Den Heliga Bibeln - The Society for Distributing Hebrew Scriptures

24:46—24:61 1 Mosebok 35
kruko på sine axel, och gick
ned åt brunnen till att taga
vatten. Då sade jag till henne:
Gif mig dricka.
46 Och hon tog snarliga
krukona af sin axel, och sade:
Drick; dina camelar vill jag
ock vattna. Så drack jag, och
hon vattnade också camelarna.
47 Och jag frågade henne,
och sade: Hvars dotter äst du?
Hon svarade: Jag är Bethuels
dotter, Nahors sons, som
Milca honom födt hafver. Då
hängde jag ett ännespann på
hennes anlete, och armringar
öfver hennes händer:
48 Och böjde mig neder, och
bad till Herran, och lofvade
Herran, mins herras Abrahams
Gud, som mig hade fört rätta
vägen, att jag skulle taga till
hans son mins herras broders
dotter.
49 Om I nu ären de,
som bevisen minom herra
barmhertighet och sanning, så
säger mig det; hvar ock icke,
så säger mig ock det; att jag
vänder mig antingen till den
högra sidona, eller till den
venstra.
50 Då svarade Laban och
Bethuel, och sade: Det är
utgånget af Herranom, derföre
kunne vi intet säga dig emot,
hvarken ondt eller godt.
51 Der är Rebecka för dig,
tag henne, och far din väg,
att hon blifver dins herras
sons hustru, som Herren sagt
hafver.
52 Då Abrahams tjenare
hörde dessa ord, bugade han
sig till jordena för Herranom.
53 Och tog fram silfver och
gyldene klenodier och kläder,
och gaf dem Rebecka; men
hennes broder och moder gaf
han örter.
54 Då åt han och drack samt
med männerne, som med
honom voro, och blefvo der
öfver nattena. Om morgonen
stod han upp, och sade: Låter
mig fara till min herra.
55 Men hennes broder och
moder sade: Låt dock blifva
pigona vid tio dagar när oss;
sedan skall du fara.
56 Då sade han till dem:
Förhåller mig icke, förty
Herren hafver gjort min väg
lyckosam; släpper mig, att jag
far till min herra.
57 Då sade de: Låter oss kalla
pigona, och fråga hvad hon
säger dertill.
58 Och de kallade Rebecka,
och sade till henne: Vill du
fara med denne mannenom?
Hon svarade: Ja, jag vill med
honom.
59 Så läto de Rebecka sina
syster fara med hennes ammo,
och Abrahams tjenare, och
hans följare.
60 Och de välsignade
Rebecka, och sade till henne:
Du äst vår syster, förkofra
dig till tusende tusend, och
din säd besitte sina fienders
portar.
61 Så redde Rebecka sig till
med sina pigor, och satte
sig på camelarna, och följde
mannen efter. Och tjenaren tog
Rebecka till sig, och for sin