i Stavanger fick häromsistens larm om en 

beväpnad man i ett köpcenter i staden. Stort larm och 

utryckning, tills det visade sig att den beväpnade var en 

ordningsvakt med luftgevär som försökte göra sig kvitt 

kvittrande fåglar som tagit sig in i centret. Dramats offer 

blev en sparv. 

olagliga p-böter 

Ett av de största parkeringsövervakningsföretag i 

Finland, PP Pysäköinninvalvonta Oy, har gått i konkurs. 

Skälet till att företaget kommit på obestånd uppges vara 

att allmänheten inte har lust att betala parkeringsböter 

längre. En finländsk domstol har nämlligen slagit fast att 

privata bolag enligt lagen inte kan dela ut böter. 

för hundra år sedan 

De tredje nordiska spelen anordnas i Stockholm i 

februari 1909. Ett sextiotal tävlingar pågår under åtta dagar. 

Fler deltagare än tidigare är anmälda. I skridskotävlingarna 

deltar 32 tävlande från åtta nationer och 84 svenskar är anmälda 

till backhoppningen i Fiskartorpsbacken på norra 

Djurgården. För vinnaren hägrar prins Wilhelms ståtliga 

vandringspris. 

Danskar ser danskt 

Dansk film går fortfarande bra, åtminstone i Danmark. 

Inte sedan 1976 har så många (4,3 miljoner) sett dansk 

film på bio. I topp ligger Ole Christian Madsens Flammen 

& Citronen, före såväl Indy, Bond och Mamma Mia . 

Danskar flyttar inte 

långt av kärlek. 

Fyra av tio danskar anser att kärleken är den allra viktigaste 

faktorn till att man flyttar på sig, enligt en analys 

av danskarnas rörlighet som bostadsmäklarkedjan Nybolig 

har gjort. Kärleken är ett oftare förekommande skäl 

än hänsyn till det egna jobbet eller eventuella barn. Analysen 

visar också att de inte flyttar särskilt långt när de 

flyttar, i genomsnitt bara 6,5 kilometer. Men, det är klart, 

Danmark är ju inte så stort. 

får sin belöning på 

”andra sidan” 

Det finländska företaget Kauppahuone Laakonen fick 

ett hundratal likkistor i samband med en affär, gud vet 

hur. Men när företaget funderade över vad de skulle göra 

med kistorna fick de en idé och skänkte dem som present 

till de finländska krigsinvaliderna! En representant 

för krigsinvalidernas organisation håller färgen över den 

makabra presenten och säger att ”de behövs med tanke på 

veterangenerationens åldersstruktur.” 

Nicole Kidman blir 

dansk könsbytare 

Nicole Kidman ska producera en långfilm om det danska 

konstnärsparet Einar och Greta Wegener. Hon kommer 

också att spela rollen som Einar i filmen. Einar Wegener 

var den förste i världen att genomföra ett könsbyte. Operationen 

skedde i Tyskland 1931. Rollen som hans hustru 

Greta kommer att innehas av Charlize Theron. 

Som vanligt arrangeras en automobiltävling mellan 

Göteborg och Stockholm. Under spelens första dag vinner 

norrmannen Oscar Mathiesen 10 000-metersloppet på 

skridskor med bara 2/5 sekund. Mathiesens tid blir 19.13. 

Den svenske konståkaren Ulrich Salchow blir världsmästare 

för åttonde gången. Vid mottagningen på Grand möts 

han av stormande ovationer. 


noR d t i s e R 

tala närmre håll telefon 

intill din mun 

En ”hytte”-ägare i norska Flå fick en mycket dyr telefonräkning 

sedan han haft upprepade obehöriga påhälsningar 

i ”hytten”. Inbrottstjuven hade inte stulit någonting, 

men han hade använt ”hytten” som telefonkiosk. 

Han hade använt ”hytte”-ägarens telefon till att ringa dyra 

betalsamtal till olika sexlinjer. Nu får dock inbrottstjuven, 

som ännu inte avslöjats, använda egen telefon. ”Hytte”telefonen 

är avstängd och abonnemanget är uppsagt. 

smörjer börserna 

Varje vecka tillförs oljefonden i Norge 2 miljarder dollar. 

För pengarna köper fonden aktier och har på senare 

år blivit en av världens största köpare av aktier. Idag äger 

oljefonden 1,25 procent av alla aktier på den europeiska 

aktiemarknaden. Fonden äger aktier i 7000 företag till ett 

värde av 2120 miljarder kronor i höstas. Den internationella 

börskraschen gjorde dock att avkastningen låg på 

-7,7 vid samma tidpunkt. 

som man bäddar…. 

En kvinna på ett norskt sjukhem var så vanvårdad att 

hennes svåra liggsår hade vuxit fast i madrassen. I flera år 

hade hon avböjt vård och hjälp med hygienen och till slut 

måste man operera loss henne från madrassen på Akershus 

universitetssjukhus i Oslo. Sjukhemmet ifråga har 

nu en och annan besvärlig fråga att besvara. 

spökturism 

En amerikansk turist som besökt Island påstår sig ha 

fotograferat spöken där. På en av hans turistbilder från 

en kyrkogård i Reykjavik uppträder slöjliknande figurer, 

som inte syntes när bilden togs. Magnús Skarphédinsson, 

som är ordförande i själsökarföreningen Sálarrannsóknarfélagid 

säger till isländska tidningar att det mycket väl 

kan röra sig om en bild på avlidnas själar, men tillägger 

”fast man kan ju inte säga säkert”. 


finnar vet för lite 

85 procent av de finskspråkiga i Finland vet för lite om 

den svenska tiden i Finlands historia, tycker de själva. Det 

är den finlandssvenska tankesmedjan Magma som låtit 

undersöka finnarnas attityder till svenskheten i Finland. 

Den svenska tiden i Finland sträckte sig enligt Erikskrönikan, 

nedtecknad omkring år 1330, från år 1249 när Birger 

Jarl i ett korståg anföll Tavastland ända fram till Karelen. 

Pengar försvinner 

Den norska tusenlappen ska avskaffas. Enligt finansdepartementet 

i Oslo för att den inte används särskilt 

mycket av vanligt folk, utan mest av brottslingar. 40 procent 

av norska tullens beslag består nämligen av just tusenlappar. 

Nu ska norska finansinspektionen och ekopolisen 

säga sitt i frågan innan tusenlappen försvinner. 

Historisk resa till 

Kolahalvön 

Vårt land var hotat då behövdes åkarna! 

PETSAMO-TRAFIKEN 

Välarrangerad resa till unika platser 

Rovaniemi-Salla-Murmansk-Petsamo-Kirkenes- 

Ivalo-Tornedalen 

HAPARANDA-TORNIO 

Upplev år 1809 Sommaren 2009 

Resor till Krigsoperan/Sotaooppera 

26/6-12/7 2009 BENGT POHJANEN KAJ CHYDENIUS 

Broschyrbeställning tel 0920-23 23 50/85 

www.lulebuss.se

tip s e t 

1809 ~ rikssprängning och begynnelse. 200-årsminnet av finska kriget. 

Med anledning av att det har förflutit 200 år sedan Finska 

kriget och slutet av Sveriges och Finlands riksgemenskap 

har Museiverket/Finlands nationalmuseum tillsammans 

med svenska Livrustkammaren producerat utställningen 

1809-Rikssprängning och begynnelse. 200-årsminnet av 

Finska kriget. 

Utställningen fokuserar inte bara på krigshändelserna 

utan också på krigets bakgrund och följder: hur Napoleons 

maktsträvanden ledde till kriget och vilka förändringar separationen 

medförde för såväl Finland som Sverige. 

Finlands nationalmuseum ligger på Mannerheimvägen 

34 i Helsingfors och är öppet tisdagar och onsdagar 

11-20, torsdagar till söndagar 11-18. Måndagar stängt. 

Inträde: 7 euro. Under 18 år gratis. 

Rö s t e R i no R d e n 

Hej 

Jag tycker Föreningen Nordens tidning är intressant att läsa 

och när den dimper ner i brevlådan blir jag lika glad för jag kan se 

fram emot intressanta spörsmål och underhållande artiklar. 

Men jag måste fråga mig varför ni ofta har många fler bilder 

på män än på kvinnor? Det känns gammalmodigt och förlegat 

när den ena gubben efter den andra ståtar med sina nunor. ¨ 

I den senaste tidningen t.ex. är det femtiofem mansansikten, 

att jämföra med trettiosex kvinnor. Då har jag inte räknat med 

bilden från Nordiska rådet på si så där hundra karlar sitter på 

maktens stolar. Inte heller har jag räknat med en del gruppbilder 

där det är svårt att särskilja personerna. Börjar man sen granska 

bilderna, ser man att korten på män är större - mycket större än 

de på kvinnor! Varför? 

Nu börjar jag bli riktigt nyfiken; är det många fler män än 

kvinnor som är med i föreningen 

Norden? Eller tvärtom? Finns det några uppgifter på fördelningen 

mellan kön? 

Flera tidskrifter som vänder sig till allmänheten har som 

policy att ha en jämn fördelning av män och kvinnor på bilder. 

Det borde Ni också ha! Väck med gubbigheten, fram för nya friska 

fläktar och ni får en tidning som håller för granskning även ur ett 

genusperspektiv. 

Kerstin Möllenborg 

Ugglarp, Falkenberg - 070/5582806- 0346/43747 

Redaktörń svarar: 

Ryska soldater tillhörande förband, i Finland på 

1810-talet: från vänster infanterist, officer vid 

dragonerna, dragon och två kosacker. 

Museiverkets bildarkiv 

Ojdå! Är det så illa? Det enda vi kan säga till Nordens 

Tidnings försvar är att den väl är en spegel av hur samhället 

ser ut. Där sitter ju i många fall männen högst upp, som 

vi alla vet. Nordens Tidning är den första att beklaga det. 

Dock tar vi inte på oss skulden för detta. Om tidningen vill 

få svar på frågor som rör….ja, låt oss säga, Nordiska rådet, 

så går tidningen till toppen för att få en kommentar. Då 

frågar tidningen rådets direktör Jan-Erik Enestam, och inte 

hans sekreterare, om nu hon skulle råka vara kvinna, vilket 

Nordens Tidning inte ens vet om hon är. Och om nu kommentaren 

ska illustreras så blir det ju en bild på den som 

kommenterade. 

Så blir det dessvärre på område efter område. Vill tidningen 

belysa något förhållande, vad det vara månde, så går 

den till den eller de som vet mest om det förhållande som 

ska belysas. Att inte göra det vore nästan tjänstefel. Och de 

som vet mest är faktiskt de som sitter ”på toppen” och har 

ansvaret. Och vilka är det? Både Kerstin och jag vet svaret. 

Huruvida det är fler män än kvinnor som är medlemmar 

i Föreningen Norden kan jag dessvärre inte svara på. 

Där får jag hänvisa till vårt medlemsregister. Dock kan jag 

konstatera att det är fler kvinnor än män som skickar in 

bidrag till våra föreningssidor, med bilder….på män! Visst 

är det konstigt? 

Redaktörń 

Foto Museiverket/Jan Lindroth. 


Rec e n s i o n e R> Bö c k e R 

Hade anständighet lett till något annorlunda? 

På spaning efter ett nytt liv 


”Vi behöver anständighet. Utan den kan vi 

inte leva vårt goda liv”, säger Ingerid Moreno 

som drabbas av en stor sorg i Den onda viljan. 

Och det är just om den saken Karin Fossums 

nya kriminalroman handlar. Om anständighet 

och om ondskans regemente. Tre unga 

män Jon Moreno, Axel Frimann och Philip 

Reilly hamnar i en situation de inte klarar av 

att hantera. Det sätt de väljer att lösa den på 

får katastrofala följder för dem alla tre, var och 

en på sitt sätt. 

På sitt oefterhärmliga sätt leder Karin Fossum 

oss in i en handling, där det psykologiska, 

Huvudpersonen Sigtrud Olafsdottir i Sin 

egen väg är lågmälda och gör inget väsen av 

sig. I sitt inre bär hon ett galleri av människor 

som ingen annan kan se och uppleva. Efter 

makens död finner hon gemenskap i att gå 

på främmande människors begravningar. Det 

får ersätta den tomhet och de sår som upstått 

i flytten från landet in till staden, barnlösheten 

och saknaden efter det barn som dog. Kristin 

Steinsdottir arbetar omsorgsfullt fram ett 

Lennart Oldenburgs Under stöveln. Norge 

1940-1945” är en ganska heltäckande sammanfattning 

av vad som skedde i Norge under 

ockupationsåren. Han skriver lättläst och engagerat 

och redovisar in i minsta detalj. Vad 

man möjligen kan invända mot Oldenburgs 

skildring är att hans beundran för den norska 

motståndskampen kanske är stark, med rätta, 

men det fanns, trots allt, många som valde 

att samarbeta med den tyska ockupationsmakten. 

Det kan ha varit intressant med en 

bredare redovisning också av deras agerande 

och bevekelsegrunder. Men detta handlar om 

det som sker i berättelsens personer blir det 

viktiga och själva brottet, det som sker utanför, 

blir en kuliss. Och hon lämnar läsaren 

med frågan om något hade kunnat göras annorlunda 

och om något i sådana fall egentligen 

hade blivit annorlunda. 

Torsten Hallberg 

mycket personligt porträtt av en människa på 

spaning efter ett nytt liv. 

Anders Lindberg 

redovisande med några missar om ockupationen 

Titel: Den onda viljan 

Författare: Karin Fossum 

Översättning: Helena Örnkloo & Ulf Örnkloo 

Förlag: Forum 

Titel: Sin egen väg 

Författare: Kristin Steinsdottir 

Översättning: John Swedenmark 

Förlag: Kabusa böcker 

enskilda detaljer som inte skymmer ett i övrigt 

utmärkt dokument över en av de mörkaste 

perioderna i europeisk och nordisk historia. 

Anders Lindberg 

Titel: Under stöveln . Norge 1940-1945 

Författare: Lennart Oldenburg 

Förlag: Atlantis

Rec e n s i o n e R> fi L m 

frusna nordiska själar i längtan efter värme och passion 

Den unge prästen Andreas har fått ett vikariat 

i en dansk småstad. Den gamle pastorn vägrar 

flytta ifrån prästbostaden och Andreas får istället 

ta in på stadens hotell. Där träffar han portieren 

Jörgen som introducerar honom hårfrisörskan 

Karen som försöker varva jobbet med att ta hand 

om sin hårt alkoholiserade mamma, den fumliga 

Olympia som kämpar med sitt dåliga självförtroende 

på stans bageri och Jörgens bäste vän, 

den vresiga Halv-finn, som precis fått sparken 

från Idrottsstadions café eftersom han skäller ut 

gästerna. På en kommunal kurs i italienska förenas 

Karen, Olympia, Halv-finn och de andra i sin 

längtan efter passion och värme. Gemenskapen 

som uppstår på kursen hjälper dem att bryta sin 

Kall norsk skräck 

Fem ungdomar är på skidresa i de norska fjällen. 

De har klättrat längst upp på en fjälltopp 

för att åka i lössnön. På väg ner från en fjälltopp 

ramlar en av killarna och bryter benet. Mobiltelefonerna 

har ingen täckning och det är långt 

ner till dalen. När allt ser som mörkast ut hittar 

gruppen en övergiven turistanläggning bakom 

en bergskam. De bestämmer sig för att stanna 

över natten för att sedan skicka ner en person till 

dalen efter hjälp följande morgon. Men snart inser 

de att de inte är ensamma på anläggningen. 

”Kallt byte” är, trots den dåliga titeln, en ganska 

bra skräckis som innehåller alla de ingredienser 

Kresten har lämnat sin hemort på Jylland och 

brutit med sin familj. Han har flyttat till Köpenhamn 

där han precis gift sig när han får ett telefonsamtal 

på sin bröllopsnatt. Krestens far har 

dött och ensam kvar i huset finns hans gravt förståndshandikappade 

bror. För att lösa broderns 

situation reser han till gården och annonserar 

efter en hushållerska. Den som söker tjänsten är 

eskorttjejen Liva som tröttnat på att bli förnedrad 

av torskar i Köpenhamn. Mifune är en varm och 

ömsint historia om att erkänna sig själv och sitt 

förflutna. Den välskrivna berättelsen och det realistiska 

filmspråk som kännetecknar de danska 

Dogma-filmerna skapar en känsla av närvaro och 

isolering och det italienska språket inspirerar 

dem att släppa fram kärleken. Italienska för nybörjare 

är en varm, charmig och rolig film som 

berättar om den nordiska mentaliteten. Under 

ytan ligger passionen och längtan på lur och när 

den släpps fram sätter den saker i rörelse. 

Titel: Italienska för nybörjare 

Genre: dramakomedi 

Ursprungland: Danmark (2000) 

Regissör: Lone Scherfig 

som hör genren till. Fjällen är dessutom en miljö 

som känns bekant för många nordbor och kanske 

bidrar detta till att man identifierar sig med 

karaktärerna. 

Titel: Kallt byte 

Genre: skräck 

Ursprungsland: Norge (2006) 

Regissör: Roar Uthaug 

Danskt drama om att erkänna sitt föflutna 

Av LINA RoSENGREN 

gör det lätt att leva sig in i filmen och beröras av 

berättelsen. 

Titel: Mifune 

Genre: Drama 

Ursprungsland: Danmark (1999) 

Regissör: Søren Kragh-Jacobsen 


Rec e n s i o n e R> mu s i k 


the fantastic four – the fantastic four 

(Universal) Sverige 

Det finns låtar man som artist gör bäst 

i att låta bli att tolka offentligt. Carolas 

”Främling” är en sådan liksom väldigt 

många Motown-låtar. Det sistnämnda 

bör framförallt undvikas om man är en 

svensk killgrupp där alla har musikalröster 

och i flera fall också ett extremt 

dåligt engelskt uttal. Fantastic four har 

inte lyssnat på mina råd. Jag såg dem i tvprogrammet 

”Talang” för något år sedan 

och överraskades redan då av att de gjorde 

succé. Nu har de dessutom fått spela in en 

hel skiva där de dissekerar låt på låt. Ta 

bara min personliga favorit ”Higher and 

2003 kom en låt som kom att bli en av 

mina absolut mest hatade det året. Den 

hette ”In the Shadows” och var mitt första 

möte med den redan etablerade finska 

rockgruppen The Rasmus. De som läst 

mina tidigare krönikor har nog listat ut 

att finsk rock inte är min favoritgenre och 

tyvärr förändrar inte gruppens nya album 

min åsikt. Det är precis samma intetsägande, 

ganska mesiga, rock som tidigare 

och sångaren Lauri Ylönens röst ger mig 

higher” med Jackie Wilson. De här fyra 

svenska killarna får denna fantastiska 

soullåt att falla platt. Bäst är deras egenkomponerade 

låtar ”You are the best” och 

”Sweetest angel”, där de får in åtminstone 

en del av Motowngenrens själ. Så varför 

inte fortsätta på det spåret i ett försök 

att leva upp till sin slogan ”Sveriges enda 

Motown-grupp”? I stället för att förstöra 

redan fantastiska original. 

anna Maria espinosa – Glowing with you 

(Bonnier Amigo) 

Anna Maria Espinosa har varit ett 

namn på mångas läppar ganska länge, 

men det är först nu som hennes debutskiva 

släpps. Jag förstår varför folk vill 

jobba med denna tjej, för hon sjunger fantastiskt 

bra. Däremot tycker jag att det är 

orättvist att det bara är hennes namn som 

står på skivans omslag. Att det är bara hennes 

skiva. För inte en låt har hon skrivit, 

det har duktiga låtskrivare som Andreas 

Mattsson, Ellekari Larsson och Theodor 

Av LISA ELGHoRN 

Jensen gjort. Jag ska dock försöka strunta i 

mina tankar om vem som ska få kredd för 

materialet och bara njuta när musikerna 

leker loss i ”Children play” och Espinosa 

får in alla känslor i ”Little star”, för det är 

en fulländad platta. Så är det. 

the rasmus – black roses (Playground music) 

ingenting. En låt som åtminstone sticker 

ut lite från mängden är den lugnare ”Live 

forever” som faktiskt är ganska behaglig 

att lyssna på. Bland yngre lyssnare verkar 

The Rasmus tidigare album dock ha gått 

hem så de kan lika gärna köpa ”Black roses” 

också. Då vet de vad de får.

MR-dagarna är ett årligt återkommande 

initiativ av bland andra Utrikespolitiska 

institutet, Svenska kyrkan, 

Röda Korset samt Svenska Helsingforskommittén. 

Tanken med MR-dagarna 

var att dels skapa en internationell mötesplats 

mellan forskning om mänskliga 

rättigheter och praktiskt genomförande, 

men även att få frågan högre upp 

på den politiska dagordningen. Aldrig 

tidigare hade MR-dagarna arrangerats så 

långt norrut i Sverige som i år, när Kulturens 

hus i Norrbottens residensstad 

Luleå stod som värd för arrangemanget. 

På plats i Luleå fanns under MR-dagarna 

Barentsregionens ungdomsråd BRYC 

(Barents Regional Youth Council) som 

med över 80 ungdomar som deltagare 

13-15 mars 

drar FNUF Skåne iväg till Oslo för 

en fullspäckad helg med lokala guider 

och sightseeing (preliminärt datum) 

28-29 mars 

är du välkommen på Förbundsstyrelsemöte 

i Stockholm – missa inte 

chansen att mingla med och lära känna 

andra medlemmar vid årsmötet och 

Föreningen Nordens ungdomsförbund 

(FNUF) är föreningen för dig som är under 35 

år och är intresserad av att uppleva Norden. 

Medlemskapet kostar bara 95 kronor och 

ger dig en massa spännande aktiviteter i 

hela Norden. Varje år arrangeras resor, ung- 

Mr-dagarna i Luleå 

arrangerade workshopen Yeah Right, på 

temat mänskliga rättigheter. 

”Det är en helt otrolig samling ungdomar 

vi har här under helgen. Vissa av 

de ryska ungdomarna har rest i fem dagar 

med buss för att ta sig hit till Luleå. 

Att de får möjlighet att ta del av det här 

arrangemanget kan man nog inte sätta 

ord på” berättar Laila Dalhaug, ungdomskoordinator 

vid Norges Barentssekretariat. 

De åttio ungdomarna, representerade 

organisationer som på olika 

sätt arbetar med mänskliga rättigheter. 

FNUF som har förhållandevis låg 

aktivitet i nordligaste Sverige valde 

under helgen att samarbeta med BRYC. 

Ett samarbete som under MR-dagarna 

visade sig bli framgångsrikt. ”Jag tror 

att vi har mycket att vinna på att inte 

dra för skarpa linjer mellan olika ungdomssamarbeten 

i norra Europa. Bättre 

vore då om vi, precis som nu under MRdagarna, 

kunde dra nytta av och hjälpa 

varandra” förklarar Laila Dalhaug och 

hoppas samtidigt på en fortsättning. 

”Det är oviktigt om man tycker det 

middagen på kvällen. På söndagen blir 

det avslappnad lokalavdelningsträff! 

I Göteborg går man från svalkande 

curlingsport till en rykande tangokväll 

och det planeras för bio och besök på 

Nordens ark samt upptäcktsresande i 

Västkustens gränsområden. 

domsträffar, seminarier, filmvisningar, föreläsningar 

och många andra aktiviteter där 

du får träffa ungdomar från hela Norden. 

Genom medlemskapet får du information 

om vad som är på gång genom vårt medlemsblad, 

NordenNytt. Du får också prenumera- 

TExT & BILd: PETTER MAHRS 

Gör din röst hörd! 

Tycker du FNUF borde ordna fler 

resor, synas bättre på mässor, eller vill 

du bara påpeka att FNUF är det grymmaste 

ungdomsförbundet i Norden? 

Passa på att få din röst hörd den 28-29 

mars då det är dags för FNUFs årsmöte 

2009 i Stockholm. Ta chansen att 

påverka åt vilket håll du vill att förbundet 

ska gå och vilka frågor vi ska 

engagera oss i under året. Framförallt 

får du utbyta erfarenheter och mingla 

med aktiva medlemmar från hela Sverige! 

Vi ses den 28 mars! 

Maria Dickmark, Förbundsordförande 

nordiska samarbetet, Nordkalotten, EU 

eller Barentssamarbetet är viktigast. 

Huvudsaken måste vara att ungdomar 

samarbetar över gränserna och ökar 

förståelsen för varandra, vilket forum 

det sker i är sekundärt.” 

Kalendarium 

Umeå deltar i världens största 

brännbollsturnering i maj och planerar 

en resa till Island– missa inte det! 

Läs det senaste om 

lokalavdelningsaktiviteter på 

www.fnuf.se 

tioner på Nordens Tidning och det nordiska 

ungdomsmagasinet Gorm. Surfa in på www. 

fnuf.se om du vill veta mer. Skriv till oss på 

info@fnuf.se. FNUF´s pg är 433 93 54-5. 


så in i no R d e n 

HELSINGBORG 

HELSINGBORG 

2008 års distriktskonferens avhölls 

i Helsingborg 8-9 november under Skånedistriktets 

Arne Johanssons trevliga 

värdskap. Första dagen var konferensdelegaterna 

samlade i biblioteket och där 

presenterades bland annat det material 

kring klimathotet som föreningen arbetat 

fram och som ska utgöra grund för 

studiecirklar under 2009. Distriktskonferensens 

andra dag samlades delegaterna 

på det vackra Dunkers kulturhus och 

ämnena för dagen var bland andra Föreningen 

Nordens planerade nya principprogram 

och det nya webbmedlemskap 

som fullmäktige hade uppdragit åt distriktskonferensen 

att diskutera och utforma. 

Distrktskonferensen avslutades 

med en intressant och livgivande debatt 

i positiv anda där ledamöterna berättade 

om egna initiativ och tog del av varandras 

idéer och tankar. 

Arne Johansson stod värd för för Distriktskonferensen 

och blev vederbörligen avtackad 

av Föreningens generalsekreterare 

Mats Wallenius 


Distriktskonferens 

Kjell Delvret: Det är väldigt viktigt 

att ha uppgifter som stimulerar till 

aktiviteter. Det behöver göras en översyn 

av det språkliga för att det ska 

stimulera till en kreativ diskussion. Det 

gav intryck av lärobok. 

Ulla Prytz: Frågorna måste vara 

öppna så att de blir aktiverande. 

Christina Eriksson: Frågorna är bra, 

men det måste till en handledning 

för cirkelledarna så att de är väl förberedda. 

Man borde också utveckla 

e-cirklar så att man kan ha en cirkel 

tillsammans med vänorter. 

Henry Pettersson: Materialet är alltför 

teoretiskt. Man måste få in lokala 

perspektiv. På vilket sätt bidrar 

mitt sätt att leva till att minska 

miljöpåverkningarna. 

Mycket fokuserar på vad politiken 

ska göra. Fokus kan ligga på vilka lösningar 

man skulle kunna finna och inte 

bara på politiska regleringar. 

Fredrik Harstad: Notisartat, väldigt 

korta stycken. Det spretar lite, är 

svårläst. 

8-9 November 2008 

Cirkelmaterialet kring klimatet. 

Vad tyckte deltagarna? 

föreningen Norden får 

nytt principprogram 

Utifrån den rapport som Bengt Lindroth 

utarbetat på uppdrag av Föreningen 

Nordens styrelse ska ett nytt principprogram 

för föreningen tas fram. Syftet 

är att sätta in Föreningen Nordens roll i 

en alltmer globaliserad värld. Med tanke 

på hur snabbt omvärlden förändras bör 

programmet vara kortfattat och relativt 

övergripande och i första hand svara på 

varför föreningen behövs i framtiden. 

En arbetsgrupp kommer att arbeta fram 

ett förslag till program som kommer att 

föreläggas styrelsen i september. Förslaget 

kommer därefter att bli föremål för 

diskussioner och studiecirklar i avdelningar 

och distrikt och målet är att programmet 

ska presenteras vid fullmäktigemötet 

2010.

Nytt webbmedlemskap 

Vid Föreningen 

Nordens distriktskonferensdebatterades 

det webbmedlemskap 

som antogs 

av fullmäktige tidigare förra året. Fullmäktige 

hade uppdragit åt distriktskonferensen 

i Helsingborg att diskutera och 

utforma vissa tekniska och administrativa 

delar för medlemskapet. 

Webbmedlemskapet kommer att 

utgöras av en central anslutningsform 

kopplad till föreningens hemsida som 

kommer att moderniseras och på det 

sättet bli lättare att arbeta med. Man ska 

direkt på hemsidan kunna anmäla sig, 

betala medlemsavgift eller köpa böcker 

och annat. Avgiften för webbmedlemmar 

är densamma som för en vanlig 

medlem det första året, det vill säga 150 

kronor. Webbmedlemskapet ska gälla 

människor som inte är medlemmar 

i en lokalavdelning och som kanske 

bara vill visa sitt stöd. Som webbmedlem 

kommer man att få någon form 

av nyhetsbrev och Nordens Tidning i 

pappersform. 

Lokalavdelningarna kommer att via 

medlemsregistret få reda på vem som är 

webbmedlem i avdelningens geografiska 

område. Den del av avgiften som normalt 

tillfaller avdelningen kommer att 

tillfalla det distrikt inom vilket webbmedlemmen 

bor. 

Marknadsföring och nordisk flaggning 

i distriktsdebatten 

Distriktskonferensen avslutades 

med ett öppet samtal om Föreningen 

Nordens framtid. Göran Galthe, ordförande 

i Jönköpingsdistriktet tyckte att 

marknadsföringen av Föreningen Norden 

från centralt håll måste bli bättre 

för att få ut föreningens budskap. 

Peter Olevik Dunder från Stockholmsdistriktet 

gick dock i svaromål 

och menade att förutsättningarna är 

olika centralt och lokalt. Han tyckte att 

avdelningar och distrikt måste bli mer 

aktiva i den lokala debatten så att föreningen 

får uppmärksamhet den vägen. 

Jerry Fondén från Älvsborgsdistriktet 

ville ge en eloge till Nordens Tidning. 

Han menade att det var åtskilliga som 

betalade sin medlemsavgift bara för att 

få tidningen. 

Harry Byberg från Jämtland berättade 

att han varit i Bryssel och träffat företrädare 

för det kontor som Jämtland och 

Tröndelag har i EU-huvudstaden. 

-Där visste man ingenting om Föreningen 

Norden, konstaterade han 

dystert. 

Percy Nessling från Skåne poängterade 

hur viktig kulturen är för Föreningen 

Norden och tyckte samtidigt 

att föreningen borde arbeta för ett 

samarbete kring en gemensam monter 

med Nordiska rådet på bokmässan i 

Göteborg. 

”Att flagga nordiskt är viktigt så 

ofta som möjligt. Våra nordiska flaggor 

har blivit symboler för fred och fredssamarbete 

ute i världen”, konstaterade 

Ingvar Ekbrand, Älvsborgsdistriktet, och 

berättade också om ett initiativ man tog i 

Västra Götalands län. Man arrangerade 

ett seminarium kring Kura skymning 

och den finländska författarinnan Eva 

Kilpi tillsammans med regionbiblioteket 

där man särskilt bjöd in bibbliotekerier. 

Kjell Delvret, Göteborg och Bohuslän 

underströk vikten av att samarbeta 

med skolan. Han tyckte också att föreningen 

inte får hålla sig utanför dagsaktuella 

frågor som miljöfrågan, och bara 

ägna sig åt kultur. 

Ingvar Hansson, Skåne, berättade 

om ett framtida samarbete med kyrkan 

där bland andra förre ärkebiskopen KG 

Hammar kommer att medverka och 

tala om religionen i ett mångkulturellt 

Sverige. 



Nordiska bokens dag 

Veckan inleddes med besök av sju aktuella författare 

under Nordiska Bokens Dag på Helsingborgs Stadsteater. 

Isländskan Kristín Steinsdóttir inledde på svenskklingande 

skandinaviska. Sin egen väg är hennes första vuxenbok 

på svenska. Här får vi följa fosterbarnet Sigtruds liv. 

Hon är en ganska ensam person men genom sina drömmar 

om dåtid och framtid skapar hon en fantasivärld åt 

sig själv. 

Prisbelönade universitetsläraren Björn Larsson presenterade 

sin nya bok, novellsamlingen Filologens dröm. 

Det genomgående temat är lusten att upptäcka nya saker 

och sanningar. De ”insnöade” akademikerna måste därför 

ibland lämna sina kokonger. En tidvis ljuplodande 

bok med thrillerstämning. ”När man skriver på allvar, 

tillbringar man en massa tid vid skrivbordet, ändå blir 

det ofta bara skräp!”, sa Larsson apropå författarjobbet. 

Dansken Carsten Jensen berättade om sin kritikerrosade 

roman Vi de drunknade. Boken är en historia om hamnstaden 

Marstal, skildrad över fyra generationer. Flertalet av stadens 

3000 invånare arbetade som sjömän i den danska handelsflottan 

eller fick på annat sätt sitt levebröd från havet. Jensens 

bok är en hyllning till alla de som offrat sina liv till havet, bl a 

de många som dog i konvojtjänst under andra världskriget. 

Norska deckarförfattarinnan Jorun Thörring berättade om 

sin nya bok Glasdockorna. I denna suggestiva kriminalroman 

letar den samiske polisen Aslak Eira efter en studentmördare. 

Boken belyser också samernas situation i Norge. Thörring 

som är gynekolog till yrket säger: 

- Hellre ta livet av romanfigurerna än patienterna! 

I Majgull Axelssons nya bok Is och vatten, vatten och is ställer 

hon frågan hur en förälder kan överge sitt barn. Boken 

består av två delar. Den första handlar om ett mycket komplicerat 

familjearrangemang på femtiotalet mellan två flickor 

som är enäggstvillingar. I andra delen följer vi en dotter till en 

av tvillingarna under en resa med isbrytaren Oden på väg genom 

Nordvästpassagen. Axelsson berättade att hon själv gjort 

samma resa med Oden 2005. 


fULLt HUs I HeLsINGborG 

Nordiska bokveckan i Helsingborg 9-15 november 2008 blev återigen en stor publikframgång. 

Majgull Axelsson 

Kristin Steinsdottir 

Jörn Donner 

Finländske Jörn Donner är aktuell med två böcker denna 

dag. På sitt vanliga raka och kärnfulla sätt beskriver han den 

nya upplagan av Rapport från Berlin 1958-2008. ”Boken är arkeologiska 

avlagringar. Jag har inte reviderat någonting. Det 

är en massa fel i den!” I min fars spår har han skrivit om sin 

pappa som dog när Donner var två år gammal. Pappan tillbringade 

långa perioder i Sibirien som språkforskare och etnograf 

och dog under en resa 1946. 

- Trodde aldrig jag skulle skriva en politisk roman, sa norska 

Herbjörg Wassmo om sin senaste bok Ett glas mjölk, tack. 

Det blundas för problemen med trafficking i trygga och 

präktiga Trondheim, anser hon. I boken skildras hur den 

15-åriga litauiska flickan Dorte lockas med ett caféjobb och 

hamnar som prostituerad i Trondheim. Inledningsvis är hon 

väldigt ensam eftersom hon inte kan språket och hålls isolerad. 

Då är hennes döda pappa hennes enda samtalspartner. 

Avslutningsvis gästades bokveckan av populäre Torgny 

Lindgren under ”Samtal på Dunkers”. Föreningen Norden i 

Helsingborgs kulturstipendium delades ut till poeten Laura 

Wihlborg från Malmö. 

Bengt och Madeleine Janson 

Carsten Jensen 

Jorun Thörring

samarbete är svaret 

på 

klimathotet 

En tradition av samarbete, förtroende 

från fattiga länder och en stor medvetenhet 

bland befolkningen hör till de trumfkort 

som de nordiska länderna har inför FN:s 

stora klimatmöte i Köpenhamn i slutet av 

2009. 

Nordens roll inför klimattoppmötet 

i Köpenhamn diskuterades på ett seminarium 

i Stockholm i november. De 

nordiska ländernas möjligheter att påverka 

klimattoppmötet i Köpenhamn 

kommer inte enbart av att Danmark är 

värd för mötet och att Sverige är ordförandeland 

i EU under hösten 2009. 

Det folkligt förankrade miljöintresset, 

utvecklingsländernas förtroende till 

följd av en lång tradition av bistånd och 

medvetenheten om vikten av att verka 

på en internationell arena gör också att 

Norden har goda möjligheter att skapa 

förståelse mellan EU och övriga industrialiserade 

länder i klimatfrågan. 

Olle Björk, ordförande i den nordiska 

COP15-gruppen, menade att det i 

just denna fråga är en fördel att några 

av de nordiska länderna är med i EU och 

andra inte. 

-Det gör att de nordiska länderna 

blir en brygga mellan de båda grupperna 

och kan rätta till missförstånd som 

uppstår, sade Olle Björk. 

Den nordiska COP15-gruppen arbetar 

med att skapa informella möten 

mellan chefsförhandlare i de nordiska 

länderna och särskilt inbjudna 

nyckelpersoner. 

Den finske klimatambassadören 

Markku Niinioja sade på seminariet 

att Norden har ett särskilt ansvar i 

klimatfrågan. 

Miljödepartementet 

Sveriges klimatambassadör Staffan Til- 

lander, Olle Björk från COP15-gruppen, 

Finlands klimatambassadör Markku Nii- 

nioja, Föreningen Nordens Kristina Person 

och Fredrik Hauge från norska Bellona 

utfrågades på seminariet av journalisten 

Margot Silberstein 

- Vi besitter mycket kunnande bland 

annat på det energitekniska området, 

och vi har medborgarnas stöd för en 

ansvarsfull klimatpolitik. 

Den svenska klimatambassadören 

Staffan Tillander lyfte fram en stark tradition 

av bistånd och internationell solidaritet 

i Norden. Samtidigt måste den 

mänskliga faktorn när det gäller klimatförändringarna 

lyftas fram mer, menade 

Tillander. 

- Vi har hittills varit väldigt fokuserade 

på att det är isbjörnen som får lida i 

klimatförändringarnas spår, men vi har 

varit dåliga på att lyfta fram hur drabbade 

människor i fattiga länder blir, sade 

han. 

Frederic Hauge, ledare för den norska 

miljöorganisationen Bellona, fokuserade 

på vad som krävs för att stoppa 

klimatförändringarna. Han anser att 

Sverige, Danmark och Finland inte förstår 

behovet av att utveckla ny teknik 

för koldioxidlagring. För att finansiera 

den teknikutveckling som behövs krävs 

en aktiv politik inom EU. 

Samtidigt ville Hauge inte lyfta fram 

Norge som en förebild i klimatfrågan, 

trots regeringens ambition att landet 

ska vara koldioxidneutralt 2050. 

- Tiden är inte inne för att skryta, tiden 

är inne för att arbeta, sade han. 

sinikka 

bohlin 

pratade 

barents 

Sinikka Bohlin, numer president i 

Nordiska rådet, besökte Fristads folkhögskola 

i november på inbjudan av 

Nordenavdelningarna i Borås och Vänersborg. 

Med anledning av Föreningen 

Nordens årsbok Barents – ett gränsland 

i Norden berättade Sinikka Bohlin om 

sitt besök i Arkhangelsk och Murmansk 

tidigare under hösten tillsammans med 

en delegation från Nordiska rådet. Syftet 

med besöket var att stärka samarbetet 

över gränserna i norr, berättade Siniikka 

Bohlin. Delegationen träffade bland 

andra guvernören Ilya Mikhalchuk som 

tyckte att det fanns förutsättningar för 

samarbete inom en rad områden mellan 

Ryssland och de nordiska länderna. 


Min kallaste 

sommar någonsin 

Malin Beckman är en av många 

ungdomar som under sommaren har 

arbetat i ett annat nordiskt land genom 

Nordjobb. Malin, som är döv, berättar 

att arbetet som räkskalare på en fabrik 

” 

i Nuuk på Grönland fick hon genom 

Nordjobbs särskilda satsning på personer 

med funktionsnedsättningar. Malin 

berättar att arbetet var tufft då man fick 

stå på samma ställe hela dagen men att 

kollegorna var trevliga och att det var 

skratt var och varannan minut. 

Den första veckan var tuff då det var 

svårt att kommunicera med arbetskamraterna, 

tycker Malin. Efter det lossnade 

det dock då kollegorna vågade börja 

använda kroppsspråk och vara mer 

spontana. Malin säger att hon absolut 

kan rekommendera Nordjobb för andra 

personer med funktionsnedsättningar 

och hon anser att exempelvis även 

synskadade skulle ha kunnat arbeta på 

räkfabriken. 


Nordjobb 

Kan absolut 

rekommendera 

Nordjobb 


stolta stad - nordiskt 

huvudstadsmöte 

i stockholm 

Sverige står som värd för årets 

nordiska huvudstadsmöte som äger 

rum 28-30 augusti. Förberedelserna är 

i full gång i Föreningen Nordens stockholmsavdelning 

och här är några smakprov 

på vad som kommer att hända 

under den fullmatade sensommarweekenden: 

Bengt Göransson blir samtalsledare 

i ett författarsamtal på fredagen 

med Theodor Kallifatides. 

Fredagkvällens middagsbuffé har 

nordisk mat som tema och en av de 

nordiska matambassadörerna, Carl Jan 

Granqvist, kommer att kåsera kring 

detta ämne. 

Lördagen ägnas åt studiebesök i intressanta 

Stockholmsmiljöer och på eftermiddagen 

åker man till Föreningen 

Nordens folkhögskola Biskops-Arnö. 

Värd där är folkhögskolans ordförande, 

förre landshövdingen och ministern 

Mats Hellström. Temat på Biskops-Arnö 

kommer att vara Norden 1809 - Det nya 

Nordens födelse. Kvällen avslutas med 

fest och middag på Biskops-Arnö där 

också Föreningen Nordens ordförande 

Kristina Persson medverkar. 

På söndagen kommer ett panelsamtal 

att äga rum på Finlandshuset i Stockholm 

mellan tidigare statsminister 

Ingvar Carlsson, nordiska samarbetsministern 

Cristina Husmark Pehrsson, 

Nordiska rådets president Sinikka Bohlin 

samt de nordiska ländernas ambassadörer. 

Samtalsledare blir journalisten 

Bengt Lindroth. Inbjudan till arrangemanget 

skickas ut i början på februari. 

Information kommer fortlöpande läggas ut 

på hemsidan - http://www.norden.se/avd/ 

default.asp?avd=136 

För ytterligare information kontakta Gunnar 

Stenarv telefon 070-5463014 

www.arenanorden.org 

Föreningen Norden har tagit fram 

en ny hemsida, www.arenanorden.org, 

som är navet i föreningens satsning på 

klimatfrågan. Hemsidan har till uppgift 

att bevaka klimatfrågan fram till FN:s 

klimattoppmöte i Köpenhamn ur ett 

nordiskt perspektiv. Skribenten Ylva 

Nilsson levererar färska nyheter varje 

dag. Dessutom finns där kommentarer 

från initierade personer i klimatfrågan 

från hela Norden, möjlighet att kommentera 

artiklarna samt att prenumerera 

på ett nyhetsbrev. Nyhetsbrevet kommer 

en gång i veckan och summerar 

det viktigaste på hemsidan under den 

gångna veckan. 

För er som är intresserade av att 

driva eller gå en studiecirkel om klimatet 

finns där material till två kurser, 

”Norden och klimatet” och ”Norden och 

klimatpolitiken”. Där finns också möjlighet 

att anmäla sig till kurserna. Även 

ett debattforum är under uppbyggnad, 

där ni som cirkeldeltagare ska kunna 

diskutera med andra cirkeldeltagare, på 

annan ort i Sverige eller Norden. Dessutom 

finns matnyttiga länkar, material 

med mera. Välkommen in på 

www.arenanorden.org! 

/ Karin Valtersson

Givande final på biskops-arnös jubileumsår 

Nordens folkhögskola Biskops- 

Arnös jubileumsår 2008 fick en värdig 

avslutning genom seminariet till skolans 

förste rektor Åke Leanders minne 

den 29 november. Det leddes på ett 

utmärkt sätt av läraren och hedersdoktorn 

Ingmar Lemhagen. De medverkande 

var personer med olika former 

av anknytning till verksamheten på 

Biskops-Arnö. Starkt personliga var 

förre eleven och läraren vid Biskops- 

Arnö, psykoterapeuten Gunder Forss´ 

glimtar under rubriken ”Utsiktspunkt 

Biskops-Arnö”. Det var genom Leanders 

direkta påverkan som han blev lärare på 

Biskops-Arnö. Han tog starka intryck av 

Leanders mångsidighet och betoning av 

det personliga i det allmänna. Monica 

Roselius gav utifrån sin ”Vägvisare genom 

folkhemmets folkhögskola” 1997 

och egna erfarenheter intressanta och 

väckande reflexioner kring den senaste 

utvecklingen. Hon avslutade med att citera 

Bo Göthbergs ord vid den svenska 

skriv till medlemssidorna! 

folkhögskolans 125-årsjubileum 1993: 

”Den som inte ser bakåt när han kör 

framåt måste se upp.” 

Den danske författaren och folkbildaren 

Martin A. Hansen fick en levande 

och innehållsrik presentation genom 

litteraturforskaren vid Syddansk universitet 

i Odense Anders Thyrring Andersen. 

Hansen och Leander kom att 

betyda mycket för varandra. Hansen 

betonade kristendomen som något som 

sker i människans inre här och nu och 

gick därmed i existentialisten Sören 

Kierkegaards spår. En höjdpunkt var 

veteranen, författaren och mediaforskaren 

Bengt Nermans medverkan. Med 

utgångspunkt från Ingela Romares filmer 

om och med honom gav han en 

annorlunda beskrivning av sin far Ture 

Nerman, vilkens påstådda revolutionism 

han så småningom genomskådade. 

Genom Martin A Hansen lärde han 

sig innebörden i ordet ”förvandling”. 

Filmtiteln ”Samhället och existensen” 

Så in i norden är Föreningen Nordens medlemssidor. Här kan du själv medverka. 

Skriv och berätta vad din lokalavdelning har gjort. Skriv kort, utrymmet är begränsat. 

Skicka gärna med bilder. 

- Inför nr 2/09 behöver vi ditt material 9 mars. Tidningen kommer ut 22 april. 

sammanfattar Nermans gärning. Han 

avslöjade ”den offentliga lögnen” och 

betonade existens som handlingens förutsättning. 

Tänkvärda utsagor av Nerman 

är dessa: ”Har man ingenting att stå 

på är man bara en som följer med” och 

”Det man inte ser kan man inte ta ställning 

till”. 

Författaren och professorn i litterär 

gestaltning i Göteborg Staffan Söderblom 

avslutade med eftertankar om 

bildning, förtroende, mening, tradítion 

och vilja. Samtalet mellan seminariedeltagarna 

förmedlade många intressanta 

tankar, inte minst om samspelet mellan 

det individuella och det gemensamma i 

livet och folkbildningen. På ett mycket 

tillfredsställande sätt förverkligade dagen 

till Åke Leanders minne sitt från honom 

själv hämtade tema: ”Viljan att vara 

människa som talar till människor”. 

David Termén, Uppsala 

Föreningen Norden 

Box 12 707 


Tfn: 08 506 113 00 

E-post foreningen@norden.se 

Har du missat något ur förra årets Nordens Tidning så kan du beställa den igen från föreningens kansli. 

Du kan också beställa en mindre upplaga 20-30 ex. om du behöver den vid ett föreningsmöte eller i andra sammanhang. 

Kontakta i sådana fall. 

I nummer 1/08 skrev vi om 

-Klimatet, som är en lika stor utmaning som ett 

krig Anders Lindroth, professor i naturgeografi 

och ekosystemanalys, som blir altmer pessimistisk 

över klimatet. 

-Freden i Roskilde. 2008 var det 350 år sedan 

Skåne, Halland och Blekingeblev svenskt. 


-Internationella Polaråret, ett år som inte är ett 

utan två! 

-Stavanger2008. Vad innebär det att vara europeisk 

kulturhuvudstad? 

-Auður Jónsdottir, isländsk författarinna och 

barnbarn till Halldór Laxness. 

-Samiska rättigheter möter hårt motstånd. 

-Frågan är om samerna kan uppnå en 

rättighetskonvention. 


-Grönland inför en ny epok. Om valet om självständighet 

på ön i november 2008 

-Ishavsfiske på Island, som är en alltmer osäker 

näring i takt med klimatförändringar och 

internationella regleringar. 

-En väl bevarad hemlighet är de svenska och 

finländska skärgårdarna. Ändå har man samarbetat 

i ett EU-projekt. Men nu är pengarna 

slut. 


-Före detta norske utrikesministern Thorvald 

Stoltenberg som ska fundera kring säkerhetspolitiska 

samarbeten på uppdrag av Nordens 

utrikesministrar 

-Klimatförändringen: Ingen vet varför eller 

vad som kommer att ske. Professor Per Holmlund 

tror att mycket som sker med klimatet 

hade skett också utan mänsklig påverkan 

-Arbetet med en bro över Fehmarn Belt är 

igång. Men ännu är det långt kvar innan man 

kan ta sig över utan båt. 

-SAS i kris. Är detta slutet på ett långt nordiskt 

samarbete? 


kaL e n d a R i u m 

14 februari 

Grannmöte 

Styrelserna från Pajala, Gällivare och Kiruna 

träffas och diskuterar olika gemensamma 

frågor. En föreläsare är inplanerad. 

Plats: Tuolluvaaraskolan, Kiruna 

Arrangör: Föreningen Norden, Kiruna 

17 februari 

Årsmöte 

Efter årsmötesförhandlingarna ansluter vi 

till Missionskyrkans kulturprogram med 

författaren Ylva Eggehorn. 

Plats:Torsby Missionskyrka 

Arrangör: Föreningen Norden, Torsby 

Tid: 18.00 

Anmälan:Anita Vannevik, 

tfn 0560-71284, 

e-post anita.vannevik@tellia.com 

17 fenruari 

Årsmöte 

Efter mötesförhandlingarna kåserar 

Sune Bäckström och visar bilder från sina 

vandringar i Lapplandsfjällen. 

Plats: Vardagsrummet 

Tid: 19.00 

Arrangör: Föreningen Norden, Piteå 

Anmälnan/frågor: Arja Savela, 

tfn: 0911- 604 74 

e-post: arja.savela@telia.com 

22 februari 

Melodikryss 

Musikunderhållning i form av melodikryss 

av och med Lennart Strandberg på dragspel. 

Plats: SPF, Baltzarsgatan 1, Malmö, mitt 

emot Caroli City 

Tid: 17.00 

Pris: 90 kronor som inkluderar kaffe 

med bröd. 

Arrangör: Föreningen Norden i Malmö 

Anmälan: tfn 040-30 34 27 

e-post: norden.malmo@home.se 

22 februari 

Finlands väg från Fänrik Stål till Nokia 

En personlig betraktelse över Finland 1809- 

2009” av Rolf Enander, f.n forskare vid Åbo 

Akademi Kören ”Sång på gång” med Uno 

Johannesson på dragspel framträder 

Plats: Trädgården, Storgatan 38, Ulricehamn 

Tid: 17.00 

Arrangör: Föreningen Norden, 

Ulricehamn-Tranemo 


23 februari 

Årsmöte 

Vi fortsätter vår tradition och bjuder på 

semlor och kaffe. Landshövding Gunvor 

Engström medverkar. 

Plats: Blekingesalen på Länsstyrelsen 

Tid: 19.00 

Arrangör: Föreningen Norden 

i Karlskrona 

24 februari 

Årsmöte 

Efter årsmötesförhandlingarna visar Stig 

Selander bilder och berättar om Färöarna. 

Förfriskningar, lotteri. 

Plats: Vikarvet, Bohus museum 

Tid: 19.00 

Anmälan: Tuula Johansson, 

tfn 0523.153 43 

28 februari 

Kalevala och den finska kulturens dag 

Ann Takanen, konstnärlig ledare på Göteborgs 

Stadsteater, håller högtidstalet. Finsk 

musik och finska bakverk ingår i programmet. 

Plats: Göteborgs stadsbibliotek, 

Götaplatsen, Göteborg 

Tid: 13.00 

Arrangör: Götalands Kalevalaförening, 

Göteborgs Stadsbibliotek och 

Föreningen Norden, Göteborg 

4 mars 

Ambassadör Krister Wahlbäck 

Ambassadör Krister Wahlbäck föreläser 

under rubriken “Svensk och finsk politik 

efter Finlands självständighet “ 

Plats: Samlingssalen, Missionskyrkan, 

Rådhusg 10, Skara 

Tid: 19.00 

Arrangör: Föreningen Norden i Skara 

Anmälan/frågor: Sven-Olof Ask, 

tfn 0511-16540 bost: 0511-32032 arb, 

e-post: sven-olof.ask@tele2.se 

7 mars 

Nordiskt gästabud 

Nordenmedlemmar från Kungälv, Ale, Lilla 

Edet, Tjörn och Stenungsund inbjuds. Om 

plats finns är andra välkomna. Pentti Käppi 

föreläser om Finsk-ryska kriget 1809 som 

resulterade i att Sverige förlorade Finland. 

Plats: Vissångerskan Hanne Juul ger en 

musikalisk upplevelse. 

Plats: Nordiska folkhögskolan i 

Kungälv 

Tid: 11.00-cirka 14.30 

Anmälan: Nordiska folkhögskolan, 

tfn 0303-206200 

28 mars 

Distriktsstämma 

I samband med stämman kommer följande 

att behandlas: Rapport om arbetet med 

framtidsprofilen, handlingsplan och riktlinjer 

på kort och lång sikt. 

Plats: Nordiska folkhögskolan i 

Kungälv 

Arrangör: Föreningen Norden i 

Göteborg och Bohuslän, Skaraborg och 

Älvsborg 

18 april 

1658 

Lokalavdelningarna i Halden och Norra 

Bohuslän samverkar kring ett program om 

Roskildefreden. Hur såg det ut på den svenska 

respektive norska sidan gränsen när 

freden slöts och åren närmast därefter? 

Plats: Bullaregården, Bullaren 

Tid: 16.58 (obs!) 

Arrangör: Föreningen Norden Norra 

Bohuslän och Foreningen Norden i 

Halden 

23 april 

Profossor Olof Ruin 

Professor Olof Ruin, Lund, föreläser på 

temat “Det svenska i Finland.” 

Plats: Samlingssalen, Missionskyrkan, 

Rådhusg 10, Skara 

Tid: 19:00 

Arrangör: Föreningen Norden i Skara 

Anmälnan/ frågor: Sven-Olof Ask, 

tfn 0511-16540 

e-post: sven-olof.ask@tele2.se

koR s o R d 

DOK- 

TRINER 

NEGA- 

TION 

JUL- 

MAT 

ÄR DET 

NÄRA 

NOLLAN 

STÄLLER 

I UT- 

SIKT 

LJUS- 

RAD 

STARAR 

OCH 

LÄRKOR 

S K I F T E 

RUNT 

TOMT 

0DIÖS 

USELT 

SKÅMT 

REN- 

MAT 

BILD PÅ 

VÄG I 

POSTEN 

UNDER 

EN 

BRÄNN- 

VIN 

BÖNSAL 

HAR 

VARJE 

BOK 

FÖRFÖR 

BILD 

NORDEN 4/08 

SIDAN 21 

(FLYGPLAN SOM 

LYFTER) 

DRÖM- 

LIKT 

BETAG- 

ANDE 

TILL- 

LÅTEN 

TJUR- 

FÄKTARE 

PÅ- 

STOD 

GEN- 

LJUD 

SAMLAT 

INGA- 

LUNDA 

PRYD 

DECKAR- 

STIEG 

ÄR VISST 

SÄLL- 

SKAP 

DRÖJA 

NÅGRA 

RÖD 

GUBBE 

PÅ 

VÅRA 

PLAN 

KOMMER © 

HALV- SVENSK TOMTEN PONTUS SKÅDA 

GRÄS BANK ALLTID PRESS 

MAKT I 

BUR- 

FINANS- 

FÅGEL 

KRIS U S A S E B 

KJOL & PRON. 

BLUS 

KAN DRA T VITSAR D R Ä K T 

TRAFIK- 

FINT 

PLATS 

FÖDER 

STO 

GAMMAL 

RÅDER I EN 

FÅNGA 

INNE- 

F - Ö 

TYSK ÅSKAS RUS- R 

SOM 

GNATIG EN 

BÄR 

B U 

STAD 

NINGS- N 

STYR 

D R I ROM ELIOT T A DOP- F U S K 

TIDER 

NING 

HAR 

REDARE 

SOM 

KUND 

FLYKTIGT 

ÄMNE 

SKÄMT 

EXIS- 

SPEED- 

TERA 

WAYORT 

LÄTT BE- 

BRODER- 

SKINN- 

HYSS- 

SKÄNKT 

MÖR- 

USA- 

SIDA 

DARE 

STAT 

UTÖVA 

BENÄ- 

OAV- 

I TÅT D R A G E N S GEN 

KORTAD N A 

AVLED- 

FÅR 

ANDE 

FAST- 

MAN I 

MAN- 

STÄLLAS 

EKA 

ÖVER 

SES I 

Ä L S K A D E 

FLAK 

T TA R N I S 

CHEF 

STRESS 

I JUL- 

HAN- 

ETT ÄR ÄLV- 

MÅNGA BRANT 

DELN 

TYSK ACKJA 

UT- 

STAV 

STAD VID 

SÄTTAS 

VISS 

ELBE OLJIG P U L K A FÖR HÅN P I ORDEN B A T O N G 

VECKO- 

BIDA 

FRÄCK 

SLUT 

GÖMSLE F R SIN TID A V V A K T A SES PÅ O T I D 

HÄRMA 

PRISAD 

SKÖT- 

MED 

JAPAN 

SEL 

FATTIGT 

H E L G O E A R M T EFTER A P I 

FÖR 

BEDÖM- 

NINGS- 

SPORT 

TVÄRT 

NEJ 

J 

L E G A L E 

T O R E A D O R 

M O T B R A 

S L O T T S E X T E R I Ö R T 

S K O L O R G A S E L E V A 

I N T E F I N T K A I N R O 

FÖR- 

MÅR K A N I S I S O L D E V D 

H A M B K L A P P J A K T Y 

T Y I S D A N S A V S L A G 

ÄR DET 

HON- 

UNG? 

FATT- 

NINGEN 

SKJUTER 

UT 

HEM 

UNDER 

DUK 

RÖK PÅ 

TENNIS- 

SYSTER 

GRÖN 

KAN 

MAN 

SPELA 

S T V I A K S A 

STAD 

MED 

TJUR 

TILL- 

LIKA 

BETT 

OM 

HAND 

STO- 

FILER 

SENIOR 

GATA I 

LYON 

V E R S E R 

A L T- L 

J Ä M T 

BEDÖV- 

AR 

I KOK- 

SALT 

GREV- 

SKAP I 

ENG- 

LAND 

De fem vinnarna 

i Kors & Tvärs 4/08 är : 

FLYG- 

ARE 

RETAR 

TJURAR 

VIND- 

STÖT 

KNYTS I 

MAK- 

RAME 

HÖGT 

KORT 

FLYGER 

- Eive Wounsch, Viken 

- Gerhard Ahlbäck, Skellefteå 

- Jan-Olof Paulsson, Uppsala 

- Bernt Hellberg, Lima 

- Lennart Birging, Lindesberg 

MJUK 

PRI- 

VATA 

HAR 

BOK 

SINA 

ÄRLIGT 

DRICKS 

LENA 

PÅ 

FILM 

VAKAR 

KAN 

SKUL- 

DER 

VECKA 

I OSLO 

HETTE 

PUCCINI 

SER UT 

SOM EN 

KROK 

BARK 

I 

KAKA 

FRI- 

GIV- 

NING 

CE- 

RISE 

AVKOK 

RÅN 

DEN ÄR 

KARG I 

SIBI- 

RIEN 

GOD 

NORSK 

FISK 

HAR 

VITA 

KLIPPOR 

OREDAN 

@ 

PNTUS 

PRESS 

BÖNA I 

DRYCK 

ADLIGT 

FYND- 

PLAT- 

SER 

SÖKER 

STRESS- 

AD 

SMÄLT- 

KÄRL 

NYa PrIser! 

Sänd krysset till: 

Föreningen Norden, Box 12 707, 112 

94 Stockholm. Senast 23 mars vill vi 

ha Din lösning. Märk kuvertet ”Kors & 

Tvärs”. Fem slumpvis utvalda rätta lösningar 

belönas med bokvinster. Välj nedan 

vilken av de tre vinstböcker Du vill 

ha om Du vinner korsordstävlingen. 

Danmark - mer än kroer 

Nordisk kust 

Natur i Nord 


medlemskapet 

medlemskapet 

Nöd och lust – 

Sverige-Finland i samtid 

och framtid 


Föreningen Nordens 

årsbok 2009 

Relationer mellan 

Finland och Sverige från 

tiden efter andra världskriget 

och framåt handlar 


årsbok 2009 om. Vi har låtit 16 skribenter 

beskriva relationerna, från de på det 

politiska och ekonomiska planet via de 

idrottsliga i form av Finnkampen till 

rent personliga relationer rakt över Bottenviken 

och Ålands hav. 

Medlemspris: 250 SEK + porto. 

Ej medlem: 400 SEK + porto 

Studiehandledning: 50 SEK+porto 

Barents – ett gränsland 

i Norden 

Barents – ett gränsland 

i Norden är namnet 

på Föreningen Nordens 

årsbok 2008. Området 

omfattar landområdet 

längs kusten mot Barents hav från 

Nordland i Norge till Uralbergen i 

Ryssland. Samarbetet omfattar fyra 

länder – Norge, Sverige, Finland och 

Ryssland. Studiehandledning finns. 


Ej medlem: 400 SEK + porto. 

Studiehandledning: 50 SEK + porto. 

Karelen - ett gränsland i 


En bok till Thorbjörn 

Utnyttja Föreningen 

Nordens fina medlemsrabatter. 

Du beställer i 

talongen på nästa sida. 

Priserna är i svenska kronor, 

inklusive moms men 


årsbok 2007. Karelen är 

ett av Nordens mest omstridda 

områden, delat 

mellan Finland och Ryssland. 

Gränsen rakt genom Karelen är 

inte bara en geografisk skiljelinje, utan 

avslöjar också en välfärdsklyfta. Vi har 

låtet ett antal kunniga och initierade 

skribenter på båda sidan gränsen berätta 

om det Karelen som en gång var och om 

det Karelen som är idag. 



rea 

Grönland mer än isberg 


årsbok 2005. Grönland 

mer än isberg handlar om 

det moderna Grönland, 

om de människor som bor 

där och om de omständigheter 

de lever under i ett otillgängligt 

men modernt land som strävar mot 

ökad självständighet. 



Medlemspris: 120 SEK+porto 

rea 

Vänbok till tidigare 

statsministern och 

Föreningen Nordenordföranden 

Thorbjörn Fälldin 

skriven av ett tjugotal 

av hans vänner inom 

olika samhällsområden där han varit 

engagerad. Boken ger en bild av en av 

vårt lands mest framträdande politikers 

mångsidighet och breda engagemang. 

rea 

exklusive porto. Ordinarie 

cirkapris (ord pris) 

anger bokhandelns cirkapris 

och pris om du inte är 

medlem. Leveranstiden är 

cirka tio arbetsdagar. 

Fångstkultur i Västnorden 

behandlar ur olika synvinklar 

den fångstkultur 

som genom historien varit, 

och ännu är, den viktigaste 

grunden för samhällslivet 

i Västnorden – Färöarna, 

Grönland och Island. 



Danmark – mer än ”kroer” 

En rikt illustrerad bok 

som även är lämplig i skolans 

undervisning om dagens 

Danmark. 



Gratis studiehandledning finns. 

rea rea 

rea 

Nordismen inifrån möten - 

minnen - människor 

Åke Landqvists bok är 

en självbiografisk skildring 

av ett kvarts sekel i 

nordisk tjänst och en kritisk 

granskning av nutiden 

och framtiden för Nordenrörelsen. 

Förord av Thorbjörn Fälldin. 



Natur i Nord 

Natur i Nord är Föreningen 

Nordens årsbok 

2004. Boken presenterar i 

ord och bild naturskyddade 

områden, naturreservat 

och nationalparker, efter naturtyper 

i stället för efter land, från Östersjön till 

Ishavet och från det låga kustlandet till 

högfjället. 



rea



Att leva i den bästa av världar 



Nordisk kust 

Vackra bilder och talande 

texter om folk och farkoster 

i Norden - från Kvarken 

i öster till Grönland 

i väster, från Bornholm i 

söder till Nordlandet i norr. 



Gratis studiehandledning finns. 

rea 

rea 

rea rea 

Musik i Norden 

Den första musikhistoria 

där Norden som region, 

inte de enskilda länderna, 

blir utgångspunkten. 



Föreningen Norden-tröjor. 

rea 

rea 

Folken runt Östersjön 

Glimtar ur vår gemensamma 

historia 

”En populärhistorisk 

översikt av ett högst annorlunda 

slag. Sammantaget 

är detta en bok att glädjas åt, en bok för 

samhälls- och historieintresserade i alla 

åldrar.” Hans Albin Larsson Professor i 

historia. 





rea 

Övrigt 

Finskan - ett svenskt språk Nordkalottkonferansene og 

Esko Melakaris skrift 

som beskriver det finska 

språkets ställning i Sverige. 

Finns på svenska. 

Nordkalottens framtid 

Nordkalottkonferansene 

og Nordkalottens 

framtid dokumenterar utvecklingen 

av dessa konfe- 

Manschettknappar av stål 

Utformade som Norden glober. Levereras 

i present förpackning. 

Pris: 190 SEK/par. 



Finland i Norden 

I oktober 1955 beslöt 

Finlands riksdag enhälligt 

att söka finländskt medlemskap 

i Nordiska rådet. 

Finland i Norden är en 

skrift som ur olika aspekter 

och med olika författare skildrar Finlands 

första femtio år i nordiska rådet. 



renser och diskuterar den 

betydelse de har haft för samarbetet på 

Nordkalotten. 



Båda sidor 

Tomas Polvalls (text och 

foto) och Henriks Björnssons 

(foto) fina bok om Nordens 

populäraste region, 

Öresundsregionen. Stränder, öar, städer 

och skogar sällan mer än två timmars 

resa från varandra porträtteras i boken. 



Nordiskt flaggspel 

Med de åtta nordiska flaggorna i format 

32x20 cm 

Pris: 40 SEK. 

Nordenfana 

att bära vid högtidliga tillfällen. Storlek 

150x108. Med stång och förvaringspåse 

Pris: 1740 SEK + porto Utan stång 

& förvaringspåse 670 SEK + porto 

Klubbnål av matt stål 

Utformad som Norden- globen. 6 mm i 

dia meter. 

Pris: 45 SEK. 

Affischserie 

Folk i Fest – traditioner i 


– Från fälttåg till folkfest Om de nordiska 

flaggornas historia. Med studie 

handledning. 

Professor Jan-Öjvind 

Pris: 75 SEK. 

Swahn och en rad experter 

från de övriga nordiska 

Skärm utställningar 

länderna berättar om likheter och olikheter 

i nordiska traditioner. 

”Rullgardins”-utställning om Föreningen 


(Lånas ut mot frakt kostnaden.) 

skildrar Nordenföreningarnas 

idéer om Norden 

och det nordiska under 

tidsperioden 1919-1933. 

rea 

Pikétröja: 49 SEK + porto. 

T-shirt: 19 SEK + porto. 

rea 

rea 

Bordsstandar 

I vitt konst siden. 50 cm hög stång av 

stål. Fot i marmor. 

Pris: 250 SEK/st. 

Mugg 

Med nordiska flaggor. 

Pris: 40 SEK/st 

Vackra Nordenservetter 

Ge ditt kalas en nordisk profil. Nordenservetter 

i paket om 20 stycken. 

Pris 45:- SEK 

Gratis värvningmaterial: 

Affisch med verksamhetsidén 

Värvningsfolder med inbetalningskort 

Affisch med Norden symbol och plats att 

texta på 

Små klistermärken med Nordensymbol. 

Ark om 12 st 

Stora klistermärken med stor Nordensymbol 

9x10 cm 


Ja tack! Jag beställer 

Antal Årsböcker à SEK 

Vi skickar faktura. OBS! På grund av postens ändrade 

leveransvillkor måste din gatuadress uppges 

för undvikande av extra debitering om 50 kr. 

Ja tack! Jag vill bli medlem 


Nöd och lust 

Barents - ett gränsland i Norden 

Reaböcker 

Karelen - ett gränsland i Norden 

Grönland mer än isberg 

En bok till Thorbjörn 

Natur i Nord 

Musik i Norden 

Fångstkutlur i Västnorden 

Danmark - mer än kroer 

Nordisk kust 

Nordismen inifrån 

Finskan - ett svenskt språk 

Finland i Norden 

Folk i fest - traditioner i Norden 

Att leva i den bästa av världar 

Nordkalottkonferansene 

Båda sidor 

Folken runt Östersjön 

Namn : 

Adress : 

Antal Övrigt à SEK 

Manschettkknappar 

Nordiskt flaggspel 

Nordenfana 

Klubbnål 

Affischserie - från fälttåg 

till folkfest 

Skärmutställningar 

Bordsstandar 

Mugg med flaggor 

Nordenservetter 

Antal Gratis 

informationsmateriel 

Affisch m verksamhetsiden 

Värvningsfolder 

Affisch för textning m. 

Nordensymbol 

Små klistermärken m. 


Stora klistermärken m. 


Piketröja XS S M L XL XXL á SEK 

sva R t 

vitt 

T-S h i r T 

sva R t 

sa n d 

Skicka beställningen med: 

Namn : 

Adress : 

Jag vill bli medlem i Föreningen Norden. Som ny 

medlem betalar jag 150 SEK det första året och får en 

prenumeration på Nordens Tidning, rabatter och information 

om föreningens evenemang, resor, böcker, 

m.m. 

Postnummer : 

Ort : 

Sänd den ifyllda talongen till: Föreningen Norden 

Box 12 707, 


med A-post på billigaste sätt 

Summa (exkl. porto) : 

Avdelning/medlemsnummer : 

Postnummer : 

Ort : 

Jag vill bli medlem i Föreningen Nordens 

Ungdomsförbund för 95 SEKför ett år 

Jag vill ge bort Nordenmedlemskap 

Jag vill veta mer om Föreningen Norden 

SEK

Norden och framtidens klimat 

På www.arenanorden.org sker en daglig 

bevakning av klimatfrågan. Utgångspunkten 

är att vidga den svenska debatten 

genom att bevaka och kommentera det 

som sker kring klimatfrågan i de nordiska 

länderna och i det nordiska samarbetet. 

På Arena Norden finns det också material 

och information om studie cirklarna, 

möjlighet att prenumerera på nyhetsbrev, 

ställa frågor till en expertgrupp och att delta 

i ett debattforum. Välkommen in på 

www.arenanorden.org! 

Studiecirklar om klimatförändring, klimatpolitik 

och matens påverkan på klimatet 

Föreningen Norden har tillsammans med 

Studieförbundet Vuxenskolan och Global 

Utmaning utvecklat studiecirklarna ”Norden 

och klimatet” och ”Norden och klimatpolitiken”. 

Cirklarna är fristående från varandra och 

riktar sig till dig som är intresserad av klimat - 

frågorna och klimatpoltik, men kräver inte 

att du har några större förkunskaper. 

Norden och klimatet 

Träff 1: Global uppvärmning 

Träff 2: Nordisk uppvärmning 

Träff 3: Ny spelplan: Arktis 

Träff 4: Lokala klimatplaner 

Norden och klimatpolitiken 

Träff 1: Internationella avtal 

Träff 2: Verktyg och roller 

Träff 3: Opinionsbildning i klimatfrågan 

Träff 4: Nordisk klimatstrategi 

Dessutom kommer det att vara möjligt att 

gå e-kurser på samma teman, som med 

fördel kan genomföras mellan nordiska 

vänorter eller i andra nätverk. 

Anmälan sker via www.sv.se eller 

www.arenanorden.org. 

Vad i hela Norden ska vi äta 

egentligen? 

Förutom ovanstående cirklar an ordnas 

även en studiecirkel om matens påverkan 

på klimatet. Cirkeln kan med fördel knytas 

till ett nordiskt gästabud. 

Vad i hela Norden ska 

vi äta egentligen? 

Träff 1: Ny nordisk mat 

Träff 2: S.M.A.R.T-mat 

Träff 3: Lokal mat 

Träff 4: Säsongsbetonad mat 

Två rapporter 

om klimatet 

Ladda hem dessa rapporter på www.arenanorden.org eller 

beställ dem på Föreningen Nordens kansli 

Om du vill delta i denna studiecirkel, 

kontakta din lokala avdelning i Vuxenskolan. 

Föreningen Nordens klimatprojekt genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxen skolan och Global Utmaning. Finansiellt stöd 

har erhållits av Nordiska ministerrådet, Harald Elldins fond, Letterstedtska föreningen, Naturvårdsverket och Sveriges regering. 

För mer information om projektet Norden och framtidens klimat se www.norden.se eller www.arenanorden.org 

Alternativt kontakta Karin Valtersson på karinv@norden.se eller 08-506 113 41. 


M.A. Numminen 

Fördomar, fördomar! 

Om hur de båda broderfolken 

ser på varandra. 

Bengt Lindroth 

Eländeskriget 

En mer personlig än vetenskaplig 

social jämförelse i 

hur vi tävlar om var det är 

eländigast – 

i Sverige eller i Finland. 

Kjell Westö 

Scener ur ett särboskap eller 

Hördu Finland… 

En ambivalent man skärskådar 

sin ambivalenta kärlek till 

broderfolket i broderlandet 

Sverige. 

Märta Tikkanen 

En for här och en for där 

En personlig betraktelse över 

dubbel hemhörighet – en fot i 

Finland och en i Sverige 

Föreningen Norden har låtit 16 skribenter beskriva 

relationerna mellan Finland och Sverige från 

tiden efter andra världskriget och framåt. 

årsboK 2009 

Kan beställas via 

www.norden.se 

eller på Föreningen 

Nordens kansli på 

adressen nedan. 

Föreningen Norden | Box 12707, 112 94 Stockholm 

Tel: +46(0)850 61 13 00 | e-post: foreningen@norden.se | www.norden.se

Nordens Tidning nr 1 2009 - Föreningen Norden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?