Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 7. I verkligheten ser vidhäftningen ut på det här sättet, bilden visar ett prov från<br />
magslemhinnan där blodgruppsantigenerna färgats. På områdena med blodgruppsantigener<br />
ser man dessutom ett antal små ljusa fläckar. Det är Helicobacterbakterier som sitter där,<br />
eftersom de dras till områdena med blodgruppsantigener.<br />
Vidhäftningsproteiner identifi erade<br />
Det är en lockande tanke att kunna förhindra magsår genom att störa bakteriens<br />
olika sätt att vidhäfta. När jag kom tillbaka till Sverige och fl yttade<br />
till <strong>Umeå</strong>, tänkte jag först försöka identifi era vidhäftningsproteinerna på<br />
bakterieytan via blodgrupp 0-sockret som vi hade identifi erat. Med elektronmikroskopi<br />
lyckades vi också identifi era vidhäftningsproteinet, som vi<br />
kallar ”Blodgruppsantigen-bindande Adhesin” (BabA).<br />
I samarbete med en tysk grupp undersökte vi en mängd kliniska stammar,<br />
dvs. Helicobacterbakterier som tagits från olika patienter. Intressant<br />
är att man hittar de BabA-positiva bakterierna framför allt i de prover som<br />
kom ifrån patienter med magsår och cancer! Hos en person som saknar vidhäftningsproteinet<br />
är utsikterna väsentligt större för att sjukdomen stannar<br />
vid magkatarr. Ju hårdare bakterien binder till magen, desto mer infl ammation<br />
retar den upp.<br />
Apropå infl ammation blev vi uppmärksammade för de resultat vi publicerade<br />
i somras, fi gur 8, då kvällstidningarna skrev att det skulle kunna leda<br />
55
Change language