Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

Åland en av Finlands två platser i subsidiaritetskontrollen.
– Vi har inte nått ända fram. Vi har
inte fått parlamentsplatsen, bara försäkringar
om fortsatta förhandlingar. Men
vi har fått ändringar i självstyrelselagen
när det gäller talerätten i EG-domstolen.
När det gäller subsidiaritetskontrollen
måste vi arbeta via Finlands riksdag.
– När det gäller beredningsprocessen
till ministerrådet har vi redan tidigare
haft möjligheter. Vad som hänt är att
ministerierna fått klarare direktiv och en
utarbetad praxis, säger Viveka Eriksson.
Fredrik Karlholm tycker att Åland har
försuttit sin chans genom att rösta ja till
Lissabonfördraget. Han har svårt att se
hur Åland ska kunna förhandla sig till en
plats i EU-parlamentet nu.
– Jag förstår finska politikers dilemma.
Finland har en EU-parlamentsplats per
450 000 invånare. Hur skulle man då
kunna ge en sådan plats till Åland som
bara har 28 000 invånare? För en finsk
politiker skulle det innebära politiskt
självmord att ställa sig upp och säga att
Åland har folkrättslig rätt till ett av Finlands
mandat.
Fredrik Karlholm är också övertygad
om att röstsiffrorna, 24 för Lissabonfördraget
och sex röster mot, inte motsvarar
stämningarna i den åländska befolkningen.
– Jag är övertygad om att om man
folkomröstade om Lissabon, vilket vi
också har förespråkat, så skulle siffrorna
bli helt annorlunda.
14 | n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0
i den heta lissabondebattens elfte timme
kastade en av partigrupperna i lagtinget,
Åländsk Center – dessutom ett av reger-
”Det här är
någonting mellan
Finland och Åland,
men vi kunde
behöva lite hjälp
från Sverige i form
av påtryckningar
mot Finland.”
ingspartierna på Åland – in förslaget att
man skulle be grannen i väster, Sverige,
om en av dess platser i Europaparlamentet.
Men det ser inte lantrådet Viveka
Eriksson, som själv tillhör partiet Liberalerna,
som en möjlighet:
– Jag tror inte att Sverige skulle lämna
ett mandat till Åland. Det här är någonting
mellan Finland och Åland, men vi
kunde behöva lite hjälp från Sverige i
form av påtryckningar mot Finland.
Fredrik Karlholm håller med:
– Det här är en fråga mellan två lagstiftande
parlament – mellan Finland
och Åland, punkt slut.
Trots allt kommer Åland i framtiden
att få en plats i EU-parlamentet, tror
lantrådet Viveka Eriksson. Trots att hon
tror att det kommer att ta tid, så ser hon
en möjlig väg:
– En av parlamentsplatserna besätts
av Svenska Folkpartiet i Finland men
den svenskspråkiga befolkningen i Finland
minskar. Åland kanske skulle vara
ett sätt att trygga ett svenskspråkigt finländskt
mandat i EU-parlamentet.
– Vi har bidragit till att Svenska
Folkpartiet har en plats i parlamentet
både förra valperioden och denna. Man
har med andra ord varit beroende av de
åländska rösterna. Så på sikt skulle man
kunna påstå att de har anledning att betala
tillbaka.
roger nordlund, åländsk center och
talman i det åländska lagtinget, tror inte
heller på en parlamentsplats för Ålands
del inom de närmaste åren. Han tror på
att skynda långsamt även om han ser ett
uppenbart demokratiunderskott i Ålands
förhållande till EU.
– På de områden som vi har lagstiftningsmakt,
inom miljövård, främjande av
näringar och så vidare är Ålands lagting
på samma nivå som Finlands riksdag.
Där kan inte Finland gå in och påverka
vår lagstiftning. Därför borde vi ha egen
talan gentemot EU på dessa områden,
men det har vi inte.
Och i vardagen märks det i beslut som
går nära in på ålänningarnas samhälle
och vardag. Det har handlat om frågor
som exempelvis laxfiskeförbud, sjöfågeljakten
och snusförbud.
– Det kanske inte är de viktigaste ekonomiska
frågorna, säger talman Roger
Nordlund.
– Men vi tycker att de strider mot sunt
förnuft! Där skulle vi ha velat vara med
och föra vår egen talan. ■
Vi borde ha egen talan gentemot EU på
vissa områden, men det har vi inte, menar
Roger Nordlund, Åländsk Center.