EUROKOD 7 - Rosengren Bergkonsult

More documents

Recommendations

Info

För att projektera en sådan anläggning är det viktig att det finns en god förståelse för de förväntade bergförhållandena, d.v.s. att det finns en god prognos som underlag för projekteringen av anläggningen, inklusive olika typer av åtgärder såsom bergförstärkning och injektering. I dagligt tal används ofta termen ”bergprognos” utan att man egentligen klar över vad som avses, eller vad syftet är med den prognos man ska upprätta. Inom projekt Citybanan används två olika prognosbegrepp, nämligen: (1) ”Ingenjörsgeologisk prognos” och (2) ”Bergteknisk prognos”. För att det ska vara tydligt vad dessa begrepp innebär har de inom projektet getts följande betydelse: 1. Ingenjörsgeologisk prognos; Den ingenjörsgeologiska prognosen ska utgöras av en beskrivande PM med tillhörande ritningar, vilka redovisar de tolkade ingenjörsgeologiska förhållandena enligt Bilaga 3 i BV Tunnel (Banverket, 2005). Prognosen utgör en del av redovisningen av konstruktionshandlingar (se BV Tunnel, avsnitt 4.8). Den ingen-jörsgeologiska prognosen baseras bl.a. på förundersökningsrapporten och ska redovisa osäkerheterna i rådande bergförhållanden. Syftet med denna prognos är att utgöra underlag för dimensionering och bedömning av olika former av åtgärder, t.ex. uttagssekvenser/drivningsrestriktioner, bergförstärkning och injektering. Prognosen ska normalt inte ingå i bygghandling/förfrågningsunderlag. 2. Bergteknisk prognos; Den bergtekniska prognosen ska utgöras av ritningar och motsvarande textdel vilka redovisar de prognostiserade bergtekniska förhållandena. Textdelarna redovisas i en teknisk beskrivning eller motsvarande handling. Den bergtekniska prognosen utgör en ”avskalad” och förenklad/generaliserad variant av den ingenjörsgeologiska prognosen, men innehåller även uppgifter om prognostiserade förstärknings- och injekteringsåtgärder. Den bergtekniska prognosen ska ingå i förfrågningsunderlag och bygghandling. Syftet med prognosen är att utgöra underlag för anbudsräkningen och för utförandet av tunnelbygget. Syftet med denna artikel är att översiktligt beskriva den metodik som använts inom projekt Citybanan för att upprätta ingenjörsgeologiska prognoser på ett så systematiskt, enhetligt och spårbart sätt som möjligt. Metodiken har baserats på insikten att prognosarbete är för knippat med vissa ”felkällor” och ”problem”. Dessa beskrivs i avsnitt 2 nedan, medan använd metodik beskrivs i avsnitt 3. I avsnitt 4 redovisas ett ritningsexempel för en ingenjörsgeologisk prognos inom Citybanan. 2 Problem och felkällor vid prognosarbete I samband med upprättande av bergprognoser finns det olika typer av ”problem” och/eller ”felkällor” som bör beaktas eftersom dessa påverkar prognosens tillförlitlighet. Nedan listas vanligt förekommande problem och felkällor:
− Geologiska egenskaper beskrivs och värderas på olika sätt av olika geologer. Detta är ofta ett problem då flera geologer är inblandande i samma projekt. − Det finns ibland en tendens att samla in och beskriva geologiska aspekter som inte är relevanta för bergets egenskaper från bygg- och konstruktionsmässig synpunkt, medan andra viktiga ingenjörsgeologiska aspekter utelämnas. Detta kan resultera i prognoser med såväl drivningstekniska, konstruktionsmässiga som ekonomiska konsekvenser. − Otillräcklig koppling mellan planering av förundersökningar och syftet med prognosen. Ofta görs förundersökningar utan att man först har tänkt igenom vad resultatet ska användas till. Detta kan å ena sidan resultera i att man utför tidskrävande och kostsamma undersökningar i onödan, dels att viktiga indata saknas då tunneln ska designas. − Klassificeringssystem är huvudsakligen framtagna för kartering av tunnlar. Flera av de i klassificeringssystemen ingående parametrarna är därför olämpliga att uppskatta i samband med kärnkartering och kartering av hällar eller befintliga närliggande tunnlar eftersom resultatet är beroende av den aktuella tunnelns läge och utformning. Detta kan leda till ”felaktig” värdering av bergmassans kvalitet. − Tydliga anvisningar saknas för hur poängvärden bör väljas för ingående parametrar i olika klassificeringssystem. Detta kan leda till både överskattning och underskattning av bergets kvalitet. − Tydlig uppfattning saknas om vilket/vilka klassificeringssystem som är lämpliga för aktuella bergförhållanden samt vad valt/valda klassificeringssystem ska användas till i designarbetet. Detta kan bl.a. resultera i att olämpligt klassificeringssystem väljs och att klassificeringssystemen används på ett ”felaktigt” sätt i förhållande till vald designstrategi. − Otillräcklig insikt om olika klassificeringssystems begränsningar och ”tillkortakommanden”. Detta kan leda till ”oaktsam” användning p.g.a. överdriven tilltro till precisionen i resultaten. − Otillräcklig insikt om betydelsen av bergmassans naturliga variationer. För att hantera en av ovanstående problem och felkällor har riktlinjer upprättats inom projekt Citybanan. Dessa finns redovisade bl.a. i det projektinterna dokumentet ”Riktlinjer för kärnkartering och upprättande av ingenjörsgeologisk samt bergteknisk prognos”. I avsnitt 3 nedan beskrivs hur en del av ovanstående problem och felkällor har hanterats.
Page 1: INGENJÖRSGEOLOGISKA PROGNOSER INOM
Page 5 and 6: Befintlig geologisk information Lab
Page 7 and 8: (Lundman, 2006). Karaktäriseringsv
Page 9 and 10: 3.5 Tolkning av geologi längs tunn
Page 11 and 12: För korsningar rekommenderar Barto
Page 13 and 14: Tabell 1. Beskrivning av bergtyper.
Page 15 and 16: − dokumentation av varje moment i

EUROKOD 7 - Rosengren Bergkonsult

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?