Lika som bär? Kommunerna i Norden - Kommunerna.net

More documents

Recommendations

Info

2 • NORDEN En allt mer splittrad nordi I jämförelse med kommunerna i resten av Europa är de nordiska kommunerna förvillande lika: samma typ av uppgifter, ungefär samma förhållande till staten och en stor grad av diffusion, det vill säga länderna lånar idéer av varandra. På närmare håll framträder olikheterna. År 2010 lever Danmark sedan tre år med en helt ny kommun- och regionstruktur. Finland befinner sig fortsättningsvis mitt uppe i en stor förändringsprocess. I Norge och Sverige strandade förslagen om storregioner, men samordnings- och valfrihetsreformer förändrar villkoren för den kommunala verksamheten. Många yttre faktorer är gemensamma – finanskrisen, IT-utvecklingen, klimatpolitiken – och verkar resultera i likartade lösningar. Ekonomisk kris och strama tyglar på kommunalekonomin De två senaste åren har den globala finanskrisen påverkat de offentliga finanserna och härmed också den kommunala ekonomin. Diskussionen om kommunernas framtid förs i Danmark, Finland och Sverige med starka referenser till det ekonomiska läget, medan den norska diskussionen förefaller att beröras mindre av de ekonomiska ramvillkoren. Regeringarna prioriterar sunda offentliga finanser och det uppfattas som viktigt att man håller kommunsektorns finanser under kontroll. Åtgärdsprogrammen innehåller mekanismer för att dämpa kostnadsökning Finlands Kommunförbund har inlett projektet Ny Kommun 2017 för att ta fram modeller för livskraftiga kommuner. Som en del av projektet har Siv Sandberg skrivit om erfarenheter och strävanden på annat håll i Norden. Bilaga till Finlands kommuntidning 6/2010 Utkommer 24.8.2010. Tryckeri Kirjapaino Uusimaa, Borgå. FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga och förbättra produktivitet. Vårdkostnaderna, vårdkedjorna och tillgången till vård uppfattas som ett problem överallt, trots att sjukvården numera organiseras mycket olika i de nordiska länderna. I Danmark innehåller avtalet om den kommunala ekonomin för 2011 en överenskommelse om kommunala halvårsräkenskaper för att man ska kunna hålla bättre koll på finanserna samt förslag om att minska detaljregleringen av verksamhet där kostnaderna skjutit i höjden. I Finland förutsätts i synnerhet de 20 största städerna förbättra produktiviteten i den kommunala serviceproduktionen och även här förs diskussioner om att avskaffa regler som gör verksamhet dyrare. Individen i fokus förändrar kommunernas roll Ett gemensamt drag i många av de förändringar som genomförts eller är på gång är att de sätter individen i centrum. Invånaren ska ha en enda adress till den offentliga sektorn, vilket varit strävan i den danska strukturreformen, i den norska nav-reformen (den nya arbets- och välfärdsförvaltningen) och i svenska och finländska försök med bland annat medborgarkontor. a n e ce c i l i e bl i c h f e l dt/no r d e n .c o m Ett gemensamt drag i många förändringar som genomförts är att de sätter individen i centrum.” Ny kommun 2017 och Norden IT-teknikens utveckling och den högre datortätheten har drivit på kraven på att flytta ut offentlig service på nätet och att riva gränserna mellan kommunala och statliga myndigheter – åtminstone ur invånarens/datoranvändarens synvinkel. I OECD:s rapport om Danmark som informationssamhälle (2010) betonar man vikten av att den offentliga förvaltningen framstår som en helhet. I Finland har flera nationella arbetsgrupper pekat på att bättre utnyttjande av IT-teknik kunde spara pengar och förbättra kundservicen, men att kommunernas och statens IT-system inte alls fungerar effektivt. SIV SANDBERG har producerat alla texter i Norden-bilagan. Hon är kommunforskare vid Åbo Akademi och forskar bland annat i kommunstrukturer och regional utveckling. Omslagsbild Dagis av Magnus Fröderberg/ norden.org. Webben www.fikt.fi.
sk kommunmodell Sverige utmärker sig som det land där föräldrars rätt att välja skola för sina barn, patienters rätt att välja sjukhus och åldringars rätt att välja mellan privat och kommunal vård just nu är högst prioriterat. Den borgerliga regeringen har drivit på utbyggnad av valfrihetssystemet, med bland annat obligatoriskt vårdval inom primärvården, förekomsten av friskolor och privata alternativ. Stockholmsregionen är ett ideologiskt skyltfönster, där maktskiften ofta medför drastiska förändringar i hur den kommunala servicen produceras. I de övriga nordiska länderna är inte skiljelinjen offentligt–privat lika politiskt laddad som i Sverige, men tendensen är att individernas rätt att välja ökar när den offentliga servicen reformeras. Mellan autonomi och integration bruno dente & francesco kjellberg beskrev i en studie av kommunalförvaltningen i Västeuropa (1988) den lokala självstyrelsen med utgångspunkt i polerna autonomi och integration. Kommunerna i en välfärdsstat är både autonoma i förhållande till staten och integrerade i det na- 2010-talets nordiska kommun kommer allt oftare att vara tillhandahållare istället för producent av offentlig service.” tionella systemet. Autonomin tar sig uttryck i bland annat beskattningsrätt, planeringsmonopol och kommunal demokrati. Integrationen representeras av sådant som nationell lagstiftning, övervakning och statsandelssystem. De reformer och den utveckling som genomförts under de senaste fem till tio åren i Norden är inte helt lätt att placera i förhållande till polerna autonomi och integration. I ett avseende ökar autonomin: Kommuner och regioner får fler uppgifter, t.ex. inom miljöområdet och arbetsmarknadspolitiken. Kommuner har fortsättningsvis stor frihet att välja hur de löser sina åtaganden. I enlighet med den moderna synen på tillväxt- och utvecklingspolitik förutsätts kommunerna ta ekonomiskt ansvar för bl.a. lokala infrastrukturprojekt. Å andra sidan har styrningen av den kommunala ekonomin stramats åt: kommuner straffas för höjda skatter och toleransen för en avvikande kostnadsbild minskar. Kraven på rapportering om ekonomi och verksamhet har ökat och i kölvattnet på dem blir iakttagna skillnader lätt beskrivna som problem. I bland annat Finland har det kommunala planmonopolet uppfattats som ett problem med tanke på att åstadkomma hållbara strukturer i stadsregionerna. STRUKTURREFORMER I NORDEN Reformförslag 2006–07 Danmark Strukturreform: kom- munsammanslagning- ar & nya regioner Finland Kommun- och service- strukturreform Norge Fylkeskommunerna (18) ersätts av 7–9 regioner Sverige Landstingen (20) ersätts av 7–9 region- kommuner ANALYS • 3 Utvecklingen i riktning mot ökad valfrihet för individen och ökad integration av olika offentliga tjänster ur brukarens synvinkel har inslag av både autonomi och integration. Å ena sidan flyttas valmöjligheter från kommunala beslutsfattare till individer, och kommuninstitutionens identitet försvagas. Å andra sidan medger systemen fortsättningsvis kommunal profilering och anpassning – de mest radikala modellerna i Sverige är lokalt, inte nationellt, bestämda. En outredd fråga är i vilken omfattning förekomsten av privata alternativ riskerar att urholka den kommunala verksamheten. I varje fall förändras både kommunens och de kommunala beslutsfattarnas roll. 2010-talets nordiska kommun kommer allt oftare att vara tillhandahållare istället för producent av offentlig service. Befolkningsutvecklingen i de nordiska länderna har lett till en koncentration av invånare till storstadsregionerna. Det skapar tryck på att hitta modeller som är anpassade till en mer urbaniserad tillvaro, samtidigt som de perifera kommunernas särbehov framstår som ännu mer accentuerade. Korstrycket mellan autonomi – lokal verksamhet på lokala villkor – och integration – omsorgen om den nationella helheten – består. Läget 2010 Strukturreformen genom- förd 1.1.2007, följdes av bl.a. en kvalitetsreform Reformen verkställs fram till 2012 Genomfördes inte i plane- rad omfattning, inga nya regioner, men nya uppgifter till fylkeskommunerna Har ännu inte genomförts, storregioner förefaller osannolika FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga
Page 1: Lika som bär? Kommunerna i Norden
Page 5 and 6: m a r i a br o m m e l s 3 och här
Page 7 and 8: a n e ce c i l i e bl i c h f e l d
Page 9 and 10: 1990-talet till ungefär 10 procent
Page 11 and 12: Stavanger 2008. säkringsmyndighete

Lika som bär? Kommunerna i Norden - Kommunerna.net

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?