Arméns lätta radiostationer under 1900-talet - Försvarets Historiska ...
Arméns lätta radiostationer under 1900-talet - Försvarets Historiska ...
Arméns lätta radiostationer under 1900-talet - Försvarets Historiska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
37<br />
krav på god kontakt även efter längre tids förrådsförvarning. Kontaktytorna grovförsilvrades och<br />
hårdpolerades och med lämplig borstkvalitet erhölls god funktionssäkerhet, vilket verifierades<br />
genom långvariga prov.<br />
Tillverkningen överlämnades till firma Uno Särnmark i Göteborg. Samtliga vagnar förseddes<br />
med denna svirvel, som visade sig fungera utan anmärkning.<br />
Man ansåg att anskaffningen av stridsvagnar inte skedde i det snabba tempo som tidsläget krävde.<br />
Man vände sig till Skodafabrikerna i Tjeckoslovakien och man fick firma Jungner i Oskarshamn<br />
att åtaga sig agenturen. Det var en mindre vagn med kulsprutor i tornet. Man fick stuva in radion<br />
på olika ställen i vagnen. Det militära värdet hos dessa vagnar bedömdes nog inte vara<br />
tillfredsställande och vagnserien utgick ur organisationen när andra vagnar kom fram.<br />
De <strong>radiostationer</strong>, som monterades in i stridsvagnar och fordon var av serien 25 W Sv. Dessa<br />
skilde sig från 10 W endast genom andra rörtyper. Glödströmmen kom från vagnens ackumulator,<br />
som även drev en omformare för anodspänningen. Omformaren var av vibratortyp,<br />
utvecklad och levererad av hissfirman Graham Brothers. Sedermera kunde utländska roterande<br />
omformare anskaffas, vilka nog gav oss mindre bekymmer.<br />
Vid installation av radio i stridsvagnar måste skyddet mot mekaniska påkänningar utformas. Vid<br />
körning på isiga vägar förseddes banden med dubbar som åstadkom kraftiga vibrationer hos<br />
vagnen och även besättningen. Vid träff på vagnen uppstår kraftiga sättningar. Upphängningen av<br />
stationen måste därför skyddas mot sådana påkänningar. Härför användes gummibuffertar som<br />
måste anpassas för denna tvåfaldiga funktion. Ett visst rörelseutrymme måste finnas för<br />
apparatlådan så att denna inte utsätts för slag mot pansarväggen. Dessutom måste finnas en<br />
mekanisk säkring så att lådan inte kastas loss och kan skada besättningen. Ett annat krav är att<br />
gummikvaliteten skulle i det närmaste behålla sin elasticitet i kyla.<br />
Åtskilliga utföranden provades. Vi konsulterade en gummispecialist. Genom skakprov konstaterades<br />
att den värmeutveckling som erhölls vid vibrationsarbetet måste avledas, i annat fall<br />
förstördes gummit. Konstruktiva lättnader erhölls när man skaffat sig tekniken att svetsa ihop<br />
gummi och stål. Ett samspel föreligger mellan buffertarnas skyddsverkan och apparatens egen<br />
hållfasthet mot påkänningar.<br />
Slut citat Hilding Björklund.<br />
I denna radiopersonterrängbil<br />
9111, som tillfördes armén från<br />
1943, installerades 25 W Bl.<br />
Bilen tillhör Militär Fordons<br />
<strong>Historiska</strong> Föreningen