Stadsstyrelsen - Kristinestad

Kristinestad 

Stadsstyrelsen 

1.7.2010 

Föredragningslista

Sammanträdets: 

Tidpunkt 

STADEN KRISTINESTAD 


1.7.2010 kl. 18.00 

Plats Villa Thereseudd, Fårskärsudd, Skaftung 

Ärende 

139 § SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 4 

140 § VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 5 

141 § GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN 6 

142 § ANMÄLNINGSÄRENDEN 7 

143 § BESLUT I ÄRENDEN SOM KAN ÖVERFÖRAS TILL STADSSTYRELSEN 8 

144 § FRAMSTÄLLAN OM HEDERSTECKEN 9 

145 § ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN KOMMUNALA 

FÖRTROENDEUPPDRAG 10 

146 § MOTION GÄLLANDE ASYLMOTTAGNINGSCENTRALEN I 

KRISTINESTAD 12 

147 § FULLMÄKTIGEMOTION OM UTVÄRDERING AV ASYLCENTRALENS 

VERKSAMHET 15 

148 § AVTAL ANGÅENDE ORDNANDET AV DET GEMENSAMMA 

SKOLVÄSENDET OCH SKOLFÖRVALTNINGEN SAMT 

KOSTNADSFÖRDELNINGEN MELLAN STADEN KRISTINESTAD OCH 

BÖTOM KOMMUN 20 

149 § RIKTLINJER FÖR 2011 ÅRS BUDGET 22 

150 § BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN 2012-2013 FÖR KUST- 

ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL- OCH 

PRIMÄRHÄLSOVÅRD 24 

151 § UTLÅTANDE ÖVER MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN FÖR 

HAVSVINDSPARK UTANFÖR SIDEBY 26 

152 § ANHÅLLAN OM UTLÅTANDE ANGÅENDE EKONOMIPLAN 2011-2013, 

ESKOON SOSIAALIPALVELUJEN KUNTAYHTYMÄ 28 

153 § FLYTTNINGEN AV KANSLIERNA 29 

154 § BEMÖTANDE AV BESVÄREN ÖVER STADSFULLMÄKTIGES BESLUT 

26.4.2010 GÄLLANDE GODKÄNNANDE AV DETALJPLAN FÖR ANTILA 31



155 § ÄRENDEN FÖR INFORMATION OCH BEREDNING 33



Sammanträde Sid nr. 

1.7.2010 4 

139 § SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 

Ordförandens beslut:



140 § VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 

Stadsstyrelsens beslut: 


1.7.2010 5



141 § GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN 



1.7.2010 6



142 § ANMÄLNINGSÄRENDEN 


1.7.2010 7 

Kallelse till följande sammanträden och tillfällen: 

- Kauhajoen lentokenttä Oy’s bolagsstämma 28.6.2010. 

- samkommunstyrelsen för Suupohjan koulutuskuntayhtymä 22.6.2010. 

- Barnens Parlament i Finland plenum 2010. 

Protokoll från följande sammanträden: 

- samkommunstyrelsen för Suupohjan koulutuskuntayhtymä 2.6.2010. 

- nämnden för Musikinstitutet Legato 17.6.2010. 

- samkommunfullmäktige för Kust Österbottens samkommun för social.- 

och primärhälsovård 31.5.2010. 

- landskapsfullmäktige för Österbottens Förbund 7.6.2010. 

- landskapsstyrelsen för Österbottens Förbund 14.6.2010. 

Barnombudsmannens årsbok 2010 ”Barns rättigheter upp på agendan i Finland. 

Miljönämndens beviljande av miljötillstånd för flisning och lagring av rent 

träavfall, Pohjanmaan metallivälitys Oy. 

Regionförvaltningsverkets beslut om: 

- fastställande av den slutliga statsandelen för kostnaderna för det grundläggande 

utkomststödet 2009. 

- beviljande av miljötillstånd för utvidgning av verksamhet som berör 

mjölkproduktion, Lindedahl, Sture. 

Finlands kommunförbunds cirkulär ang. 

- statsandelreformens inverkan på kommunernas avtal om förskoleundervisning 

och grundläggande utbildning. 

- vaccineringen mot influensa A(H1N1) v fortsätter till utgången av maj 

2011. 

- förhandsmeddelande ang. förbundskongressen 14-15.5.2013 i Uleåborg. 

Aktion Österbottens nyhetsbrev juni 2010. 

Västkustens tillsynsnämnds beslut ang. samarbetsavtal och instruktion för 

regionala tillsynsmyndigheten. 

Kvarkeninfo juni 2010. 

Stadsdirektörens förslag: 

Antecknas. 

Stadsstyrelsens beslut:




1.7.2010 8 

143 § BESLUT I ÄRENDEN SOM KAN ÖVERFÖRAS TILL STADSSTYRELSEN 

Direktionen för affärsverket Krs Vatten 1.6.2010, Paavo Rantala. 

Svenskspråkiga utbildningsnämnden 16.6.2010, Helena Lundman-Evars. 


Antecknas. 




144 § FRAMSTÄLLAN OM HEDERSTECKEN 


1.7.2010 9 

(DAS/REN) 

Ansvarsområdet för landsbygd och energi vid Österbottens ELY–central 

uppmanar i bifogade skrivelse av 18.6.2010 kommunerna att inkomma med 

förslag om hederstecken. Förslagen bör inlämnas senast 14.7.2010. 





1.7.2010 10 

145 § ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN KOMMUNALA FÖRTROENDEUPPDRAG 

(DAS/REN) (Stadsstyrelsen 20.5.2010 106) 

Joakim Ingves har anhållit om befrielse från alla kommunala förtroendeuppdrag. 

Ingves motiverar sin anhållan med att han såsom stadens fastighetschef 

ansvarar för 46,1 % av tekniska nämndens budget och detta förutsätter 

att han avgår. Detta slag av giltiga skäl kan åberopas då någon vill 

avgå från förtroendeuppdrag under pågående mandatperiod. 

Joakim Ingves innehar följande förtroendeuppdrag: 

1) stadsfullmäktigeledamot 

2) stadsstyrelsemedlem 

3) medlem i byggnads- och utvecklingskommittén för Björnö hamn 

4) stadens representant i Fastighets Ab Västanäng 

Ingves är även stadsstyrelsens representant i tekniska nämnden. Detta uppdrag 

upphör automatiskt om Ingves blir befriad från medlemskapet i stadsstyrelsen. 

Befrielse från uppdragen i punkterna 1-2 beviljas av stadsfullmäktige 

och från uppdraget i punkt 3) av stadsstyrelsen och uppdraget i 

punkt 4) av tekniska nämnden i enlighet med den subdelegering stadsstyrelsen 

gjort 5.2.2009. 


Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige 

1) att Joakim Ingves i enlighet med sin ansökan beviljas befrielse från 

sina förtroendeuppdrag som fullmäktigeledamot och stadsstyrelsemedlem 

2) att stadsfullmäktige konstaterar att den i ordningsföljden på första 

plats varande ersättaren (SFP) Bror Eriksson inträder som medlem i 

stadsfullmäktige; samt 

3) att stadsfullmäktige väljer en ny medlem i stadsstyrelsen för den 

återstående mandatperioden 

Stadsstyrelsen och tekniska nämnden behandlar ärendet i fråga om punkterna 

3-4 sedan det behandlats i stadsfullmäktige. 


Förslaget godkändes enhälligt. 

_________ 

(Stadsfullmäktige 7.6.2010 § 40) 

Stadsfullmäktiges beslut:




1.7.2010 11 

Då diskussionen avslutats konstaterade ordföranden Patrick Ragnäs att 

stadsfullmäktige enhälligt beslutat i enlighet med stadsstyrelsens förslag 

under punkterna 1) och 2) samt enhälligt under punkten 3) utsett Peder Sahl 

till ny medlem i stadsstyrelsen i stället för Joakim Ingves. 

_________ 

(Stadsstyrelsen 1.7.2010 § 145) 


Stadsstyrelsen beslutar, att; 

a) utse stadsstyrelsens representant i tekniska nämnden 

b) utse medlem i byggnads- och utvecklingskommittén för Björnö hamn 

c) att tekniska nämnden utser representant i Fastighets Ab Västanäng 





1.7.2010 12 

146 § MOTION GÄLLANDE ASYLMOTTAGNINGSCENTRALEN I KRISTINESTAD 

(REN/REN) 

Fullmäktigeledamot Mikael Perjus och sex andra undertecknare lämnade 

2.11.2009 in en fullmäktigemotion där de kräver att antalet asylsökande ska 

minskas till 50 personer omedelbart eller senast 1.1.2011. Bilaga. I motionen 

framförs att om asylcentralens totala omfattning inte nedbantas i enlighet 

med kraven, skall hela asylcentralen i Kristinestad stängas. Avslutningsvis 

konstateras att om ovannämnda krav inte förverkligas, bör en folkomröstning 

gällande asylcentralens varande ordnas. Samlingspartiets stadsfullmäktiggrupp 

kommer därefter att följa befolkningsmajoritetens uttalade 

vilja. I motionen uttrycker man oro för säkerheten i staden och medborgarnas 

välfärd. 

Anna-Lena af Hällström och fyra andra undertecknare lämnade 1.10.2009 

till stadsstyrelsen ett initiativ om verksamheten vid FRK:s asylcentral i 

Kristinestad. I initiativet efterlyses information om FRK´s framtida utvecklingsstrategi 

och en redogörelse av Österbottens polisdistrikt över hur personalstyrkans 

tillräcklighet beaktas i distriktets personalstrategi. Bilaga. 

______ 

Asylcentralens verksamhet i Kristinestad upprätthålls av Finlands Röda 

Kors som har gedigen erfarenhet av bl.a. upprätthållande och förvaltning av 

asylcentralen. Antalet asylsökande vid mottagningscentralen i Kristinestad 

sjönk i början av år 2010 från det tillfälliga antalet 250 personer på nytt till 

200 personer, eftersom tillfälliga platser också minskas vid asylcentralen i 

Kristinestad. Detta beror på att antalet asylsökande i Finland minskat, enligt 

migrationsverket kommer ca 4000 asylsökande till Finland under år 2010, 

jfr. 6000 personer år 2009. 

Då det gäller kravet på planerad verksamhet som efterlyses i motionen kan 

konstateras att situationen (plötslig kraftig ökning av asylsökande till Finland 

i årsskiftet 2008-09) överraskade de finländska myndigheterna. Ministeriet 

kontaktade då staden via TE-centralen eftersom man kände till att det 

fanns lämpliga utrymmen för placering av asylsökande i staden. På grund 

av ärendets brådskande natur kunde man av förståeliga skäl inte planera 

verksamheten med samma exakthet och tidsfrist såsom t.ex. kommunal 

verksamhet planeras. Verksamheten har utvecklats enligt antalet asylsökande 

som kommer till landet. FRK sköter verksamheten på ett smidigt sätt enligt 

behoven. 

Då det gäller kravet på informerad verksamhet som efterlyses i motionen 

kan följande konstateras gällande informationstillfällen om asylcentralens 

verksamhet. 

Informations- och diskussionstillfällen 

Överinspektör Veikko Pyykkönen från inrikesministeriets invandringsavdelning 

informerade stadsstyrelsen 5.2.2009 och stadens invånare vid ett in-




1.7.2010 13 

formationstillfälle på Brahegården 26.2.2009. Övriga informationstillfällen 

har varit: 

30.10.2009 Information av FRK:s ledning till fullmäktiges och styrelsens 

presidier 

23.11.2009 Migrations- och Europaminister Astrid Thors 

- diskussioner med stadsstyrelsen 

- information till pressen 

- information och paneldiskussion för allmänheten vid Dux 

12.11.2009 stadsdirektörens information till stadsstyrelsen om Österbottens 

polisinrättnings utredning i anslutning till polisrekryteringen och asylcentralverksamheten. 

15.04.2010 Annica Riddar, chef för FRK:s asylcentral och Kalle Sundelin, 

chef för FRK, i stadsstyrelsen: Asylcentralens verksamhet i Kristinestad 

april 2009 - april 2010. 

Vid alla tillfällen har deltagarna har haft möjlighet att ställa frågor. 

Massmedierna har vid upprepade tillfällen behandlat asylärenden i sin nyhetsrapportering, 

förutom nyhetsrapporteringen från ovannämnda tillfällen. 

Lokala medborgarorganisationer såsom FRK:s lokalavdelningar och församlingarna 

- och även enskilda kommuninvånare - har också aktivt medverkat 

i skötseln av staden. Med beaktande av all ovannämnd information 

kan befolkningen anses ha blivit informerad om asylverksamheten. På 

grund av verksamhetens natur måste man dock komma ihåg de tidvis korta 

tidsfristerna då verksamheten med alla detaljer inte kan planeras noggrant 

(och informera om dem i god tid) på förhand. 

Då det gäller kravet på trygghetsskapande verksamhet kan konstateras att 

FRK som upprätthåller verksamheten informerar asylsökandena om landets 

seder och lagar genast då de anlänt. Alla asylsökande är skyldiga att delta i 

språk- och samhällsutbildningen där de också får information om landets 

seder och bruk. 

I juni 2010 konstaterar Österbottens polisinrättning att ökningen av personalen 

(åtta poliser som sköter enbart asylärenden) som handhar utlänningsärenden 

ökats i Vasa 1.10.2009 och 1.1.2010 och detta har gjort behandlingen 

snabbare. Verkställandet av beslut såsom, t.ex. avlägsnande av personer 

ur landet har blivit snabbare. Personalstyrkan vid polisinrättningen i 

Kristinestad har inte ökat. Intervjuer har dock genomförts både i Vasa och 

Kristinestad. Från polisen konstateras att man med nuvarande resurser klarar 

av att sköta intervjuerna av asylsökandena och uppgifter i anslutning till 

detta på ett rimligt sätt.




1.7.2010 14 

Enligt polisens uppgifter har antalet brott inte ökat, brottsligheten bland 

asylsökandena är inte högre än brottsligheten bland landets egen befolkning 

och situationen i Kristinestad har varit ytterst lugn. 

Då det gäller kraven i motionen kan konstateras följande: 

a. Asylcentralens omfattning får vara högst 50 asylsökande senast från 

1.1.2011. 

Enligt FRK:s meddelande (stadsstyrelsen 15.4.2010) fortsätter asylcentralens 

verksamhet i Kristinestad år 2011. FRK går under år 2011 igenom 

hur verksamheten ordnas därefter. Den fortsatta verksamheten påverkas 

främst av antalet asylsökande som söker sig till Finland och även 

eventuella ändringar i utlänningslagen som reformeras som bäst (på remissbehandling 

för närvarande). Uppsägningstiden för centralen är sex 

månader. 

b. Om inte asylcentralens omfattning nedbantas i enlighet med punkt a 

skall hela asylcentralen i Kristinestad stängas. 

Hänvisas till utredningen i punkt a. 

c. Om vare sig kravet i punkt a eller b förvekligas bör en folkomröstning 

gällande asylcentralens varande ordnas. 

Här bör beaktas att en folkomröstning ordnas på samma sätt som ett val. 

Om fullmäktige anser att det finns fog för en folkomröstning gällande 

asylcentralens varande, ska ärendet till denna del återremitteras för beredning. 

Lokaltidningen Suupohjan Sanomat ordnade 5.-17.11.2009 följande webbförfrågan 

”Borde FRK:s asylcentral i Kristinestad dras in?”. Frågan besvarades 

av 3.872 personer, andelen ja-svar var 44 %, nej-svar 56 % och 

jag vet inte 0 %. 

Här bör poängteras att en förfrågan av detta slag nödvändigtvis inte ger 

samma resultat som en ”officiell” omröstning. 


1. Stadsstyrelsen antecknar utredningarna i anslutning till motionen 

1.10.2009 som framgår av beredningen till kännedom. 

2. Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige, att: 

− fullmäktige beslutar anteckna fullmäktigemotionen 2.11.2009 med 

den information som framkommer ur beredningstexten till kännedom 

och konstaterar att motionen är slutbehandlad. 





1.7.2010 15 

147 § FULLMÄKTIGEMOTION OM UTVÄRDERING AV ASYLCENTRALENS VERK- 

SAMHET 

(REN/REN) 

Fullmäktigeledamot Mikael Perjus och sex andra fullmäktigeledamöter inlämnade 

vid fullmäktiges sammanträde 14.9.2009 en motion om utvärdering 

av asylcentralens verksamhet. Utvärderingen skulle omfatta tiden april 

2009 - april 2010. Bilaga. 

Asylcentralens chef Annica Riddar och FRK:s chef Kalle Sundelin redogjorde 

för asylcentralens verksamhet vid stadsstyrelsens sammanträde 

15.4.2010 och lämnade samtidigt in Verksamhetsberättelsen för Röda Korsets 

mottagningscentral i Kristinestad år 2009. Verksamheten under år 

2010 avviker inte från 2009 års verksamhet på annat sätt än att de 50 tillfälliga 

platserna har slopats till följd av att antalet asylsökande som kommer 

till Finland minskat, vilket betyder att platsantalet åter är 200. Dessutom har 

integreringsutbildning inletts inom ramen för projektet Botnia Progress och 

de asylsökande deltar i utbildningen redan under sin vistelse på asylcentralen. 

Det viktigaste angående FRK:s verksamhet framgår ur FRK:s verksamhetsberättelse. 

Mottagningscentralens chef Annica Riddar ger 21.6.2010 följande 

svar på frågorna som ställs i motionen: 

1. Asylcentralens humana resultat 

Ca 20-25 % av de asylsökande får uppehållstillstånd. Hittills har 93 personer 

fått uppehållstillstånd och största delen av dem har fått kommunplats 

och flyttat från Kristinestad. Avslag har 238 personer fått. Ca 30 av de som 

fått uppehållstillstånd finns ännu kvar på asylcentralen. På mottagningscentralen 

finns för närvarande (vecka 24/2010) 35 familjer dvs. ca 50 % av 

platserna. I grundskolan finns 41 barn (89 barn i åldern 0-17 år). Dessa 

uppgifter gäller situationen 16.6.2010. 

Behandlingstiden av asylansökan 

Behandlingstiden av asylansökan har hittills rört sig om ca 1 år eller tom 

längre period. Migrationsverket har erhållit utökade resurser med 40 handläggare 

ifjol höstas, så det har börjat löpa snabbare för endel av nyanlända 

asylsökande än för de som anlände för 1 år sedan till landet. 

Det som dock inverkar är hur situationen i hemlandet utvecklar sig. Tex. i 

Afghanistan har situationen blivit mer ohållbar än tidigare vilket inverkar 

på hur snabbt beslut nu fattas. I och med att det pågår någon typ av etnisk 

utrensning på en del områden gällande vissa samhällsgrupper har vi märkt 

att finska myndigheter nu avvaktar med att ge beslut. Till Grekland får nu 

inte heller avvisningar ske för de som anlänt som Dublin- fall till Finland, 

dvs. de har anlänt via Grekland till Finland som asylsökande. Orsaken till 

att man inte nu får sända tillbaka till Grekland är den ekonomiska situationen 

där som inneburit att asylsökande inte tas omhand överhuvudtaget. 

Hur kan undervisningens resultat påvisas inom olika områden




1.7.2010 16 

Undervisning sker i form av undervisning i samhällslära och finska för 

vuxna och förberedande undervisning för grundskolelever (2,37 x det enhetspris 

som staden erhåller för vanliga elever per år). Resultatet av undervisningen 

kan påvisas genom att de asylsökande tillgodogjort sig finska 

språket så pass bra att en stor andel kan bli någorlunda förstådda på finska. 

Även vårt samhällsekonomiska system börjar de förstå. Eftersom de asylsökande 

som erhållit uppehållstillstånd med inte ännu kommunplats, även 

nu ingår i ett projekt (Botnia Integration) som innebär att de erhåller undervisning 

i finska och samhällslära 5 dagar per vecka/6 h per dag, har integrationsprocessen 

påbörjats redan inom mottagningscentralens ramar. Detta 

har visat sig vara lyckat. Denna form är den första i landet att nu prövas 

som pilotprojekt. 

Hur har den samhälleliga och kulturella assimileringen fungerat 

Integration innebär att man behåller sin egen kulturella identitet men samtidigt 

tillgodogör sig det samhälleliga systemet. Handledarna informerar dagligen 

de asylsökande om olika praktiska saker som man bör känna till i 

samhället. De som nu vistats i Kristinestad ca 1 år har tillgodogjort sig 

samhällssystemet rätt bra samtidigt som de nyanlända erhåller samma information 

i den takt de anländer till staden. Att lära sig en ny kulturs olika 

drag är inte något som sker på kort tid utan informationen ges hela tiden i 

olika sammanhang, av handledarna och av lärare inom undervisningsväsendet. 

Hur har den religiösa, språkliga och kulturella mångfalden beaktats, andra 

betydelsefulla humana aspekter 

I och med att vi inom Mottagningscentralen kommer i kontakt med ett antal 

olika kulturer försöker vi inom Röda Korsets personal kontinuerligt tillmötesgå 

de kulturella särdragen där det är möjligt. Detta kan innebära att de 

asylsökande ges möjlighet att fira sina större högtider i någon större lokal, 

ges möjlighet att tillreda större mängder mat (dvs. de tillhandahålls ett större 

kök under en dag osv.). Man bör dock iaktta att inom samma kultur kan 

mycket olika särdrag också förekomma. 

Språkliga aspekter tas hela tiden i beaktande så att vid diskussioner beställs 

alltid tolk. Enligt Migrationsverket bör telefontolkning i regel användas 

men vid djupare samtal, t.ex. inom psykiatrin, kommer tolken personligen 

till platsen. 

I och med att läkartjänster köps av privat läkare som har stor kulturell kompetens 

om många olika kulturer iakttas de olika kulturella dragen på ett ändamålsenligt 

sätt även inom det medicinska området. 

Familjer och enskilda personer har visat intresse för att stödja enskilda asylsökande 

och familjer i olika situationer vilket har inneburit att Röda Korset 

tidvis t.o.m. har kunnat avlöna dessa under någon period när extra stödjande 

åtgärder varit nödvändiga. 

Konstateras kan också att församlingarna har beaktat de asylsökande i sin 

verksamhet.




1.7.2010 17 

2. Vilken kompetensutveckling och erfarenhetsmässiga inlärning har 

skett i den mottagande organisationen? 

- Vilken personalutbildning har getts, vad har varit svårt i arbetssituationen, 

har resurserna varit tillräckliga? 

Som organisation är Röda Korset mycket noggrann med att se till att olika 

personalgrupper inom alla mottagningscentraler ges utbildning. Detta har 

skett med täta intervall under hela den tid asylmottagningen i större skala 

nu pågått i landet. Utbildningstillfällena har arrangerats både av centralbyrån 

och av Österbottens svenska distrikt. Utbildningstillfällena har varit 

kvalitativt goda. 

Utöver Röda Korset har Migrationsverket även arrangerat utbildningstillfällen 

med jämna mellanrum för olika personalgrupper. 

Personalen vid mottagningscentralen har även deltagit i ett antal andra utbildningstillfällen 

som ordnats av andra aktörer, t.ex. projektet GIIÖB- God 

Integrering av Invandrare i Österbotten. 

Mottagningscentralerna i Österbotten ordnar dessutom själva regelbundna 

sammankomster för olika personalgrupper i utbildnings- och diskussionssyfte. 

Vid mottagningscentralen i Kristinestad hålls varje morgon gemensam diskussion 

med hela personalen gällande olika ärenden för de asylsökande. 

Chefen för Mottagningscentralen har hållit utvecklingssamtal med varje anställd 

inom Mottagningscentralen. 

Tät kontakt hålls med verksamhetsledaren och ordförande inom Röda Korset, 

Österbottens svenska distrikt, gällande mottagnings-verksamheten. 

Resurseringen styrs av de tilldelade medlen från Migrationsverket. Hittills 

har resurserna varit någorlunda tillräckliga. I och med att mottagningsverksamheten 

är en levande företeelse, leder detta till att flexibilitetskravet är 

mycket stort från Migrationsverket. När antalet asylsökande minskar bör 

mottagningscentralen genast anpassa sig till denna situation för att i nästa 

stund vara flexibel och ta emot flera om så krävs. De ekonomiska ramarna 

håller inte på årsnivå utan förändras flera gånger under budgetperioden beroende 

på antalet anländande asylsökande till landet. 

Kravet på mycket stor flexibilitet inom personalen vid mottagningscentralen 

är därför en stor utmaning. 

3. Vilket är det samhällsekonomiska utfallet av asylcentralens verksamhet?




1.7.2010 18 

- Inom kommunalekonomin, inom den privata sektorn, inom den tredje sektorn? 

- Den tidsperiod som förväntas utgöra grund för utvärderingen är april 

2009-april 2010. 

Totala lönekostnaden för de personer som arbetar vid mottagningen I Kristinestad 

Under tidsperioden har löner utbetalts till personalen vid Mottagningscentralen, 

totalt 417.853 €. OBS Lönesumman inbegriper inte lärarlöner och 

skolgångsbiträdeslöner inom vuxenundervisning och grundskoleundervisning. 

Lönerna inom den förberedande utbildningen är 83.549,34 € och medborgarinstitutets 

lärarlöner utgör till denna del 75.870,90 €, dvs. totalt 

159.420,24 €. 

Kommunalskatten är progressiv och maximum 20 % och då brukar man 

räkna med ca 4 %-enheter lägre avkastning, alltså 16 % ger 25.507 € för 

stadens egen personal samt 66.856 € för Röda korsets personal. 

Till personalen hör chefen, 2 socialarbetare, 1 sekreterare, 1,5 sjukskötare + 

8 handledare samt läkare 2 gånger i veckan + advokat, lärare för vuxna (4 

pers.) och lärare på grundskolans lågstadium och högstadium (3 lärare + 3 

skolgångsbiträden) samt 1 assistent för barnen (25 arbetsplatser). Största 

delen av de anställda bor i Kristinestad. 

Jag har inte entydiga värden på utkomststödet men för en vuxen bör det 

vara ca 375 €/månad vilket ger 900.000 € för 200 personer i ett år. Vi kan 

räkna med att största delen av dagpenningen konsumerats på orten 

Hyror som Röda Korset betalat i Kristinestad åt staden 

Utgående från Röda Korsets bokföring har Kristinestad under perioden april 

2009-april 2010 erhållit ca. 274.800 € i hyra (inbegriper hyresbostäder - 

både lägenheter och f.d. skolor, hostel Svalan, samt kontorsutrymmen och 

övriga utrymmen. Upphyrande av staden prioriteras. 

Hyror, som Röda Korset i Kristinestad betalat åt privata hyresvärdar, totalt 

ca 143.000 € (inbegriper även Kaskö-andelen ca 40.000 €). När inte stadens 

bostäder finns tillgängliga, upphyrs bostäder på privata marknaden. 

Åt de asylsökande som bodde i Kristinestad betalades under granskningsperioden 

950.000 € i utkomststöd för matinköp och nödvändiga klädanskaffningar. 

Kontakten till den tredje sektorn har varit god i Kristinestad. Röda Korsets 

lokalavdelningar, andra hjälporganisationer, församlingar, Marthaföreningar, 

Folkhälsan, och ett antal idrottsföreningar både inom Friidrott 

och Fotboll, har visat stort intresse för de asylsökande och de asylsökande




1.7.2010 19 

barnen och vuxna har gärna deltagit. Deltagaravgifter och andra avgifter har 

erlagts av de asylsökande till dessa aktiviteter beroende på vad som stipulerats. 

Även kommunens fritidssektor har varit behjälplig på olika sätt. 

Då kan vi sammanfatta inkomsterna enligt följande: 

Staden 

Kommunalskatt 92.363 euro 

Hyresinkomster 377.800 euro 

------------------------------------------- 

Totalt 470.163 euro 

========================== 

Privata sektorn 

Hyror 103.000 euro 

konsum. dagpenningar 950.000 euro (antas att största delen använts 

på orten) 

------------------------------------------- 

Totalt 1.053.000 euro 

Motionens undertecknare utgår från att revisionsnämnden utvärderar asylcentralens 

verksamhet i sin utvärderingsberättelse 2009. Konstateras att stadens 

revisionsnämnd inte är den rätta instansen att utvärdera verksamhet 

som upprätthålls av Finlands Röda Kors. Det är sedan en annan sak om undertecknarna 

önskar få en utvärdering av hur asylcentralens verksamhet inverkat 

på staden och dess olika instanser. Detta framgår emellertid inte av 

motionen. 


Stadsstyrelsen antecknar utredningen till kännedom och föreslår att stadsfullmäktige 

konstaterar motionen vara slutbehandlad. 





1.7.2010 20 

148 § AVTAL ANGÅENDE ORDNANDET AV DET GEMENSAMMA SKOLVÄSENDET 

OCH SKOLFÖRVALTNINGEN SAMT KOSTNADSFÖRDELNINGEN MELLAN 

STADEN KRISTINESTAD OCH BÖTOM KOMMUN 

(REN/AK) 

Bötom kommun och staden Kristinestad har långa traditioner då det gäller 

skolsamabete, vilket staden uppskattar och hoppas fortsätter även i framtiden. 

Under det gångna läsåret gick 57 elever från Bötom i Kristiinanseudun 

koulu. I gymnasiet gick 20 elever från Bötom. 

Olika förändringar har aktualiserat en uppdatering av det bifogade avtalet 

om skolsamarbete, som undertecknats 27.01.1998/30.01.1998 och ändrats 

med ett tilläggsavtal som undertecknats 8.9.1999/16.9.1999. 

Behovet att uppdatera avtalet beror bl.a. på skilda beslut om Bötom kommuns 

medverkan i de utgifter per elev som överskrider statsandelen och de 

nya arrangemangen inom specialundervisningen. Nu då renoveringen av 

Kristiinanseudun koulu närmar sig granskas även Bötom kommuns andel av 

investeringskostnaderna (Kristinestad lyckades i slutet av år 2009 få stimulanspengar 

för renoveringen, vilket påskyndat tidtabellen, annars var renoveringen planerad att 

genomföras 2013). Dessutom föranleder reformeringen av statsbidragssystemet 

i början av 2010 behov att justera avtalet så att det motsvarar nuläget. 

Kommundirektörerna har tillsammans med rektor Kulonpää sammanställt 

ett utkast till avtal. Bötom kommun har preliminärt behandlat uppdateringen 

av avtalet på basen av utkastet, bilaga ”Avtal angående ordnandet av det 

gemensamma skolväsendet och skolförvaltningen samt kostnadsfördelningen 

mellan staden Kristinestad och Bötom kommun”. Stadsstyrelsen i Bötom 

behandlar utkastet ännu en gång innan det behandlas i fullmäktige. 

Avtalet kan godkännas i enlighet med utkastet sålunda att punkt 8 i avtalet 

preciseras enligt följande (det understreckade är tillägg i det preliminära utkastet 

som Bötom kommun behandlade). 

Tiden för uppsägande av avtalet är ett läsår (fram till slutet av juli år xx före 

inledandet av följande skolår). Om detta avtal sägs upp erlägger staden 

Kristinestad åt Bötom kommun för skolbyggnadernas och inventariernas 

oavskrivna värde, enligt bokslutet för det år uppsägningstiden utgår, den 

proportionella andel som kommunen tidigare erlagt för grundrenoveringen 

av högstadiet såvida annat inte överenskoms vid tidpunkten för uppsägningen. 


Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att ”Avtalet angående 

ordnandet av det gemensamma skolväsendet och skolförvaltningen samt 

kostnadsfördelningen mellan staden Kristinestad och Bötom kommun” 

uppdateras i enlighet med utkastet med beaktande av de i beredningen 

nämnda tilläggen (understreckade).





1.7.2010 21



149 § RIKTLINJER FÖR 2011 ÅRS BUDGET 


1.7.2010 22 

(REN/RH) 

Staden har sedan 2006 haft överskott i boksluten. Detta har berott på bl. 

omstruktureringar som sjukvårdsdistriktet och också staden gjort, inbesparingar 

i driftsekonomin och det faktum att skatteinkomsterna flera år i rad 

utvecklats bättre än våra egna prognoser. 

När man ser på situationen 30.6.2010 så är förbrukningen av driftsekonomins 

anslag ungefär enligt trenden för jämn förbrukning. I och med juni 

månads skatteredovisning är det dock klart att vi inte kommer att erhålla de 

skatteinkomster som budgeterats för 2010. I ordinarie budgeten är skatteinkomsterna 

16.750.000 euro men en försiktig uppskattning är, att det verkliga 

utfallet blir 650.000 euro mindre. Detta bortfall har redan kompenserats i 

statsandelarna vilket betyder att någon större marginal inte existerar fastän 

statsandelarna överstiger de budgeterade (16,7 milj. budgeterat, verkligt utfall 

17,4 miljoner). 

Om skatteinkomsterna försvagas ytterligare under året så uppstår väldigt 

fort ett extra sparkrav i 2010 års budget (1% av driftsbudgetens netto är ca 

350.000 euro). 

När vi ytterligare tar i beaktande vad statsmakten informerat 11 under det senaste 

halvåret så betyder det att inkomsterna för 2011 knappast överstiger 

2010. Vi vet att statsbudgetens underskott för tillfället överstiger 3% (som 

är ett gränsvärde för länder som har eurovaluta). 2011 års statsbudget 

kommer att göras upp så att ovannämnda underskott sjunker från 4% till 

3%. 

På makrosidan kan man dessutom notera att Finlands uppgång ur recessionen 

beror på hur de internationella konjunkturerna utvecklas. Om de fortsätter 

att stiga så möjliggör de att även den nationella ekonomiska tillväxten 

accelererar. Detta förutsätter dock återhållsamhet på utgiftssidan vilket i 

praktiken en effektivering av den offentliga sektorns verksamhet, m.a.o. en 

fortsatt nödvändig strukturförändring. Med ny servicestruktur kan vi uppfylla 

kraven på dagens och framtidens servicebehov. 

De kommande årens statsbudgeter kommer också i andra avseenden att 

sträva till en minskning av offentliga utgifter (eller åtminstone hålla utgiftsökningarna 

lägre än de allmänna kostnadsökningarna i samhället). 

Innehållet i statsandelssystemet är det samma t.o.m. 2013 och det kommer 

endast årliga indexförhöjningar. En kommande högkonjunktur borde återspegla 

sig i ökade skatteinkomster men i stadens fall brukar verkningarna 

1 

1. Regeringen förbinder sig till att minska den offentliga ekonomins underskott så att det understiger 3 % av BNP och likaså bibehålla den offentliga 

skuldsättningen under 60 % av BNP. I och med detta uppfyller Finland återigen kriterierna för euroländer. 

2. Regeringen förbereder sig med målmedvetna beslut för den obalans mellan utgifter och inkomster som en åldrande befolkning för med sig 

3. Uppenbarligen kommer inkomst- och företagsbeskattningen inte att skärpas. En ökad beskattning torde koncentreras på beskattning av konsumtion och 

kapitalvinster.




1.7.2010 23 

komma med en fördröjning på mera än ett år vilket betyder att vi knappast 

kan räkna med högre skatteinkomster 2011 än vad vi budgeterat för 2010. 

De budgetramar som görs upp för 2011 kan inte överstiga ramarna för 

2010. 


Stadsstyrelsen diskuterar riktlinjerna för 2011 års budget och ger direktiv 

för budgetarbetet inom förvaltningarna under hösten 2010. 





1.7.2010 24 

150 § BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN 2012-2013 FÖR KUST-ÖSTERBOTTENS 

SAMKOMMUN FÖR SOCIAL- OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD 

(PR) (Vård- och omsorgsnämnden 22.6.2010, § 54) 

Samkommunens styrelse har beslutat tillställa medlemskommunerna beredningen 

av budget 2011 och ekonomiplan 2012-2013. Medlemskommunernas 

nämnd och styrelse har möjlighet att kommentera och framlägga förslag 

till utvecklande av samkommunens verksamhet före 6.7.2010 

Hänvisas till § 41 i protokollet för Kust-Österbottens samkommunstyrelse 

Vård- och omsorgsdirektörens förslag: 

Nämnden diskuterar och kommenterar budgetförslaget 2011 och ekonomiplanen 

2012-2013 samt sänder ärendet till stadsstyrelsen för vidare behandling. 

Vård- och omsorgsnämndens beslut: 

Under diskussionen ifrågasatte Merja Uusitalo tillsättandet av en chef för 

vårdarbetet inom K5 eftersom varje hälsovårdscentral har en egen chef för 

vårdarbetet. Dessutom poängterade Uusitalo att Kristinestad inte kan överföra 

minnesskötarbefattningen till K5 eftersom vi inte har någon sådan. Den 

person till vars uppgifter minnesskötaruppgifterna hör har en hemsjukskötarbefattning 

och sköter också servicekoordinatorns uppgifter, en överföring 

till K5 ens på deltid skulle ge ett ohanterligt stort arbetsfält för hennes del. 

Pursiainen understödde Uusitalo och underströk att nya tjänster/befattningar 

skall inrättas med försiktighet. Angående förstadelvårdsverksamheten betonade 

Pursiainen behovet av skolning och kontinuitet i upprätthållandet av 

kompetensen för vårdpersonalen inom förstadelvården. Teir understödde 

Uusitalo och efterlyste ett förtydligande om placeringsorten för geriatrikern. 

Storsved påtalade att en harmonisering bland K5 kommunerna behövs och 

därför behövs också en chef för vårdarbetet inom K5. Vård- och omsorgsdirektören 

konstaterade att med tre olika ledare för vårdarbetet inom K5, där 

alla jobbar på sitt sätt, uppstår inga synergieffekter. För att samarbetet skall 

fungera smidigt bör det finnas en koordinerande person. 

Efter avslutad diskussion konstaterade ordförande att vård- och omsorgsnämnden 

anser att placeringsorten för det geriatriska centret skall vara Kristinestad 

och att det också tydligt bör framgå i K5:s budget och ekonomiplan. 

Gällande texten för minnesskötare bör den korrigeras för Kristinestads 

del. 

Paragrafen justerades omedelbart. 

_________ 

(REN/REN) (Stadsstyrelsen 1.7.2010 § 150) 

För att K5-samarbetet ska falla framåt är det viktigt att kommunernas synpunkter 

beaktas så att kommuninvånarnas service förbättras och funktionerna 

effektiveras. Det är positivt att kommunernas arbetsfördelning börjar




1.7.2010 25 

ta form och att alla kommuner också får ett eget specialområde, t.ex. Kristinestad 

geriatri, Närpes socialsektorn o.s.v. De viktigaste hälsovårdstjänsterna 

som kommuninvånarna behöver bör garanteras på nära håll vid kommunernas 

hälsovårdscentraler och en verksamhet som ordnas nära klienten. 

Det är viktigt att den konsekventa utvecklingen av K5 fortsätter på ett hållbart 

och ansvarsfullt sätt. 

En ansvarsfull utveckling beaktar rådande realiteter. Alla är medvetna om 

nyheterna på makrosidan, att det skuldsatta Finlands regering enligt en 

snabb tidtabell förbinder sig att åtgärda den offentliga ekonomins underskott 

så att det uppfyller kravet för euroländerna (under 3 % och den offentliga 

skulden max 60 % av bruttonationalprodukten). Detta förutsätter en 

utgiftsdisciplin som på den offentliga sidan innebär att verksamheten effektiveras 

och nödvändiga strukturomvandlingar fortsätter. Regeringen förväntas 

göra målmedvetna beslut för att lösa obalansen mellan utgifter och inkomster 

(=utgiftsnedskärningar). 

Varken kommunerna eller samkommunen kan därför inte förbise ovannämnda 

utveckling utan de (=vi) måste anpassa verksamheten proaktivt för 

att lyckas. Vi har inte lägre råd med en ”traditionell samkommun” som reagerar 

långsamt eller en utökning av förvaltningen. Genom att förnya servicestrukturen 

och kundservicekoncepten på ett innovativt sätt kan vi svara på 

nutidens och framtidens servicebehov. 

Till ekvationen hör: antalet personer som behöver olika tjänster ökar, tillgången 

på kompetent personal minskar och resurserna är begränsade. Med 

tanke på detta måste samkommunen och kommunerna redan i detta skede 

använda de begränsade resurserna på ett förnuftigt sätt. En ohållbar situation 

uppstår snabbt om samkommunens utgifter utökas utan att primärkommunernas 

utgifter samtidigt minskas i motsvarande grad. Vi bör komma 

ihåg att befolkningen i K5 kommunerna inte kommer att öka utan hålls 

på nuvarande nivå. 

Utlåtandet bereds och sänds i början av vecka 26.




1.7.2010 26 

151 § UTLÅTANDE ÖVER MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN FÖR HAVS- 

VINDSPARK UTANFÖR SIDEBY 

(SS/SS)(Tekniska nämnden 23.6.2010 §) 

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för 

miljö och naturresurser, är kontaktmyndighet i förfarandet med en miljökonsekvensbedömning 

(MKB) i anslutning till Finlands Havsvind Ab:s projekt 

för en vindkraftspark i havsområdet utanför Sideby. 

Som en del av projektets beredning har en bedömningsbeskrivning enligt 

lagen om ändring av lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 

(468/1994, 267/1999, 458/2006) utarbetats. I bedömningsbeskrivningen ges 

uppgifter om projektet och dess alternativ, samt en enhetlig uppskattning av 

deras miljökonsekvenser. 

Planen gäller byggandet av en vindkraftspark i havsområdet utanför Sideby. 

Vindkraftsparkens totaleffekt skulle uppgå till 260–440 MW, vilket skulle 

produceras med högst 87 turbiner. Planområdets yta är ca 6 000 hektar. 

ALTERNATIVEN SOM GRANSKAS 

Alternativ 0: Projektet genomförs inte: Ingen vindkraftspark byggs och 

motsvarande elmängd 

produceras någon annanstans och/eller med något annat produktionssätt. 

Alternativ 1: Maximialternativet, där det maximala antalet kraftverk enligt 

botten- och 

djupförhållandena, 87 kraftverk, är placerade i en grupp på projektområdet. 

Alternativ 2: Det har undersökts om en ändring av antalet vindkraftverk 

och deras placering avsevärt påverkar betydelsen av de miljökonsekvenser 

som uppkommer. Här granskades 80 kraftverk i två grupper. Kraftverkens 

placering har granskats separat inom varje undersökt ämnesområde. 

Alternativ 3: Ett alternativ utvecklat utgående från alternativ ALT 2. I det 

här alternativet lämnas de grunda områdena obebyggda. Här granskades 80 

kraftverk i två grupper. Kraftverken är huvudsakligen placerade på vattenområden, 

som är 10–20 m djupa. Kraftverkens placering har granskats separat 

inom varje undersökt ämnesområde. 

Bedömningsbeskrivningen kan även ses på webbsidorna 

www.miljo.fi/lsu/mkb-aktuella och på den projektansvarigas webbplats 

www.suomenmerituuli.fi . 

Ett sammandrag delas ut som bilaga. Övriga handlingar finns på webbsidorna. 

Tekniska direktörens förslag: 

Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att som utlåtande konstatera 

att handlingarna uppfyller de utredningar som i lagen om förfarandet 

vid miljökonsekvensbedömning bör göras och att staden inte ytterligare har 

någonting att tillägga i detta skede.



Tekniska nämndens beslut: 


1.7.2010 27 

Tekniska nämnden beslöt enhälligt i enlighet med förslaget. 

Bilaga § 92. 



Stadsstyrelsen beslutar i enlighet med tekniska nämndens förslag. 





1.7.2010 28 

152 § ANHÅLLAN OM UTLÅTANDE ANGÅENDE EKONOMIPLAN 2011-2013, ESKO- 

ON SOSIAALIPALVELUJEN KUNTAYHTYMÄ 

(VB-R)(Vård- och omsorgsnämnden 22.6.2010 § 56) 

Stadsstyrelsen anhåller om vård- och omsorgsnämndens utlåtande angående 

bifogade ekonomiplan för åren 2011- 2013. 

Eskoon kuntayhtymä har uppskattat behovet av vårddagar för Kristinestads 

del, och tillägg till eller behov av ändring i denna uppskattning finns inte i 

detta skede. För en del av servicen höjs priset nästa år med 5,6 % enligt bifogade 

bilaga angående vårddagar för år 2011. Den uppskattade kostnaden 

för Kristinestads del för år 2011 skulle vara 371.752 €. 

Behovet av serviceboende för de finskspråkiga utvecklingsstörda i Kristinestad 

är stort och senaste år inlämnades ansökan om lån- och bidrag till statens 

bostadsfond ARA, och därifrån har positivt besked kommit i början av 

detta år. Byggnadsplaneringen pågår och enhetens arbetsnamn är ” Eskoon 

koti”, hemmet kommer i första skedet att omfatta 13 bostäder. Enligt planerna 

skall hemmet vara inflyttningsklart sommaren 2011. 

När det nya ”Eskoon koti” tas i bruk nästa år kommer det att innebära en 

del omflyttningar av klienter, bl.a. från Kårkullas boende, och därigenom 

kommer kostnaderna för Kristinestads del år 2011 att vara högre än den nu 

uppskattade kostnaden i bilagan. 

I övrigt kan ekonomiplanen omfattas och konstateras att Eskoon sosiaalipalvelujen 

kuntayhtymä erbjuder en mångsidig service. 

Vård- och omsorgsdirektörens förslag: 

Föreslås för stadsstyrelsen att bifogade ekonomiplan godkännes. 

Vård- och omsorgsnämndens beslut: 

Merja Uusitalo anmälde jäv och avlägsnade sig före behandlingen av ärendet 

vidtog. 

Beslut enligt förslaget. 

Paragrafen justerades omedelbart. 

_________ 



Stadsstyrelsen förordar ekonomiplanen. 




153 § FLYTTNINGEN AV KANSLIERNA 


1.7.2010 29 

(DAS/DAS/REN) 

I årets budget finns som målsättning att förvaltningscentralen och socialbyrån 

flyttar ut från de nuvarande utrymmena. För ombyggnadsarbeten har reserverats 

anslag i budgeten. Målet är att förvaltningscentralen flyttar till 

Rådhuset och socialbyrån till utrymmen i anslutning till vård- och omsorgscentralen. 

Stadsstyrelsen har under vinter och våren vid två sammanträden tagit del av 

planeringen och bl.a. under behandlingen av sjukhusärendet har man mer 

knutit samman utrymmesfrågorna med köpet av sjukhuset. Till detta hör 

även Kanslihuset och närvårdarutbildning, som planeras flyttas till sjukhusbacken. 

Delar av Rådhuset år för tillfället uthyrt till tingrätten, dels som sammanträdesutrymmen 

och dels som kansliutrymmen. Eftersom inte hela Rådhuset 

kan disponeras av förvaltningscentralen har ett av alternativen varit att en 

del av verksamheten är i kanslihuset. Planeringen av användningen av utrymmena 

på sjukhusbacken har fortgått och för tillfället är uppfattningen att 

närvårdarutbildningen kan flytta sommaren 2012 och i alla händelser tidigast 

2011. 

Förvaltningscentralen flyttar därför till Rådhuset under sensommaren/hösten 

beroende på hur hyresavtalet med tingrätten kan omförhandlas 

eller alternativt en del personalen kan placeras i andra av staden ägda utrymmen. 

Utrymmen bör skapas för 17 personer. Samtidigt bör man beakta 

att socialbyrån, hemservicebyrån och rådgivningen samt miljöförvaltningen 

bör få nya utrymmen. Flyttningsfrågorna har även diskuterats i centrala ledningsgruppen, 

varvid man överenskommit om att ha en gemensam arbetsgrupp 

för projektet. 

Eftersom Rådhuset inte är stort kan alla delfunktioner inte placeras i byggnaden. 

Stadens växelfunktion och postningsfunktion koncentreras till sjukhusbacken 

och sköts av samma personer. Dimensioneringen bör vara 1,5 

årsverk för denna verksamhet. Tidpunkten för en nyorganisering av dessa 

funktioner är även lämplig med tanke på deltidspensioneringar av den nuvarande 

personalen. 

Då förvaltningscentralen flyttar till Rådhuset innebär det att även andra våningen 

tas i bruk. Hela norra delen blir kansliutrymme och köksfunktionen 

placeras i väntutrymmet utanför fullmäktigesalen. Sessionssalarna för styrelse 

och fullmäktige kvarstår som de är, men bl.a. mötesrum för grupperna 

blir färre. Källaren i norra delen töms eftersom det reserveras för IT och den 

nuvarande mellanväggen rivs. I detta skede genomförs inte större ombyggnadsarbeten 

med undantag av mindre mellanväggar för tryggande av sekretess, 

men användningen kan medföra behov av granskning av och ev. åtgärder 

gällande bl.a. ventilationen. 

(REN/REN) 

Alla flyttningar är på ett eller annat sätt kopplade till användningen av sjukhusutrymmena. 

De flyttningar som planerats hittills baseras på antagandet 

att Kristinestad äger sjukhuset i framtiden. Eftersom sjukhusköpet säker-




1.7.2010 30 

ställs något senare måste vi, för att kunna genomföra flyttningarna enligt en 

snabbare tidtabell och hitta fungerande utrymmen för olika funktoner, vara 

beredda att i detta skede hyra en del utrymmen i sjukhusfastigheten. 

Den bästa lösningen skulle naturligtvis vara att alla enheter direkt kunde 

flytta till sina "slutliga” utrymmen. Detta förutsätter att funktionerna finns 

kvar i sina nuvarande utrymmen ytterligare minst ett år. Eftersom de strategiska 

avsikterna dock tyder på en snabbare flytt, krävs att alla parter har 

förståelse för en tillfällig lösning och kan vara flexibla. Detta torde lyckas 

eftersom vi redan känner till att hälsocampusprocessen fortsätter och att 

”bitarna kommer att falla på sin plats” redan inom den närmaste framtiden. 

Även i tillfälliga arrangemang måste vi sträva efter att skapa fungerande 

och optimala lösningar. T.ex. socialbyrån måste ha utrymmen som uppfyller 

säkerhetskraven, vilket innebär att den tillfälliga lösningen kräver små 

strukturella ändringar. 

Sjukhusutrymmens användning planeras intensivt när detta skrivs 

(24.6.2010), bl.a. sjukvårdsdistriktets ledning går just i dag igenom sin utrymmesreservering 

på 1.000 m 2 . 

Det är viktigt att olika aktörer kan påverka planeringen av sina egna utrymmen 

så att funktionerna i sin helhet kan skötas på ett förnuftigt och säkert 

sätt. 


Stadsstyrelsen beslutar, att; 

1) förvaltningscentralen flyttar från de nuvarande utrymmena under hösten 

till Rådhuset sålunda att centralen finns i byggnaden helt eller delvis; 

samt 

2) stadsdirektören beslutar i samråd med förvaltningscentralen och vård- 

och omsorgscentralen om från vilken tidpunkt det nuvarande hyresavtalet 

för utrymmena i Torghörnet sägs upp, dock sålunda att det upphör 

senast 31.10.2010. 





1.7.2010 31 

154 § BEMÖTANDE AV BESVÄREN ÖVER STADSFULLMÄKTIGES BESLUT 26.4.2010 

GÄLLANDE GODKÄNNANDE AV DETALJPLAN FÖR ANTILA 

(DAS/REN) 

Velsan Lomakerho ry har anfört besvär över stadsfullmäktiges beslut 

26.4.2010 (§ 26) att godkänna detaljplan för Antila området. 

Föreningens besvärsskriften har undertecknats av Markku Leppinen (ordföranden). 

Enligt uppgifter (registrerade 6.9.1996) i föreningsregistret tecknas 

föreningens namn av ordföranden, vice ordföranden och sekreteraren två 

tillsammans. 

Velsan Lomakerho r.y. yrkar på att området bör förstoras eftersom deras 

tomt blir för liten, t.ex. simplatsen försvinner. Området skall byggas ut till 

ett trivsamt fritidsområde, tomtstorleken är tillräcklig för framtida planer, 

men får inte minskas. Önskemål om tomtens råar anges i bilaga och man 

konstaterar att deras simställe och brygga försvinner. Föreningen anser att 

om planändringen förverkligas har föreningen inga verksamhetsförutsättningar 

på området. 

Velsan Lomakeho r.y. arrenderar tomten, figur 627 3 , som är byggnadsplats 

för fritidsbostäder i Antila (arrendeavtal 21.6.1999). På tomten finns en fritidsbyggnad 

samt ekonomibyggnader. 

Enligt den av stadsfullmäktige 26.4.2010 godkända detaljplanen är kvarteret 

1085 ett kvartersområde för fritidsbostäder (RA). Jämfört med nuvarande 

arrendefigur har tomtområdet förstorats med det dubbla. Antalet tomter 

har instruktivt angetts till två, men det slutliga antalet fastställs i samband 

med uppgörandet och godkännandet av tomtindelningen för kvarteret. I direkt 

anslutning till kvarterets norra del har en plats för båtbrygga angetts 

(lv). Området gränsar i norr till ett närrekreationsområde (VL-1). 

Jämfört med nuvarande arrendeområde (figur 627 3 ) kommer RA-tomterna 

att förstoras med det dubbla och en plats för båtbrygga har angivits i direkt 

anslutning till den nordligaste tomten. Båtbryggan är planerad för tomterna 

som berörs av arrendeavtalet och antalet tomter avgörs vid godkännandet av 

tomtindelningen. I närområdet finns ingen allmän simstrand och privata 

simplatser på stadens mark anges inte i detaljplan. Det simställe som hänvisas 

till i besväret finns på stadens område för närrekreation (VL-1). Simplatsen 

har anlagts av Velsan lomakerho r.f. 

Staden Kristinestad har vid uppgörandet av detaljplan för Antila-området 

utgått från helheten och skapat ett bostads- och fritidsområde som uppfyller 

kommande krav på trivsamt boende. Förutsättningar för simning har beaktats 

vid skapandet av en allmän simplats mellan kvarteren 1083 och 1084 

och båtbryggor har anvisats på ett flertal ställen inte enbart för kvarteren 

längs stranden utan även för andra kvarter. Rekreationsområden som betjänar 

hela planområdet har planerats på de platser som är möjliga med beaktande 

av nuvarande råar till arrendetomter och lägenheter i privat ägo. 

Kvarter 1085 är ett kvartersområde för fritidsbostäder (RA) och den framtida 

användningen bestäms utgående från planbeteckningen och antalet tomter 

fastställes genom uppgörande och godkännande av tomtindelning. Vel-




1.7.2010 32 

san Lomakeho r.y.:s tomtområden har fördubblats jämfört med nuvarande 

arrendetomt och därför kan man inte anse att tomterna är för små. 

Med beaktande av ovanstående redogörelse bör de krav till ändringar som 

Velsan Lomakerho r.y. ställer inte beaktas vid avgörandet eftersom staden 

har vid uppgörande av detaljplan följt gängse planläggningsprinciper och 

strävat till att skapa en trivsam boendemiljö. Stadsstyrelsen bör därför som 

sitt bemötande anse att besvären bör förkastas eftersom stadsfullmäktiges 

beslut inte har tillkommit i felaktig ordning och ej heller är lagstridigt samt 

stadsfullmäktige inte har överskridit sina befogenheter. 


Stadsstyrelsen avger bemötande över Velsan Lomakerho ry –benämnda förenings 

besvär över stadsfullmäktiges beslut 26.4.2010 (§ 26) att godkänna 

detaljplan för Antila-området i enlighet med bilaga. 




155 § ÄRENDEN FÖR INFORMATION OCH BEREDNING 



1.7.2010 33

Stadsstyrelsen - Kristinestad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?