Nr 2 2012

2 

2012 

SÄKRA HÄNDER 

NYHETSBREV OM INFEKTIONSPREVENTION 

”När en handskpunktion har uppstått 

är det mycket viktigt att du eller dina 

medarbetare kan se färgindikeringen 

snabbt så att lämpliga och korrekta 

åtgärder kan vidtas och i tid för att 

vara meningsfulla.”

2 

säkra händer nr2, 2012 

Säkra Händer 

Nyhetsbrev om infektionsprevention 

Mölnlycke Health Care AB 

Box 130 80 

402 50 Göteborg 

Telefon: 031 - 722 30 00 

Fax: 031 - 722 34 01 

Email: info.se@molnlycke.com 

Web: www.molnlycke.com 

AnSvArig utgivAre: 

Danmark: Hanne Martinsen 

Finland: Kaija Ojala 

Norge: Per Simonsen 

Sverige: Fredrik Wallefors 

Redaktör: Ann Folin 

Mail: ann.folin@molnlycke.com 

redAktionSkommite: 

Karin Mattsson 

Ann Folin 

Bobbo Hedlom 

Ira Pernu 

Hanne Martinsen 

Per-Olof Olsson 

Tone Hustad 

Produktion ocH tryck: 

Zetterqvist Tryckeri, 

Västra Frölunda, Sverige 

Web: www.zetterqvisttryckeri.se 

kära läsare! 

Här kommer andra numret av Säkra Händer för detta år och vi har denna gång 

fullt fokus på operationshandskar från olika perspektiv. 

I den första artikeln diskuteras olika orsaker som ligger bakom att vi byter 

handskar under operationsingrepp men också en allt större och viktig fråga – 

hur ofta ska de bytas? 

I den andra artikeln beskriver två operationssjuksköterskor resultatet från 

en enkätundersökning som de utfört under 2009. Enkäten skickades ut till 

38 olika kliniker i Sverige och adresserades till de operationssjuksköterskor 

som rutinmässigt arbetade med kvinnoklinikens patienter. Huvudsyftet med 

studien var att ta reda på vilka riktlinjer som fanns på de olika klinikerna för 

att minimera risken för spridning av cancerceller under öppen gynekologisk 

tumörkirurgi. Man ville också ta reda på hur arbetet gick till praktiskt för att 

kunna skapa egna enhetliga nedskrivna riktlinjer. 

Nästa artikel tar upp problemet med den bristande efterlevnaden av 

riktlinjer för praxis som fortfarande är det största hindret för en framgångsrik 

tillämpning av evidensbaserad medicin. Inom de flesta medicinska specialiteter 

kan det ta så lång tid som en eller två decennier innan resultatet från ny forskning 

införs i rutinmässig klinisk praxis. Man kan verkligen fråga sig om detta 

är både rimligt och acceptabelt? 

Den sista artikeln lyfter fram olika faktorer av betydelse då det gäller att 

bibehålla ett indikatorsystem (operationshandskar med integrerad säkerhetsfunktion) 

optimalt vid handskbyte. Det är viktigt att förstå att ytter- och 

innerhandskarna är tillverkade för att fungera bäst tillsammans vad gäller 

många olika indikeringsegenskaper bl.a. tydligheten i färg indikeringen, 

storleken på indikeringen samt snabb vätskespridning mellan inner- och 

ytterhandsken. En tydlig, snabb och stor indikering resulterar i bästa skydd 

för både användare och patient. 

Trevlig läsning! 

Innehåll Sida 

Dags för en förändring? 

Tumörkirurgi och rutiner kring 

3 

instrumenthantering och handskbyten 

Riktlinjer för dubbla handskar: när 

5 

kommer bevisen att påverka praxis? 

Hur man behåller ett indikatorsystem 

8 

optimalt vid handskbyte! 11 

Karin 

Ann Bobbo Ira 

Hanne Per-Olof Tone

Det sägs att videofilmer om nästan allting 

finns på ”YouTube”. Av ren nyfikenhet har 

jag kontrollerat den populära webbplatsen 

för ”byten av operationshandskar”. Häpnadsväckande 

nog finns där mängder av 

videoklipp som visar kirurger runt om i världen 

som gör handskbyten under operation. 

Vissa av dessa visar god praxis, medan andra 

oavsiktligt visar mer tvivelaktiga handskbyten. 

Ta en titt och se vilka fel du kan upptäcka. 

Jag lade märke till att nya handskar 

kontaminerades av personens andra obehandskad 

hand och i ett annat fall genom 

kontakt med en osteril yta. Skillnaderna i 

handskbytesteknik var fascinerande att observera. 

Men förutom hur handskar byts, är 

en viktigare fråga hur ofta de ska bytas. 

Skälen till vissa handskbyten är uppenbara; man ser eller 

känner ett nålstick, hål, en rivskada eller annan punktion, 

märker blod under handsken eller en varnande färgförändring 

hos dubbla indikatorhandskar, man har vidrört osterila 

föremål eller orsakat annan kontamination. Bortsett från 

dessa risksituationer finns det många andra skäl till handskbyten 

under operation. När till exempel implantat, såsom 

protesleder, kärltransplantat, shuntar för cerebrospinalvätska, 

bröstimplantat eller andra implantat sätts in, kanske 

kirurgen byter handskar för att undvika att kontaminera 


Operationshandskar: 

Dags för en 

förändring? 

Av Ian Mason (fil.dr i yrkesmedicin och medicinsk författare) 

implantatet med organismer som handskytan har fått från 

patientens hudflora eller från andra källor i operationssalen. 

tumörspill 

När man tänker på handskkontamination är mikroorganismer 

självklara kandidater, men vad annat kan kirurgens 

behandskade fingrar sprida i en sårbädd? Inom onkologi är 

risken för tumörspridning genom tumörspill en kontroversiell 

fråga som man har diskuterat i den medicinska litteraturen 

sedan 1889 när den engelska kirurgen Stephen Paget 

första gången föreslog sin ”frö och jord”-teori för metastaser 

1 . Paget beskrev tumörceller som ”frön” och värdmiljön 

som ”jord” och att interaktion mellan de två bestämmer det 

metastatiska utfallet. På senare tid har oro över risken för 

tumörspill drivit fram användning av mindre biopsinålar eller 

vakuumbiopsiutrustning 2 vid vissa cancerformer. Studier 

har visat att celler som lossnat från maligna tumörer finns 

på operationshandskarna efter operation, vilket har medfört 

att vissa rekommenderar att kirurger byter sina handskar 

efter att de har avlägsnat huvudtumören för att minska 

risken för lokalt/regionalt recidiv. 3,4 Förebyggande handskbyten 

är faktiskt nuförtiden mer eller mindre rutin vid vissa 

maligniteter som anses ha högre risk för tumörspill, såsom 

kordom 5 , retinoblastom 6 och under laparoskopiska ingrepp 

för urologiska maligniteter 7 eller autolog benvävnadstransplantation 

8 . Det behövs ytterligare forskning om tumörspill 

och kirurgins roll vid framkallande av detta fenomen. Det 

är ett fascinerande område, i synnerhet med tanke på den 

utbredda uppfattningen hos allmänheten att kirurgi kan 

sprida cancer. En nyligen genomförd undersökning visade 

att denna uppfattning var mer utbredd än förväntat och i 

vissa fall har det lett till att patienter har vägrat genomgå 

3

4 


operation för cancer 9 . Om inte annat, kanske mer frekventa 

handskbyten kan bidra till att lugna oron hos allmänheten. 

Hur ofta? 

Det finns många andra skäl till handskbyten. Intakta operationshandskar 

ger ett effektivt skydd mot korsinfektion 

och kontamination för såväl patienten som det medicinska 

teamet under kirurgiska ingrepp. Det är självklart att ju 

längre ett visst ingrepp pågår i operationssalen, desto större 

är risken för en punktion eller annan reva som förstör detta 

nödvändiga skydd – och inte bara en tydlig punktion; 

studier har visat att förekomsten av mikroperforationer i 

operationshandskar beror på hur länge de används 10 . Detta 

är långt ifrån en teoretisk risk – en annan studie har bekräftat, 

inte bara att oupptäckta perforationer ofta inträffar, 

utan att det förekommer bakteriemigration genom dessa 

mikroperforationer under verkliga kirurgiska förhållanden 11 . 

Denna studie fann bakteriemigration från patientens flora 

till kirurgens hand, men en dubbelriktad trafik skulle säkert 

vara lika tänkbar. I båda fallen äventyras handskarnas skyddande 

barriärfunktion. 

Med tanke på att en betydande andel perforationer 

förblir oupptäckta, kan oupptäckta perforationer göra 

operationshandsken till den svagaste länken i infektionskontrollen 

i operationssalen, såvida inte handskarna byts med 

lämpliga tidsintervall. Detta väcker återigen frågan om vad 

ett ”lämpligt tidsintervall” sannolikt är. Självklart beror detta 

på åtgärdens typ och varaktighet, samt den utrustning som 

används. Olika rekommendationer har lämnats beträffande 

intervall för handskbyten (från 30 minuter till 180 minuter) 

och detta tror man har lett till förvirring och till att byten 

sker sent eller kanske inte alls 12 . 

När det gäller val av tidpunkt för handskbyten är en 

av de mest studerade operationerna total höftledsplastik 

– en högriskåtgärd när det gäller perforationsrisken. En 

studie visade att byte av den yttre handsken av de dubbla 

handskarna med 20-minutersintervall visade sig vara ett 

effektivt sätt att minska förekomsten av handskperforation 

och bakteriekontamination. Författarna drog slutsatsen 13 

att deras resultat hade potentiellt stor betydelse. ”Ett enkelt 

system för regelbundna handskbyten har signifikant minskat 

förekomsten av perforation och kontamination. Det har 

därför potential att minska frekvenserna av sårinfektion och 

minska risken för inokulering av infektionssjukdomar av 

kirurger.” En nyare studie på patienter som genomgick total 

höftledsplastik bekräftade resultat att ett ökat antal byten 

av ytterhandskar minskade risken för kontamination och 

perforation 14 . 

Dessa studier gällde dubbla handskar, en praxis som 

verkligen kommit igång inom ortopedisk kirurgi, men som 

sedan spridit sig till de flesta kirurgiska specialiteter och till 

en allt större del av personalen i operationssalen – inte så 

överraskande, eftersom den enkla lösningen att använda 

ett andra par operationshandskar har visat sig signifikant 

minska perforationerna av de inre handskarna. Den extra 

finessen med punktiosindikeringssystem medför att signifikant 

fler perforationer av innerhandskar upptäcks under 

operation 15 . Detta bekräftades ännu en gång i en nyligen 

genomförd studie som visade att efter operation var det 

troligare att sjukvårdspersonalens händer var kontaminerade 

med blod när de använde ett enda par handskar än när de 

använde två par. Intressant nog var frekvensen av handskbyten 

under operation signifikant högre hos personal som 

använde dubbla handskar med indikatorsystem jämfört 

med enbart dubbla handskar. ”Frekvensen av handskbyten 

under operation var signifikant högre hos sjukvårdspersonal 

som bar mörka handskar under ljusa handskar än hos 

dem som bar två par handskar med samma färg”, påpekade 

författarna. 16 Budskapet från alla dessa studier förefaller 

vara tydligt – god handskpraxis inbegriper dubbla handskar, 

punktionsindikeringssystem och byte av handskar med 

lämpliga tidsintervall. 

referenser: 

1 Ribatti D, Mangialardi G, Vacca A. Stephen Paget and the ’seed and soil’ theory of metastatic dissemination. Clin Exp Med. 2006 Dec;6(4):145-9. 

2 Loughran CF, Keeling CR. Seeding of tumour cells following breast biopsy: a literature review. Br J Radiol. 2011 Oct;84(1006):869-74. 

3 Curran AJ, Smyth D, Kane B, et al Exfoliated malignant cells in glove and instrument washings following head and neck surgery. Clin Otolaryngol Allied Sci. 1996 

Jun;21(3):281-3. 

4 Walling SU. Prevention of neoplastic seeding during surgery: an investigation into OR. Protocols and practice in Canada. Can Oper Room Nurs J. 1997 Dec;15(4):20-7. 

5 Arnautović KI, Al-Mefty O. Surgical seeding of chordomas. Neurosurg Focus. 2001 Mar 15;10(3):E7. 

http://www.arscerebri.com/ucsd/useful/nsurgfocus/focus_07/pdfs/2001/10-3/10-3-7.pdf 

6 Carol L. Shields, MD, and Jerry A. Shields, MD Diagnosis and Management of Retinoblastoma Cancer Control, September/October 2004, Vol. 11, No. 5 pages 317-327 

http://www.moffittnetwork.com/CCJRoot/v11n5/pdf/317.pdf 

7 Castillo OA, Vitagliano G. Port site metastasis and tumor seeding in oncologic laparoscopic urology. Urology. 2008 Mar;71(3):372-8. Review. http://www.captura.uchile.cl/ 

jspui/bitstream/2250/6813/1/Castillo_Octavio_A.pdf 

8 Dias GG, Abudu A et al Tumour transfer to bone graft donor site: a case report and review of the literature of the mechanism of seeding. Sarcoma. 2000;4(1-2):57-9. 

http://www.google.co.uk/url?sa=t&rct=j&q=neoplasm%20seeding%2Bgloves&source=web&cd=10&ved=0CGAQFjAJ&url=http%3A%2F%2Fdownloads.hindawi.com%2Fjo 

urnals%2Fsrcm%2F2000%2F961097.pdf&ei=iWX8T5bLKpH48QOl85mVBw&usg=AFQjCNHioMwlE_eMLqx4KmNo700dpqtUzw 

9 James A, Daley CM, Greiner KA. ”Cutting” on cancer: attitudes about cancer spread and surgery among primary care patients in the U.S.A. Soc Sci Med. 2011 

Dec;73(11):1669-73. Epub 2011 Oct 5. 

10 Partecke LI, Goerdt AM, et al Incidence of microperforation for surgical gloves depends on duration of wear. Infect Control Hosp Epidemiol 2009, 30(5):409-414. 

11 Hübner NOGoerdt AM Bacterial migration through punctured surgical gloves under real surgical conditions BMC Infectious Diseases 2010, 10:192 doi:10.1186/1471- 

2334-10-192 

12 Harnoss JC, Kramer A, et al What is the appropriate time-interval for changing gloves during surgical procedures Zentralbl Chir. 2010 Feb;135(1):25-7. Epub 2010 Jan 27. 

13 M. Al-Maiyah M, Bajwa A, et al Glove perforation and contamination in primary total hip arthroplasty J Bone Joint Surg Br April 2005 vol. 87-B no. 4 556-559 

14 Beldame J, Lagrave B, et al Surgical glove bacterial contamination and perforation during total hip arthroplasty implantation: When gloves should be changed. Orthop 

Traumatol Surg Res. 2012 Jun;98(4):432-40. Epub 2012 May 10. 

15 Tanner J, Parkinson H. Double gloving to reduce surgical cross-infection. Cochrane Database Syst Rev. 2006 Jul 19;(3):CD003087. 

16 Korniewicz D, El-Masri M. Exploring the benefits of double gloving during surgery. AORN J. 2012 Mar;95(3):328-36.

Tumörkirurgi och rutiner kring 

instrumenthantering och 

handskbyten 

Av eva tiwe, medicinsk journalist 

Att maligna tumörer kan spridas via handskar och 

instrument är en gammal kunskap som funnits i minst 

50 år 1 . Men än i dag känner inte ens alla läkarstudenter till 

detta. 

– När vi läst artikeln ”Kan celler från maligna tumörer 

spridas via instrument?” av Barbro Friberg och Sven 

Friberg i Uppdukat 2007 2 började vi fundera på hur 

rutinerna ser ut hos oss, säger Helena Nyrén. 

– Vi ville skapa egna enhetliga nedskrivna riktlinjer 

för att minimera risken för spridning av cancerceller vid 

operationer. 

Helena Nyrén och Margareta Fredrikson, båda operationssjuksköterskor 

på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset 

Örebro, bestämde sig för att undersöka hur det 

förhöll sig inte bara på det egna sjukhuset utan också på 

andra kvinnokliniker runt om i landet. 

– Vi ville veta om det fanns några riktlinjer på andra 

håll och om det fanns samsyn mellan landets kliniker. 

enkät till operationssjuksköterskor 

Tillsammans med överläkaren Ingridur Skirnisdottir, 

som nu arbetar på Akademiska sjukhuset i Uppsala, 

sammanställde de en enkät (figur 1) som skickades till de 

operationssjuksköterskor som rutinmässigt arbetar med 

kvinnoklinikens patienter. Enkäten sändes ut under 2009 

till 38 kliniker fördelade på 9 universitetssjukhus, 19 

länssjukhus och 10 länsdelssjukhus. Svarsfrekvensen var 

66% (25/38) - 6 universitetssjukhus, 14 länssjukhus och 

5 länsdelssjukhus. 

– Det är förvånande att så få besvarade enkäten, 

tycker Helena Nyrén. Det borde ju ligga i allas intresse 

att få veta hur det ser ut bland kollegerna på andra kvinnokliniker. 

Frågorna rörde användande och handhavande av 

instrument och material vid gynekologisk kirurgi av 

maligna och misstänkt maligna tumörer. Enkäten var 

uppdelad i tre delar: 1) generella riktlinjer, 2) ovarialcancer 

samt 3) cervix- och corpuscancer. Svaren fylldes i 

efter givna alternativ. 

Datainsamlingen bearbetades och statistiska analyser 

utfördes i STATISTICA version 9.0. Sammanställningen 

var klar och publiserades i Uppdukat 2010 3 . 

– Vi kom fram till att vi arbetar rätt lika för det 

mesta. Det som skiljer är användandet av klopeanger i 


Helena Nyrén och 

Margareta Fredrikson 

uterushörnen för att hålla upp preparatet och om man 

stänger mot vagina för att undvika tumörspill - den 

sistnämnda skillnaden var signifikant, p=0,02. 

inte alltid handskbyte 

Men något förvånande är det att operationspersonalen 

inte rutinmässigt byter handskar efter att ha granskat 

preparat under pågående operation. Vid tre av de svarande 

kvinnoklinikerna användes samma handskar fortsatt 

under operationen. I ett av fallen rörde det sig om ett 

universitetssjukhus och i två av fallen om länssjukhus. På 

länsdelssjukhusen bytte alla handskar. Innan bukväggen 

sluts sker inte handskbyte på någon av klinikerna. 

De instrument som använts för att skära eller klippa 

upp preparat används inte under resten av operationen i 

något fall. 

Den sug som används vid tagning av ascites eller 

buksköljvätska preoperativt används på 21 av de 25 sjukhusen 

även under resten av operationen. 

Vid 85 procent av universitetssjukhusen används 

aldrig klopeanger på uterushörnen för att hålla upp preparatet 

eftersom det anses kunna innebära en ökad risk 

för tumörspill, medan 57 procent av länssjukhusen och 

samtliga länsdelssjukhus saknar rutiner för detta. 

Vid Wertheim-operation, då hela livmodern, äggledarna, 

äggstockarna samt närliggande vävnader och 

lymfkörtlar tas bort, sätter 67 procent av universitetssjukhusen 

och 33 procent av länssjukhusen parametrietänger 

(parametriet är bindväven kring livmodern) 

ovanför resektionsranden av vagina och Wertheim-klämmare 

nedanför för att stänga av mot vagina och undvika 

tumörspill. På samtliga länsdelssjukhus används bara 

peanger nedanför tumören. 

5

6 


genomtänkt och patientsäkert 

– Vi strävar efter att ha ett genomtänkt och patientsäkert 

arbetssätt, säger Helena Nyrén. Till de riktlinjer 

som används i Örebro läns landsting (figur 2) hör bland 

annat att använda instrument läggs undan, att alla byter 

handskar och att inga klopeanger används. 

På kvinnoklinken används alltid dubbla handskar 

och sedan flera år tillbaka används dubbla indikatorhandskar 

i syntetsikt material. 

– Operationsteknik och instrumenthantering går 

hand i hand. Kirurgernas kunskap är naturligtvis avgörande. 

Figur 1. Enkät för undersökning av 

rutiner vid gynekologisk tumörkirurgi i 

Sverige 2009. 

Enkät för undersökning av rutiner vid gynekologisk tumörkirurgi i Sverige 2009 

Enbart ett alternativ väljs och placeras inom parentes‐intervallet 

Sjukhus ( ) (1 = Universitetssjukhus, 2 = länssjukhus, 3 = länsdelssjukhus) 

Generella Riktlinjer 

Dukning ( ) (1 = dubbel dukning pre‐operativt, där första lagret tas bort efter att 

en tumör är borttagen från buken, 2 = enkel dukning, som kan vara 

förstärkt men byts inte). 

Preparat ( ) (1 = separat sterilt bord där tumören granskas under pågående 

operation, 2 = tumören granskas på uppdukningsbordet där 

operationsinstrument förvaras och används under resten av 

operationen). 

Instrument ( ) (1 = instrument som används för att klippa eller skära upp 

preparatet används under resten av operationen, 2 = samtliga 

instrument läggs åt sidan). 

Handskbyte 1 ( ) (1 = operatörens handskar vid undersökning av preparat används 

fortsatt under operationen, 2 = handskbyte alltid efter undersökning av 

ett tumörpreparat). 

Handskbyte 2 ( ) (1 = handskar byts ej innan bukväggen sys ihop, 2 = handskar 

byts). 

Ovarialcancer 

Sugen ( ) (1 = sugen som används vid tagning av ascites eller buksköljvätska 

pre‐operativt används utan byte vid resten av ingreppet, 2 = enbart 

Risslerdelen (”kjolen”) byts, 3 = hela sugen inklusive flaskan byts 

och ny sug och flaska tas i bruk inför fortsatt operation. 

Staging ( ) (1 = byter inte instrument vid efterföljande omentresektion, 

appendectomi och borttagning av körtlar i bäckenet efter operation av 

ovarialcancer i förmodat tidigt stadium, 2 = i samma situation byte av 

samtliga instrument). 

Handfat ( ) (1= stora vätskefyllda tumörer placeras i ett handfat innan de 

öppnas för att undvika vätskespill, 2 = inget handfat används och vätska 

rinner ut över bordet, 3 = sugen användes för att tömma ut vätskan som 

sedan byts mot en ny, 4 = samma situation som under 3 men byts inte 

mot en ny). 

Cervix‐ och corpuscancer 

De seniora kirurgerna utbildar de som går specialistutbildningen 

i de gällande riktlinjerna medan operationssjuksköterskorna 

utbildas inom sjuksköterskegruppen. 

Helena Nyrén och hennes kolleger vill gärna gå vidare 

genom att skicka använda handskar till patologen 

för att få undersökt om det finns maligna celler på dem. 

– Men patologerna är hårt pressade och än har vi 

inte gått ut med frågan till avdelningen. 

Klopeanger ( ) (1 = använder aldrig klopeang på uterushörnen för att hålla upp 

preparatet för att undvika tumörspill, 2 = inga särskilda rutiner) 

Wertheimprep ( ) (1= parametrietänger ovanför resektionsranden av vagina och 

Wertheimklämmare distalt, 2 = enbart parametrietänger nedanför 

tumören och delar vagina distalt om dessa med kniv) 

Corpuscancer ( ) (1 = vagina stängs med peanger eller parametrietänger distalt om 

cervix för att undvika spill i vagina, 

2 = uttagande av preparatet sker mot öppen vagina). 

Vag suturer ( ) (1 = byte av pincett och nålförare efter att vaginaltoppen är 

hopsydd, 2 = ej byte av dessa instrument

Kommentar från dr Ingridur Skirnisdottir angående arbetet kring 

”Handhavande av instrument vid tumörkirurgi” 

Denna ekätundersökning gällde enbart öppen gynekologisk tumörkirurgi och slutsatsen 

blev att det råder en ganska stor samstämmighet i Sverige för att minimera tumörspill i 

samband med operationen. 

Det viktiga är att undersöka när vi får tumörspill i buken vid öppen eller laparoskopisk 

kirurgi inklusive laparoskopisk robotassisterat tumörkirurgi som har etablerat sig på 

många universitetskliniker i landet i dagens läge. 

Om frågeställningen gäller kontamination via handskar eller instrument måste patologer 

bli involverade för att se om tumörceller finns på handskar eller instrument som 

används under hela ingreppet. Eventuellt skulle man kunna jämföra buksköljvätska 

tagen direkt när man går in i buken och åter före avslutat operation enligt Lim S et al4 där det finns förslag hur man minskar risken för tumörspill vid laparoskopisk kirurgi. 

Sektion: Kvinnokliniken Dok ursprung: 120515 Författare: Helena Nyrén 

Område: Kirurgi, Barn- och Giltigt fr.o.m. 120515 

kvinnosjukvård Giltigt t o m: tills vidare Godkänt av: Karin Franzén 

Arbetssätt för operationssjuksköterskan vid tumörkirurgi på KK-operation. 

1. Byt handskar efter att ha hanterat/ granskat preparat under pågående 

operation. 

2. Lägg undan de instrument som använts ”preparatnära” och undvik att 

använda dessa under resten av operationens gång. 

3. Använd handfat/ separat plats vid preparathantering. 

4. Byt sugen om cystinnehåll sugits upp. 

5. Överväg om uppsamlingspåse behövs, om ev. ascitesvätska. 

Örebro Helena Nyrén 

Avd chef, KK-op 

www.orebroll.se 

Post 701 85 Örebro Besök Södra Grev Rosengatan, Örebro 

Telefon 019-602 10 00 Telefax 019-602 17 49 

1 (1) 


Ingridur Skirnisdottir 

Figur 2. Arbetssätt för 

operationssjuksköterskan vid 

tumörkirurgi på kk-operation, 

Örebro Läns Landsting 

120515. 

referenser: 

1. Ackerman LV, Wheat MW, Louis 

MO (1955): ”The Implantation of 

Cancer 

– An Avoidable Surgical Risk?”, 

Surgery, 37:341-344. 

2. Barbro Friberg, Sven Friberg: ”Kan 

celler från maligna tumörer spridas 

via instrument?”, Uppdukat, nr 

3, 2007 s 33-34. 

3. Helena Nyrén, Margareta 

Fredrikson, Ingridur Skirnisdottir: 

”Handhavande av instrument vid 

tumörkirurgi”, Uppdukat, nr 3, 

2010 s 28-31. 

4. Lim S, Kim HS, Lee KB et al. Does 

the use of a uterine manipulator 

with an intrauterine balloon in total 

laparoscopic hysterectomy facilitate 

tumor cell spillage into the 

peritoneal cavity in patients with 

endometrial cancer? International 

Journal of Gynecological Cancer 

2008; 18(5):1145–1149. 

7

8 


Riktlinjer för dubbla 

handskar: när 

kommer bevisen 

att påverka praxis? 

Av ian mason (fil.dr i yrkesmedicin och medicinsk författare) 

Något som är mycket egendomligt inom medicin är att forskningsresultat ofta inte implementeras 

i daglig klinisk praxis 1 . En stor genomgång av publicerade studier på den vårdkvalitet 

som patienter fick i USA fann till exempel att endast omkring tre av fem patienter 

med kroniska tillstånd fick rekommenderad vård 2 . Bristande efterlevnad av riktlinjer för 

praxis utgör faktiskt fortfarande det största hindret för en framgångsrik tillämpning av 

evidensbaserad medicin. Inom de flesta medicinska specialiteter kan det ta så lång tid som 

en eller två decennier innan ny forskning införs i rutinmässig klinisk praxis 3 . 

Detta verkar i lika hög grad gälla god praxis för handskanvändning 

som något annat område inom medicin. Intuitivt 

skulle man tro att efterlevnaden av rekommendationer 

avsedda att skydda sjukvårdspersonal från potentiellt dödliga 

blodburna virus och bakteriella patogener skulle vara hög – 

trots allt har de flesta av oss en stark självbevarelsedrift. 

Tyvärr är så inte fallet. Även inom kliniska arbetsområden 

med hög risk för blodexponering är efterlevnaden av rekommendationer 

fortfarande dålig. En studie på personal vid 45 

hemodialysenheter i USA fann till exempel att efterlevnaden 

av rekommenderade rutiner för handhygien och handskanvändning 

var låg. Endast 36 % av personalen följde alltid 

rekommenderade rutiner för handhygien och handskanvändning 

4 . 

En undersökning av sjuksköterskor i Belgien fann att 

18 % inte använde handskar när de gjorde venpunktion 5 . 

En brittisk undersökning av kirurger och operationssjuksköterskor 

som utförde kirurgiska åtgärder med exponeringsrisk 

fann att endast en av tio alltid iakttog alla tillgängliga försiktighetsåtgärder 

och endast 23 % använde dubbla handskar 6 . 

En annan brittisk studie på sjukvårdspersonal vid 56 medicinska 

avdelningar eller äldrevårdsavdelningar och intensivvårdsenheter 

på 15 sjukhus fann att handskar inte användes vid en 

av fem högriskkontakter 7 . 

När forskare i Nederländerna i hemlighet observerade 

operationspersonal under 28 operationer på ett universitetssjukhus, 

fann de att andra handskar som inte var avsedda 

för sterila operationsingrepp användes för invasiva ingrepp 

och att operationspersonalens efterlevnad av handhygieniska 

riktlinjer var väldigt dålig 8 . En fransk studie fann att underlå- 

tenhet att byta eller avlägsna kontaminerade handskar var en 

viktig faktor vid dålig efterlevnad av handhygien och innebar 

hög risk för överföring av mikroorganismer. ”För att förbättra 

den handhygieniska efterlevnaden krävs att sjukvårdspersonalens 

beteende beträffande handskanvändning förändras” 9 , var 

deras slutsats. 

De goda nyheterna för läsare av denna publikation är 

att sjuksköterskor i allmänhet har ”fattat” handskbudskapet 

bättre än sina läkarkollegor. En undersökning på åtta sjukhus 

i Italien fann att sjuksköterskor visste mer om risker och 

kontrollåtgärder för vårdrelaterade infektioner (VRI) och var 

mer benägna att använda handskar än läkare 10 . En brittisk 

studie som utvärderade kunskapen om, attityderna till och 

efterlevnaden av allmänna försiktighetsåtgärder fann att 86 % 

av sjuksköterskorna uppgav att de behandlar alla patienter 

som om de är bärare av ett blodburet virus jämfört med 41 % 

av läkarna 11 . 

utbildning kan hjälpa 

Den andra goda nyheten är att beteenden kan ändras. 

Efterlevnaden av såväl handhygien som handskanvändning 

kan förbättras med hjälp av välorganiserad granskning och 

utbildning 12 . Detta är dock en utmaning och kräver verkligt 

engagemang från såväl administratörer som sjukvårdspersonal. 

Personal från kirurgiska avdelningen vid Oxford 

Radcliffe Hospitals Trust i Oxford, Storbritannien sammanfattade 

internationella riktlinjer i ett lokalt protokoll för 

hygienrutiner avsett att förbättra efterlevnaden av rutiner för 

infektionskontroll hos operationsteam på ett stort brittiskt

undervisningssjukhus. En första granskning av avdelningar 

för bröst-, mag-tarm-, kärlsjukdomar, urologiska sjukdomar 

och intensivvård genomfördes och resultaten presenterades 

för operationsteamen. Detta följdes av ett utbildnings-/upplysningsprogram 

och en upprepad granskning tre månader 

senare. Korrekt användning av handskar ökade signifikant 

från 2 % vid den första granskningen till 50 % vid uppföljningen. 

Den totala tillämpningen av infektionskontroll 

ökade från 63 % till 89 % 13 . Författarna drog slutsatsen att 

deras protokoll för hygienrutiner var ”ett mycket effektivt 

gransknings- och utbildningsverktyg som lätt kan anpassas till 

användning på sjukhus över hela världen för att kontrollera 

och förbättra rutiner för infektionskontroll”. 

En amerikansk multicenterstudie 14 rörande åtgärder för 

att förbättra handhygien och handskanvändning gjorde några 

intressanta fynd. Den treåriga studien kontrollerade följsamheten 

på tre åtgärds- och ett kontrollsjukhus. På åtgärdssjukhusen 

ökade tillgängligheten till alkoholbaserat handdesinfektionsmedel 

och interaktiva utbildningsprogram startades, 

däribland en posterkampanj. På kontrollsjukhuset ökade 

tillgängligheten till alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, 

men inga andra åtgärder vidtogs. Frekvensen av handhygieniska 

åtgärder eller handskanvändning ökade signifikant 

på åtgärdssjukhusen, men inte på kontrollsjukhuset. På ett 

åtgärdssjukhus minskade även förekomsten av antibiotika 

resistenta bakterier i isolat från kliniska odlingar. 

vilka är rekommendationerna för dubbla 

handskar? 

Det råder ingen tvekan om att intakta operationshandskar 

ger ett effektivt skydd mot korsinfektion och korskontamination 

av såväl patienten som operationsteamet vid kirurgiska 

ingrepp. ”God handskpraxis” omfattar dubbla handskar, 

punktionsindikering och byte av handskar med lämpliga 

tidsintervall 15 . Dubbla handskar rekommenderas nu för 

vissa eller alla kirurgiska åtgärder av American Academy of 

Orthopaedic Surgeons, US Centers for Disease Control 

and Prevention, American College of Surgeons, Association 

of periOperative Registered Nurses och av författarna av 

systematiska översikter. Det stöds också av allt fler oberoende 

forskningspublikationer. 

En noggrannare granskning av dessa rekommendationer 

i publikationen ”Preventing the Transmission of Bloodborne 

Pathogens” (omarbetad i juni 2008, granskad i juni 2012) 16 

visar att American Academy of Orthopaedic Surgeons 

(AAOS) rekommenderar att operationspersonal använder 

dubbla handskar. AAOS påpekar att handskar ska användas 

vid alla åtgärder som kan leda till kontakt med en patients 

blod eller andra kroppsvätskor – och att det har visats att den 

mängd blod som överförs vid ett nålstick reduceras med 50 % 

när nålen passerar genom handsken första gången. AAOS 

säger vidare att: “Dubbla handskar kan användas vid alla 

kirurgiska åtgärder. Det yttre paret bör bytas minst varannan 

timme för att förhindra att huden exponeras vid de perforationer 

som på sikt kan uppstå i handskarna vid användning”. 

Publikationen ”Workbook for Designing, Implementing 

and Evaluating a Sharps Injury Prevention Program” 17 som 

US Centers for Disease Control and Prevention gav ut 2008 

ger ett antal rekommendationer om användning av arbetsru- 


tinkontroller för att minska risken för skär- och stickskador 

i operationssalen. Dessa rekommendationer omfattar också 

dubbla handskar. Arbetsboken förordar även användning av 

instrument, hellre än fingrar, för att gripa tag om nålar, då 

vävnad dras tillbaka eller sträcks mellan händerna och sätta 

på/ta av nålar och skalpellblad; att verbalt meddela när vassa 

instrument överräcks; undvika att överräcka vassa instrument 

från hand till hand utan att istället använda en skål eller en 

neutral zon; använda alternativa skärmetoder såsom trubbiga 

diatermi instrument och laser när det är lämpligt; ersätta öppen 

kirurgi med endoskopisk kirurgi när det är möjligt; och 

använda skalpellblad med rund spets/ände istället för blad 

med vass spets. 

Rekommendationen från American College of Surgeons 

(ACS) 18 om säkerhet vid användning av vassa instrument 

inriktar sig på arbetsrutiner i operationssalen. ACS rekommenderar 

ett generellt införande av dubbla handskar för att 

minska exponeringen för kroppsvätskor orsakad av handskrevor 

och skär- och stickskador hos kirurger och operationspersonal. 

”Dubbla handskar minskar risken att exponeras för 

patientblod med hela 87 % när ytterhandsken punkteras”, 

säger ACS. De framhåller också att trots den stora mängden 

data som dokumenterar fördelarna med dubbla handskar, har 

denna teknik inte vunnit någon bred acceptans hos kirurger 

och att det i många fall förefaller behövas en anpassnings- och 

”omlärnings”-period innan kirurger och operationssjuksköterskor 

känner sig komfortabla med tekniken att använda 

dubbla handskar. 

I den årliga publikation ”Perioperative Standards and Recommended 

Practices” 19 utgiven av The American rekommenderar 

Association of periOperative Registered Nurses 

(AORN) rekommenderas det att sjukvårdspersonal använder 

dubbla handskar vid invasiva åtgärder. 

Den betydelsefulla systematiska översikten av Tanner et 

al 20 över randomiserade, kontrollerade studier som mäter 

handskperforationer kom fram till att ett andra par operationshandskar 

signifikant minskar punktionerna av de inre 

9

10 


handskarna och att användningen av punktionsindikeringssystem 

leder till att signifikant fler punktioner upptäcks under 

operation. 

ny forskning 

I en nyligen genomförd studie riktade Guo et al 21 sin uppmärksamhet 

mot operationssjuksjuksköterskor. Forskarna 

ville utvärdera effektiviteten hos dubbla handskar när det 

gällde att skydda operationssjuksköterskor genom att jämföra 

frekvensen av handskperforationer hos enkla handskar och 

dubbla handskar. Vattenläckage- och luftuppblåsningstester 

användes för att upptäcka handskpunktion. Handskpunktioner 

upptäcktes hos 9 % av de enkla handskarna. När dubbla 

handskar testades, hittade man punktioner hos 11 % av ytterhandskarna, 

men inte hos någon av de motsvarande innerhandskarna. 

“Baserat på fynden i studien är dubbla handskar 

verkligen effektivt när det gäller att skydda operationssjuksköterskorna 

mot exponering för blodburna patogener. Det bör 

införas som en rutinmässig praxis”, ansåg författarna. 

Korniewicz et al 22 har också nyligen publicerat resultat 

från en tvåårig studie som undersökte effekten av dubbla 

handskar med punktionsindikering med avseende på innerhandskarnas 

hållbarhet och upptäckt av revor eller punktioner 

i handskarna under operation. De fann att sjukvårdspersonal 

oftare upptäckte blod på sina händer när de använde ett 

par handskar än när de använde två par handskar. Vidare var 

frekvensen av handskbyten under operation signifikant högre 

hos dem som använde dubbla handskar med punktionsindikering 

jämfört med dubbla handskar i samma färg. ”Majoriteten 

av sjukvårdspersonalen i vår studie hade en positiv 

syn på dubbla handskar”, sammanfattade de. När dessa fynd 

kommenterades i tidskriften AORN Journal av Leilani Salimone 

23 , chef för operationssjuksköterskor vid Mayo Clinic i 

Jacksonville, Florida, skriver hon att resultaten stödjer befintlig 

forskningslitteratur i att dubbla handskar minimerar risken 

för skär- och stickskador, frekvensen av handskpunktioner 

och blodkontamination. ”Dubbla handskar bör betraktas 

som en del av säkerhetsrutinerna i operationssalen, på samma 

sätt som andra åtgärder som vidtas för att skydda mot skär- 

och stickskador och exponering för blod och kroppsvätskor”, 

säger hon. ”Eftersom jag har varit operationssjuksköterska i 

15 år, chef och doktorand stödjer och rekommenderar jag till 

fullo AORN:s beslut att föreslå evidensbaserade, rekommenderade 

rutiner. Dubbla handskar stöds i forskningslitteraturen 

och kan lätt införas som en evidensbaserad, rekommenderad 

praxis. Jag ser fram emot dessa spännande förändringar som 

kommer att förändra operationssalspraxis”, avslutar sjuksköterskan 

Salimone. 

en varning 

Slutligen förekommer det att personal inom vissa enheter 

”blandar och parar ihop” dubbla handskuppsättningar, dvs. 

använder en ytterhandske från en tillverkare tillsammans med 

en innerhandske från en annan. Även om det för närvarande 

inte finns några bevis för att patienterna tar skada av denna 

rutin, undrar man om det verkligen är så klokt. Dubbla 

handskar med punktionsindikeringssystem är mer än bara 

två par handskar. De är speciellt utformade för att fungera 

tillsammans och varna användaren för en uppkommen punktion. 

Om den yttre handsken byts, är det viktigt att ersätta 

den med en handske av samma tillverkares handskmärke. En 

viktig fråga är hur de två handskarna fungerar tillsammans, 

i synnerhet om de är puderfria 24 . Dessutom finns det inte 

någon garanti för att handskmärken från olika tillverkare 

som blandas resulterar i en effektiv punktionsindikering, och 

storleksskillnader kan försämra den taktila känsligheten och 

orsaka en händelse som kan skada patienten. 

Evidensbaserad medicin 25 – ”den samvetsgranna, 

tydliga och omdömesgilla användningen av bästa 

tillgängliga bevis för att fatta beslut om vård av enskilda 

patienter”. 

referenser: 

1 Cabana MD, Rand CS, et al Why don’t physicians follow clinical practice guidelines? A framework for improvement. JAMA. 1999 Oct 20;282(15):1458-65. 

2 Schuster MA, McGlynn EA, Brook RH. How good is the quality of health care in the United States? Milbank Q. 1998;76(4):517-63, 509. 

3 US Department of Health and Human Services – Agency for Healthcare Research and Quality. Translating Research Into Practice (TRIP)-II Fact Sheet.. http://www.ahrq.gov/research/trip2fac.htm 

4 Shimokura G, Weber DJ, et al Factors associated with personal protection equipment use and hand hygiene among hemodialysis staff. Am J Infect Control. 2006 Apr;34(3):100-7. 

5 D De Wandel, D Vogelaers and S Blot. The WHO glove use pyramid: knowledge gaps among Belgian nurses. Presentation at International Conference on Prevention & Infection Control (ICPIC). BMC Proceedings 

2011, 5(Suppl 6):P114. 

6 Cutter J, Jordan S. Inter-professional differences in compliance with standard precautions in operating theatres: A multi-site, mixed methods study. Int J Nurs Stud. 2012 Mar 27. 

7 Fuller C, Savage J, Besser S et al ”The dirty hand in the latex glove”: a study of hand hygiene compliance when gloves are worn. Infect Control Hosp Epidemiol. 2011 Dec;32(12):1194-9. Epub 2011 Oct 17. 

8 Krediet AC, Kalkman CJ, et al Hand-hygiene practices in the operating theatre: an observational study. Br J Anaesth. 2011 Oct;107(4):553-8. Epub 2011 Jun 10. 

9 Girou E, Chai SH, et al Misuse of gloves: the foundation for poor compliance with hand hygiene and potential for microbial transmission? J Hosp Infect. 2004 Jun;57(2):162-9. 

10 Parmeggiani C, Abbate R et al Healthcare workers and health care-associated infections: knowledge, attitudes, and behavior in emergency departments in Italy. BMC Infect Dis. 2010 Feb 23;10:35. 

11 Stein AD, Makarawo TP, Ahmad MF. A survey of doctors’ and nurses’ knowledge, attitudes and compliance with infection control guidelines in Birmingham teaching hospitals. J Hosp Infect. 2003 May;54(1):68-73. 

12 Eveillard M, Raymond F, et al Impact of a multi-faceted training intervention on the improvement of hand hygiene and gloving practices in four healthcare settings including nursing homes, acute-care geriatric wards 

and physical rehabilitation units. J Clin Nurs. 2011 Oct;20(19-20):2744-51. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03704.x. Epub 2011 Mar 3. 

13 Howard DP, Williams C, et al A simple effective clean practice protocol significantly improves hand decontamination and infection control measures in the acute surgical setting. Infection. 2009 Feb;37(1):34-8. Epub 

2008 Dec 5. 

14 Trick WE, Vernon MO, et al Multicenter intervention program to increase adherence to hand hygiene recommendations and glove use and to reduce the incidence of antimicrobial resistance. Infect Control Hosp 

Epidemiol. 2007 Jan;28(1):42-9. Epub 2007 Jan 3. 

15 Twomey CL. Double gloving: a risk reduction strategy. Jt Comm J Qual Saf. 2003 Jul;29(7):369-78 

16 http://www.aaos.org/about/papers/advistmt/1018.asp 

17 http://www.cdc.gov/sharpssafety/pdf/sharpsworkbook_2008.pdf 

18 Statement on Sharps safety (2007) http://www.facs.org/fellows_info/statements/st-58.html 

19 http://www.aorn.org/Books_and_Publications/Perioperative_Standards_and_Recommended_Practices/Perioperative_Standards_and_Recommended_Practices.aspx#axzz20S2OhrKH 

20 Tanner J, Parkinson H. Double gloving to reduce surgical cross-infection. Cochrane Database Syst Rev. 2006 Jul 19;(3):CD003087 

21 Guo YP, Wong PM, Li Y, Or PP. Is double-gloving really protective? A comparison between the glove perforation rate among perioperative nurses with single and double gloves during surgery. Am J Surg. 2012 Feb 16. 

22 Korniewicz D, El-Masri M. Exploring the benefits of double gloving during surgery. AORN J. 2012 Mar;95(3):328-36. Association of Perioperative Registered Nurses (AORN) 

23 Salimone LA., Mandating double gloving. AORN Journal Volume 95, Issue 3 , Pages 328-336, March 2012. 

24 Twomey CL. Double gloving: a risk reduction strategy. Jt Comm J Qual Saf. 2003 Jul;29(7):369-78. 

25 Sackett DL, Rosenberg W et al Evidence based medicine: what it is and what it isn’t. British Medical Journal 1996;312:71

Hur man behåller ett indikatorsystem 

optimalt vid handskbyte! 

Simon Pickard, global teknisk supportchef, mölnlycke Health care AB 

Mängden bevis i litteraturen om fördelarna 

med dubbla handskar är enorm och jag har 

personligen svårt att förstå hur man kan 

ignorera sådana tungt vägande bevis 1-15 . 

Efter att i flera år ha 

forskat på dubbla handskar 

och användning av 

indikatorsystemet tror jag 

också att fördelarna med 

dubbla handskar med ett 

indikatorsystem är svåra 

att ignorera. Indikatorsystemet 

ger användarna 

information som varnar 

dem för potentiella, men 

osynliga, risker. Jag kan 

förstå att man tror att man är skyddad, men om jag t.ex. 

går på en väg i samma riktning som trafiken ser jag inte 

lastbilen som kommer bakom mig. Jag kanske tror att det 

inte är någon fara, men jag ser inte lastbilen förrän det är 

för sent. Andra sinnen kan varna mig och förhoppningsvis 

kanske lastbilen tutar – detta är analogt med färgindikeringen, 

eftersom den varnar för fara med hjälp av ett annat 

sinne. 

Om man får en punktion kan man vidta vissa åtgärder 

för att skydda sig och få en förändring. Det finns vissa 

bevis i litteraturen som säger att effektiva indikatorsystem 

ger denna beteendeförändring. Korniewicz och El-Masri16 hävdar att om man använder ett effektivt indikatorsystem 

kommer man att byta sina handskar oftare. ”Frekvensen 

av handskbyten under operation var signifikant högre hos 

de vårdgivare som använde mörka handskar under ljusa 

handskar än hos dem som använde två par handskar av 

samma färg16 .” Detta kan bero på två saker. De är mycket 

mer medvetna om problemet, eller de har blivit mycket 

mer medvetna om den miljö de arbetar i. Tyvärr har denna 

studie16 Simon Pickard 

inte angett namnet på den handske som användes 

(vilket är helt rätt för att inte göra studien partisk), men 

de skulle förmodligen ha fått andra resultat med andra 

handskkombinationer, eftersom det inte är bara dessa två 

egenskaper som ger ett bra punktionsindikatorsystem. 

Syns tydligt 

För att ge användaren möjlighet att se färgindikeringen 

med sitt perifera seende måste ytterhandsken vara optimal 

för att färgen ska kunna ses genom handsken vid punktion, 

men dölja färgen på innerhandsken före punktion. 

Det innebär inte bara att det behövs en ljus eller vit hand- 


ske för effektiv färgindikering. Man måste också utforma 

handsken så att den har optimal kapacitet. Detta sker inte 

bara genom att tillsätta pigment för att få färg eller vithet. 

Det är mycket enkelt att framställa en vit handske, men 

det är också mycket enkelt att framställa en vit handske 

som du inte kan se igenom och som därför kommer att 

ha mycket dålig indikatorfunktion. Om man använder en 

annan kombination av innerhandske eller ytterhandske än 

vad som ursprungligen avsågs, kan storleken och tydligheten 

hos indikatorområdet bli betydligt mindre. 

Färgförändring 

För att kunna tillhandahålla det ultimata systemet för 

punktionsindikering för operationshandskar krävs förståelse 

både för färgfysik och hur varje aspekt av denna 

vetenskap bidrar till effektiv färgindikering. Man måste 

inte bara ta hänsyn till hur ögonen uppfattar färg, utan 

också lära sig hur prestandanivåerna kan förändras när 

handsken används vid kirurgi. För att kunna göra detta 

måste forskningen ta hänsyn till prestandan när handsken 

är i kontakt med såväl vatten som blod. 

Snabb färgindikering 

En annan viktig parameter är hur stort det färgade 

området är, vilket betyder vätskespridningen mellan inner- 

och ytterhandsken till stora färgade områden som 

snabbt kan ses. Den opererande kirurgen koncentrerar sig 

på patienten, operationen och sina instrument. Han eller 

hon kanske inte är den första som märker en perforation 

i handsken – det kan mycket väl vara assistenten eller 

operationssjuksköterskan. Naturligtvis kan även kirurgen 

själv märka perforationen. 

Ju snabbare punktionen upptäcks och ju tydligare 

den syns – och på avstånd betyder detta såväl storlek som 

kontrast – desto snabbare kan den skadade handsken bytas 

mot en ny och hel – vilket resulterar i bästa skydd för både 

användare och patient. 

Referenser, se sista sidan. 

11

Alf Malmberg Säljchef och 

marknadsansvarig handskar - Sverige 

alf.malmberg@molnlycke.com 

Mobiltele: 070-377 58 71 

Mölnlycke Health Care 

Box 130 80, SE-402 52 Göteborg 

Helene Hegardt Produktspecialist - Operation 

helene.hegardt@molnlycke.com 

Mobiltele: 070-429 30 09 

Distrikt: Skåne, Kronoberg, 

Blekinge samt Halland med ansvar för 

Biogel samt Hibi Antiseptics 

Roger Allansson Produktspecialist - Operation 

roger.allansson@molnlycke.com 

Mobiltele: 073-316 70 88 

Distrikt: Skåne, Kronoberg, Blekinge samt Halland 

Stina Jansson Produktspecialist - Operation 

stina.jansson@molnlycke.com 

Tele: 031-722 33 82 

SMS: 073-941 28 82 

Distrikt: V.Götaland samt Värmland 

Karin Mattsson Produktspecialist - Operation 

karin.mattsson@molnlycke.com 

Mobiltele: 070-378 0443 

Distrikt: Stockholm och Gotland med 

ansvar för Biogel samt Hibi Antiseptics 

Henrik Rapp Produktspecialist - Operation 

henrik.rapp@molnlycke,com 

Mobiltele: 070-350 68 15 

Distrikt: Östergötland, Jönköping samt Kalmar 

Annika Thulin Produktspecialist 

Procedure Pak® samt BARRIER®. 

Ansvarig för dessa produktgrupper i Sörmland, 

Västmanland, Örebro, Dalarna samt Uppsala 

annika.thulin@molnlycke.com 

Mobiltele: 070-670 57 08 

Glenn Lundberg Produktspecialist - Operation 

glenn.lundberg@molnlycke.com 

Mobiltele: 070-536 18 14 

Distrikt: Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, 

Västerbotten samt Norrbotten 

Eva Brunzell Produktspecialist 

ProcedurePak® samt BARRIER®. 

Ansvarig för dessa produktgrupper 

i Stockholm samt Gotland 

eva.brunzell@molnlycke.com 

Mobiltele: 070-222 3009 

Fredrik Wallefors Marknadschef - Sverige 

fredrik.wallefors@molnlycke.com 

Tele: 031-722 33 41 

Ann Folin C1inical Nurse Co-ordinator, Region North 

ann.folin@molnlycke.com 

Mobiltele: 070-602 56 09 

Bobbo Hedblom Product Manager, Region North 

bobbo.hedblom@molnlycke.com 

Tele: 031-722 32 21 

Returadress: 

Sverige marknad 

mölnlycke Health care 

Box 130 80 

402 52 göteborg 

referenser: 

1. Tanner J, Parkinson H. Double gloving to reduce surgical cross-infection. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 3. 

Art. No.: CD003087. DOI: 10.1002/14651858.CD003087.pub2. Review content assessed as up-to-date: 28 July 2009. 

2. Hollaus P. Et.al. Glove perforation rate in open lung surgery. European Journal of Cardio-thoracic Surgery 15;(1999):461-464. 

3. Hübner NO. Et.al. Migration through punctured surgical gloves under real surgical conditions BMC Infectious Diseases 

2010;10:192-197. 

4. Esterban JI. Et.al. Transmission of hepatitis C virus by a cardiac surgeon. The new England Journal of Medicine 1996;334(9):555- 

560. 

5. Harpaz R. Et.al. Transmission of hepatitis B virus to multiple patients from a surgeon without evidence of inadequate infection 

control. N Engl J Med 1996;334:549-54. 

6. McNiel SA. Et.al. Outbreak of sternal surgical site infections due to Pseudomonas aeruginosa traced to a scrub nurse with onychomycosis. 

Clin Infect Dis Epub 2001;33(3):317-323. 

7. Van Den Broek PJ, Epidemic of prosthetic valve endocarditis caused by Staphylococcus epidermidis. British Medical Journal 

1985;291:949-950. 

8. Wooster DL. Et.al. Intraoperative bacterial contamination of vascular grafts: a prospective study. Can J Surg 1985; 28(5):407-409. 

9. Olsen K. Et.al. Increased risk of transmission of hepatitis C in open heart surgery compared with vascular and pulmonary surgery. 

Ann Thorac Surg. 2010;90(5):1425-1431. 

10. Bennett NT. Howard RJ. Quantity of blood inoculated in a needlestick injury from suture needles. Journal of the American College 

of Surgeons 1994; 178(2):107-110. 

11. Preventing the Transmission of Bloodborne Pathogens. Revised June 2008 American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS) 

page 5. (Double gloving is recommended) 

12. Workbook for Designing, Implementing and Evaluating a Sharps Injury Prevention Program. Centers for Disease Control and 

Prevention 2008, (p.19 Work-practice control in the operating room = double gloving) 

13. Statement on Sharps safety. American College of Surgeons 2007. (The ACS recommends the universal adoption of the double glove 

technique in order to reduce body fluid exposure caused by glove tears and sharps injuries in surgeons and scrub personnel) 

14. Perioperative Standards and Recommended Practices. AORN 2011 Recommenden practice for prevention of transmissible 

infections in the perioperative practice setting. (p. 293, Recommendation IV. Health care practitioners should double-glove during 

invasive procedures). 

15. Perioperative Standards and Recommended Practices. AORN 2011 Sharp injuries prevention in the perioperative setting. (p. 640, 

Perioperative-specific risk reduction strategies = During the operative or other invasive procedure: wear two pairs of gloves (ie. 

Double gloving)). 

16. Korniewicz D, El-Masri M. Exploring the benefits of double gloving during surgery. AORN J. 2012 Mar;95(3):328-36. 

Rättelse i Svenska Säkra Händer nr 1, 2012 

Rättelse i artikeln ”Handhygien: Lösningen sitter 

i fingertopparna” publicerad i Säkra Händer2012; 1:3-4. 

Längst ner i första spalten sidan 3 och först i andra spalten står det att 

”Människokroppen, som innehåller omkring 103 celler...”. ska rättas till 

”Människokroppen, som innehåller omkring 1013 celler...” 

Vi ber om ursäkt! 

Du kan även finna Säkra Händer på 

nedanstående webbadresser: 

www.molnlycke.com 

www.seorna.com 

© MÖLNLYCKE HEALTH CARE, 2012 – EN SäKER HAND 2/12 – 1,5K 

PRODuCTION JOE BRIG ART AB – PRINTED BY WWW.ZETTERqVISTTRYCKERI.SE, GÖTEBORG 2012

Nr 2 2012

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?