Nordens Tidning nr 1 2009 - Föreningen Norden
Nordens Tidning nr 1 2009 - Föreningen Norden
Nordens Tidning nr 1 2009 - Föreningen Norden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
noR d s u p<br />
som kan öva tillsammans och som kan genomföra operationer<br />
tillsammans. Men vi kommer också att kunna<br />
ta ett större regionalt ansvar. Varför skulle inte norrmännen<br />
kunna åka in och hjälpa till om det blir översvämningar<br />
i Värmland lika väl som att man skickar folk från<br />
Boden eller något annanstans ifrån.<br />
Men allt detta innebär inte ett försvarssamarbete i<br />
traditionell mening. Om någon gör intrång i Sverige<br />
innebär det inte automatiskt att Norge eller Finland<br />
rycker in utan länderna har sina egna insatsförband och<br />
försvarar sina egna territorier.<br />
Island har inget eget försvar men har skrivit på ett<br />
så kallat MOU, Memorandum of understanding, som i<br />
praktiken innebär att landet är införstått med de andra<br />
ländernas samarbete. Danmark har inte heller varit med<br />
i studien kring NORDSUP. Där har man varit hårt knuten<br />
till sina alliansbröder i de krig de deltar i, tidigare<br />
i Irak, och i Afghanistan. Men nu har också Danmark<br />
gett sig in i samarbetet, om än lite mer försiktigt än sina<br />
nordiska grannar. När de nordiska försvarsministrarna<br />
träffades på Bornholm i november skrev den danske försvarsministern<br />
Sören Gade under en avsiktsförklaring<br />
kring samarbetet, främst det som gäller nordisk sjöövervakning,<br />
utbyte av luftlägesinformation, gemensamma<br />
militärövningar och officersutbildningar.<br />
När samarbetet inom NORDSUP har kommit igång<br />
kan man tänka sig att vinsterna ligger i de stora och dyra<br />
framtida materielprojekten, till exempel kring ubåtar.<br />
Både Sverige och Norge behöver ha fram en ny generation<br />
ubåtar till åren kring 2020-2025. Där finns stora vinster<br />
att göra. Man kan också spara mycket pengar på att<br />
utveckla gemensamma mekaniserade bataljoner. Samma<br />
material, samma utbildningar, samma reglementen<br />
och samma logistikkedja gör det också mycket lättare<br />
att samarbeta i internationella insatser.<br />
-Får vi till det behöver vi inte göra som vi gör idag,<br />
nämligen att samutbilda trupperna specifikt för en viss<br />
uppgift utan då plockar man bara ihop en grupp som<br />
har samma utbildning för den gemensamma insatsen.<br />
Och en gemensam insats kan, enligt överstelöjtnant<br />
Ronny Modigs, röra sig om allt från att ta hand om översvämningar<br />
i Värmland till att åka till Afghanistan.<br />
Men det finns naturligtvis också svårigheter i ett sådant<br />
samarbete som man nu håller på att bygga upp.<br />
Även om vi relativt sett är lika så finns ändå kulturella<br />
30 | NORDENS tIDNINg Nr1 ><strong>2009</strong><br />
olikheter. Språket är en. Man kommer i viss utsträckning<br />
behöva tala engelska inom samarbetet. Och det är<br />
inte riktigt bra, tycker Ronny Modigs:<br />
-Ibland är saker så viktiga att vi behöver prata vårt<br />
modersmål för att det ska bli alldeles tydligt.<br />
Ett utökat NORDSUP-samarbete i framtiden, till att<br />
omfatta exempelvis de baltiska länderna tror inte Ronny<br />
Modigs på. Man behöver vara ganska lika, tycker han,<br />
och man behöver ha en logistisk närhet. Samarbetet bör<br />
heller inte bli för stort.<br />
-Det måste vara enkelt för de som ska sköta samordningen.<br />
Apparaten får inte bli för stor, för då blir den dyr.<br />
För att det här ska bli rationellt är <strong>Norden</strong> lagom många<br />
länder.
Change language