Den Heliga Bibeln - The Society for Distributing Hebrew Scriptures

22:18—23:13 1 Mosebok 31
stjernorna på himmelen, och
såsom sanden på hafsens
strand: Och dina säd skall
besitta sina fiendars portar.
18 Och i dine säd skall allt
folk på jordene välsignadt
varda; derföre, att du mine
röst lydt hafver.
19 Sedan gick Abraham till
drängarna igen, och gjorde sig
redo, och drogo tillsammans
till BerSaba, och bodde der.
20 Då detta så skedt var,
begaf sig, att Abraham vardt
sagdt: Si, Milca hafver ock
födt barn dinom broder Nahor;
21 Nemliga Uz den
förstfödda, och Bus hans
broder, och Kemuel, af
hvilkom de Syrier komne äro:
22 Och Kesed, och Haso,
och Pildas, och Jidlaph, och
Bethuel.
23 Men Bethuel födde
Rebecka. Dessa åtta födde
Milca Nahor, Abrahams
broder.
24 Och hans frilla benämnd
Rehuma födde ock, nemliga
Tebah, Gaham, Thahas och
Maacha.
Sara lefde i hundrade 23 sju och tjugu år:
2 Och blef död i den
hufvudstaden, som kallas
Hebron i Canaans lande. Då
kom Abraham till att sörja och
begråta henne.
3 Sedan stod han upp ifrå
hennes lik, och talade till Hets
barn, och sade:
4 Jag är en främling och en
gäst när eder, gifver mig en
arfrätt till begrafning när eder,
att jag må begrafva min döda,
som för mig ligger.
5 Då svarade Hets barn
Abraham, och sade till
honom:
6 Hör oss, käre herre, du äst
en Guds förste när oss; begraf
din döda uti våra bästa grifter;
ingen menniska af oss skall
förvägra dig, att du begrafver
din döda i hans graf.
7 Då stod Abraham upp, och
bugade sig för landsens folke,
nemliga för Hets barnom.
8 Och han talade med dem,
och sade: Är det eder i sinnet,
att jag begrafver min döda,
som för mig ligger, så hörer
mig, och beder för mig inför
Ephron Zoars son,
9 Att han gifver mig sina
dubbelkulo, den han hafver
i andanom på sinom åker,
för reda penningar; låter mig
henne få när eder till en
arfgrift.
10 Ty Ephron bodde ibland
Hets barn. Då svarade Ephron,
den Hetheen, Abraham i Hets
barns åhöro, för allom dem,
som ut och in gingo genom
hans stadsport, och sade:
11 Nej, min herre, utan hör
till hvad jag säga vill: Jag
gifver dig åkren, och den
kulon med, som der inne är,
och gifver dig honom för
mitt folks barns åsyn, till att
begrafva din döda.
12 Då bugade sig Abraham
för landsens folke,
13 Och talade till Ephron
i landsens folks åhöro, och
sade: Vill du höra mig, så tag