Kap 10 Silens gåta - Vänermuseet

More documents

Recommendations

Info

Foto: Melker Dahlström utgör några av få undantag. Oavsett om fisken serveras på Paris innekrogar eller i städerna kring sjön är sannolikheten stor att den först upphandlats i Göteborg. Och siklöjan, den har länge inte upphandlats alls. Detta är silens gåta i vår tid. Dock verkar även denna gåta inom kort kunna finna sin lösning. Bekymren med att finna avsättning för den tidvisa stora fisktillgången kom så småningom att få sin lösning. Siklöjans smakliga rom var sedan länge känd i Finland. Med uppdrag att avge ett betänkande över Finlands ekonomi gjorde skalden och ekonomen Ulrik Rudenschöld 1737 en studieresa till den finska delen av riket. Han beskriver hur siklöjans rom där tillvaratogs, rensades och saltades och såldes som kaviar ”med stor begärlighet i hela landet”. Att ”råmmen af denna praepareras i Finland som cavear”, berättar även 142 Linné. 2 Det kom dock att dröja till 1960-tal innan detta bruk gjorde succé av Vänerns siklöja. Om detta kan du läsa i kapitel 12 i denna bok, Mannen från Kalix och Vänerguldet. Att man funnit på att ta tillvara löjrommen löser inte hela avsättningsproblematiken. Den fisk som en gång hyllats som en lokal delikatess duger för flertalet inte längre som människoföda, ett konstaterande som svider för den nogräknade fiskaren. Visst finns det fritidsfiskare som ännu avnjuter fisken på traditionellt sätt, vetemjölspanerad och dubbelstekt med persiljesmör emellan, men yrkesfiskare finner numera bara marginell avsättning för siklöjan som matfisk. Emellanåt glimmar den forna delikatessen till i fiskdisken i Lidköpings Icabutik, men hos den yngre generationen är hon, i bästa fall, en sällsynt gäst. Istället är det
faktiskt så att tonvis av fint siklöjekött dumpas bort eftersom den löjromstömda fisken inte går att sälja. Under många år har det överblivna fiskköttet varit något man inte gärna pratat om. Av tio ton siklöja utgör rommen högst en tiondel. Resten av fisken har gått till minkmat, slängts tillbaka i sjön eller eldats i Hedenpannan i Karlstad tillsammans med hushållsavfall. 6 Detta gäller såväl den sönderklämda honan som den orörda siklöjehanen. Den norrländska siklöjan som i större utsträckning rensas maskinellt är mera duglig för livsmedelsindustrin, men inte heller här har all fisk tagits tillvara. Kanske ser vi en vändning inom kort. Just nu satsas det på siklöjerätter från norr till söder. I Spikens fiskeläge har yrkesfiskare bildat föreningen Vänerprodukter med syftet att ta fram attraktiva produkter av den överblivna siklöjan. Projekt Siklöjas provkök har bland annat tagit fram siklöjemedaljonger, kallrökt siklöja och ugnsbakad kaviarfylld siklöja – delikatesser som lanserats av restauranger och återförsäljare under sommaren 2012. Maten serveras också på prov av skolkök. Syftet är förstås att utifrån de lokala förutsättningarna arbeta för en hållbar utveckling inom fiskenäringen. Projektet, som möjliggörs av Food and health concept center och samfinansieras av Lidköping, Götene och Mariestads kommuner samt Matlandet Sverige och EU, har redan fått internationell uppmärksamhet som ett föregångsexempel. Även i Norrland pågår satsningar kring fisken. Det är Friluftsmuseet Hägnan i Luleå, Fiskeriverket och Norrbottens länsstyrelse som arbetar för att öka intresset för siklöja som maträtt. Filead siklöja lanseras som ”ny” vara som är på väg ut i handel och restaurang. Man anordnar Siklöjans dag och har tillsammans med Hushållningssällskapet i Norrbotten gett ut en handbok och inspirationskälla för siklöjan som matfisk och delikatess, ”Löj-liga recept” . Boken finns redan i handeln. Ett tips för dig som möjligen blivit en smula nyfiken på vår gåtfulla smakfyllda fisk. Vad sägs om Löja med olivröra, Löjansjovis, kokt löja med vitsås – eller varför inte beställa Spikens siklöjemedaljonger nästa gång du äter ute? Bon appétit! Referenser 1 Westgöta Posten .1937. artikeln ”Silens gåta löst”. 2 Svanberg, i. 2000. Havsråttor, kuttluckor och rabboxar: folklig kunskap om fiskar i Norden. Studia ethnobiologica 6. arena: Stockholm. 3 nybelin, O. 1933. Våra fiskar och hur man känner igen dem: illustrerad fickbok med korta beskrivningar av deras utseende och levnadssätt, förekomst, fångst och användning. 1, Fiskar i sött och bräckt vatten: illustrerad fickbok med korta beskrivningar av deras utseende och levnadssätt, förekomst, fångst och användning. bonnier: Stockholm. 4 andersson, K a. 1954. Konservindustrin. i: andersson, K a. (red.), Fiskar och fiske i Norden. bd 2, Fiskar och fiske i sjöar och floder. natur o. Kultur: Stockholm. 5 Monelmetall är en metall legering av nickel och koppar med små mängder av t.ex. järn och mangan. 6 värmlands Folkblad måndag 15 oktober 2011. Foto: Melker dahlström
Page 1 and 2: Den finns i hela Vänern. Ändå h
Page 3: I motsatts till fågel- och växtna

Kap 10 Silens gåta - Vänermuseet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?