KOMET FÖR FÖRÄLDRAR - Kometprogrammet

KOMET FÖR FÖRÄLDRAR 

Vilka föräldrar deltar, vilka är barnen 

och vad tycker föräldrarna om KOMET? 

Knut Sundell, Åsa Kling, 

Fredrik Livheim & Anna Mautner

Knut Sundell, Åsa Kling, Fredrik Livheim & Anna Mautner 

Komet för föräldrar. 

Vilka föräldrar deltar, vilka är barnen och vad tycker föräldrarna om Komet? 

Forsknings- och Utvecklingsenheten, 

Stockholms stadsledningskontor 

FoU-rapport 2005:7 

Socialtjänstförvaltningen 

Forsknings- och Utvecklingsenheten, 106 64 Stockholm 

Rapporten finns elektroniskt på vår hemsida 

www.stockholm.se/templates/template_121.asp 

Omslagsbild: Annekaisa Johansson 

Tryckt hos AJW-tryck AB 

ISSN: 1404-3351 

ISRN: S-SotF-FoU— 05/7--SE 

2

FÖRORD 

Föräldrastödsprogrammet KOMET började utvecklas hösten 2002 vid Forsknings- och Utvecklingsenheten 

i Stockholm. Den första versionen författades av Martin Hassler och Linda Havbring 

som en psykologexamensuppsats. Handledare för uppsatsen var Martin Forster vid FoUenheten 

och Lennart Melin, Institutionen för Psykologi vid Uppsala universitet. Som förlagor 

användes internationell kunskap om vad som kännetecknar effektiv prevention och psykologisk 

kunskap om inlärning. Därefter övertogs utvecklingsansvaret för KOMET av Charlotte Skawonius, 

Preventionscentrum Stockholm (Precens) där psykologerna Martin Hassler, Hanna 

Schwan och Martin Forster fortsatte programutvecklingen. Parallellt implementerades KOMET 

i Stockholms stadsdelar. Hösten 2004 påbörjades den tredje utbildningsomgången, nu med två 

nya psykologer som ansvariga för utbildningen: Anna Mautner och Fredrik Livheim. I samband 

med det beslöts att göra en verksamhetsutvärdering för att mer systematiskt öka kunskapen om 

vilka föräldrar som söker sig till KOMET och hur de upplever föräldracirklarna. 

Huvudansvarig för utvärderingen samt ansvarig för statistiska analyser har undertecknad varit. 

Psykologerna Åsa Kling, Fredrik Livheim och Anna Mautner har utformat de enkäter som använts 

samt delat ut och samlat in dem. Rapporten har författats gemensamt. 

Den som är intresserad av att läsa mer om KOMET rekommenderas att söka upp hemsidorna 

www.kometprogrammet.se respektive www.prevention.se På den senare hemsidan finns även 

tips om litteratur och länkar som rör prevention. 

Stockholm mars 2005 

Knut Sundell 

Forskningsledare 

3

INNEHÅLL 

SAMMANFATTNING 5 

BAKGRUND 7 

Parent Training – föräldraträning 7 

Parent Management Training blir Föräldra-Komet 8 

Programmet Föräldra-Komet 10 

Forskning om KOMET – Kometstudien 11 

Syfte 12 

UNDERSÖKNINGEN 13 

Undersökningsgrupp 13 

Procedur 13 

Etik 14 

VILKA VAR FÖRÄLDRARNA OCH BARNEN 15 

Rekryteringssätt 15 

Deltagare 15 

Social bakgrund 16 

Barnen 17 

UTFALL OCH UPPLEVELSER 20 

Avhopp 20 

Närvaro 20 

Föräldrars upplevelser av KOMET 21 

Barnens problem 23 

DISKUSSION 26 

Sammanfattning av resultaten 26 

Resultatens tillförlitlighet och allmängiltighet 27 

Målgrupp för KOMET 27 

KOMET som stöd till föräldrar med bråkiga barn 28 

KOMET i framtiden 28 

LITTERATUR 29 

BEGREPP SOM ANVÄNTS 31 

BILAGOR 32 

4

SAMMANFATTNING 

KOMET är ett manualbaserat föräldraträningsprogram som vänder sig till föräldrar med bråkiga 

och trotsiga barn för i huvudsak åldrarna tre till nio år. Fokus ligger på att bryta negativa beteendemönster 

genom att förstärka det som barnet gör bra. 

I denna rapport beskrivs de föräldrar och barn som deltog i KOMET hösten 2004, totalt 185 

familjer. Resultaten baseras på två enkäter som föräldrarna besvarat, en vid KOMET-kursens 

start och en vid dess avslutning. 

Barnen som berördes var mellan tre och tolv år, varav en dryg tredjedel var flickor. Enligt föräldrarna 

hade 70 procent av barnen beteendeproblem. Det betyder att KOMET nått den tänkta 

målgruppen i sju fall av tio. Familjerna utgjorde ett relativt tvärsnitt av Stockholmsföräldrar. 

Det i särklass vanligaste sättet att ha kommit i kontakt med KOMET var genom information 

från förskole- eller skolpersonal. 

Av de 185 föräldrar som började KOMET hoppade 22 personer av, vilket motsvarar 12 procent. 

Så vitt det går att bedöma har många avhopp skett på grund av orsaker som inte primärt berör 

KOMET (t ex skilsmässa, svårigheter att få barnvakt, sjukdom). Dessutom var det få kurstillfällen 

som föräldrarna uteblev från, endast i genomsnitt 1,3 tillfällen av kursens elva. 

Föräldrarna var genomgående mycket positiva till KOMET. De uppskattade programmets ingående 

delar, hur det genomfördes och dess effekter. Så gott som alla skulle rekommendera KO- 

MET till andra föräldrar och tyckte att programmet hjälpt barnet. 

Av de barn som hade beteendeproblem vid kursens start hade problemen minskat för 68 procent, 

för 13 procent var problematiken oförändrad och för 19 procent hade problemen ökat. Av 

dem som angav att deras barn inte hade några problem saknade 61 procent fortsatt problematik 

vid uppföljningen och 39 procent hade då problem. Problemomfattningens minskning var statistiskt 

signifikant. Det gällde både pojkar och flickor. Hos de äldre barnen minskade problemen 

något mer än hos de yngre. Resultaten om problemens minskning bör tolkas med försiktighet 

mot bakgrund av att endast föräldrar som deltagit i programmet ingått i denna undersökning. 

Sökord: Komet, beteendeproblem, föräldrastödsprogram, prevention 

5

BAKGRUND 

Forskningen visar att barn som är okoncentrerade, störande och bråkiga i hög utsträckning 

kommer att misslyckas i skolan och få kamratproblem. Det ökar i sin tur risken att de ska söka 

sig till vänner som leder in dem i mer allvarliga former av normbrytande beteenden, speciellt 

om de är bosatta i områden med hög kriminalitet 1 . I tonåren och i vuxen ålder är dessa elever 

följaktligen också klart överrepresenterade i alkohol- och drogmissbruk samt psykisk ohälsa 2 . 

Ett svenskt exempel är att elever som av sina lärare bedöms som störande och bråkiga i både 

årskurs 2 och 5 sju gånger oftare har varit berusade i årskurs 5 än elever som inte bedömts som 

störande och bråkiga 3 . Det finns alltså mycket starka preventiva fördelar med att försöka minska 

dessa barns aggressiva och normbrytande beteenden så tidigt som möjligt eftersom det minskar 

risken att de senare ska utveckla en asocial karriär med kriminalitet och drogmissbruk. 

I USA uppskattas mellan tre och tio procent av alla skolbarn uppvisa dessa oönskade beteenden. 

Resultat från Norge 4 , Danmark 5 och Sverige 6 talar för att ungefär tio procent av alla skolbarn är 

störande och bråkiga. Det motsvarar i genomsnitt cirka två elever per klass och år 7 . Forskningen 

visar att dessa problembeteenden är ungefär tre gånger vanligare bland pojkar än flickor 8 . Dessa 

beteendeproblem tycks också vara relativt stabila över tid 9 . 

Parent Training – föräldraträning 

I USA finns många strukturerade och delvis evidensbaserade program som utvecklats sedan 

mitten av 1970-talet. Parent Training är en samlingsbeteckning för flera olika strukturerade 

föräldraprogram som bygger på inlärningsteori och praktisk träning. Programmen riktar sig till 

föräldrar vars barn är svåra att hantera på grund av utagerande beteenden, som bråk, trots och 

aggressivitet. Oftast är programmen manualbaserade och innehåller videodemonstrationer, rollspel 

och övningar hemma. Föräldrar går enskilt eller i grupp mellan tio och tjugo gånger. Programmen 

bygger på den mest teoretiskt och empiriskt välgrundade metod som finns för att tidigt 

förebygga och minska olika typer av allvarliga beteendeproblem hos barn och ungdomar 10 . 

I en nyligen gjord svensk undersökning framkom att föräldrar föredrar strukturerat föräldrastöd i 

grupp framför andra former av föräldrastöd 11 . 

The Incredible Years 12 , eller De otroliga åren som programmet kallas i Sverige, är det föräldraträningsprogram 

som har bäst forskningsstöd tillsammans med Parent Management Training 

(PMT) 13 . Dessa två program är snarlika varandra till innehåll och form. Ett tredje program som 

1 

Conduct Problems Prevention Research Group, 1999, s. 632 

2 

t ex, Kazdin, 1998; Kupersmidt, Coie & Dodge, 1990; Newcomb, Bukowski & Pattee, 1993 

3 

Sundell & Kraft, 2002. 

4 

Ogden, 1995; 1998; Backe-Hansen & Ogden, 1998 

5 

Egelund & Foss Hansen, 1997 

6 

Sundell & Colbiörnsen, 1999 

7 

Webster-Stratton, 1993 

8 

Morris & Morris, 2000 

9 

Kazdin, 1998; Webster-Stratton, 1993 

10 

Kazdin (1997); Webster-Stratton (1996); Patterson et al., (1993). 

11 

Bremberg (2004) 

11 

Kazdin (1997); Webster-Stratton (1996); Patterson et al., (1993). 

12 

www.incredibleyears.com 

13 www.oslc.org 

7

tillhör denna grupp och som är känt i Sverige är Barkleys version av PMT för barn med 

ADHD 14 . Gemensamt för Pattersons och Webster-Strattons program är att: 

1. Föräldrarna får utbildning och handledning i hur de kan stödja sitt barn. 

2. Utbildningen följer en strukturerad manual och täcker av olika teman. 

3. Träffarna kan både ske enskilt eller i grupper om upp till åtta par föräldrar. 

4. Programmen omfattar ca 15–20 träffar om 1 timme vardera (enskilt), alternativt 2,5 timmar 

(grupp). 

5. Träffarna är mycket strukturerade och innehåller oftast demonstrationer, rollspel och 

feedback. Betoningen ligger mer på att ”göra” än att ”prata”. 

6. Föräldrarna får ”hemuppgifter” där de tillämpar vad de lärt sig under träffarna. 

7. Områden som behandlas är: 

? Att uppmärksamma och uppmuntra positiva beteenden 

? Gränssättning och konsekvent uppföljning av barnets beteenden 

? Problemlösning och konflikthantering 

? Ökad tillsyn och kunskap om vad barnet gör och var det befinner sig 

? Kontakter med skolan och studiebefrämjande åtgärder 

Skillnader mellan de två programmen är framför allt att Pattersons program är utprövat för barn 

i åldrarna 3–12 år, medan Webster-Strattons är utprövat för barn i åldrarna 3–8 år och innehåller 

ett omfattande videomaterial som används vid demonstrationer (250 avsnitt om 1–2 minuter). 

Dessutom används video för att spela in situationer hemma i familjerna, som sedan diskuteras 

med gruppledarna. 

Utvärderingar av PMT. En lång rad studier har de senaste 25 åren bedrivits för att undersöka 

hur effektivt PMT är. Som helhet är resultaten mycket positiva. De flesta barn, ungefär två av 

tre, minskar sina problembeteenden från en klinisk nivå (med krav på behandling) till normalnivå 

15 . Den positiva utvecklingen är stabil över flera år 16 och gäller både för barnet i hemmet och i 

skolan. Bäst resultat uppnås i familjer där barnen är yngre än åtta år 17 . Effekterna av föräldraträning 

är lika stora i individuellt arrangerade insatser som i grupper av föräldrar 18 . Föräldraträning 

har i genomsnitt större effekt än skolprogram. I föräldraträning handlar det i genomsnitt om 

effektstorlekar runt .70, vilket är ungefär dubbelt så stora effekter som de mest effektiva skolprogrammen 

19 . 

Parent Management Training blir Föräldra-KOMET 

Under 2001 inledde Forsknings- och Utvecklingsenheten i Stockholms stad (FoU) diskussioner 

om ett preventivt föräldraprogram med Stockholms stads enhet för drog- och brottsprevention, 

Preventionscentrum Stockholm (Precens). Charlotte Skawonius på Precens var angelägen om att 

undersöka intresset för ett sådant program inom Stockholms socialtjänst samt att ordna en finansiering 

för en bredare implementering. Våren 2002 gjordes en intresseförfrågan till samtliga 

stadsdelar i Stockholm om att implementera ett strukturerat föräldraprogram. Omkring två 

tredjedelar av stadsdelarna visade intresse. 

Parallellt inleddes arbetet med att utveckla en manual för ”Föräldracirklar” som metoden först 

kallades. Det arbetet gjordes av två psykologstudenter, Martin Hassler och Linda Havbring, 

14 Barkley (1997). 

15 Serketich & Dumas (1996). 

16 Kazdin, Siegel & Bass (1992); Miller & Prinz (1990); Patterson, Dishion & Chamberlain (1993). 

17 Ogden (1999). 

18 Carr (2000). 

19 Carr (2000). 

8

samt Martin Forster vid FoU-enheten. Manualen inspirerades Carolyn Webster-Strattons, Gerald 

Pattersons respektive Russel Barkleys föräldraträningsmodeller. Den svenska versionen 

prövades och utvärderades hösten 2002 i en randomiserad pilotstudie 20 . Resultaten visade att 

barnen blev både mindre bråkiga och mer koncentrerade jämfört med barn i en kontrollgrupp. 

Våren 2003 beslöt Länsstyrelsen att finansiera implementeringen av KOMET till Stockholms 

stadsdelar. Projektledare var Charlotte Skawonius inom Precens. Två psykologer anställdes 

sommaren 2003 för att utbilda och handleda gruppledare, Martin Hassler, som var en av de två 

som genomfört pilotstudien, och Hanna Schwan. Hösten 2004 anställdes två nya psykologer, 

Anna Mautner och Fredrik Livheim, som ersatte de tidigare psykologerna. 

Kometprojektet inleddes med att förlägga verksamheten till två stadsdelar. Tanken var att de 

stadsdelarna skulle få extra hjälp, där också de två psykologerna skulle vara stationerade. Utifrån 

denna ”basstation” skulle de informera och hålla möten. Den lokala förankringen skulle 

sedan vandra vidare till två ytterligare stadsdelar som var med i projektet. Försöket att inplantera 

lokal kompetens genom personlig närvaro visade sig emellertid svårt att fullfölja. I övrigt har 

projektet har haft få motgångar. 

Rekrytering av gruppledare. Charlotte Skawonius gick ut med en förfrågan till samtliga barnoch 

ungdomschefer inom Stockholms stad om att delta i projektet. Personal inom stadsdelarna 

som arbetade med barn och föräldrar hade möjlighet att anmäla sitt intresse för den nya gruppledarutbildningen. 

Förutsättningen var att varje stadsdel hade två eller fler personer som kunde 

genomgå utbildningen på betald arbetstid och att det fanns intresserade föräldrar till grupperna. 

De som anmälde sig som gruppledare var främst socialsekreterare, familjebehandlare, kuratorer 

och förskollärare. 

Rekrytering av föräldrar. Stadsdelarna ansvarade själva för rekrytering av föräldrar genom 

bland annat information i lokalblad, förskolor, skolor och fritidshem och till socialtjänstens klienter. 

Inspirations- och informationsmöten samt en artikel i en av Stockholms största dagstidningar 

underlättade rekryteringen till föräldragrupperna. Anmälningar från intresserade föräldrar 

kom således in både till Precens hemsida och till respektive stadsdel. Att administrera anmälningar 

lokalt visade sig fungera bäst. Tanken var att ge stadsdelarna fria händer i rekryteringen; 

några stadsdelar ville kanske rikta sin rekrytering mot vissa föräldragrupper medan andra ville 

gå ut mer generellt. Det var viktigt att stadsdelsförvaltningarna fick möjlighet att själva avgöra 

hur de ville använda föräldragrupperna. 

Utbildning av gruppledare. Gruppledarutbildningen som startade hösten 2003 omfattade sju 

stadsdelar och 30 gruppledare påbörjade utbildningen. Våren 2004 genomfördes den andra utbildningsomgången 

med ytterligare 30 gruppledare, hösten 2004 den tredje med 25 gruppledare 

och våren 2005 startade den fjärde utbildningsomgången med 14 gruppledare och 13 handledare. 

I och med det har cirka 100 gruppledare utbildats som representerar 17 av 18 stadsdelar. 

Sammantaget har föräldrar till ungefär 550 barn deltagit i KOMET. 

Gruppledarutbildningen omfattade till en början tre och en halv dag samt åtta handledningstillfällen 

under ett år 21 . För att bli certifierad KOMET-gruppledare krävs ledning av två föräldragrupper 

samt 80 procent närvaro på varje delmoment. Ett syfte med gruppledarutbildningen är 

att lägga grunden till en kvalitetssäkring av programmet. Detta görs dels med en teoretisk introduktion 

i grundläggande inlärningspsykologi och beteendeprinciper, dels genom handledning. I 

handledningen får gruppledarna stöd i att verka inom programmets ramar, det vill säga programtrohet. 

Även om KOMET är ett strukturerat manualbaserat föräldraträningsprogram som 

20 

Hassler & Havbring (2003). 

21 

I dag har ytterligare två handledningstillfällen lagts till i utbildningen. 

9

vägleds av vissa principer finns det ett spelrum för individuella modifieringar i genomförandet. 

En förutsättning för detta är att gruppledarna förstår de teoretiska principerna bakom programmet 

samt får möjlighet till både modellinlärning och praktisk övning. Gruppledarutbildningen 

liknar föräldraträningsprogrammet i den mening att deltagarna rollspelar och söker lösningar på 

kritiska situationer som kan uppstå. Beteendeprinciper illustreras med fallexempel och diskuteras 

utifrån ett lösningsfokuserat synsätt. 

Utbildning av handledare. För att ytterligare förankra kompetensen inom stadsdelsförvaltningarna 

och möta behovet av att kunna handleda ytterligare gruppledare framgent påbörjades 

våren 2004 en handledarutbildning för nio utbildade gruppledare. Handledarutbildningen 

sträcker sig över ett år och omfattar 20 halvdagar i kognitiv beteendeterapi (KBT). Främst berörs 

KBT-färdigheter som är relevanta för föräldraträning. Exempel på moment är beteendeanalys, 

målformulering, rollspel, hemuppgifter och stresshantering. I utbildningen ingår även 

sex handledarseminarier där mer specifika handledarfärdigheter lärs ut. 

Programmet Föräldra-KOMET 

Från att först ha kallats PMT, sedan Föräldracirklar, fick programmet sitt nuvarande namn våren 

2004: Föräldra-KOMET, där KOMET står för KOmmunikationsMETod. KOMET är ett manualbaserat 

föräldraträningsprogram som vänder sig till föräldrar med bråkiga och trotsiga barn för 

i huvudsak åldrarna tre till nio år. Fokus ligger på att bryta negativa beteendemönster genom att 

förstärka det som barnet gör bra. Större delen av programmet ägnas åt att öka barnets positiva 

beteenden genom uppmärksamhet och beröm. 

Föräldragrupperna leds av två gruppledare och består av föräldrar till ca sex barn. Gruppen träffas 

en gång i veckan vid elva tillfällen. Varje träff varar två och en halv timme. Båda föräldrarna 

eller bara den ena kan delta i programmet. De elva träffarna har olika fokus: 

1: Lek och umgänge 

2: Förberedelse, uppmaning och beröm 

3: Förberedelse, uppmaning och beröm fortsättning 

4: Poängsystemet Ormen 

5: Uppföljning av poängsystemet Ormen 

6: Individuell träff med eller utan förskollärare/lärare 

7: Ignorera/Avleda 

8: Regler och konsekvenser hemma 

9: Regler och konsekvenser utanför hemmet 

10: Problemlösning 

11: Att förebygga framtida problem 

Syftet med träffarna 1 till och med 6 är att förbättra relationen och samspelet mellan förälder 

och barn. Genom att vägleda föräldern att hitta beteenden att uppmuntra och belöna är det lättare 

för barnet att samarbeta. Exempel på färdigheter som tidigt presenteras i programmet är förberedelse, 

uppmaning och beröm. Föräldrarna övar sig i att vara tydliga och konsekventa i situationer 

som ofta leder till trots och bråk; exempelvis övergången från att barnet tittar på TV till 

att det är dags att gå och lägga sig. Metoder för gränssättning introduceras inte förrän i slutet av 

programmet när förtroendet mellan föräldrar och barn har byggts upp (träff 7–9). Att tidigt introducera 

gränssättningsmetoder kan leda till att negativa mönster förstärks i familjen i stället 

för att brytas. 

Programmet är uppbyggt kring videovinjetter, rollspel, hemuppgifter och skriftligt material till 

föräldrarna. Hemuppgifterna är en central del i programmet. Föräldrar får hemuppgifter efter 

10

varje tillfälle och varje ny träff inleds med en noggrann genomgång av dessa uppgifter. I videovinjetterna 

får föräldrarna ta del av iscensatta vardagssituationer mellan föräldrar och barn. 

Vinjetterna diskuteras och problematiseras i föräldragruppen. I rollspelen får föräldrarna tillfälle 

att träna på de färdigheter och förhållningssätt de lärt sig under programmet. Ett skriftligt material 

som föräldrarna tilldelas sammanfattar viktiga principer i programmet och ger tips på hur 

föräldrarna kan genomföra hemuppgifterna. I programmet ingår även material som ska underlätta 

införandet av belöningssystem, såsom en inplastad spelplansch (”Ormen”), diverse kort, 

klistermärken och diplom. 

Programmet har utvecklats vidare från den första versionen som testades i pilotstudien hösten 

2002. Utvecklingsarbetet har både skett genom forskning och genom erfarenheter från de första 

utbildningsomgångarna. Bland annat har användarnas synpunkter samlats in varje termin. Manualen 

har reviderats kontinuerligt och finns sedan våren 2005 i en tryckt version 22 . 

Forskning om KOMET – Kometstudien 

KOMET skiljer sig från många andra svenska föräldrastödsprogram genom att från start ha haft 

ett starkt forskningsstöd. Programmet utvecklades med inspiration från bevisat effektiva föräldraprogram 

i USA, dess första version utvärderades i en randomiserad kontrollerad pilotstudie 

och fortsättningsvis har forskning varit en väsentlig del i dess utveckling. Utöver pilotstudien 

finns fyra publicerade delstudier och två pågående utvärderingar. 

Den första av de fyra publicerade studierna undersökte i vilken utsträckning programmets manual 

och målsättning följs 23 . Information om detta inhämtades från både gruppledare och föräldrar. 

Resultaten visar att gruppledarna följde manualen och att föräldrarna lyckades ganska väl 

med hemuppgifterna. Betydelsen av hemuppgifter som föräldrar får mellan varje träff framkom; 

ju flera som gjorts desto bättre. Hur väl hemuppgifterna följts upp av gruppledarna var relaterat 

till minskningen av barnens problembeteenden. Denna studie av programtrohet är så vitt känt 

den första i sitt slag i Sverige. Den andra och tredje studien undersökte de psykometriska egenskaperna 

hos en datainsamlingsmetod från USA som kallas Parent Daily Report (PDR) 24 . PDR 

innebär att föräldrar rings upp på telefon under en rad dagar och får besvara en rad strukturerade 

frågor om deras barns beteenden. Undersökningarna visade att PDR är ett billigt sätt få tillförlitlig 

information om barns normbrytande beteenden. Den fjärde studien 25 utvärderade en delgrupp 

KOMET-föräldrar som har jämförts med en grupp föräldrar som fick en kortare version 

av programmet och en kontrollgrupp föräldrar som inte fick någon insats (del av den första randomiserade 

studien beskriven nedan). Resultaten efter tre månader var mycket positiva för de 

föräldrar som deltagit i KOMET-programmet. 

De två pågående utvärderingarna är båda randomiserat kontrollerade. Den första av de två startade 

med en förstudie hösten 2004 och jämför föräldrar och barn i KOMET, en heldagsutbildning 

i KOMET-metoden (kallas Korta Komet) och en grupp som fått vänta att få delta i KO- 

MET under en termin (väntelista). Familjerna lottas (randomiseras) till dessa alternativ efter att 

de informerats om och samtyckt till att medverka i utvärderingen. Information samlas in om 

barnen före randomiseringen, efter sex månader och efter ytterligare sex månader. Utvärderingen 

genomförs som ett avhandlingsarbete av psykolog Åsa Kling och beräknas vara färdig årsskiftet 

våren 2007. Den andra utvärderingen startade våren 2005 och jämför barn vars lärare fått 

fortbildning i lärar-KOMET med de där både lärare och föräldrar genomgått respektive version 

22 Hassler Hallstedt, Schwan & Forster (2005). 

23 Hugosson (2004). 

24 Crona Nordmark (2004); Langkjaer (2004). 

25 Dahlman & von Otter (2005). 

11

av KOMET. Lärar-KOMET har befunnits vara effektiv i en randomiserad kontrollerad utvärdering 

26 . Denna studie genomförs av Martin Karlberg vid institutionen för lärarutbildning i Uppsala 

och beräknas vara färdig under 2007. 

Syfte 

Syftet med denna utvärdering är att dels att få information om vilka föräldrar som väljer att delta 

i KOMET och hur de upplever KOMET, dels att få ett underlag för en eventuell fortsatt utveckling 

av KOMET. Följande frågeställningar undersöks: 

1. Hur rekryteras föräldrarna till KOMET? 

2. Vilka föräldrar deltar i KOMET och vilka problem har deras barn? 

3. Hur många föräldrar fullföljer KOMET? 

4. Hur uppfattar föräldrarna KOMET? 

26 Forster, Sundell, Melin, Morris & Karlberg (2005). 

12

Undersökningsgrupp 

UNDERSÖKNINGEN 

Hösten 2004 startade den tredje utbildningsomgången av föräldrastödsprogrammet KOMET. 

Vid kursstart och kursavslutning ombads samtliga föräldrar att besvara en anonym enkät om 

bland annat social bakgrund och motiv att delta i KOMET-kursen. Denna undersökning är av 

typen inomgruppsdesign med för- och eftermätning. Undersökningen kan klassas som en form 

av verksamhetsutvärdering. Forskningsfrågor om programmets effektivitet med mera besvaras 

med hjälp av den randomiserade kontrollerade studie som parallellt genomförs vid FoUenheten. 

Procedur 

För att besvara frågorna under rubriken syfte konstruerades en enkät (bilaga 1) för att registrera 

föräldrarnas bakgrund (t ex utbildningsnivå, sätt de kommit i kontakt med KOMET) och barnens 

situation. För det senare användes fem frågor från ett instrument som på svenska heter 

”Styrkor och svårigheter” (SDQ) 27 . SDQ registrerar bland annat barnets problematik i familjen, 

med kamrater, i skolarbete och vid fritidsaktiviteter. Föräldrarna fick också skatta i vilken utsträckning 

svårigheterna blev en belastning för föräldern eller för familjen som helhet. Frågorna 

besvarades med hjälp av en fyrgradig Lickertskala som sträcker sig från Nej inte alls till Ja, 

mycket. Dessa frågor ställdes även vid eftermätningen och fungerar således som ett enklare utfallsmått 

på i vilken utsträckning föräldrarna upplevde en förändring hos barnet. SDQ-skalan är 

ett instrument som används flitigt som screeninginstrument i samband med utagerande problematik. 

Det finns översatt till ett femtiotal språk. Svensk översättning gjordes 1996. De 

psykometriska egenskaperna för den svenska versionen är goda, speciellt när det gäller användbarhet 

och validitet 28 . 

Enkäten för eftermätning (bilaga 3) innehöll viss bakgrundsinformation för att möjliggöra att 

för- och eftermätningsenkäterna skulle kunna kopplas samman. Dessutom fanns frågor om hur 

nöjda föräldrarna var med kursen, exempelvis ”Kan du rekommendera KOMET till andra föräldrar?”. 

En del av dessa frågor var hämtade från ”Family Satisfaction Survey” 29 . Genomgående 

användes fyrgradiga skalor med alternativ från Ja absolut till Nej, absolut inte. Föräldrarna 

fick även frågor om vad de tyckte om de olika delmomenten i kursen. 

Distribuering av enkäter. Tolv kompletta enkäter (bilaga 1) med instruktioner till föräldrarna 

trycktes upp till varje grupp. Svarskuvert samt instruktioner till gruppledarna bifogades (bilaga 

2). Tanken var att låta föräldrarna fylla i enkäten under pausen den första träffen. Detta 

”förmätningspaket” skickades tillsammans med övrigt kursmaterial till alla redan utbildade föräldragruppsledare 

och de föräldragruppsledare som påbörjade sin utbildning hösten 2004. 

Eftermätning skedde på samma sätt som vid förmätningen. Gruppledare som var sena med föreller 

eftermätning påmindes skriftligen eller per telefon. 

27 Goodman (1997). 

28 Smedje, Broman, Hetta & von Knorring (1999); Malmberg, Rydell & Smedje (2003). 

29 Lubrecht (1992). 

13

Etik 

Alla enkäter var avidentifierade. Föräldrarna skrev inga namn på formulären utan uppgav endast 

namnen på sina gruppledare. För- och eftermätningsformulären kunde kopplas ihop med hjälp 

av gruppledarnas namn och bakgrundsvariabler. Vid mättillfällena fick föräldrarna svarskuvert 

som de kunde klistra igen. Detta för att garantera anonymitet gentemot gruppledarna. Tiden för 

att fylla i enkäten var cirka tio minuter, vilket gjorde att oavsett om man utnyttjade pausen eller 

inte togs minimal tid i anspråk från arbetet i kursen. 

14

VILKA VAR FÖRÄLDRARNA OCH BARNEN 

Resultaten baseras på svar från 185 familjer, bestående av 211 föräldrar som deltagit i 37 grupper 

i 14 av Stockholms stadsdelar. I genomsnitt bestod grupperna av 5,7 föräldrar med en variation 

mellan tre och tio (median =7). Oftast har ett barn per familj stått i fokus, men i åtta familjer 

har två eller tre syskon varit orsak att familjen börjat föräldrakursen. För att underlätta analyserna 

kommer fortsättningsvis de 185 familjerna att användas som analysenhet. Det finns ett 

visst mindre bortfall av svar på några frågor. 

Rekryteringssätt 

Föräldrarna hade huvudsakligen fått kunskap om KOMET genom tips från förskola eller grundskola 

(65%) 29 . I övrigt hade de fått kunskap genom tips från socialtjänsten (15%), från tidningsannons 

(11%), från släkting eller vän (12%) eller massmedia (8%). Att flera föräldrar fått vetskap 

om KOMET via tidningsannonser beror på annonsering efter deltagare i den randomiserade 

studie som pågick parallellt. Att nästan var tionde fått kunskap om KOMET genom massmedia 

kan förklaras av att programmet behandlats i ett par tidningsartiklar och radioprogram. 

Andra sätt var genom informationsbrev från stadsdelsförvaltningen (3%) och information från 

BVC (3%). Dessutom uppgav enstaka föräldrar att informationen kom från BUP, arbetsplatsen, 

internet (samtliga n = 2), familjecentral, föräldrarådgivning, öppen förskola och lapp uppsatt på 

ICA (samtliga n = 1). 

Deltagare 

Oftast deltog endast mamman i föräldragruppen (73%). Näst vanligast var att både mamma och 

pappa deltog (14%) och som tredje alternativ endast pappan (11%). I tre fall var det andra än de 

biologiska föräldrarna, till exempel styvförälder eller mormor som medverkade i kursen (2%). 

Resultaten visar att föräldrarna i stort sett utgör ett tvärsnitt av Stockholms befolkning. 

Föräldrarnas ålder. Mammorna (oberoende av om de deltog i KOMET eller inte) var mellan 

24 och 58 år (M = 37,4 år, SD = 5,9), och papporna mellan 28 och 59 år (M = 40,1 år, SD = 6,3). 

De flesta deltagare var mellan 30 och 49 år (tabell 1) Föräldrarnas relativt höga ålder motsvarar 

åldersfördelningen på föräldrar i Stockholm. 

Tabell 1. Föräldrarnas ålder 

Mamma 

Pappa 

(N = 162) 

(N = 111) 

– 29 8 4 

30 – 39 60 46 

40 – 49 31 41 

50 – 2 9 

29 Eftersom några föräldrar angett flera parallella informationskällor blir summan mer än 100 procent. 

15

Motivation att delta i KOMET. Mammorna (eller motsvarande) som deltog var i allmänhet 

mycket motiverade, medan papporna var något mindre motiverade (tabell 2). 

Tabell 2. Föräldrarnas motivation att delta i KOMET (%) 

Mamma 

(N = 154) 

16 

Pappa 

(N = 41) 

Mycket motiverad 82 63 

Ganska motiverad 17 24 

Lite motiverad 1 10 

Inte alls motiverad 0 3 

Social bakgrund 

Föräldrarnas födelseland. Andelen stockholmsbarn med utländsk bakgrund är 27 procent 30. 

Av de 168 mammor som lämnat uppgift om etniskt ursprung i KOMET var 75 procent födda i 

Sverige och av de 112 papporna 68 procent. En liten andel var födda i Norden (2%), medan 23 

respektive 30 procent var födda utanför Norden. I 36 procent av familjerna fanns det minst en 

förälder som var född utom Sverige. 

Föräldrarnas utbildning. I Stockholm har 13 procent av kvinnor och män högst grundskoleutbildning 

(eller motsvarande) och 38 procent gymnasieutbildning 30. Bland KOMETföräldrarna 

hade 10 procent av mammorna och 12 procent av papporna grundskoleutbildning 

och 46 respektive 44 procent högst gymnasieutbildning (tabell 3). 

Tabell 3. Föräldrarnas högsta utbildningsbakgrund (%) 

Mamma 

(N = 168) 

Pappa 

(N = 112) 

Grundskola, folkskola eller motsvarande 10 12 

Gymnasium, yrkesskola 46 44 

Högskola / universitet 3 år eller mindre 18 12 

Högskola / universitet mer än 3 år 26 29 

Annat 0 3 

Föräldrarnas civilstånd. Det vanligaste var att barnet bodde tillsammans med båda föräldrar 

(61%). Motsvarande andel för barn i åldrarna 0–17 år i hela Stockholm var 71 procent år 2003 30 . 

Vidare bodde barnet bland KOMET-föräldrarna endast hos mamman i 20 procent av fallen och 

endast hos pappan i tre procent av fallen. Växelvis boende hos mamma och pappa förekom i 16 

procent av fallen. 

Syskon i familjen. I ungefär hälften av familjerna (48%) var barnet med problem det äldsta i 

syskonskaran. I 87 procent av familjerna fanns det minst ett syskon. Det motsvarar situationen i 

Stockholm generellt sett, där det genomsnittliga antalet barn i åldrarna 0–21 år var 1,7 per familj 

år 2003 31 . . 

30 http://www.usk.stockholm.se/Internet/omrfakta/omrfakta.asp?omrade=t0&typ=total 

31 http://www.scb.se/statistik/LE/LEO102/2004M12/Komuppgifter_2004_2.xls

Familjernas stöd från vänner och släktingar. Familjerna kännetecknades av varierande stöd 

från släkt och vänner (tabell 4). Ungefär hälften beskrev att de fick bra eller mycket bra stöd 

från vänner och släktingar. 

Barnen 

Tabell 4. Familjernas stöd från det informella nätverket (N = 179) 

Hur ofta träffar ni vänner och släkt? (%) 

Varje dag 5 

Varje vecka 52 

Varje månad 37 

Varje halvår 5 

Ännu mer sällan 2 

Vilket stöd har du från vänner eller släktingar? (%) 

Mycket bra stöd 21 

Bra stöd 28 

Varken bra eller dåligt stöd 28 

Dåligt stöd 18 

Mycket dåligt stöd 5 

Ålder. Föräldrarnas barn var relativt jämnt fördelade på åldrarna tre till 10 år medan färre var 

11 respektive 12 år (tabell 5). I fyra fall hade föräldrarna problem med ett syskonpar. Av barnen 

var 34 procent i förskoleåldern (3–5 år), 50 procent gick i lågstadiet (6–9 år) och i 16 procent av 

fallen i mellanstadiet (10–12 år). 

Tabell 5. Barnens ålder (%) 

Flickor Pojkar Totalt 

Ålder (år) 

(N = 66) (N = 119) (N = 185) 

3 8 8 7,7 

4 20 14 15,9 

5 8 12 10,9 

6 8 15 12,6 

7 17 14 15,3 

8 11 14 13,1 

9 9 8 8,2 

10 15 11 12,6 

11 2 3 2,2 

12 2 2 1,6 

Kön. Av barnen var 65 procent pojkar och 35 procent flickor. 

Neuropsykiatriska diagnoser. De flesta av barnen hade inte någon neuropsykiatrisk diagnos 

(87%), åtta procent var under utredning och fyra procent hade en sådan diagnos. Tre procent av 

barnen medicinerades. Av barnen i lågstadiet hade 17 procent lässvårigheter och bland dem i 

mellanstadiet 11 procent. 

17

Problematik. Av föräldrarna uppgav 31 procent att deras barn inte hade några problem med 

känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens med andra människor. Små problem 

hade 36 procent, 23 procent hade klara svårigheter och 10 procent allvarliga svårigheter. 

Föräldrarna som uppgav att barnen inte hade några direkta beteendeproblem var jämnt fördelade 

över de 37 grupperna. Endast i en grupp uppgav ingen förälder att deras barn hade problem. 

Föräldrar som uppgav att deras barn hade problem fanns i samtliga stadsdelar. 

Enligt föräldrarna hade svårigheterna funnits i högst en månad i 31 procent av fallen, mellan en 

och fem månader i fyra procent, sex till 12 månader i tio procent och övriga (55%) i mer än ett 

år. 

I de flesta fall oroades inte barnen av sina svårigheter (54%) eller endast lite grann (29%). Endast 

17 procent oroades mycket. Det fanns ett tydligt samband mellan problemens allvar och hur 

länge de förekommit, liksom mellan problemens allvar och om barnen oroade sig eller inte 32 . 

Barnets beteendeproblem orsakade i ungefär hälften av fallen stora eller mycket stora svårigheter 

i familjerna (tabell 6). 

Tabell 6. Den belastning som barnets svårigheter orsakar familjen som helhet 

Ingen 32 

Bara lite 20 

Ganska mycket 31 

Mycket 17 

Det område där barnens svårigheter orsakade mest problem var i hemmet, där knappt hälften 

(42%) upplevde stora eller mycket stora problem (tabell 7). 

Tabell 7. Barnets svårigheter inom olika områden (%) 

Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande 

områden? 

Inte alls Bara lite Ganska 

mycket 

Mycket 

I familjen 37 21 31 11 

Med kamrater 54 27 16 4 

Skolarbete 33 

54 21 16 8 

Fritidsaktiviteter 62 25 10 4 

Om barnets problem i tabell 7 tilldelas numeriska värden (inga problem=1, små problem=2 

osv.) var den genomsnittliga problemsumman 7,0 (SD = 3,0) med en variation mellan fyra och 

15. Eftersom den maximala problempoängen är 16 betyder det att barnen i genomsnitt snarare 

hade mindre problem än större. 

Pojkar hade större fritidsproblem (M = 1,7) än flickor (M = 1,3) 34 . Skolproblem var också vanligare 

bland pojkar (M = 1,8) än bland flickor (M = 1,3) 35 . Däremot fanns det inte någon skillnad 

mellan könen eller åldersgrupperna i omfattningen av problem totalt sett. 

32 r (185) = .72 resp. .60 (båda p < .0001). 

33 Baserat på de 122 barn som var sex år eller äldre. 

18

För att öka kunskapen om vad som kännetecknade barn med allvarligare problem användes en 

statistisk metod som kallas stegvis regressionsanalys. Fördelen med den metoden är att den utan 

teoretiska reservationer identifierar den uppsättning av de undersökta förklaringsvariablerna (s k 

prediktorer) som bäst kan förklara ett visst utfall. Nackdelen är att resultaten inte säger något om 

ifall de identifierade prediktorerna är viktiga i verkligheten. Stegvis regressionsanalys fungerar 

därför främst som en metod för att skapa hypoteser för teoriutveckling. Sammanlagt användes 

18 prediktorer som handlade om bostadsortens sociala utsatthet 36 , föräldrars motivation att delta, 

familjeförhållanden 37 , barnets ålder, kön och problem. I analysen har endast de variabler medtagits 

som kunnat öka förklaringsgraden (variansen) med minst en procent. 

Resultaten (tabell 8) visar att barnen hade större problem när de diagnostiserats för en neuropsykiatrisk 

problematik, föräldrarna inte sammanbodde, barnet var en flicka, flera föräldrar 

medverkade i kursen och föräldrarna tipsats om KOMET av släktingar. Upplevt stöd från vänner 

och släktingar och stadsdelens sociala belastning var således inte relaterat till förekomsten 

av problem. 

Tabell 8. Stegvis regressionsanalys för att förklara större problem hos barnen (N = 176) 

Enskild Total R 2 

B p 

Barnet har en diagnos (0=nej, 1=ja) 20,6 20,6 .31 .001 

Föräldrar sammanboende (0=nej, 1=ja) 4,4 25,0 -.33 .001 

Barnets kön (flicka=0, pojke=1) 3,6 28,6 -.25 .002 

Antal föräldrar som medverkade 1,6 30,2 .12 .101 

Tips från släktingar att delta (0=nej, 1=ja) 1,5 31,7 .12 .107 

34 F(5,180) = 10,04, p < .002 

35 Avser endast de 119 skolbarnen; F(1,118) = 5,32, p < .02 

36 Denna har mätts med hjälp av indexet för social tyngd i Stockholms fördelningsnycklar. Indexet är konstruerat med 

hjälp av följande information (avser år 2004): Utländska medborgare i åldern 0 till 19 år under perioden 2000 –2002 

(vikt 17.5%), ensamstående föräldrar med barn i åldern 0 till 17 år och med en årsinkomst under 120 000 under perioden 

1999 – 2001 (vikt 28%), sammanboende med barn 0 till 17 år och en sammanlagd årsinkomst under 160 000 

under perioden 1999 – 2001 (vikt 7%), sjukpenningförsäkrade 35 till 64 år med mer än 14 sjukdagar anmälda till 

försäkringskassan under perioden 2000 – 2002 (vikt 17,5%), ungdomar 15 till 20 år som åtalats eller fått åtalsunderlåtelse 

för brott enligt brottsbalken eller narkotikastrafflagen under perioden 1997 – 2001 (vikt 15%) samt elever utan 

betyg i ämnena matematik, svenska/svenska-2 och engelska under perioden 2001 – 2003 (vikt 15%). Stadens genomsnitt 

är 100. 

37 Civilstånd, invandrarskap, föräldrars ålder och utbildning. 

19 

R 2

Avhopp 

UTFALL OCH UPPLEVELSER 

Av de 185 familjer som började KOMET kom 163 att fullfölja kursen. Det betyder att 22 hoppat 

av kursen, vilket motsvarar 12 procent. Av de avhoppade föräldrarna har 12 intervjuats om skälet 

till avhopp. Angivna motiv är sjukdom (n = 3), svårt att ordna barnvakt (n = 3), skilsmässa (n 

= 2), dödsfall i familjen (n = 2) och problem med tiderna på grund av nytt arbete (n = 1). En 

pappa slutade efter den första gången eftersom familjen erbjöds behandlingsprogram på BUP. 

För övriga tio saknas information om orsak till avhoppet. 

De som hoppade av kursen hade något oftare än de som fullföljde anmält sig till KOMET efter 

att ha läst om KOMET i tidningsartiklar 38 . I övrigt fanns inte någon skillnad i hur de som hoppade 

av respektive fullföljde hade rekryterats. 

För att öka kunskapen om varför föräldrar hoppat av kursen användes stegvis regressionsanalys. 

Sammanlagt användes 27 prediktorer som handlade om bostadsortens sociala utsatthet, föräldrars 

motivation att delta, familjeförhållanden 39 , barnets ålder, kön och problem. I analysen har 

endast de variabler medtagits som kunnat öka förklaringsgraden (variansen) med minst en procent. 

Försöket att förklara vilka som hoppat av (jämfört med dem som fullföljt kursen) lyckades 

dåligt (tabell 9); endast åtta procent av variansen (R 2 ) kunde förklaras (tabell 8). Gruppen som 

hoppat av kännetecknas av att familjen kom från en socialt mer stabil stadsdel, en förälder hade 

påbörjat kursen (i stället för båda), föräldrarna hade högre utbildning samt familjen hade invandrarbakgrund. 

Prediktorer som inte kunde förklara avhoppen var bland annat barnets ålder, 

kön och problematik samt om föräldrarna var sammanboende eller inte. 

Tabell 9. Stegvis regressionsanalys för att förklara föräldrars avhopp (N = 185) 

Enskild R 2 Total R 2 

B p 

Stadsdelens sociala belastning 3,0 3,0 -.27 .002 

Antal föräldrar som medverkade 2,8 5,8 -.17 .024 

Föräldrars utbildning (1=låg, 4=hög) 1,3 7,1 .17 .035 

Invandrarbakgrund (0=nej, 1=ja) 1,2 8,3 -.13 .100 

Av de 163 familjer som fullföljt programmet har 142 besvarat uppföljningsenkäten, vilket motsvarar 

en svarsfrekvens på 87 procent. De fortsatta analyserna baseras på svaren från dessa 142 

familjer. 

Närvaro 

Föräldrarna hade i genomsnitt deltagit i 9,7 av elva träffar (88%). En tredjedel hade medverkat 

vid samtliga tillfällen, 30 procent hade varit borta en gång, 21 procent två gånger, 11 procent tre 

gånger och övriga sex procent hade mellan fyra och sju frånvarotillfällen. Frånvaron var relativt 

jämnt fördelad över de olika tillfällena med undantag av tillfälle åtta som rörde att sätta gränser 

(frånvaro 24%) och tillfälle tio som handlade om problemlösning (frånvaro 26%). 

38 2 

? (1) = 4,39, p

Stegvis regressionsanalys visar att frånvaron var lägre bland föräldrar som gjort hemuppgifterna, 

övat inför varandra på gruppträffarna, när barnet hade större problem, när barnets problematik 

upplevdes som en mindre belastning, när föräldrarna upplevde att de förstod de metoder som 

lärdes ut, när de var tillfreds med utfallet av KOMET 40 samt när tempot upplevdes som lagom 

(tabell 10). 

Tabell 10. Stegvis regressionsanalys för närvaron på träffarna (N = 142) 


B p 

Har gjort hemuppgifterna 7,7 7,7 .21 .023 

Har övat inför varandra på träffarna 3,0 10,7 .19 .032 

Barnets totalproblematik 2,5 13,2 .33 .015 

Den belastning barnets problematik orsakar 2,1 15,3 -.22 .091 

Utbildningens tempo var bra (0=nej, 1=ja) 1,9 17,2 .09 .129 

Tillfreds med utfallet av KOMET 1,7 18,9 .12 .154 

Förstod metoderna som användes 1,8 20,7 .11 .145 

Föräldrars upplevelser av KOMET 

Upplevelser av olika moment. Föräldrarna skattade genomgående KOMETs olika moment 

mycket högt (tabell 11). Det som skattades relativt sett lägst var gränssättning (79% betraktade 

det momentet som bra eller mycket bra). 

Tabell 11. Föräldrarnas upplevelser av olika moment i KOMET (%) (N = 142) 

Mycket Ganska Ganska Mycket 

bra bra dåligt dåligt 

Förberedelse – uppmaning – beröm 85 14 1 0 

Lekstund med barnen 82 18 0 1 

Uppmärksamhetsprincipen 78 21 1 0 

Poängsystemet Ormen 63 34 2 1 

Förebygga framtida beteendeproblem 52 41 6 1 

Problemlösningsmetod 42 50 5 3 

Sätta gränser (minuspoäng, time-out) 29 50 18 3 

Ytterligare frågor om kursen visar att de flesta delar uppfattades som mycket bra (tabell 12). Det 

som skattades som bäst var att ha fått träffa andra föräldrar i samma situation som de själva. Det 

som förefaller ha fungerat sämst var övningar inför varandra samt videoexemplen. 

Ingen förälder tyckte att det varit för många föräldrar i gruppen, en dryg femtedel (22%) tyckte 

det varit för få och övriga att antalet varit lagom. När det gäller tempot i presentationerna tyckte 

78 procent att det var lagom och övriga att det gick för långsamt. Ingen tyckte att tempot hade 

varit för högt. Tiden på dagen som träffarna skett var bra enligt de flesta (60%), delvis bra enligt 

en dryg tredjedel (35%) och dålig enligt fem procent av föräldrarna. 

40 

I form av det genomsnittliga värdet på sex utvärderingsfrågor (se tabell 13). 

21 

R 2

Tabell 12. Föräldrarnas upplevelser av KOMETs innehåll (%) (N = 142) 

Hur väl stämmer följande påståenden 

Mycket Ganska Lite Inte alls 

bra bra grann 

Positivt att träffa föräldrar i samma situation 94 5 1 0 

Jag förstod de metoder som lärdes ut 75 25 0 0 

Innehållet i KOMET var bra 85 14 1 0 

Gruppledarna förstod mina problem 82 17 1 1 

Gruppledarna var duktiga på att förklara 80 19 1 0 

Jag har gjort hemuppgifterna 41 51 7 1 

Det skriftliga materialet var lätt att läsa 58 36 4 2 

Tillräckligt tid åt att tala om egna problem 57 29 12 2 

Tillräckligt med tid till diskussioner 54 27 18 1 

Videoexemplen var lärorika 26 39 30 5 

Vi har övat inför varandra under träffarna 29 27 31 13 

KOMETs effektivitet. Den stora majoriteten av föräldrarna som fullföljt utbildningen beskrev 

metoden som mycket eller ganska bra (tabell 12). En mindre grupp av föräldrarna gav uttryck 

för missnöje. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att 13 procent av föräldrarna 

som fullföljt kursen inte besvarat frågorna vid uppföljningen. Om många bland dem undvek att 

besvara enkäten på grund av att de var missnöjda med KOMET är resultatet missvisande. Med 

det i minnet var det exempelvis endast en förälder som inte trodde att han/hon kunde rekommendera 

KOMET till andra föräldrar. Alla andra svarade ja absolut eller ja troligen på den frågan. 

Så när som med några procents undantag ansåg föräldrarna också att KOMET hjälpt deras 

barn och familjen. Det var något färre som instämde i att de själva blivit säkrare i föräldrarollen. 

Ett annat sätt att beskriva föräldrarnas tillfredsställelse med kursen är att tilldela svaren på de 

sex frågorna i tabell 13 ett numeriskt värde och sedan summera dem. Om mycket bra får värde 

4, ganska bra värde 3 och så vidare, kan den genomsnittliga summan på de sex frågorna variera 

mellan fyra och 24. I genomsnitt var föräldrarnas omdöme 20,3 med en variation mellan nio och 

24 (median = 18). Det handlar således om föräldrar som är påtagligt tillfreds. 

Några citat åskådliggör föräldrarnas upplevelser: 

”Hursomhelst känns föräldrautbildningen efter fyra träffar och fyra veckor med mina 

två barn som en härlig utvecklingsmöjlighet. Jag är klart optimistisk och märker varje 

dag att det går bättre och bättre, framförallt med sonen, som ju var själva anledningen 

att jag i förtvivlan anmälde mig i höstas. Nu är han en solstråle som njuter av att 

klara sina uppdrag och sätta in stjärnor i ormen. Även storasyster är med på sin orm. 

Hela familjens energi har bytts i en mer positiv och glad anda.” 

”Pelle har börjat berömma alla jättemycket, både lillebror och oss vuxna, det är så 

mysig stämning när man ger så mycket uppmuntran och positiva signaler till varandra.” 

”Själva gränssättningsdelen tycker jag har inneburit ett mycket bra och effektivt instrument. 

En mycket bättre grej än att höja rösten och skrika åt ungarna som jag tidigare 

ibland gjort.” 

22

Tabell 13. Föräldrarnas upplevelser av KOMETs effektivitet (%) (N = 142) 

Ja absolut / 

Mycket 

bra 

Ja delvis / 

Ganska 

bra 

I liten 

omfattning 

/ Ganska 

dåligt 

Inte alls / 

Mycket 

dåligt 

Rekommendera KOMET till andra 93 6 1 0 

KOMET har hjälpt barnet 50 48 2 0 

KOMET har hjälpt familjen i den 

dagliga tillvaron 

46 48 6 1 

KOMET var effektiv för familjen 41 45 13 1 

Har blivit säkrare i föräldrarollen 35 51 15 0 

KOMET har förändrat familjens sätt 

att fungera 

29 65 5 1 

”Sammanfattningsvis tycker jag att utbildningen har varit mycket givande för stämningen 

i vår familj. Dock, barnens mamma är klart negativ och nedvärderande till de 

metoder jag lärt mig. Det har ibland känts svårt. Också detta att jag har barnen bara 

varannan vecka 41 , vilket har gjort att jag varannan gång inte kunnat genomföra hemuppgifterna 

direkt. Min livlige sons och min relation har avsevärt förbättrats. Mitt 

ilskna frustrerade humör visar sig mycket mer sällan. Gruppdynamiken i föräldragruppen 

växte sig starkare för varje träff och stärkte. Min son går det bra för, även 

om vissa problem kvarstår. På dagis är de lyriska över honom. Han har blivit duktigare 

på att hjälpa till med att duka ut, ta på sig kläder, inte gnälla för pyjamaspåtagning. 

Mer kelig och ömsint också. Mycket trevligt för en tidigare orolig pappa. Skulle 

önska en fortsättning på kursen nästa höst, för fördjupning av innehållet – inte massa 

nytt, samma saker – så att det kan få sätta sig i sinnet ordentligt. Tack för att ni möjliggjorde 

PMT-projektet för oss!” 

”Jag är mycket tacksam över föräldracirklarna. Det lägger grunden för hela Pelles 

liv. Jag använder detta nästan varje dag. Han kommer göra likadant när han får 

barn.” 

Stegvis regressionsanalys identifierade endast en prediktor som statistiskt relaterad till föräldrarnas 

summerade tillfredsställelse med KOMERT; föräldrarna var mer tillfreds när barnets 

problem varit större vid kursens start. Endast fyra procent av variansen kunde förklaras. Det är 

inte överraskande med tanke på den lilla variationen i tillfredsställelse (nästan alla var mycket 

tillfreds). 

Barnens problem 

Föräldrarna fick beskriva barnens problembild även vid det andra tillfället. Detta ger möjlighet 

att få en uppfattning om huruvida KOMET fungerat som avsett. Av flera skäl måste svaren dock 

betraktas med försiktighet, något som kommenteras ytterligare i diskussionsavsnittet 42 . Av de 

96 föräldrar som beskrev att deras barn hade problem vid kursens start hade problemen minskat 

41 

Föräldrarna är skilda. 

42 

Något som talar för det är att problempoängen endast är svagt relaterat till föräldrarnas separata uppgift om KO- 

MET hjälpt barnet (r (n = 142) = .18, p = .04) respektive om föräldrarna kunde rekommendera KOMET till andra 

föräldrar (r = .24, p = .006). 

23

för 68 procent, för 13 procent var problematiken oförändrad och för 19 procent hade problemen 

ökat. Av dem som angav att deras barn inte hade några problem saknade 61 procent även problem 

vid uppföljningen medan 39 procent hade fått problem. Det är oklart om det sista beror på 

att föräldrarna undvek att beskriva problemen korrekt första gången eller om barnen faktiskt 

utvecklat problem under KOMET-kursens gång. 

När samtliga barn medtas – oberoende av om de hade problem före eller ej – visar uppföljningen 

att KOMET tycks ha haft bäst effekt på situationen i hemmet, därnäst med kamrater och 

minst effekt har KOMET haft i fritidsaktiviteter och skolan (tabell 14). Resultatet är rimligt med 

tanke på att föräldrar normalt sett har bäst personlig kännedom om sina barn och deras problem 

när de är hemma. 

Tabell 14. Barnets svårigheter inom olika områden (%) (N = 142) 

Förändring mellan start och avslutning KOMET 

Minskat Oförändrad Ökad 

I familjen 45 42 12 

Med kamrater 34 54 12 

Fritidsaktiviteter 25 65 10 

Skolarbete 19 65 9 

Belastning 48 40 12 

Problempoäng 52 29 18 

Om barnens problem tilldelas ett numeriskt värde 43 kan den problemsumman för alla fyra områdena 

(familj, kamrater, fritid och skola) variera mellan fyra och 16. För barnen som hade problem 

vid kursens start minskade problemomfattningen signifikant över tid, från i genomsnitt 8,4 

vid KOMETs start till 7,0 elva veckor senare 44 . Minskningen var lika stor för pojkar och flickor 

och oberoende av barnens ålder (förskolebarnen, de yngre resp. äldre skolbarnen). 

Till sist undersöktes vad som kännetecknar barnen som fått minskade beteendeproblem. Utgångspunkten 

är barnen med beteendeproblem vid kursens start. Stegvis regressionsanalys (tabell 

15) talar för att barnens problem hade minskat mer när föräldrarna var tillfreds med utfallet 

av KOMET, när familjen hade invandrarbakgrund, när föräldrarna inte uppfattade videoexemplen 

som lärorika (!), när föräldrarna hade gjort hemuppgifterna, när de hade få frånvarotillfällen, 

när tempot på KOMET uppfattats som lagom (vare sig för låg eller för högt tempo), när föräldrarna 

var mycket motiverade vid kursens start samt när föräldrarna upplevde att det varit positivt 

att träffa föräldrar i samma situation som de. Sju av dessa åtta prediktorer är fullt rimliga och 

ungefär det som kan förväntas utifrån tidigare forskning. Det enda undantaget är att föräldrar 

som uppfattade videoexemplen som lärorika hade barn vars problem inte minskat. Totalt förklarade 

prediktorerna endast en femtedel av variansen. 

Det är värt att notera att problemminskningen inte enkelt förklaras av barnets ålder och kön, 

antal syskon i familjen, föräldrarnas utbildning, hur många föräldrar som medverkat eller stadsdelens 

sociala belastning. 

43 Frånvaron av problem = 1, små problem = 2, ganska stora problem = 3, mycket stora problem = 4. 

44 F(1,93) = 38,96, p < .0001 

24

Tabell 15. Stegvis regressionsanalys för att förklara barns minskade beteendeproblem 

(n = 88) 


B p 

Tillfreds med utfallet av KOMET 7,3 7,3 .32 .004 

Invandrarbakgrund (Ja=1, nej=0) 3,6 10,9 .19 .062 

Videoexemplen var lärorika 3,3 14,2 -.18 .088 

Har gjort hemuppgifterna 1,6 15,8 .17 .117 

Antal närvarotillfällen 2,1 17,9 .19 .072 

Tempot på utbildningen 1,8 19,7 .22 .039 

Motiverade till deltagandet 1,8 21,5 .14 .174 

Positivt att träffa föräldrar i samma situation 1,2 22,7 .15 .138 

25 

R 2

DISKUSSION 

Föräldrastödsprogrammet KOMET började utvecklas våren 2003. Den första utbildningen av 

KOMET-lärare startade hösten 2003 och den andra våren 2004. Hösten 2004 startade den tredje 

utbildningsgruppen. Samtidigt startade både en effektutvärdering och en verksamhetsutvärdering. 

Syftet med den senare är att få information om vilka föräldrar som väljer att delta i KO- 

MET och hur de upplever KOMETs delar. I denna avslutande diskussion sammanfattas resultaten 

av verksamhetsutvärderingen. Därefter kommenteras resultatens tillförlitlighet. Avslutningsvis 

diskuteras resultaten utifrån hur föräldrastöd ska utformas för att tillgodose föräldrars 

behov. 

Sammanfattning av resultaten 

Förskola och skola tipsade om KOMET. Majoriteten (65%) av föräldrarna hade fått information 

om KOMET genom förskola eller grundskola. Ungefär en sjättedel hade fått information 

genom socialtjänsten, vilket antyder att de på något sätt var aktuella för utredning eller insatser. 

Var tionde hade fått kunskap om KOMET genom information från massmedia respektive via 

släktingar eller vänner. 

Föräldrarna liknade i Stockholmsföräldrar i allmänhet. Familjerna liknade relativt väl ett 

tvärsnitt av Stockholmsföräldrar i antal föräldrar som sammanbodde tillsammans med barnet, 

antal barn i familjerna samt föräldrars utbildning och etniskt ursprung. I nio fall av tio deltog 

mamman i kursen och i en fjärdedel av fallen papporna. 

De flesta barn hade beteendeproblem. KOMET är en metod för att hjälpa barn med trots- och 

uppförandeproblem. Sju av tio föräldrar som deltog i föräldra-KOMET hösten 2004 beskrev att 

deras barn hade beteendeproblem. Det handlade i de flesta fall om mindre eller medelstora problem. 

Problemen förekom oftast i hemmet. Av barnen var en tredjedel flickor. Flickorna hade i 

genomsnitt något allvarligare beteendeproblem än pojkarna. 

Få hoppade av KOMET. Av de 185 familjer som började KOMET hoppade endast 22 av efter 

att kursen startat. Det motsvarar 12 procent. Så vitt det går att bedöma har många avhopp skett 

på grund av orsaker som inte primärt berör KOMET (t ex skilsmässa, svårigheter att få barnvakt, 

sjukdom). Dessutom var föräldrarnas närvaro på kursen mycket hög; föräldrarna deltog i 

genomsnitt vid 9,7 av 11 kurstillfällen. 

Föräldrarna uppskattade KOMET. Föräldrarna var genomgående mycket positiva till KO- 

MET. Detta gäller KOMETs olika delar, det sätt kursen genomförs på och effekterna av KO- 

MET. Enligt föräldrarnas beskrivningar minskade problem för två tredjedelar av de barn som 

hade problem från början. För 13 procent var situationen oförändrad och för 19 procent hade 

problemen ökat. Barnens problem hade minskat mer när bland annat föräldrarna var mycket 

motiverade vid kursens start, när de hade gjort hemuppgifterna och när de hade hög närvaro på 

kursen. Föräldrarnas tillfredsställelse med KOMET är dock ingen garanti för att kursen faktiskt 

haft effekt (se nedan). KOMETs eventuella effekter undersöks i den effektutvärdering som nu 

pågår 45 . 

45 

Effektutvärderingen genomförs i form av en randomiserad studie där föräldrar lottas till KOMET, en kortversion av 

KOMET och en väntelista som får genomgå KOMET efter en termin. 

26

Resultatens tillförlitlighet och allmängiltighet 

Undersökningen bygger på de föräldrar som deltog i KOMETs föräldrakursen under hösten 

2004. Att döma av resultaten liknar föräldrarna i stora drag stockholmsföräldrar i familjekonstellation, 

föräldrars utbildning och invandrarskap. Vi vet inte om dessa föräldrar skiljer sig från 

föräldrarna i de tidigare två utbildningsgrupperna. Det finns dock inget som talar för att en förändring 

skett i rekryteringen eller urvalet av föräldrar. Däremot är det viktigt att hålla i minnet 

att KOMET vänder sig till föräldrar med barn i åldern tre till tio år som är utagerande, svåra att 

få kontakt med, inte kan koncentrera sig eller som har dåliga kamratrelationer. Om KOMET 

också fungerar i familjer med andra barn går inte att uttala sig om. 

Undersökningen säger inget säkert om KOMET minskar barns problembeteenden och om det 

fungerar bättre eller sämre för vissa grupper av barn eller föräldrar. Det finns flera skäl till det. 

För det första finns det ingen jämförelsegrupp till dem som deltagit i KOMET. Det är därför 

teoretiskt möjligt att barn till föräldrar som inte deltagit har barn som utvecklats lika positivt 

som i KOMET-gruppen, till exempel på grund av barnets mognad eller förstärkt stöd i skolan. 

Ett andra skäl till försiktighet i tolkningen av resultaten är att föräldrarna kan ha suggererat sig 

själva att tro att barnens problem minskat eftersom KOMET sagts hjälpa. Ett tredje skäl till 

försiktighet är att resultaten avser förändring mellan första och sista tillfället med ungefär tio 

veckors mellanrum. Den förbättring eller brist på förbättring som sker under den tiden behöver 

följas upp under betydligt längre tid för att förtjänas tilltro. KOMET kanske har bättre effekter 

på lång sikt, eller så avtar eventuella förbättringar med tiden. Ett fjärde skäl är att det instrument 

som använts för att beskriva barnens problem medvetet valdes att vara grovt för att inte belasta 

föräldrarna med allt för stort arbete; de flesta instrument som mäter beteendeproblem är mycket 

omfattande, ibland bestående av hundratals frågor. 

Till sist ska också betonas att alla analyser som försökt förklara varför föräldrar hoppat av kursen, 

varför barnens problem minskat och så vidare är preliminära. Dessa analyser ska närmast 

tjäna som utgångspunkt för KOMETs fortsatta utvecklingsarbete samt för framtida forskning. 

Målgrupp för KOMET 

KOMET har konstruerats för föräldrar med bråkiga och störande barn, barn som är svåra att få 

kontakt med, som inte kan koncentrera sig eller som har dåliga kamratrelationer. Orsaken är att 

forskningen visat att dessa barn har en högre risk att utveckla framtida problem än andra barn. 

Andra föräldrastödsprogram inriktar sig mot alla föräldrar, oberoende av om deras barn har 

beteendeproblem eller inte. Bland de undersökta föräldrarna i KOMET fanns ungefär en tredjedel 

som angett att deras barn inte hade några direkta beteendeproblem. Det betyder i så fall att 

KOMET nått den tänkta målgruppen i sju fall av tio. Att tre av tio föräldrar inte motsvarade den 

tänkta målgruppen är inte något större problem. De senare kan både fungera som goda förebilder 

för övriga föräldrar och få ett viktigt stöd i sitt föräldraskap inför framtiden. Om situationen 

däremot varit den omvända, att sju av tio föräldrar inte haft barn med beteendeproblem och tre 

av tio haft det skulle det funnits anledning att se över rutinerna för rekrytering av föräldrar. 

27

KOMET som stöd för föräldrar till bråkiga barn 

Det har redan sagts men förtjänar att upprepas: resultaten i denna verksamhetsutvärdering ska 

inte användas som bevis för att KOMET fungerar som avsett. Däremot talar resultaten i denna 

verksamhetsutvärdering till förmån för KOMET: endast 12 procent av de föräldrar som började 

kursen hoppade av (och att skälen till avhoppen tycks ha handlat om annat än missnöje med 

KOMET), föräldrarna hade en mycket hög närvaro vid de 11 kurstillfällena och de var genomgående 

mycket positiva till KOMET vid kursslutet. 

Av de barn som enligt föräldrarna hade beteendeproblem vid kursstarten hade två tredjedelar 

mindre problem vid kursens slut. KOMET har tagit sin förebild i de två amerikanska föräldrastödsprogram 

som har bäst vetenskapligt stöd: The Incredible Years och Parent Management 

Training. Utvärderingar av dessa program visar att runt en tredjedel av föräldrarna och barnen 

inte blir hjälpta av föräldraträning. Det är således ett resultat som liknar det preliminära för 

KOMET. 

KOMET i framtiden 

KOMET visar att det går att utveckla ett svenskt förebyggande program som både når en bred 

grupp av föräldrar och som få stor spridning inom en kommunal organisation. Utvecklingsarbetet 

tar dock tid och kräver omfattande resurser. Det har exempelvis tagit två år för att nå fram 

till en tryckt manual och en fungerande organisation för att sprida föräldra-KOMET. 

Ingen insats är så bra att den inte kan bli bättre. Sedan den första versionen av KOMET utvecklades 

våren 2003 har programmet fortsatt att utvecklas i dialog med forskning och de deltagande 

stadsdelsförvaltningarna. En viktig anledning till att KOMET kom att utvecklas var för övrigt 

möjligheten att behålla kontrollen över programmets utveckling. Nackdelen med många amerikanska 

program är att programkonstruktörerna är ovilliga att tillåta förändringar. 

En fråga som står i fokus våren 2005 är att förbättra förutsättningar för gruppledarna att fortsätta 

använda programmet efter genomgången utbildning. Det har visat sig att flera gruppledare från 

den första utbildningskullen hösten 2003 inte har fortsatt att arbeta med KOMET eftersom de 

inte fått tillräckligt stöd från sin arbetsplats eller stadsdel. För stadsdelarna är det ibland svårt att 

prioritera det förebyggande arbetet och att mer akuta insatser får företräde. Förutom att utveckla 

informationen till politiker och beslutsfattare om gruppledares behov av finansiellt och lokalt 

personligt stöd kommer gruppledare att erbjudas ”boosterträffar” inom utbildningens ram. Resultaten 

av denna utvärdering talar också för att flera av KOMETs delar behöver ses över. Ett 

allvarligt observandum är att många föräldrar inte har övat inför varandra under träffarna och 

heller inte gjort hemuppgifterna. Dessa två moment är teoretiskt mycket viktiga när det gäller att 

förändra föräldrars förhållningssätt och beteenden. Ett moment som föräldrarna var mindre positiva 

till var gränssättning (t ex ”time-out” – att skicka barn till en avskild plats tills de lugnat 

ner sig). Det var också förhållandevis många som uppfattade videoexemplen som mindre lärorika. 

En diskussion pågår också om att utveckla separata versioner av KOMET för nya målgrupper 

av föräldrar. En möjlig sådan målgrupp är föräldrar till tonåringar med beteendeproblem. 

En annan målgrupp är föräldrar som aktualiseras till Individ- och familjeomsorgen eftersom 

de sviktar i sin omsorgsförmåga. Det kan också finnas anledning att utveckla en kortare 

version av KOMET för föräldrar till barn med mindre eller inga beteendeproblem. 

28

LITTERATUR 

Backe-Hansen, E. & Ogden, T. (1998). 10-åringer i Norden – risiko, kompetense og oppvekst. 

Köbenhavn: Nord forlag. 

Barkley, R. A. (1997). Defiant children: A clinician’s manual for assessment and parent training. 

New York: Guilford Press. 

Bremberg, S. (red.) (2004). Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former av föräldrastöd. 

Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 

Carr, A. (2000). What works with children and adolescents? A critical review of psychological 

interventions with children, adolescents and their families. London: Brunner-Routledge. 

Conduct Problems Prevention Research Group (1999). Initial impact of the fast track prevention 

trial for conduct problems: I. The High-Risk Sample. Journal of Consulting and Clinical 

Psychology, 67, 631-647. 

Crona Nordmark, A-S. (2004). Mätinstrumentet Parent Daily Reports psykometriska egenskaper 

för en normalgrupp barn. Stockholms universitet: Psykologiska institutionen. 

Dahlman, E. & von Otter A. (2005). KOMET-studien – effekten av två versioner av föräldraträning. 

(Psykologexamensuppsats). Uppsala Universitet, Institutionen för Psykologi. 

Egelund, N. & Foss-Hansen, K. (1997). Urolige elever i folkeskolens alminderlige klasser. 

Köbenhavn: Undervisningsminiseriet. 

Forster, M., Sundell, K., Melin, L., Morris, R. J. & Karlberg, M. (2005). CHARLIE och KO- 

MET. Utvärdering av två lärarprogram för barn med beteendeproblem (FoU-rapport 

2005:2). Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU-enheten. 

Goodman, R. (1997). The Strengths and Difficulties Questionnaire: A Research Note. Journal of 

Child Psychology and Psychiatry, 38, 581-586. 

Hassler, M. & Havbring, L. (2003). Föräldracirklar - en metod för att utveckla sitt föräldraskap 

(FoU-rapport 2003:8). Stockholms Socialtjänstförvaltning: FoU-enheten. 

Hassler Hallstedt, M., Schwan, H. & Forster, M. (2005). Komet för föräldrar. En beteendebaserad 

metod för att hjälpa barn med trots- och uppförandeproblem. Uppsala: Beteendeanalysgruppen 

AB. 

Kazdin, A. E., Siegel, T. C. C., & Bass, D. (1992). Cognitive problem-solving skills training 

and parent management training in the treatment of antisocial behavior in children. Journal 

of Consulting and Clinical Psychology, 60, 733-747. 

Kazdin, A. E. (1997). Parent management training: evidence, outcomes, and issues. Journal of 

the American Academy of Child and Adolescent psychiatry, 36, 1349-1356. 

Kazdin, A. E. (1998). Conduct disorder. In T. Kratochwill and R. Morris (Eds.), The Practice of 

Child Therapy (3rd ed.) New York: Pergamon Press. 

Kupersmidt, J. B, Coie, J. D, & Dodge, K. A. (1990). The role of poor peer relationships in the 

development of disorder. In S. R. Asher & J. D. Coie (Eds.), Peer rejection in childhood 

(pp. 309-337). New York: Cambridge University Press. 

Langkjaer, S. (2004). Psykometriska egenskaper hos mätinstrumentet Parent Daily Report. 

Stockholms universitet: Psykologiska institutionen. 

Lubrecht, J. (1992). Family Satisfaction Survey. In K. Kutash & T. R. Rivera, Measures of Satisfaction 

with Child Mental Health Services. Unpublished manuscript, Florida Mental 

Health Institute, University of South Florida. 

Malmberg M., Rydell A. M., Smedje H. (2003). Validity of the Swedish version of the 

Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ-Swe). Nord J Psychiatry, 57, 357-63. 

Miller, G. E., & Prinz, R. J. (l990). Enhancement of social learning family interventions for 

childhood conduct disorder. Psychological Bulletin, 110, 291-307. 

29

Morris, R. J., & Morris, Y. P. (2000). Practice guidelines for conducting psychotherapy with 

children and adolescents. In G. Stricker, W. G. Troy, & S. A. Shueman (Eds.), Handbook 

of quality management in behavioral health (pp. 237-264). New York, NY: Kluwer Academic/Plenum 

Publishers. 

Newcomb, A. F, Bukowski, W. M, & Pattee, L. (1993). Childrens’ peer relations: A metaanalytic 

review of popular, rejected, neglected, controversial, and average sociometric 

status. Psychological Bulletin, 113, 99-128. 

Ogden, T. (1995). Kompetanse i kontekst. En studie av risiko og kompetanse hos 10- og 13åringer 

(Rapport 3). Oslo: BVU. 

Ogden, T. (l999). Marginalisering eller inkludering? Risikoutsatte barn og unge i Norden – en 

forskningsoversikt. Oslo, Nordisk Ministerråd. Under trykking. 

Patterson, G. R., Dishion, T. J., & Chamberlain, P. (l993). Outcomes and methodological issues 

relating to treatment of antisocial children. I: T. R, Giles. (eds). Handbook of effecive 

psychoterapy. New York, Plenum Press. 

Serketish, W. J., & Dumas, J. E. (1996). The effectiveness of behavioral parent training to 

modify antisocial behavior in children: A meta-analysis. Behavior Therapy, 27, 171-186. 

Smedje H., Broman J. E., Hetta J., von Knorring A. L. (1999). Psychometric properties of a 

Swedish version of the "Strengths and Difficulties Questionnaire". Eur Child Adolesc 

Psychiatry, 8, 63-70. 

Sundell, K. & Colbiörnsen, M. (1999). De bortvalda barnen. Kamraters betydelse i grundskolans 

årskurs två (FoU-rapport 1999:10). Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU-enheten. 

Sundell, K. & Kraft, Y. (2002). Femteklassares kunskap, attityder och erfarenhet av tobak, alkohol 

och andra droger (FoU-rapport 2002:1). Stockholms socialtjänstförvaltning: FoUenheten. 

Webster-Stratton, C. H. (1993). Strategies for helping early school-aged children with oppositional 

defiant and conduct disorders: The Importance of Home-School Partnerships. 

School Psychology Review, 22, 437-457. 

Webster-Stratton, C. H. (1996). Early-onset conduct problems: Does gender make a difference? 

Journal of Consulting and Clinical Psychology, 64, 540-551. 

30

BEGREPP SOM ANVÄNTS 

Effekt Sambandet mellan en påverkansfaktor och ett utfall. Vanligen skattas 

effekten i form av förklarad varians (R 2 ), effektstorlek (d) eller oddskvot. 

Effektstorlek (d) Uppgift om hur stark påverkan en viss insats haft. Effektstorleken 

beräknas som den genomsnittliga skillnaden i förbättring mellan två 

grupper (den ena gruppens medelvärde minus den andra gruppens) dividerat 

med båda gruppernas gemensamma standardavvikelse. Om effektstorleken 

är 0 finns sålunda ingen skillnad mellan grupperna och 

därmed finns heller ingen påvisbar effekt av interventionen. Effektstorleken 

är i allmänhet mindre än 1 inom samhällsvetenskaplig 

forskning. En tumregel är att effektstorlekar på .20 eller lägre är svaga, 

.50 medelstarka och .80 eller högre starka. 

Evidensbaserad Kunskap som bygger på kontrollerade undersökningar, framför allt 

när flera av varandra oberoende forskare kommer fram till samma 

slutsats om en viss bestämd intervention. 

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en behandlingsinriktning som omfattar 

en mängd olika metoder och tekniker med ursprung i social inlärningsteori 

och kognitionsteori. En princip inom KBT är att metoderna 

som används ska ha empiriskt stöd. Behandlingen är målstyrd, 

bygger på konkreta övningar och hemuppgifter. Betoning ligger på att 

förändra beteenden och att generalisera dessa till individens vardag. 

Program En intervention eller insats som utgår fram en manual där olika moment 

beskrivs relativt detaljerat. Manualen är det främsta sättet att 

säkra att insatsen genomförs relativt lika och oberoende av vem som 

utför den. 

Regressionsanalys En beskrivning av ett samband mellan en eller flera förklaringsfaktorer 

och ett utfall med hjälp av en statistisk metod. Hur väl förklaringsfaktorerna 

kan förklara utfallet sammanfattas i form av den förklarade 

variansen (R 2 ) och regressionsvikterna (B). 

N Antal individer 

M Det aritmetiska medelvärdet 

SD Standardavvikelsen är ett mått på den genomsnittliga avvikelsen från 

medelvärdet. 

Median Det värde som ligger i mitten med lika många mätvärden ovanför som 

under. 

31

BILAGA 1 

Enkät till föräldrar i KOMETgrupperna 

KOMET har utvecklats för att stödja föräldrar till barn som ofta 

bråkar eller är svåra att hantera. För att kunna förbättra KOMET vill 

vi ställa några frågor till Dig i början och slutet av kursen. 

Du kommer att vara helt anonym, så Du behöver inte uppge ditt 

namn, däremot behöver vi veta namnet på dina gruppledare. 

Den ende som kommer att läsa Ditt svar är forskaren Knut Sundell 

som sammanställer svaren. Ditt och andra föräldrars svar kommer 

att sammanfattas i en rapport och presenteras på ett sådant sätt att 

ingen kan känna igen Dig eller Din familj. Efter att utvärderingen är 

avslutad kommer allt material att förstöras. 

Om Ni har några frågor om, så är Ni välkomna att ringa till den som 

ansvarar för utvärderingen, forskningsledare Knut Sundell vid 

Stockholms Forsknings- och Utvecklingsenhet, tel 08 - 508 25 135, 

FoU-enheten, 10664 Stockholm. 

32

Gruppledarnas namn: 

Först några frågor om dig och din familj 

1. På vilket sätt fick du veta 1 Läste annons i tidning 1 Läste artikel i tidning 

om KOMET? 1 Tips från förskola, skola 1 Tips från släkting, vän etc 

1 Tips från socialtjänsten 1 Annat (ange) _____________ 

2. Vilka av er föräldrar deltar Mamma Pappa Mamma och pappa Annan (ange) 

i föräldragruppen? 1 2 3 4 

3. Mammas motivation att delta i KOMET Pappas motivation att delta i KOMET 

1 Mycket motiverad 1 Mycket motiverad 

2 Ganska motiverad 2 Ganska motiverad 

3 Lite motiverad 3 Lite motiverad 

4 Inte alls motiverad 4 Inte alls motiverad 

4. Mammas ålder ________år Pappas ålder ________år 

5. Mammas utbildning Pappas utbildning 

1 Folkskola, realskola, grundskola, folkhögskola 1 Folkskola, realskola, grundskola, folkhögskola 

2 Gymnasium, yrkesskola 2 Gymnasium, yrkesskola 

3 Högskola / universitet 3 år eller mindre 3 Högskola / universitet 3 år eller mindre 

4 Högskola / universitet mer än 3 år 4 Högskola / universitet mer än 3 år 

5 Annat (ange) 5 Annat (ange) 

6. Mammas födelseland? Pappas födelseland? 

1 Sverige 1 Sverige 

2 Norden (exkl Sverige) 2 Norden (exkl Sverige) 

3 Övriga länder 3 Övriga länder 

7. Hur bor barnet? 1 Tillsammans med båda föräldrarna 5 Växelvis hos mamma och pappa 

2 Endast hos mamma 6 Endast hos pappa 

3 Hos mamma och styvpappa 7 Hos pappa och styvmamma 

4 Annat (ange) _______________________________________________ 

8. Antal äldre syskon till barnet 0 1 2 3 eller flera 

Antal yngre syskon till barnet 0 1 2 3 eller flera 

9. Hur ofta umgås du med En eller En eller Några 

vänner eller släktingar? några dagar några dagar dagar varje Ännu mer 

Varje dag varje vecka varje månad halvår sällan 

1 2 3 4 5 

10. Vilket stöd har du från Varken bra eller 

vänner eller släktingar? Mycket bra Bra dåligt stöd Dåligt Mycket dåligt 

1 2 3 4 5 

33

Nu kommer frågor om ditt barn 

11. Hur många år är ditt barn? 3 4 5 6 7 8 9 10 år 

12. Vilket kön har ditt barn? Pojke Flicka 

1 2 

13. Har ditt barn någon diagnos som Nej Under utredning Ja 

kan förklara beteendeproblem? 1 2 3 (ange) ______________ 

14. Äter ditt barn någon medicin för Nej Ja 

sina beteendeproblem? 1 2 

15. Har barnet läs- och skrivsvårigheter? Ja Delvis Nej Ej aktuellt 

1 2 3 4 

16. Har ditt barn svårigheter på ett eller flera av följande områden 

– känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens med andra människor? 

Om Du har svarat Ja, fortsätt då med följande frågor: 

Ja, små Ja, klara Ja, allvarliga 

Nej svårigheter svårigheter svårigheter 

1 2 3 4 

17. Hur länge har Högst Mer än 

svårigheterna funnits? 1 månad 1-5 månader 6-12 månader 1 år 

1 2 3 4 

18. Oroas eller lider barnet Nej Bara lite Ganska mycket Ja, mycket 

av sina svårigheterna? 1 2 3 4 

19. Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande områden? 

Nej, inte alls Bara lite Ganska mycket Ja, mycket 

Hemma i familjen 1 2 3 4 


I skolarbete 1 2 3 4 

Vid fritidsaktiviteter 1 2 3 4 

20. Blir svårigheterna en Nej, inte alls Bara lite Ganska mycket Ja, mycket 

belastning för Dig eller 1 2 3 4 

för familjen som helhet? 

TACK FÖR DIN HJÄLP 

34

BILAGA 2 

35 

Till ”Gamla” föräldragruppsledare inom 

Komet 

I NFORMATION OM F ORMULÄR FÖR 

UTVÄRDERING 

För att kontinuerligt kunna följa upp resultaten av föräldrautbildningarna måste dessa mätas. 

Detta gör vi dels för att bli bättre, men också för att kunna visa ”svart på vitt” för dem som 

stödjer projektet ekonomiskt att det vi gör fungerar och hjälper familjerna. Detta formulär är 

alltså inte en del av forskningen som pågår, det vill säga Kometstudien, utan används enbart för 

att kvalitetssäkra hela Kometprojektet. 

För att göra detta behöver vi Din hjälp med att dela ut ett enkelt formulär i början av första träffen. 

Vi har hållit ner längden på formuläret till ett minimum för att ifyllandet inte ska ta dyrbar 

utbildningstid (beräknad tidsåtgång totalt 7 minuter). 

Vi gör detta enbart för att se hur effektiv metoden Komet är, inte för att kontrollera hur Du fungerar 

som gruppledare. Den ende som kommer att läsa dina föräldrars svar är forskaren Knut 

Sundell på FoU enheten som sammanställer svaren. Dessa kommer att sammanfattas i en rapport 

senare och i den kan inga enskilda föräldrar eller gruppledare identifieras. Föräldrarna har 

även anonymitet inför Dig. Har du frågor kring detta kan du kontakta Knut Sundell på telefonnummer 

08 – 508 25 135. 

Vad behöver Du göra rent praktiskt? 

Dela ut formuläret vid första träffen, antingen innan ni sätter igång eller i första pausen. Om du 

vill kan du nämna några ord från det som står i informationen på enkäten, det vill säga att de är: 

1. Totalt anonyma, 2. Bara Knut kommer att läsa vad de skrivit och 3. Att materialet kommer att 

förstöras när rapporten är klar. I övrigt är det bara att dela ut formuläret och be föräldrarna när 

de är klara att stoppa ner formuläret i bifogade kuvertet och klistra igen det. Sedan kan du samla 

ihop kuverten och skicka dessa direkt till: 

Knut Sundell 

FoU enheten 

106 64 Stockholm 

Vi vill också att ni sparar kontaktuppgifter till eventuella föräldrar som hoppar av utbildningen 

och vidarebefordrar deras kontaktuppgifter till oss i slutet av utbildningen. Detta för att vi 

ska kunna se om vi i det långa loppet kan hjälpa fler föräldrar att slutföra kursen. 

Tack för hjälpen på förhand 

Med vänliga hälsningar 

Hanna Schwan Psykolog 

Fredrik Livheim Psykolog 

Anna Mautner Psykolog 

Charlotte Skawonius Projektledare

BILAGA 3 

Avslutnings-enkät till föräldrar i 

KOMET-grupperna 

Ni har nu kommit till slutet av KOMET-kursen. För att kunna göra 

KOMET ännu bättre vill vi ställa några frågor till Dig om hur du 

upplevt kursen. 

Du kommer att vara helt anonym, så Du behöver inte uppge ditt 

namn. Däremot behöver vi veta namnet på dina gruppledare. Efter 

att Du besvarat enkäten, stoppa i den i bifogade kuvert och klistra 

igen. 

Den ende som kommer att läsa Ditt svar är forskaren Knut Sundell 

som sammanställer svaren. Ditt och andra föräldrars svar kommer 

att sammanfattas i en rapport och presenteras på ett sådant sätt att 

ingen kan känna igen Dig eller Din familj. Efter att utvärderingen 

är avslutad kommer allt material att förstöras. 

Om Ni har några frågor om, så är Ni välkomna att ringa till den 

som ansvarar för utvärderingen, forskningsledare Knut Sundell vid 

Stockholms Forsknings- och Utvecklingsenhet, tel 08 - 508 

25 135, FoU-enheten, 106 64 Stockholm. 

36

Först några frågor om dig och familjen 

1. Vilka av Er föräldrar har deltagit Mamma Pappa Mamma och pappa Annan 

i föräldragruppen? 1 2 3 4 

2. Mammas motivation att delta i KOMET Pappas motivation att delta i KOMET 

1 Mycket motiverad 1 Mycket motiverad 

2 Ganska motiverad 2 Ganska motiverad 

3 Lite motiverad 3 Lite motiverad 

4 Inte alls motiverad 4 Inte alls motiverad 

3. Hur bor barnet? 1 Tillsammans med båda föräldrarna 5 Växelvis hos mamma / pappa 

2 Endast hos mamma 6 Endast hos pappa 

3 Hos mamma och styvpappa 7 Hos pappa och styvmamma 

4 Annat (ange) _______________________________________________ 

4. Antal äldre syskon till barnet 0 1 2 3 el. flera 

Antal yngre syskon till barnet 0 1 2 3 el. flera 

Frågor om KOMET-metoden 

5. Är det någon träff Ni 0 Jag/vi har deltagit i SAMTLIGA träffar (eller kompletterat missad träff): 

INTE kunnat delta i? 1 Ej deltagit i träff 1: Lek och umgänge 

2 Ej deltagit i träff 2: Förberedelse, Uppmaning och Beröm 

3 Ej deltagit i träff 3: Förberedelse, Uppmaning och Beröm II 

4 Ej deltagit i träff 4: Poängsystemet Ormen 

5 Ej deltagit i träff 5: Ormen i förskolan/skolan 

6 Ej deltagit i träff 6: Individuell träff / träff med förskola eller skola 

7 Ej deltagit i träff 7: Ignorera/Avleda och Regler 

8 Ej deltagit i träff 8: Att sätta gränser (minuspoäng, Time-out) 

9 Ej deltagit i träff 9: Regler och konsekvenser utanför hemmet + tillsyn 

10 Ej deltagit i träff 10: Problemlösning 

11 Ej deltagit i träff 11: Sammanfattning och reflexion 

6. Vad tycker du om följande delar i KOMET? Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra 

Lekstund med barnet 1 2 3 4 

Förberedelse – uppmaning – beröm 1 2 3 4 

Uppmärksamhetsprincipen 1 2 3 4 

Ormen 1 2 3 4 

Sätta gränser (minuspoäng, Time-out) 1 2 3 4 

Problemlösningsmetod 1 2 3 4 

Förebygga framtida beteendeproblem 1 2 3 4 

37

Flera frågor om KOMET-metoden 

Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer 

mycket bra ganska bra lite grann inte alls 

7. Innehållet i KOMET var bra … ……………..… …………………….. 1 2 3 4 

Jag förstod de metoder som lärdes ut … …………………………… 1 2 3 4 

Det fanns tillräckligt tid åt att tala om egna problem… …….… 1 2 3 4 

Det fanns tillräckligt med tid till diskussioner… ………………… 1 2 3 4 

Det skriftliga materialet var lätt att läsa… ………………………… 1 2 3 4 

Video-exemplen var lärorika… ……………………………………….. 1 2 3 4 

Vi har övat inför varandra under gruppträffarna… ………….. 1 2 3 4 

Jag har gjort hemuppgifterna… …………………………..… ……..… 1 2 3 4 

Gruppledarna var duktiga på att förklara… …………………….. 1 2 3 4 

Gruppledarna förstod mina problem… ……………………….… … 1 2 3 4 

Det har varit positivt att träffa föräldrar i samma situation… 1 2 3 4 

8. Antalet föräldrar i gruppen var 1 För få 2 Lagom 3 För många 

Tempot på utbildningen var 1 För lågt 2 Lagom 3 För högt 

KOMET gavs vid en lämplig tid på dagen? 1 Nej 2 Ja, delvis 3 Ja 

Nej, inte alls Bara lite Ganska mycketJa, mycket 

9. Känner Du/Ni er säkrare i ert föräldraskap efter kursen 

Mycket Ganska Lite Inte alls 

effektiv effektiv effektiv effektiv 

Hur effektiv var KOMET för din familj? 

Nej, det Nej det, Ja, viss Ja, en 

har blivit värre hjälpte inte hjälp stor hjälp 

Har KOMET hjälpt ditt barn? 

Nej, ingen Mycket liten Vissa En stor 

förändring förändring förändringar förändring 

Har KOMET förändrat familjens sätt att fungera? 

Ja Ja, till I liten Nej 

absolut viss del omfattning absolut inte 

Har KOMET hjälpt familjen i den dagliga tillvaron? 

Ja Ja Jag tror Nej 

absolut troligen inte det absolut inte 

Kan du rekommendera KOMET till andra föräldrar? 

38

Nu kommer frågor om ditt barn 

10. Hur många år är ditt barn? 3 4 5 6 7 

8 9 10 11 12 

11. Vilket kön har ditt barn? Pojke Flicka 

1 2 

12. Har ditt barn någon diagnos som Nej Under utredning Ja 

kan förklara beteendeproblemen? 1 2 3 

13. Har ditt barn svårigheter på ett eller flera av följande områden 

– känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens med andra människor? 

Om Du har svarat Ja, fortsätt då med frågorna 14 - 17: 

Ja, små Ja, klara Ja, allvarliga 

Nej svårigheter svårigheter svårigheter 

1 2 3 4 

14. Hur länge har Högst Mer än 

svårigheterna funnits? 1 månad 1-5 månader 6-12 månader 1 år 

1 2 3 4 

15. Oroas eller lider barnet Nej Bara lite Ganska mycket Ja, mycket 

av sina svårigheterna? 1 2 3 4 

16. Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande områden? 

Nej, inte alls Bara lite Ganska mycket Ja, mycket 

Hemma i familjen 1 2 3 4 


I skolarbete 1 2 3 4 

Vid fritidsaktiviteter 1 2 3 4 

17. Blir svårigheterna en Nej, inte alls Bara lite Ganska mycket Ja, mycket 

belastning för Dig eller 1 2 3 4 

för familjen som helhet? 

TACK FÖR DIN HJÄLP 

39

KOMET FÖR FÖRÄLDRAR - Kometprogrammet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?