Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

More documents

Recommendations

Info

– Vi måste profilera oss som en region i världen Vi har gått in i ett nytt år, in i framtiden. Och framtiden är en viktig fråga för Föreningen Norden. Nordens Tidning passade på tillfället att ställa den viktiga frågan ”Vad kommer det bli av Föreningen Norden?” till föreningens ordförande, Kristina Persson. Här är hennes svar. TexT och bild: TorsTen hallberg ordföranden om föreningen norden i framtiden Vad kommer det bli av Föreningen Norden? – Vad det blir av föreningen beror på vad vi gör av folkrörelsen Föreningen Norden. – Som alla andra företag och organisationer måste man följa med sin tid om man ska överleva. Föreningen Norden har varit med under hela det otroligt händelserika århundradet 1900-talet. Syftet med föreningen när den bildades var att skapa vänskap mellan de nordiska länderna, att verka för fredliga relationer och bli starkare genom samarbetet. Tidigare hade de genom århundradena stridit och förtryckt varandra och inte haft särskilt goda relationer. Syftet på den tiden var med andra ord främst inåtvänt, de inomnordiska relationerna. Till en del finns det syftet kvar fortfarande. – Men det räcker inte. Vi lever i en helt annan värld. Det nordiska samarbetet är så naturligt. Nu måste vi hitta en annan roll, och som jag ser det är den rollen Norden som en region i världen. Först och främst Europa, förstås, men sedan också i förhållande till resten av världen. Det finns ett stort intresse för Norden i omvärlden. De nordiska länderna betraktas som förebild, bland annat när det gäller demokrati och välfärd. Men varje nordiskt land för sig är ganska litet när det gäller antal människor och 24 | n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 ekonomi och väger av den anledningen lätt. Tillsammans skulle vi kunna få ett mycket större genomslag i världen. ”Jag tycker att vi ska börja arbeta i riktning mot en nordisk union.” Är Föreningen Norden lika intresserad av världen som den är av Norden? – Jag upplever att intresset inte är lika starkt åt det hållet. Men vi måste följa med vår tid, samarbeta med omvärlden, lyfta fram det vi tycker är bra i Norden och föra ut det bästa av den nordiska modellen till omvärlden. Vi förstår inte hur viktigt det kan vara för exempelvis Kina, Brasilien och andra stora så kalllade tillväxtländer på den ekonomiska kartan att hämta inspiration från Norden. För att inte säga vilken nytta vi kan ha av att lära av varandra. Är det svårt att vända en så gammal skuta som Föreningen Norden? – Problemet med Föreningen Norden är att vår ålderssammansättning är sådan att den kommer att självdö om vi inte får in nya medlemmar. Om tjugo år finns det nästan inga kvar med den avtappning som är idag. Hur ska man göra Föreningen Norden mer attraktiv för andra åldersgrupper? – Jag tror att vi måste våga sticka ut hakan och profilera oss i viktiga samhällsfrågor. Enligt våra stadgar ska vi delta i samhällsdebatten, skapa opinion och sprida kunskap. Vi har exempelvis satsat på klimatfrågan de senaste åren. Norden skulle ha kunnat göra ett mycket starkare avtryck vid klimatmötet i Köpenhamn om man haft en mer enad och genomtänkt nordisk politik. Vilka nordiska frågor skulle kunna attra-
Om tio år kommer jag fortfarande att vara aktiv på något sätt. Kanske i någon aktionsgrupp för den nordiska modellens utveckling och om det blir en nordiska tankesmedja, Föreningen Nordens ”thinktank”, så vill jag gärna vara med på ett hörn i den, säger Kristina Persson när hon tittar in i framtiden. hera en yngre målgrupp? – Jag tycker att vi ska börja arbeta i riktning mot en nordisk union. Det är en fråga som skulle kunna attrahera nya medlemmar, kanske inte på det gamla sättet, via lokalavdelningar och distrikt, utan mer via nätet eller via diskussionsgrupper. Man skulle kunna sätta upp ett antal tydliga mål, trots att det kanske ligger långt fram i tiden, till exempel börja med att sluta upp kring Stoltenbergrapportens idéer om samarbete i utrikes- och säkerhetsfrågor och till att börja med begära en gemensam plats i G20. Norden är den tionde största regionen i världen ekonomiskt sett. Vi skulle mycket väl kunna få en gemensam plats i G20 om vi krävde det. – Jag kan tänka mig att formulera 4- 5 tankar och åsikter på temat ”Nordisk union i framtiden” och lägga ut dem på internet. Kanske kommer inte alla medlemmar och lokalavdelningar att ansluta sig till dessa idéer, men många kommer säkert att göra det. Det skulle kunna bli en början till en förnyelse av föreningen. De som vill kan bilda så kallade communities på nätet och delta i diskussionsgrupper. Nätet är A och O om man ska nå nya människor. Det betyder ”Nätet är A och O om man ska nå nya människor.” inte att man inte kan ha kvar den gamla ordningen med avdelningar och distrikt. Och vissa av de som ansluter via grupper på nätet kring våra frågor, exempelvis en nordisk union, kanske väljer att gå med i en lokalavdelning också. Hur arbetar man lokalt med detta? – Alla ambitiösa kommuner har samarbeten med sin omvärld. De åker på studieresor och de får studiebesök från alla möjliga ställen. Om Föreningen Norden lokalt engagerade sig i detta samarbete skulle man kunna bidra genom att ta hand om de besökarna och visa upp sina samhällen. Är du optimist när det gäller att vända den negativa trenden i föreningen? – Det beror på hur vi jobbar. Vi diskuterar inom föreningarna Nordens paraplyorganisation FNF hur vi skulle kunna utveckla vårt samarbete. Att vi skulle kunna gå mer mot opinionsbildning och analys, nå ut och påverka dagordningen ➤ n o r d e n s t i d n i n g n r 1 / 2 0 1 0 | 25
Page 1 and 2: Nr 1 2010 | Pris 29 SEK | 25 DKK |
Page 3 and 4: Till kamp mot särskrivningar! eder
Page 5 and 6: Märkesåret, flipp eller flopp? Et
Page 7 and 8: drömmen i uppfyllelse För tio år
Page 9 and 10: - Det var som att släppa ut anden
Page 11 and 12: också betalar för till exempel sk
Page 13 and 14: a till Lissabon till slut för ål
Page 15 and 16: Nytt utseende, bättre tillgänglig
Page 17 and 18: Folkehögskolen og holdbar utviklin
Page 19 and 20: många världar låsta positioner n
Page 21 and 22: ar: En besvikelse Andreas Carlgren,
Page 23: ild: johannes jansson/norden.org bi
Page 27 and 28: Jozef Dzyaloshinsky, professor och
Page 29 and 30: Leif Ove Andsnes ”Pictures refram
Page 31 and 32: En högtflygande djuping - men vem
Page 33 and 34: Svår nöt att knäcka Snacka om up
Page 35 and 36: met och jantelagen ”…rolig och
Page 37 and 38: finska långdistanstraumat. Finland
Page 39 and 40: Danmark leder ministerrådet Danmar
Page 41 and 42: NorDisk säkerhetspolitik i götebo
Page 43 and 44: Blivande svensklärare på norsk-da
Page 45 and 46: ...oCh 70 År i VästerÅs Deltagar
Page 47 and 48: ✁ FÄRJE- TUREN SPRIDER VÄRME OR
Page 49 and 50: Barents - ett gränsland i Norden
Page 51 and 52: Nöd och lust Sverige och Finland i

Nordens Tidning nr 1 2010 - Föreningen Norden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?