Nordens Tidning nr 1 2009 - Föreningen Norden

22 | NORDENS tIDNINg Nr1 >2009
RöR a om i ki t t e L n
Debatten lät inte vänta på sig.
Den legendariske motståndsmannen
Gunnar Sönsteby – under kriget
med täcknamnet Kjakan - gick
till motattack i Aftenposten (för
övrigt den tidning som Sönsteby
hade fördömt dagarna innan för att
den haft den dåliga smaken att publicera
Fossens krönika):
Fossens argument är desamma
som Nasjonal Samling (de norska nazisterna)
använde när de fördömde
motståndet. Hade hans krönika blivit
publicerad under ockupationen hade
han blivit hyllad som hjälte av ockupanterna
och som förrädare av motståndsmännen,
menar Sönsteby.
Fossen replikerade med att ”det
är ugglor i den norska mossen”.
”När jag ställde den berättigade
frågan om inte norska motståndsaktioner
primärt borde slå mot tyskarna
och inte mot andra norrmän
så blev jag kallad Quisling, överlöpare
och brun, Är det någon som
förstår logiken?” Fossen menar att
den krigshjälte som verkligen bör
ha äran, general Fleischer som slog
General Carl Gustav Fleischer.
tillbaka tyskarnas angrepp mot
Narvik, istället vanärades av sin
egen regering som ledde till att han
tog sitt liv. Istället för Fleischer fick
”gutta på skauen” (beteckning på
motståndsmännen) hjälteglorian
Debatten har initierat ett rekordstort
antal inlägg på de norska
tidningarnas hemsidor. Flera tusen
inlägg på bara några dagar gör
denna debatt till en av de mest uppmärksammade
i Norge de senaste
10-15 åren, kanske endast slagen av
EU-debatten.
Intensiteten i argumenten tyder
på att Norges historia kring andra
världskriget fortfarande är brännande
aktuell. Många som var med
då lever än idag – både motståndsmän
och NS-anhängare. Därför
kan man förklara debatten i spåren
av Fossens angrepp som att såren –
på nytt – har rivits upp i det norska
medvetandet.
Debatten har också provocerat
fram generationsmotsättningar.
De äldre tycker att de yngre inte
kan någonting och misstolkar
historien. Dessutom kommer en
annan aspekt tydligt fram, nämligen
striden mellan olika politiska
grupperingar i motståndsrörelsen.
Kommunister och borgerliga har
aldrig kunnat enas om vilka av
grupperna som led värst av nazisternas
härjningar, en motsättning
som kom tydligt fram i debatten på
hemsidorna. Fossen har rört om i
ett sår som ingalunda har läkt.
Lars Killander
Oslo
av Stig Lundström
ur spindelväven
Vi är inne i ”Märkesåret
1809”; det är tvåhundra
år sedan Sverige förlorade
Finland till ryssarna och Finland
blev storfurstendöme. År 2009 blir
ett år då 1809 fokuseras i Nordenrörelsen
– temadagar i skolor, konserter,
föreläsningar, utställningar m
m. Föreningen Nordens nya årsbok
”Nöd och lust. Sverige och Finland i
samtid och framtid”, behandlar relationerna
mellan våra länder med
tonvikt på tiden efter andra världskriget.
Fredsmäklaren Martti Ahtisaari
har just fått Nobels fredspris.
Det gläds vi åt.
Krönikan stannar inför en person
som för hundra år sedan engagerade
sig för Finlands sak, nämligen
självständighetsrörelsen. Han var
de finländska aktivisternas främsta
namn i Sverige, inte känd som
”revolutionär” utan som den tidens
mest eminente tecknare och folklivsskildare,
nämligen konstprofessorn
och ledamoten av Svenska
Akademien, litteratören och läraren
Albert Engström. Albert, som han är
med svenska folket, hade ett vittförgrenat
nordiskt nätverk, reste i och
skrev om de nordiska länderna.