EUROKOD 7 - Rosengren Bergkonsult

För att göra korrigering av RMRSpricko. måste dels en strukturanalys utföras för aktuell
tunnelsträcka, dels drivningsriktningen vara bestämd. Inom Citybanan har stora
korrigeringar (t.ex. RMRSpricko.= -12) gjorts restriktivt för att inte driva ned resulterande
RMR-värden till orimligt konservativa värden. Vid korrigeringen har därför hänsyn
även tagits till följande aspekter:
− sprickgruppens troliga förekomst (sprickavstånd eller sprickfrekvens) i förhållande
till utbrytningens dimension (spännvidd)
− de i sprickgruppen ingående sprickornas bedömda kontinuitet (spricklängd) i
förhållande till utbrytningens dimension (spännvidd)
− om samverkande sprickgrupper finns (anm: det krävs minst tre samverkande
sprickor för att ett block ska kunna bildas i tunneltak)
− övriga faktorer som t.ex. rådande bergspänningsförhållanden och erfarenheter av
drivningsproblem vid olika sprickorienteringar i förhållande till drivningsriktning i
”Stockholmsberg” (d.v.s. kan aktuella bergspänningsförhållanden verka
stabiliserande vid rådande sprickgeometri?).
Korrigering av RMRVatten och Jw
Poängvärde avseende grundvattenförhållanden enligt RMR-systemet ska enligt
Bieniawski (1989) väljas med hänsyn till inflöde till tunneln eller förhållandet mellan
grundvattentryck i sprickor och största huvudspänning. Citybanans tunnlar ligger på
relativt litet djup och kommer att vara tätade med hjälp av omfattande
injekteringsinsatser eftersom täthetskraven på tunneln är mycket höga. Detta innebär att
vattentrycket är relativt lågt och att inflödet till tunneln generellt kommer att bli mycket
litet. Mot ovanstående bakgrund har korrigeringen av RMRVatten bedömts utifrån
prognosen för bergmassans oinjekterade hydrauliska konduktivitet, förväntad
injekteringseffektivitet och bedömd resulterande inläckningen under hänsynstagande till
vald injekteringsmetodik. Detta har inneburit att värdet för RMRVatten i normala fall satts
till 15 vid klassificering av bergmassan i tunnelskala. Ett lägre värde kan dock väljas för
tunnelavsnitt där ett signifikant inflöde kan förväntas p.g.a. att det kan bli svårt att få tätt
med hjälp av injekteringen (t.ex. vattenförande svaghetszoner). Poängvärde för Jw har
av samma orsaker som för RMRVatten satts till 1 i normala fall vid klassificering av
bergmassan i tunnelskala och till ett lägre värde då ett signifikant inflöde kan förväntas.
Korrigering av Jn med hänsyn till tunnelpåslag och korsningar.
För tunnelpåslag rekommenderar Barton (2002) att poängvärdet för Jn multipliceras
med två (2). Barton ger dock inga rekommendationer för hur långt in i tunneln från
påslaget som detta bör göras.
Korrigeringen av poängvärde för Jn har gjorts på en tunnelsträcka motsvarande tunnelns
spännvidd, avrundat uppåt till jämna femmetersintervall.
Ovanstående innebär att Q-värden, med hänsyn till korrigering av Jn reduceras med en
faktor 2 (d.v.s. QBas/2) vid tunnelpåslag.