översiktsplan norrlandet - Gävle kommun

ÖVERSIKTSPLAN 

NORRLANDET 

Utställningshandling maj 2010

Plankarta 

Indelning av plankartan 

Engeltofta 

Plankarta 1 

Engesberg 

2 

Plankarta 2 

Bönan 

Plankarta 3 

Harkskär 

Översiktsplan Norrlandet Utställning 2010 

Plankarta 5 

Plankarta 4 

Utvalnäs 

0 2 000 

Meter

B.3 

B.2 

BADHAMN 

P 

Översiktsplan Norrlandet 

B.23 

HAMN 

Grönstruktur 

BAD 

Värdefull stig / väg 

Bostäder 

Nya bostäder 

Nya bostäder, kulturmiljö 

B.22 

Riksintresse natur 

T 

Naturreservatsutredning 

Befintliga bostäder 

UPPLAG 

Naturreservat 

3 

Värdefull natur 

Service 

Service och verksamheter 

Övrig natur 

Allmänt ändamål 

B.21 

Föreslagen park, lek- / idrott 

Utveckling turism 

Kommunikationer 

Hamn och bad 

Föreslagen väg 

Befintlig 

B.20 

Föreslagen GC-väg 

Utveckling 

B.1 

Strandpromenad 

Anläggningar 

T 


Annat gångstråk 

Föreslaget upplag 

Engeltofta 

PARK 

P 

HAMN 

BAD 

BAD 

Plankarta 1 

Mast 

Utfart stängs 

Alternativ lokal VA-teknik 

Kulturmiljö 

Förslag riksintresse kulturmiljö Utfart åtgärdas 

Riksintresse kulturmiljövård 

T P 

Trafikåtgärd 

Värdefull byggnad 

Kulturhistorisk bebyggelse 

0 500 

Kulturlandskap 

Meter 

Fornminne 

SH HG april 2010

T 

T 

Plankarta 2 

UPPLAG 

P 

CAMPING 

BAD 

HAMN 

B.33 

B.7 

HAMN 

VARV 

PARK 

SMÅBÅTSHAMN 


T 

B.32 

HAMN 

B.6 

T 

4 

Befintlig 

mast 

HAMN 

B.5 

B.25 


BADHAMN 

B.4 

T 

0 500 

Meter 

SH HG april 2010 

B.3

UPPLAG 

0 500 Meter 

Befintlig 

mast 


Bönan 

HAMN 

B.41 


B.37 

B.39 

PARK 

B.40 

B.38 

B.36 

HAMN 

5 

BAD 

T 

B.35 

Engesberg 

HAMN 

HAMN 

B.12 

B.12 

T 


B.12 

T 

B.13 

UPPLAG 

P 

CAMPING 

BAD 

Plankarta 3 

HAMN 

P 

B.10 

HAMN 


HAMN 

B.33 

B.7 

PARK 

HAMN 

VARV 

SMÅBÅTSHAMN 

B.32 

T

UPPLAG 

Plankarta 4 

B.50 

B.58 

B.57 

B.51 

HAMN 


BAD 

HAMN 

B.48 

B.47 

Befintlig 

mast 

B.46 

6 

Utvalnäs 

PARK 

HAMN 

B.45 


HAMN 

0 500 

Meter 

SH HG april 2010

0 500 Meter 


B.64 

HAMN 

HAMN 

7 

HAMN 

HAMN 

BAD 


HAMN 

Harkskär 

B.60 

Plankarta 5 

B.59 

B.50 

B.58 

Befintlig 

mast 

UPPLAG 


B.51 

B.57

Innehåll 

8 

Plankarta ................................................................................................................................................................2 

Förord....................................................................................................................................................................................................9 

Inledning .............................................................................................................................................................. 10 

Översiktsplanen enligt PBL .................................................................................................................................................. 10 

Varför behovs en översiktsplan för Norrlandet? .................................................................................................. 11 

Planhandlingar ............................................................................................................................................................................ 11 

Läsanvisning Översiktsplan Norrlandet ...................................................................................................................... 11 

Utgångspunkter och mål .............................................................................................................................. 12 

Riksintressen & gällande bestämmelser ....................................................................................................................... 14 

Planförslag .......................................................................................................................................................................................... 17 

Planens huvuddrag .................................................................................................................................................................... 17 

Bostäder ........................................................................................................................................................................................... 18 

Kulturmiljö ..................................................................................................................................................................................... 28 

Grönstruktur ............................................................................................................................................................................... 38 

Service, företagande och turism ....................................................................................................................................... 46 

Kommunikationer ........................................................................................................................................................................ 48 

Teknisk försörjning ................................................................................................................................................................... 54 

Miljö & riskfaktorer .................................................................................................................................................................... 60 

Samråd och utställning ............................................................................................................................................................ 64 

Genomförande ................................................................................................................................................................................ 64 

Genomförandefrågor efter 1993 ...................................................................................................................................... 64 

Genomförandefrågor från 2010 ........................................................................................................................................ 64 

Detaljplanering ............................................................................................................................................................................ 65 

Fastighetsbildning ...................................................................................................................................................................... 65 

Ledningsrätt för vatten och avlopp ................................................................................................................................ 65 

Strandpromenad .......................................................................................................................................................................... 66 

Hamnar ............................................................................................................................................................................................... 66 

Enskilda vägar ............................................................................................................................................................................... 67 

Planens ekonomi ........................................................................................................................................................................... 68 

Konsekvenser ................................................................................................................................................................................. 68 

Sammanfattning av planalternativen och konsekvenser ................................................................................... 69 

beskrivning av konsekvenser för nollalternativen .............................................................................................. 70 

Beskrivning av konsekvenser för planalternativet .............................................................................................. 72 

Konsekvenser för Miljömålen .............................................................................................................................................. 75 

Ordlista .................................................................................................................................................................................................. 77 

Översiktsplan Norrlandet Utställning 2010

Förord 

9 

Norrlandet förändras i snabb takt. Allt fler flyttar ut till sina fritidshus och befolkningen har nästan 

fördubblats på tio år. Många av de stora sommarvillorna behöver rustas upp och tas om hand. Trafiken 

ökar och en besvärlig vattenoch avloppssituation behöver förbättras. Värdefull natur behöver värnas 

i avvägning med skogsbruk och exploateringar. Norrlandets unika miljöer och kontakter med havet 

behöver göras tillgängliga för Gävlebor och andra. 

För att kunna hantera dessa utmaningar har kommunfullmäktige i augusti 2007 beslutat att kommunalt 

vatten och avlopp ska byggas ut för hela Norrlandet. Fullmäktige beslutade också att ett förslag till 

översiktsplan för Norrlandet ska tas fram. 

Planen ska stödja en positiv utveckling av Norrlandet. Attraktiva boendemiljöer ska utvecklas och 

värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras. Lokala företag ska kunna utveckla framgångsrika 

besöksnäringar på Norrlandet. 

Översiktsplanen för Norrlandet beskriver grunddragen i användningen av mark och vatten, d. v. s. hur 

kommunen i ett 20-årigt perspektiv, till år 2030, ser på utvecklingen av bebyggelse, grönområden, 

friluftsområden och trafik. Planen beskriver också konsekvenserna av denna utveckling. 

Planen ska lägga grunden till en långsiktigt hållbar utveckling av Norrlandet. 

Dialog och synpunkter under samrådet har varit en viktig del i arbetet för att nå detta mål. Efter ändringar 

av planförslaget går vi nu vidare med en ny dialog under utställningen. 

Gävle i april 2010 

Per Johansson 

Kommunalråd 


Förord

Inledning 

Vad är en 

översiktsplan? 

Översiktsplanen enligt PBL 

10 

Varje kommun ska enligt Plan- och bygglagen (PBL) 

ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens 

område. Planen ska visa grunddragen i användningen 

av mark och vatten och kommunens 

syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och 

bevaras. Planen ska också visa hur kommunen 

avser att tillgodose riksintressen och iaktta 

miljökvalitetsnormer. Planeringen ska främja goda 

levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar 

livsmiljö. (PBL 1:1) 

Arbetet med översiktsplanen ska ske med 

öppenhet, insyn och påverkan och syftar till att 

skapa ett starkt inflytande från medborgare och 

andra intressenter i planeringen. 

En översiktsplan är inte juridiskt bindande. 

I PBL sägs bl.a. att syftet med planeringen är att: 

• Främja en god livsmiljö för människorna ur 

social synvinkel. 

• Beakta natur och kulturvärden. 

• Medverka till en ändamålsenlig struktur 

av bebyggelse, grönområden, trafik och 

anläggningar. 

• Främja goda miljöförhållanden och en 

långsiktig hushållning med mark, vatten, energi 

och råvaror. 

Tidplan Översiktsplan Norrlandet 

Utredning Höst-vinter 2007 

Samråd Våren 2008 

Utställning Våren 2010 

Antagande Hösten 2010 


Varför behövs en översiktsplan för 

Norrlandet? 

En tidigare översiktsplan för Norrlandet antogs 

1993. Denna plan förutsåg en annan utveckling av 

Norrlandet med fortsatt fritidsboende och lokala 

avloppslösningar. Den översiktsplanen är därför 

inte längre aktuell. Den nya översiktsplanen för 

Norrlandet har flera viktiga funktioner: 

• Vision för Norrlandets utveckling. 

• Beredskap för nya bostäder och 

verksamheter. 

• Handlingsprogram för genomförande av 

t.ex. strandpromenad och utbyggnad av 

vatten och avlopp (VA). 

• Styrinstrument och beslutsunderlag för 

annan planering och tillståndsprövning 

i kommunen som t.ex. detaljplanering, 

bygglov och fastighetsbildning. 

• Ett avtal mellan staten och kommunen 

om riksintressen enligt miljöbalken. 

Planhandlingar 

Översiktsplan Norrlandet redovisas under 

utställningen i flera olika rapporter och bilagor. 

Planförslaget, huvudrapport 

Denna rapport med planbeskrivning, konsekvenser 

och plankartor är det fullständiga 

planförslaget. 

Sammanfattning i en kortare folder 

En kort beskrivning med plankarta och planens 

viktigaste ställningstaganden. 

Planeringsunderlag 

Kartor och korta texter som beskriver 

kommunens kunskapsunderlag om Norrlandet. 

Kulturmiljöbilaga 

En detaljerad redovisning av sakintresset 

kulturmiljö. Riktlinjer för detaljplanering, 


Samrådsredogörelse 

Sammanställning av inkomna yttranden under 

samrådet 2008. Kommentarer och förslag till 

ändringar av planförslaget inför utställningen. 

Internet 

På kommunens hemsida www.gavle.se redovisas 

de flesta av rapporterna ovan med text och 

plankartor. 


11 

Inledning 

Läsanvisning till Översiktsplan 

Norrlandet 

Översiktsplanen innehåller flera kapitel med 

olika inriktning. De flesta kapitlen i planförslaget 

inleds med aktuella mål. 

Inledning 

Här ges en kort beskrivning av vad en översiktsplan 

är och varför den behövs. 

Utgångspunkter och mål 

Här redovisas de olika kommunala inriktningsbeslut, 

mål och visioner som styr planarbetet. 

Planförslag 

Här beskrivs med texter och plankartor de 

allmänna intressen som påverkar markoch 

vattenanvändningen på Norrlandet. 

Bostäder, kulturmiljö, friluftsliv, rekreation, 

naturvård, service, trafik, vatten och avlopp m.m. 

beskrivs med aktuella planeringsmål, en kort 

bakgrund och planens ställningstaganden. 

Samråd och utställning 

Här beskrivs dialog och kontakter under 

planarbetet. Större ändringar efter samrådet 

redovisas kortfattat (se utförligare i separat 

samrådsredogörelse). Även planprocessen och 

fortsatt planarbete beskrivs kort. 

Genomförande 

Här beskrivs de aktiviteter som behöver ske för 

att planen ska kunna genomföras. 

Konsekvenser 

Här beskrivs översiktsplanens ekologiska, sociala 

och ekonomiska konsekvenser. 

Ordlista 

Ordlista som beskriver fackuttryck i planhandlingen.

Utgångspunkter & mål 

Planarbetet för Norrlandet styrs av olika 

kommunala inriktningsbeslut, mål och 

visioner. Andra viktiga utgångspunkter är 

de förslag som kommit fram från de boende 

under program- och planarbete. Varje kapitel 

i planförslaget inleds med en sammanfattning 

av aktuella mål. Målen har utvecklats och 

anpassats för att stödja översiktsplanearbetet 

på Norrlandet. 

Uppdraget 

Översiktsplanen ska enligt beslut i 

kommunfullmäktige i augusti 2007 och 

utställningsbeslutet i KS/MMP i mars 2010: 

• Föreslå områden för 400 nya bostäder 

• Föreslå områden för boende för äldre 

• Föreslå skydd av kulturmiljön 

• Föreslå skydd av naturmiljön 

• Föreslå riktlinjer för delning av tomt 

• Föreslå vägreservat för ny sträckning 

av delar av Bönavägen 

• Föreslå huvudmannaskap för enskilda 

vägar 

• Skapa förutsättningar för turism och 

service 

• Skapa förutsättningar för friluftsliv på 

vatten och på land 

12 



Program för översiktsplan Gävle stad 

Antaget av kommunfullmäktige i december 

2005. Programmets huvudinriktning är bl.a. 

att Gävle ska vara en stad med identitet, en 

attraktiv stad att bo i, en stad med närhet till 

fritidsområden, natur och vatten och ha ett 

hållbart transportsystem. Programmet uttalar 

också att staden ska byggas ut i kontakt med 

havet. 

Utvecklingsprogram för Norrlandet 

Antaget av kommunfullmäktige i augusti 2007. 

Programmet uttalar riktlinjer för boende, vatten 

och avlopp, kulturmiljö, natur, trafik, näringsliv 

och turism. Fullmäktige beslutade samtidigt om 

direktiv för översiktsplanering och utbyggnad av 

kommunalt vatten och avlopp. I programmet och 

i fullmäktigebeslutet föreslås bl.a.: 

• Kommunalt huvudmannaskap för VA på 

hela Norrlandet. 

• Fler bostäder på Norrlandet. 

• Nya bostäder i Engesberg och möjlighet 

till camping. 

• Turism, rekreation och företagande 

stöttas. 

• Samverkan med boende och verksamma 

utvecklas. 

• En ny fördjupad översiktsplan tas fram. 

Gävle kommuns lokala miljömål 

Antagna av kommunfullmäktige 4 april 2005. 

För delmålet God bebyggd miljö anges att 

kommunens kulturmiljöprogram skall revideras 

samt att fler av de värdefulla kulturmiljöerna 

skall skyddas.

Strategi för Kulturmiljö 

Strategi för kulturmiljö har behandlats i 

kommunstyrelsen i oktober 2008. Norrlandet är 

ett av de områden som föreslås detaljplaneras 

för att säkerställa kulturmiljön. 

Strategi för bildande av naturreservat i 

Gävle kommun 

Antagen av Kommunstyrelsen i december 

2007. Strategin föreslår fem områden som ska 

prioriteras för kommunal reservatsbildning 

före år 2010. Tångberget på Norrlandet är ett av 

dessa fem områden. Andra utpekade områden 

för kommunal reservatsbildning på Norrlandet 

är Marskärsudden, Långharens udde samt 

Soludden (Utkiket). 

Trafikstrategi för Gävle 

Antaget av kommunfullmäktige i mars 2008. 

Trafikstrategin är ett kommunalt verktyg som 

ska visa vägen till ett hållbart transportsystem. 

Här tas ett samlat grepp inom trafikområdet för 

att de åtgärder och planer som genomförs ska 

bidra till att uppfylla målen för Gävles framtida 

utveckling. 

13 



Folkhälsoprogram 

Antaget av kommunfullmäktige juni 2004. 

Programmet beskriver hur kommunen 

övergripande ska arbeta med folkhälsofrågor 

inom tre delområden: inflytande och delaktighet 

i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt 

sunda och säkra miljöer och produkter. 

Handikappolitiskt program 

Antaget av kommunfullmäktige augusti 2002. 

Programmet visar hur jämlika villkor ska kunna 

uppnås för människor med funktionshinder, inte 

minst i den fysiska miljön.

Riksintressen & gällande 

bestämmelser 

Riksintressen och 

gällande bestämmelser 

Engeltofta 

Riksintresse kulturmiljö 


Naturreservat 

Natura 2000 

Riksintresse yrkesfiske 

Gällande planer 

Detaljplan 

Fastighetsplan 

Engesberg 

14 

Bönan 


Harkskär 

Utvalnäs 

0 2 000 

Meter

Riksintressen 

Ett riksintresse är ett område som är 

värt att skydda i ett nationellt perspektiv. 

Idag regleras och skyddas riksintressen i 

Miljöbalken. 

En av avsikterna med riksintressen är att 

staten ska ha större möjlighet att ingripa om 

ett värdefullt område hotas. Kommunerna är 

skyldiga att säkerställa riksintressen i den 

kommunala planeringen. 

Riksintresse för kulturmiljö 

Sträckan mellan Kullsand och Bönan är riksintresse 

för kulturminnesvården. Det omfattar 

särskilt de stora sommarvillorna från 1800-talets 

andra hälft. Även f.d. fiskelägen i Bönan är en viktig 

del av riksintresset. Länsstyrelsen i Gävleborg 

har föreslagit en utökning av riksintresset till och 

med Utvalnäs. 

Riksintresse för naturvård 

Orördheten och de höga naturkvaliteterna 

ligger till grund för att Harkskärsfjärden har 

förklarats vara av riksintresse för naturvården. 

Harkskärsfjärden och Håmansmaren är även 

utpekade som Natura 2000-områden. En mindre 

del av riksintresset ligger inom planområdet, 

men påverkas inte av förslagen. Länsstyrelsen 

har en pågående reservatsutredning för 

Harkskärsfjärden. 

Riksintresse för yrkesfiske 

Kustvattnen utanför Norrlandet är riksintresse 

för yrkesfisket. Förslagen i planen hindrar eller 

försvårar inte yrkesfisket. Yrkesfisket är en 

viktig verksamhet som genom översiktsplanen 

kan fortsätta att utvecklas eftersom områden för 

verksamheter är tydligt utpekade i planen. 

Riksintresse för hamn och farled 

Gävle Hamn och farleden är av riksintresse. 

Förslagen i planen hindrar eller försvårar inte för 

utvecklingen av Gävle Hamn. 

15 


Riksintressen & gällande 

bestämmelser 

Gällande detaljplaner 

För stora delar av Norrlandet gäller en detaljplan 

från 1960. Planen är idag svår att tillämpa och 

ger otillräcklig styrning i kulturmiljöfrågor, 

bygglovprövning och fastighetsbildning. För 

några mindre områden finns aktuella detaljplaner 

som ger tydlig vägledning i dessa frågor. 

Gällande bestämmelser 

Strandskydd 

Strandskyddet är generellt 100 meter från 

strandkanten av alla sjöar och vattendrag. Vid 

Gävles kust är strandskyddet utökat till 300 

meter. Inom området för gällande detaljplan från 

1960 är strandskyddet upphävt. Dispens från 

strandskyddet kan lämnas av kommunen om det 

finns särskilda skäl. 

Natura 2000 

Natura 2000-områdena Håmansmaren och 

Harkskärsfjärden ligger delvis inom planområdet. 

Natura 2000-områden har riksintressestatus 

enligt 4 kap Miljöbalken. Till varje område finns 

en bevarandeplan upprättad av Länsstyrelsen. 

Bevarandeplanen ger bl.a. information, stöd och 

råd för områdets bevarandevärden, hotbild och 

framtida markförvaltning. 

Naturreservat 

Södra delområdet av Bladmyrans och Granskogens 

naturreservat ligger inom planområdet.

Människorna på Norrlandet 

16 

Människorna på Norrlandet 


På Norrlandet bor knappt 1100 personer. Drygt 

10 % av dessa är skolbarn i åldrarna 6- 15 år. 

Andelen utrikesfödda på Norrlandet är mycket 

lägre än i kommunen som helhet (3,5 % jämfört 

med 9,5 %). Arbetsfrekvensen är hög då 79 % 

av såväl kvinnorna som männen arbetar och 

generellt sett är både männen och kvinnorna på 

Norrlandet friskare än kommungenomsnittet. 

Bilinnehavet är något högre på Norrlandet än i 

kommunen som helhet.

Planförslag 

Planens huvuddrag 

Planförslaget har en planeringshorisont på ca 20 

år d.v.s. fram till år 2030. 

Planförslagets ställningstaganden i sammanfattning: 

• 400 nya bostäder föreslås byggas på 

Norrlandet i olika upplåtelseformer och 

storlekar. 

• De flesta befintliga fritidshusen föreslås 

kunna omvandlas till åretruntboende. 

• Camping och nya bostäder föreslås i 

Engesberg 

• Mark reserveras för butiker, förskola och 

skola 

• Värdefull kulturmiljö föreslås bevaras 

och skyddas med nya detaljplaner 

• Värdefull natur undantas från 

exploatering eller skyddas som 

naturreservat 

• Befintliga småbåtshamnar utvecklas 

med fler båtplatser för boende och 

besökare. 

• Vatten och avlopp byggs ut på i princip 

hela Norrlandet. 

• Områden som inte kan anslutas till 

kommunens VA-nät till en rimlig 

kostnad får lösas med lokala VAanläggningar. 

• Översiktsplanen föreslås genomföras 

med en särskild projektorganisation 

för Norrlandet och med fortsatt 

detaljplanering av hela området. 

17 


Planens huvuddrag

Planförslag > Bostäder 


Bostäder 

Engeltofta 

Nya bostäder 



B.20 

B.21 

B.22 

B.1 

B.23 

B.25 

B.3 

B.2 

B.4 

B.5 

B.32 

Engesberg 

B.33 

B.6 

18 

B.36 

B.35 

B.7 

B.41 

B.37 

B.39 

B.38 B.40 

B.12 

B.12 B.12 

B.10 

Bönan 

B.13 


B.64 

Harkskär 

B.59 

B.58 

B.57 

B.45 

B.60 

B.47 

B.50 

B.48 

B.51 

B.46 

Utvalnäs 

0 2 000 

Meter

Bostäder 

Mål tolkade ur program och direktiv för 

Norrlandet. 

Planen ska föreslå och stödja: 

• 400 nya bostäder i attraktiva lägen med 

utsikt, nära hav, bad och natur. 

• Områden för seniorboende och ett boende i 

livets alla skeden. 

• Varierade upplåtelseformer och 

boendetyper i villor, radhus och 

flerbostadshus. 

• Nya bostäder i Engesberg som möjliggör 

fortsatt camping. 

• Bevarande av stora sommarvillor och annan 

värdefull bebyggelse. 

• Kulturmiljön ska utvecklas och bevaras som 

en resurs för ett attraktivt boende. 

• Möjliggöra omvandling av fritidshus till 

åretruntboende . 

• God exploateringsekonomi och en 

kostnadseffektiv VA-utbyggnad. 

• Prioritering av både boende och service i 

Bönan och Engesberg. 

• En god bebyggd miljö med skönhet, trevnad, 

hälsa och säkerhet. 

Bostäder på Norrlandet idag 

Idag finns ca 450 bostäder på Norrlandet som 

bebos året runt. Dagens bestånd av fritidshus 

och bostäder kan grovt indelas i: 

• Äldre fiskargårdar 

• Sekelskiftets sommarvillor 

• 1900-talets egna hem 

• 1900-talets fritidshus och sommarstugor 

• Moderna villor 

Sedan mitten av 1990-talet pågår en intensiv 

byggverksamhet på hela Norrlandet. Byggandet 

omfattar ombyggnader och tillbyggnader 

av befintliga fritidshus och sommarvillor 

men också rivningar och rena nybyggnader. 

Utmaningar i detta byggande har varit att det 

saknats långsiktigt hållbara VA-lösningar och att 

kommunens planer inte har varit anpassade till 

det stora bebyggelsetrycket. 

Norrlandets bebyggelsekaraktär förändras också 

när äldre hus och lummiga trädgårdar ersätts av 

stora villor med garage och anläggningar för VAinfiltration. 

19 



Fritidshus 

I slutet av 1980-talet fanns det fler än 600 

fritidshus på Norrlandet. Sedan dess har ca 200 

fritidshus permanentats och idag finns ca 400 

fritidshus kvar i området. Denna utveckling har 

påskyndats av försäljning av arrendetomter 

de senaste 15 åren och kommer troligen 

att ytterligare drivas på av den planerade 

utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp. 

Det kan antas att en stor del av de återstående 

fritidshusen kommer att byggas till eller ersättas 

av nya hus som bebos permanent. 

Nya bostadsområden 

Översiktsplanen visar möjliga byggrätter för ca 

400 nya bostäder på Norrlandet. I skogsmarken 

ovanför Bönavägen föreslås 200-300 nya 

bostäder. Nedanför Bönavägen föreslås 50-70 

nya bostäder mellan Engeltofta och Bönan som 

en förtätning av befintlig bebyggelse. 

I Utvalnäs och Harkskär föreslås bostadsgrupper 

och förtätningar med 50-100 nya bostäder. 

Flera av de nya bostäderna kommer att kunna 

byggas i strandnära och attraktiva lägen med 

utsikt över havet eller nära natur. Både befintliga 

och nya bostadsområden kommer att kunna 

inrymma icke störande verksamheter som t.ex. 

förskola. Detta får utredas vidare i kommande 

detaljplaner. 

Olika täthet och exploateringsgrad 

Planen föreslår nya bostadskvarter med 

en varierad men relativt låg täthet och 

exploateringsgrad. De föreslagna kvarteren 

kan utöver bostäder komma att rymma vägar, 

parkeringsytor, lekplatser, grönytor och 

dagvattenanläggningar. Även anpassningar till 

våtmarker, hällmarker och kuperad terräng ska 

rymmas i kvarteren. 

Ytbehov för olika typer av bostäder: 

Ytbehov för olika typer av bostäder: 

Friliggande villor: ca 6 bostäder/hektar 

Grupphusvillor: ca 8 bostäder/hektar 

Radhus och kedjehus: ca 15 bostäder/hektar 

Flerbostadshus: ca 20 bostäder/hektar


Förtätning av befintlig bebyggelse 

nedanför Bönavägen mellan 

Engeltofta och Bönan 

Nedanför Bönavägen föreslås en småskalig 

förtätning med 50-70 nya bostäder fördelade 

på ca femton små bostadsgrupper mellan 

Engeltofta och Bönan. 

Flera av dessa bostäder kommer att kunna 

byggas i mycket attraktiva lägen nära 

stranden och med utsikt över havet. Flera 

av de nya bostäderna kommer att påverka 

kulturmiljö, natur, friluftsliv och de boendes 

närmiljö. 

En stor del av de befintliga fritidshusen kommer 

också att omvandlas till åretruntbostäder. 

Riktlinjer för nya bostäder nedanför 

Bönavägen: 

Se kapitel Kulturmiljö, riktlinjer ”Inom riksintresseområdet 

men utanför värdefull kulturmiljö”, 

Klass C. Se också Kulturmiljöbilagan. 

20 

Utsikt över Gröndalsängen från skogspartiet norr om Gröndal. 


Nya, mindre bostadsgrupper nedanför 

Bönavägen 

B.1 Aluddsvägen 

Längs en förlängning av Aluddsvägen kan ca 

tre villor byggas i sluttningen ovanför Aludden. 

Möjlighet till viss utsikt över havet. 

Riktlinjer för detaljplan: Hänsyn till kulturmiljö 

klass C och till värdefull äldre skog. 

B.2 Storsandsvägen 

I tallskogen ovanför Storsandsviken kan ca 

två villor byggas. Attraktivt område med viss 

havsutsikt nära Storsandsbadet. 

Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till 

kulturmiljö klass C och till grannars utsikt. 

Tallar närmast badet sparas. 

B.3 Stenstorpsvägen 

Mellan Storsandsvägen och Stenstorpsvägen 

kan ca sex villor byggas i sluttningen nedanför 

Bönavägen. Påverkan: Påverkan på strandvallar 

och äldre tallskog. Sluttande terräng kan ge 

påverkan från schaktningar och utfyllnader.

Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs 

för små villor på små tomter. Nya byggnader 

placeras för att skärma av från trafikbuller. 

Åtgärder mot trafikbuller ska utredas. 

Anpassning till strandvallar och äldre skog. Ny 

infartsväg ska byggas smal med god anpassning 

till grannfastigheter och till sluttande terräng. 

B.4 Gröndalsvägen 

Mellan Gröndalsvägen och Bönavägen kan ca 

fyra villor byggas som en förtätning av befintliga 

fritidshus. 

Påverkan: Stor påverkan på två äldre fritidshus. 


kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för små 

villor på små tomter. Bullerutredning. Byggnader 

placeras för att skärma av mot trafikbuller. 

Anpassning till strandvallar och äldre tallskog. 

B.5 Sjöviksvägen 

På den östra delen av Gröndalsängen kan ca tre 

mindre villor byggas med utsikt över Gröndalsviken. 

Påverkan: Påverkar utsikten från befintlig 

bebyggelse i området. 


kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för små 

villor på små tomter. Ny tillfartsväg behövs. 

Byggnader höjdsätts och placeras så att utsikten 

från befintliga hus kan behållas. En källa i 

området utreds och bevaras. 

B.6 Arlavägen 

Området är idag delat av flera mindre vägar. Om 

vägarna läggs ihop till en ny väg kan sex-åtta 

villor byggas, delvis med utsikt över vatten. 

Påverkan: Område med äldre skog bebyggs. 


för villor. Byggnader närmast Bönavägen 

utformas och placeras för att skärma av mot 

buller från Bönavägen. Bullerutredning. 

Anpassning till grov, äldre tallskog som utreds, 

karteras och delvis sparas. 

21 



B.7 Engesberg 

Skogsmark och delvis campingplats öster om 

Engesbergs gård. Här kan ca 30 lägenheter, 

eventuellt som ett s. k. seniorboende, byggas nära 

Grötviken och kulturlandskapet vid Engesberg. 

Påverkan: Trafiken ökar på den smala 

Solviksvägen. Campingplatsens tältområde 

och några uthyrningsstugor behöver flyttas. 


kulturmiljön vid Engesberg, klass C. Området 

planläggs för tätare bostadsbebyggelse i 2-3 

våningar. 

B.10 Engesviksvägen 

Skogsmark längst ut på Engesviksvägen. Här kan 

ca fem villor byggas nära Djuphamnsviken. 

Påverkan: Trafiken ökar på den smala 

Engesviksvägen. 


kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för villor. 

Alternativ trafikmatning via Grävlingsstigen 

utreds. 

B.12 Kärrstigen 

Skogsmark mellan Grävlingsstigen och 

Rönnbackastigen. Här kan ca 12 villor byggas 

nära Bönan och båthamn. 

Påverkan: Förtätning i befintlig bebyggelse 

som påverkar strövområde och omgivande 

bostadshus. 


för villor. God terränganpassning behövs vid den 

branta Bagarstigen. 

B 13. Holmuddsvägen 

Skogsmark på Holmudden. Tidigare planlagt 

för bostäder. Här kan två-tre villor byggas vid 

Holmuddsvägen. 

Påverkan: Mindre bra utfarter mot 

Holmuddsvägen. 


för villor.


Nya bostäder i skogen ovanför 

Bönavägen mellan Engeltofta och 

Bönan 

Ovanför Bönavägen föreslås ca 15 nya 

bostadskvarter med plats för maximalt 300 

nya bostäder. Flera av dessa bostadsgrupper 

ligger i barrskog i södersluttning, delvis högt 

beläget och på flera platser med utsikt över 

havet. Markerna består av stenig och blockig 

morän som på flera håll är kraftigt svallad 

och terrasserad i s.k. strandvallar. Stigar och 

skogsvägar som ofta används av de närboende 

genomkorsar området. 

Delar av skogsmarken som inte bebyggs föreslås 

sparas som större samlade naturområden, andra 

delar sparas som smalare gröna korridorer ut 

i naturen. Flera av de nya bostadsområdena 

kommer att ligga inom 300-500 meter från 

havet. Den föreslagna strandpromenaden och 

badplatserna vid bl.a. Engeltofta, Storsandsviken 

och Engesberg kommer därför att få stor 

betydelse för de boende i dessa områden. 

Riktlinjer för nya bostäder ovanför 

Bönavägen: 

• Skogsridån längs Bönavägen ska bevaras. 

• Grundläggning ska anpassas till tomtens 

topografi. 

• Utsikten för grannar värnas med smala hus 

och friliggande uthus. 

• Omfattande schaktningar och utfyllnader 

ska undvikas inom kvarter med värdefull 

naturmark. 

• Vägnätet ska anpassas till terräng och 

naturvärden. 

• I täta bostadsområden kan bilparkeringar 

samlas i mindre grupper för att spara 

värdefull naturmark. 

• Bostadsgrupper med brokiga byggnadsstilar 

eller mycket stora villor ska placeras så att 

landskapsbild och kulturmiljö inte påverkas. 

• Bostadshus, garage och andra 

komplementbyggnader ska vara separata 

22 


byggnader med måttfull storlek så att 

småskaligheten i området ska kunna 

bibehållas. 

• Nya bostadshus ska inte efterlikna äldre 

sommarvillor. Särskilt tornutbyggnader och 

utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas. 

• Ny bebyggelse med en modern, 

”funktionalistisk” eller experimenterande 

arkitektur är möjlig ovanför Bönavägen. 

• Diskret färgsättning ska väljas på nya hus. 

• Värdefull natur, karaktärsskapande växtlighet 

och stora träd ska sparas. Det gäller 

inom både tomtmark och grönområden. 


nivåer. Omfattande schaktningar och utfyllnader 

ska undvikas. 

• Vid planläggning ska eftersträvas att tomter 

ska ha en minsta storlek av 1200 m 2 och en 

minsta bredd av 30 meter. 

• Villor som byggs i grupp kan byggas på 

mindre tomter. 

Nya bostadsgrupper ovanför Bönavägen 

B.20 Engeltofta backe, etapp B 

Skogsmark, delvis med strandvallar och 

klapperstensfält inom s.k. nyckelbiotop. Här kan 

ca 20 nya bostäder byggas som grupphus eller 

flerbostadshus. 

Påverkan: Del av nyckelbiotop och strandvallar 

bebyggs. Påverkan av buller från Gävle hamn. 

Riktlinjer för detaljplan: Inför detaljplanering 

bör bullerpåverkan från Gävle hamn utredas 

vidare. Även åtgärder för att begränsa buller 

vid bullerkällan bör utredas. En buffertzon 

med naturmark sparas mot befintliga bostäder 

i Engeltofta backe, etapp A. Anpassning till 

strandvallar och äldre tallar. Ny väganslutning 

mot Bönavägen studeras noga för att skapa säker 

anslutning med fri sikt och för att minimera 

markarbeten i strandvallarna. 

B.21 Engeltofta backe, etapp C 

Skogsmark, delvis mager mark med hällmarker 

inom s. k. nyckelbiotop. Här kan ca 40 nya bostäder

yggas som grupphus eller flerbostadshus i ett 

högt läge ovanför Bönavägen. 

Påverkan: Del av nyckelbiotop och 

hällmarkstallskog bebyggs. 

Riktlinjer för detaljplan: Särskild anpassning 

till strandvallar, hällmarker och äldre tallar. Ny 

väganslutning mot Bönavägen studeras noga för 

att skapa säker anslutning och för att minimera 

markarbeten i strandvallarna. 

B.22 Engeltofta backe, etapp D 

Skogsmark och strövområden med stigar. Delar av 

området ligger högt och kan få utsikt över havet. 

Här kan ca 30 villor byggas i ett högt läge ovanför 

Bönavägen. 

Påverkan: Strövvänlig skog ovanför Bönavägen 

bebyggs. 


strandvallar, stigar och äldre skog. 

B.23 Engeltofta backe, etapp E 

Tallskog med stigar och klapperstensvallar. 

Här kan ca 25 villor byggas i en gles tallskog 

ovanför Bönavägen. 

Påverkan: Strövvänlig skog ovanför Bönavägen 

bebyggs. 


strandvallar, stigar och äldre skog. 

B.25 Norr om Gröndal 

Skogsmark och strövområden. I delar av området 

finns stigar och historiska lämningar i form av 

skyttevärn. Delar av området kan få utsikt över 

havet. Här kan ca 25 villor eller grupphus byggas i 

ett högt läge ovanför Gröndal. 

Påverkan: Attraktiva stigar och strövvänlig skog 

ovanför Bönavägen bebyggs. 


fornlämningar, strandvallar och stigar. 

B.32 Planmyrstigen västra 

Skogsmark, hyggen och mindre våtmarker väster 

om Engesberg. Här kan ca 40 villor eller grupphus 

byggas ovanför Bönavägen. 

Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen 

bebyggs. 

23 




strandvallar och en våtmark med salamander 

väster om kvarteret. 

B.33 Planmyrstigen östra 

Skogsmark väster om Engesberg. Här kan ca 30 

villor eller grupphus byggas ovanför Bönavägen. 


bebyggs. 


strandvallar och våtmarker. 

B.35-B.41 Engesberg-Bönan 

Skogsmark och strövområden med 

klapperstensvallar, stigar och mindre hyggen. 

Delar av området kan få utsikt över havet. Här 

kan ca 150-175 nya bostäder byggas som tätare 

småhusbebyggelse, radhus, flerbostadshus eller 

som seniorboende. Föreslagna bostäder finns 

redovisade som delområden B.35-B.41 i en 

bifogad illustration på sid 25. 


bebyggs. Skogsområdet kring Lillsjön minskas 

i storlek och utbredning. Den småskaliga 

karaktären och kulturmiljön i Bönan påverkas 

av nya större bostadsområden. Den nya 

förbifartsvägen som också blir angöringsgata till 

de nya bostadsgrupperna kan avlasta Bönan från 

genomfartstrafik. 

Riktlinjer för detaljplan: Hela området 

planläggs och anpassas till bebyggelsekaraktären 

i Bönan vad gäller kulturmiljö, variation, skala, 

fasadmaterial och taklutningar. Anpassning till 

kuperad terräng med strövområden och stigar 

upp mot Lillsjön. 

B.35 Engeshöjden 

Ca 50 villor eller grupphus kan byggas på 

Engeshöjden. Hänsyn ska tas till äldre träd och 

fornlämningar. 

B.36 Bönaliden, etapp A 

Ca 20 villor eller grupphus kan byggas på en 

blockig höjd norr om Engeshöjden.


B.37 Bönaliden, etapp B 

Ca 20 villor eller grupphus kan byggas i en 

sluttning nordväst om Bönaviken. 

B 38. Bönaliden, etapp C 

Ca 8 villor kan byggas i en sluttning ovanför stigen 

mot Lillsjön. 

B 39. Bönaliden, etapp D 

Ca 25 lägenheter kan byggas på höjden väster om 

platsen för vårdkasen. 

B.40 Bönaliden, etapp E 

Ca fyra villor kan byggas i sluttningen närmast 

Bönavägen och tennisbanan. 

B. 41 Bönaliden, etapp F 

20-40 lägenheter eller grupphus kan byggas på 

höjden bakom Böna skola. Platsen kan också vara 

lämplig för ett s.k. seniorboende. Möjlighet till 

utsikt mot havet. 

Riktlinjer för detaljplan: Ny detaljplan ska 

anpassas till förskolans behov av lekytor. 

Provisorisk tillfartsväg kan ev. ordnas norr om 

Böna skola. 

24 


Nya bostäder i Utvalnäs och Harkskär 

I Utvalnäs och Harkskär föreslås 70- 

100 nya bostäder fördelade på ett 10-tal 

mindre bostadsgrupper. Flera av de nya 

bostadsgrupperna kan få utsikt över havet. 

Området är flackt och marken består till stor 

del av stenig och blockig morän. 

Riktlinjer för nya bostäder i Harkskär och 

Utvalnäs: 

• Nya bostadshus ska anpassas till sin 

omgivning i byggnadsstil och skala. 

• Utsikt för grannar värnas med smala hus 

och friliggande uthus. 

• Bostadsgrupper med brokiga 

byggnadsstilar eller mycket stora 

villor placeras så att landskapsbild och 

kulturmiljö inte påverkas. 

• Skogsridån närmast Utvalnäsvägen och 

Harkskärsvägen ska bevaras. 

• Värdefull natur, karaktärsskapande 

växtlighet och äldre träd ska sparas 

inom både tomt och grönytor. 

• Grundläggning anpassas till tomtens 

topografi. Omfattande schaktningar och 

utfyllnader ska undvikas. Utfyllnader 

i vatten ska undvikas och prövas 

restriktivt. 

• Vägnätets utformning anpassas till 

terrängen och till områdets karaktär. 

Riktlinjer för nya bostäder inom det blivande 

riksintresset för kulturmiljö i Utvalnäs och 

inom kulturhistorisk bebyggelse i Harkskär, 

Bönan m.fl. fiskelägen. 

Se kapitel Kulturmiljö, riktlinjer ”Inom 

riksintresseområdet men utanför värdefull 

kulturmiljö”, Klass E. 

Se också Kulturmiljöbilagan.

Illustrationskarta: Nya bostäder i Bönan 

25 



Nya bostadsgrupper i Utvalnäs och 

Harkskär 

I Utvalnäs 

B.45 Tångberget 

Skogsmark och hällmarker norr om 

församlingshuset i Utvalnäs. Strövområde med 

stigar som används av boende och besökare. 

Gränsar till föreslaget naturreservat Tångberget. 

Delar av området kan få milsvid utsikt över 

havet. Här kan 20-40 lägenheter byggas som 

flerbostadshus eller grupphus/villor. 

Påverkan: Påverkan på naturmark som delvis 

utreds för naturreservat. 

Riktlinjer för detaljplan: Byggnader placeras 

för att skapa utsikt mot havet. Anpassning till 

blivande naturreservat med hällmarker och 

äldre skog. 

B.46 Fiskare Normans väg 

Skogsmark i villaområde. Här kan ca tre villor 

byggas som en komplettering vid befintlig väg. 

Påverkan: Brant terräng ger stor påverkan på 

naturmiljön. 


för små enbostadshus som anpassas i skala 

till befintlig bebyggelse. Anpassning till 

reservatsgräns, till kuperad terräng mot vägen 

och till äldre tallar. 

B.51 Rännavägen 

Obebyggd lucka mellan två tomter vid stranden 

i norra delen av Rännavägen. Här kan en villa 

byggas i ett mycket attraktivt läge i norra delen 

av Rännavägen. 

Särskilda skäl för avsteg från strandskyddet: 

Inga påtagliga konflikter med naturmiljö 

eller friluftsliv. Inga möjligheter att skapa 

en passage längs stranden. Strandzonen är 

påverkad av tidigare dikningar och muddringar. 

Marskärsudden med höga natur- och 

rekreationsvärden och hög tillgänglighet ligger 

strax norr om området. 

Riktlinjer för detaljplan: Nya byggnader 

placeras så att de inte skymmer havsutsikt från 

26 


grannfastigheter. Högsta översvämningsgräns 

utreds vidare. 

Vid Skärgårdsviken och Harkskärsfjärden 

Skogsmark på uddar och näs kring 

Skärgårdsviken. Här kan ett 50-tal villor och 

grupphus byggas i mycket attraktiva lägen nära 

havet. 

Särskilda skäl för avsteg från strandskyddet: 

Föreslagna bostäder ligger i de flesta fall vid 

befintliga vägar, ofta med bebyggelse eller väg 

mellan havet och nya bostäder. Inga påtagliga 

konflikter med naturmiljö eller friluftsliv. Den 

marina miljön är i delar av området påverkad 

av tidigare grävningar och muddringar. Goda 

möjligheter finns att skapa en passage längs 

stranden. Stränder med hög tillgänglighet finns 

på flera platser i området. 

Riktlinjer för detaljplan: Skalan på ny bebyggelse 

bör i några av de nya områdena anpassas 

till omgivande småskalig fritidsbebyggelse. 

Byggnader höjdsätts och placeras så att utsikten 

från befintliga hus kan behållas. 

B.47 Talludden 

Här kan två-tre villor byggas vid befintlig väg. 

B.48 Tallskärsvägen södra 

Här kan ca 10 villor byggas i skogsmark söder 

om Tallskärsvägen. 

B.50 Tallskärsvägen 

Här kan ca 10 villor byggas mellan Tallskärsvägen 

och Rännavägen. 

B.57 Gränsstigen södra 

Här kan ca fyra villor byggas nära Skärgårdsviken. 

B.58 Brusängsvägen södra 

Här kan ca åtta villor byggas på avverkad 

skogsmark. 

B.59 Måsviken 

Här kan ca fem villor byggas på avverkad 

skogsmark nära havet.

B.60 Skärgårdsstigen 

Här kan ca fem villor byggas i ett skogsparti nära 

Skärgårdsviken. 

I Harkskär 

B.64 Lilluddsvägen 

Här kan ca sex villor byggas nära havet vid 

Lilluddsvägen och Storuddsvändan. 

Ställningstagande bostäder 

400 nya bostäder föreslås på Norrlandet: 

• 50-70 nedanför Bönavägen. 

• 200-300 ovanför Bönavägen 

• 50-100 i Utvalnäs och Harkskär. 

Bönavägens kapacitet begränsar antalet nya 

bostäder. 

Seniorboende föreslås kunna byggas vid 

Engeltofta backe, vid Böna skola, vid Engesberg 

eller i Utvalnäs. 

Delar av campingområdet i Engesberg bebyggs 

med bostäder. 

Tomter inom områden Värdefull kulturmiljö 

ska inte delas. Undantag kan i vissa fall göras 

för tomter som i tidigare beslut hanterats som 

delbara. Vilka tomter som ska bevaras som 

delbara eller ej delbara kommer att prövas 

och läggs fast i kommande detaljplanering. Vid 

planläggning ska eftersträvas att övriga tomter 

inom riksintresseområdet och inom värdefull 

kulturmiljö ska ha en minsta storlek av 1200 m 2 

och en minsta bredd av 30 meter. 

27 



Bostäder och camping i Engesberg 

Engesberg redovisades under samrådet som 

ett utredningsområde i plankartan. Området 

används idag som campingplats och parkering. 

Översiktsplanen föreslår nu en utveckling av 

Engesberg med nya bostäder och med en bevarad 

och utvecklad camping. 

För Engesbergsområdet förslås nu: 

• Badplatsen bevaras och utvecklas med 

parkering och kiosktomt. 

• Ny småbåtshamn anläggs mellan badet och 

fiskekajen. 

• Infarten till Engesbergsområdet flyttas 

närmare Bönan. 

• Äldre sommarvillor och äldre skog vid 

Solviksvägen bevaras. 

• Mindre bollplan vid Engesbergs Gård kan 

utvecklas till en lekplats eller aktivitetspark. 

• Äldre lövskog och park sydväst om 

Engesbergs gård gallras och vårdas som park. 

• Engesbergs Gård kan säljas som bostad efter 

en planläggning med bevarandeinriktning. 

• Bostäder byggs i skogspartiet öster om 

Engesbergs Gård. 

• Camping med stugor minskas något i södra 

delen närmast Ryssängen. 

• Campingområdet kan ev. utökas något på 

skogsmark närmast Bönavägen

K1 

Planförslag > Kulturmiljö 


Kulturmiljö 

Bostäder 

Engeltofta 

Riksintresse kulturmiljö 

Karaktärsområde 

Förslag till utökat riksintresse kulturmiljö 



Värdefulla byggnader 

Byggnadsminne enligt KML och SBM 

Fornminne 

Nya bostäder 



KL1 

K2 

K3 

KL2 

K4 

Engesberg 

K5 

K6 

L1 

K7 

28 

KL3 

K11 

K12 

K22 

K10 


K8 

K9 

K23 

K14 

KL4 KL4 K13 

Bönan 

KL6 

K21 

Harkskär 

K20 

K19 

K17 

K15 

K18 

KL5 

L2 

Utvalnäs 

0 2 000 

Meter 

K16

Kulturmiljö 

Kulturmiljön berättar om vår historia och 

länkar ihop dåtid och nutid. Kulturmiljön på 

Norrlandet är en viktig del av stadens och 

kustens identitet. Detta har stor betydelse 

för boende på Norrlandet och i Gävle och för 

besökare i området. 

Mål: 

• Riksintresset för kulturmiljö Norrlandet 

- Bönan, K 802 ska säkerställas. 

• Norrlandets karaktär, attraktionskraft 

och kulturmiljövärden ska stärkas. 

• Värdefulla kulturmiljöer med byggnader, 

anläggningar och tomter ska skyddas 

med riktlinjer för detaljplanering, 


• Kulturmiljön på Norrlandet ska tas till 

vara som en resurs för kommunen, för 

de boende och för besökare i området. 

• Bevarande och åretruntboende i 

kulturhistoriskt värdefulla byggnader 

ska vara möjligt. 

• Omvandlingen av fritidshus till 

åretruntboende ska ske med hänsyn till 

kulturmiljön. 

• En kulturmiljöbilaga ska upprättas som 

också utgör Kulturmiljöprogram för 

Norrlandet enligt kommunens lokala 

miljömål. 

Kulturmiljön i samhället 

Synen på vad som är värdefullt förändras över 

tiden. Tidigare kulturmiljöarbete har fokuserat 

på enskilda äldre byggnader. Idag värnar man 

i högre grad om hela miljöer. Allt yngre miljöer 

betraktas idag som värdefulla. Numera studeras 

t.ex. miljöer från 1950- och 60-talen som ger 

värdefulla kunskaper om hur samhället såg ut 

och fungerade då. 

Många miljöer förändras, byggs om eller 

försvinner när gamla näringar eller 

brukningsmetoder upphör. Detta innebär att de 

äldre, värdefulla miljöer som finns kvar blir ännu 

viktigare att bevara. 

29 



Att fortsätta att aktivt använda äldre miljöer och 

byggnader kan förlänga livslängden och är ofta 

det bästa skyddet av kulturmiljön. Hot kan ändå 

uppstå av nya användningar som är svåra att 

anpassa till äldre byggnader och miljöer. 

Exempel på sådana förändringar i kustområdet 

kan vara: 

• Små enkla bostadshus som ersätts med nya 

stora villor. 

• Byggnader byggs om på ett ovarsamt sätt 

• Rivningar av sjöbodar och båthus. 

• Muddringar och grävningar för djupare 

hamnar 

Strategi 

Norrlandets kulturmiljöer är viktiga resurser 

som skapar identitet, variation och trivsel. Många 

kulturmiljöer behöver ett särskilt skydd för att 

värdena ska kunna säkerställas. Kommunen 

verkar för att värdefulla kulturmiljöer ska 

bevaras och utvecklas med bevarade särdrag. 

Gävle kommun har utarbetat en Strategi för 

kulturmiljö (Kommunstyrelsen 2008-10-21). 

I strategin prioriteras fyra områden som ska 

detaljplaneläggas för att skydda kulturmiljön. 

• Norrlandet 

• Strömsbro 

• Villastaden 

• Södra Valbobygden 

Högsta kulturvärde, ett högt förändringstryck 

och avsaknad av aktuella detaljplaner har styrt 

denna prioritering. 

Riksintresse 

Sträckan mellan Kullsand och Bönan är 

riksintresse för kulturminnesvården, nr K 802. 

Riksintressen är sådana områden som har så 

stora värden att de är betydelsefulla nationellt. 

Länsstyrelsen i Gävleborg har föreslagit en 

utökning av riksintresset att även omfatta 

Utvalnäs. Kommunens uppgift i översiktsplanen 

är att visa hur riksintressen ska säkerställas.


Norrlandets kulturmiljöer 

Kuststräckan mellan Gävle hamn och Harkskär 

är en viktig del av Gävles historia. Här finns 

lantgårdar, fiskelägen, stora sommarvillor och 

äldre fritidshus som tillsammans skapar en 

kulturhistoriskt värdefull miljö. 

Lantherrgårdar mellan Kullsand och 

Bönan 

Jordbruksegendomar som anlades av Gävles 

borgare på 1700-talet. Här fanns stora tomter 

med herrgårdsliknande huvudbyggnader och 

flygelbyggnader med tillhörande trädgårdar, 

parkanläggningar, ekonomibyggnader och 

jordbruksmark. Lantherrgårdarna ligger inte 

alltid nära stranden. Exempel på lantherrgårdar 

som delvis har bevarats är Engesberg och 

Gröndal. 

Fiskelägen med fiskargårdar i Bönan, 

Utvalnäs och Harkskär 

Fiskarbebyggelse från 1700-talet till mitten 

av 1900-talet på små tomter, ofta långsmala, 

med småskalig, enkel bebyggelse nära vattnet. 

Huvudbyggnaden ligger ofta i övre delen av 

tomten där det finns lä. Närmre vattnet eller på 

rad längs tomtgränsen ligger sjöbodar, båthus 

och rökeribyggnader. Anläggningarna präglas av 

enkelhet och småskalighet. 

Vissa bostadshus influerades efter hand av 

sommarvillornas snickarglädje och byggdes 

till med inglasade verandor. Under 1900-talets 

motorisering och ekonomiska utveckling i fisket 

blev bostadshusen och båthusen ofta större. 

Böna fiskeläge utvecklades till ett samhälle med 

kapell, fyr och lotsstation m.m. 

Flera kompletta fiskargårdar finns bevarade 

med huvudbyggnad, båthus och andra 

ekonomibyggnader. 

Sommarvillor som finns framförallt 

väster om Bönan 

Fritidsbostäder för sommarboende för Gävles 

borgare från 1850-talet och framåt. Stora 

tomter vid vattnet med stora dominerande villor 

30 


som vänder sin framsida mot havet. Många 

sommarvillor är rikt dekorerade och påkostade 

med verandor och tornbyggnader. Uthus och 

ekonomibyggnader är vanligen små. Bryggor och 

badhus ligger vid vattnet. Det finns vanligen inga 

båthus då man reste med ångbåt från staden. 

På de stora tomterna finns både skogsmark och 

stora trädgårdar. Flera kompletta anläggningar 

med sommarvillor finns bevarade. 

Sommar- och fritidshus som finns längs 

hela kuststräckan 

I takt med att semestrar och lönevillkor 

förbättrades för en bredare del av befolkningen 

under mitten av 1900-talet så växte en enklare 

fritidsbebyggelse fram på Norrlandet. Det är 

en småskalig bebyggelse med ett fritidshus och 

oftast bara ett litet uthus på tomten. 

På Norrlandet ut till Engesberg ligger 

sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt 

i rader bakom äldre sommarvillor och 

fiskarbebyggelse. 

I Harskär ligger fritidshusen vanligen på 

naturtomter nära vattnet. 

Många av fritidshusen omvandlas nu i snabb takt.

Riktlinjer för utpekade områden med 


Kulturhistorisk bebyggelse som bör bevaras 

och skyddas har fått en särskild markering 

i plankartan. Dessa områden beskrivs också 

utförligare i Kulturmiljöbilagan. 

I kulturmiljöbilagan finns tre 

bedömningsklasser: 

1 - Högsta värde 

2 - Mycket högt värde 

3 - Högt värde 

Värden, vad som är värdefullt i varje delområde. 

Bebyggelsekaraktär a betecknar Lantherrgårdar, 

b betecknar Fiskeläge, c betecknar Äldre 

sommarvillor, och d betecknar Fritidshus. 

Ny- och ombyggnad klassar alla kulturmiljöer 

beroende på vad som gäller vid ny- och 

ombyggnad i utpekad kulturmiljö. Vad respektive 

klass står för går att läsa i kulturmiljöbilagan. 

I planer/skydd framgår behov av skydd för 

kulturmiljön i 4 behovsklasser; 

I - Detaljplan / skydd finns. 

II - Detaljplan för DELAR av området bör tas 

fram. 

III - Detaljplan för HELA området bör tas fram. 

IV - Annan typ av skydd behövs. 

31 



För varje område finns information om vilket 

lagrum och föreskrift som gäller vid fortsatt 

prövning av ärenden. 

PBL 3:12, Plan- och bygglagen. Anger att 

bebyggelsen är kulturhistoriskt värdefull. 

Skall användas vid planläggning och bygglov/ 

bygganmälan. 

BÄR 2:6 2004:1, Boverkets ändringsregler. 

Vid ombyggnad skall förundersökning ske för att 

utreda byggnadens kulturvärden och antikvarisk 

sakkunnig kan behöva anlitas vid genomförandet. 

Byggnadsminne enl KML och eller förordn: 

1988:1229. Enskilt ägda och/eller statligt ägda 

byggnadsminnen är berörda. Länsstyrelsen 

respektive Riksantikvarieämbetet är tillståndsmyndighet. 

Fornlämning enl KML. Fornlämning är berörd. 

Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. 

Kyrka/begravningsplats enl. KML. 

Kyrko-/begravningsplats är berörd. Länsstyrelsen 

är tillståndsmyndighet. 

Tips! Mer detaljerad information om respektive 

kulturmiljö finns att läsa i kulturmiljöbilagan 

till Översiktsplan Norrlandet.


Karaktärsområden L på kartan 

Karaktärsområden är strukturer i kulturmiljön 

eller bebyggelsen där de historiska spåren är 

särskilt tydliga. På Norrlandet kan det vara 

t.ex. fiskelägen, hamnar, byar, fritidsbebyggelse, 

parker, stigar, försvarsanläggningar och 

odlingsmark. Kommunen vill skydda och 

bevara dessa karaktärsområden. Förändring 

och utveckling ska anpassas till områdets 

kulturvärden. Karaktärsområden inom 

Norrlandet sammanfaller till stor del med 

rikintresseområdet. 

L.1. Karaktärsområde Norrlandet- Bönan, X 802 

Bedömning: 1. Högsta värde 

Värden: Områdets olika tomt-, bebyggelse- 

och vägstrukturer som uppkommit p.g.a. olika 

användningar över flera hundra år. Bebyggelsens 

olika relationer till havet men också till 

obebyggda ytor såsom gistvallar, stränder, 

odlings- och betesmark, skogsridåer, parker och 

trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas 

placering och användning som formats av olika 

funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska 

och funktionsmässiga värden. 

Bebyggelsekaraktär: a) b) c) d) 

Ny- och ombyggnad: Klass A 

Planer/Skydd: II. 

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, Plan- 

och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1, Byggnadsminne 

enl. KML och eller förordn: 1988:1229. 

Fornlämning enl. KML. Kyrka/begravningsplats 

enl. KML. 

L.2. Karaktärsområde Utvalnäs 


Värden: Områdets olika tomt-, bebyggelse- 

och vägstrukturer som uppkommit p.g.a. olika 

användningar över flera hundra år. Bebyggelsens 

olika relationer till havet men också till 

obebyggda ytor såsom gistvallar, stränder, 

odlings- och betesmark, skogsridåer, parker och 

trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas 

placering och användning som formats av olika 

funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska 

och funktionsmässiga värden 

32 


Bebyggelsekaraktär: b) c) d) 

Ny- och ombyggnad: Klass A 


Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, Plan- 

och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1. Fornlämning enl. 

KML. Kyrka/begravningsplats enl. KML. 

Kulturhistorisk bebyggelse, betecknat 

K på kartan 

Kulturhistorisk bebyggelse är kommuns 

avgränsning av värdefull bebyggelse eller s.k. 

kärnområden inom riksintresset. Se avsnitt 

kulturhistorisk bebyggelse. 

K.2. Lugnet –Gunnarstorp, X 802 


Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader 

som dominerar och vänder sig mot havet. 

Mindre komplementbyggnader som till storlek 

och placering underordnar sig huvudbyggnaden. 

Småskalig sommarstugebebyggelse på små 

tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt. 

Byggnadernas utseende och material. 

Bebyggelsekaraktär: c) d) 

Ny- och ombyggnad: Klass B 


Lagar och föreskrifter: PBL 3:12, Plan- och 

bygglagen. BÄR 2:6 2004:1. 

K.1 Kullsand-Engeltofta, 

K.3 Storsand 1-Stensnäs 1 

K.5 Tomtebo-Sjövik 1 

K.8 Solvik-Geranilund, Engesvik, 

K.9 Udden längst ut vid Djuphamnsvägen 

X 802 

Bedömning: 1. Högsta värde, 2. Mycket högt 

värde för K.9 





Storsand 1 med småskalig och enkel bebyggelse 

på små tomter. Byggnadernas utseende och 

material. F.d. Kranförarnas semsterhem inom 

K.9. 

Bebyggelsekaraktär: b) för del av K.3 c) 

Ny- och ombyggnad: Klass B

Planer/Skydd: I för K.5, II för K.1 och K.9, III för 

K.3 och K.8. 

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, BÄR 

2:6 2004:1. 

K.4 Soltorp-Gröndal 1, K.7 Engesberg, X 802 

Bedömning: 1. Högsta värde 2. Mycket högt 

värde för K4 





Jordbruksbebyggelse i form av huvudbyggnad 

och ekonomibyggnad. Byggnadernas utseende 

och material. Förekomst av fiskehamn vid 

Engesberg som förstärker och bevarar områdets 

karaktär för fiskenäringen. 

Bebyggelsekaraktär: a) c) 

Ny- och ombyggnad: Klass B, E vid K.7 

Planer/Skydd: II för K.7 III för K.4. 

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12. BÄR 

2:6 2004:1. 

33 



K.6 Nyvall-Huseliiharen, X 802 

Bedömning: 2. Mycket högt värde 

Värden: Områdets olika karaktärer. Förekomst 

av båtvarv och segelklubb. Byggnadernas 

utseende och material. 

Bebyggelsekaraktär: b) c) 

Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd: II. 

Gällande lagar och föreskrifter: PBL 3:12, 

Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1. 

K.10 Långharen, K.11 Djuphamnsvägen X 802 






Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel 

bebyggelse på små tomter. Sjöbodar och 

gistvallar vid vattnet. Byggnadernas utseende 

och material. 

Bebyggelsekaraktär: b) och c) 


Planer/Skydd: II för K.10, III för K.11. 


2:6 2004:1.


K.12 Centrala Bönan, K.13 Lyckebo-Lotsplats 

och fyr, X 802 

Bedömning: 2. Mycket högt värde, 1. Högsta 

värde för K.13 

Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och 

enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar och 

gistvallar vid vattnet. För sommarvillorna, 

stora tomter med stora huvudbyggnader som 

dominerar och vänder sig mot havet. Mindre 

komplementbyggnader som till storlek och 

placering underordnar sig huvudbyggnaden. 

Byggnadernas utseende och material. Förekomst 

av samhälls- och servicebyggnader, lots- och 

fyrplats med dess byggnader. Byggnadernas 

utseende och material. 



Planer/Skydd: I för K.13. II för K.12. 


2:6 2004:1. 

K.14 Gråberget, X 802 



enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar vid 

vattnet. Byggnadernas utseende och material. 

Bebyggelsekaraktär: b) 


Planer/Skydd: II 


2:6 2004:1. 

K.15 Utvalnäs 




vattnet och gistvallar. Stora tomter med stora 

huvudbyggnader som dominerar och vänder 

sig mot havet. Mindre komplementbyggnader 

som till storlek och placering underordnar sig 

huvudbyggnaden. Byggnadernas utseende och 

material. Pågående fiskenäring. 


Ny- och ombyggnad: Klass B, F 

Planer/Skydd: III. 



34 


K. 16 Gammelhällan 




vattnet och gistvallar. Byggnadernas utseende 

och material. Pågående fiskenäring. 

Bebyggelsekaraktär: b) 





K. 17 Harskärsvägen-Utvalnäsvägen 

K. 18 Rännavägen 

K. 19 Tallskärsvägen 

K. 20 Brusängsvägen 

K. 23 Pålviksvägen 

Bedömning: 1. Högsta värde 3. Högt värde för 

K 23 

Värden: Småskalig sommarstugebebyggelse på 

små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt. 


Bebyggelsekaraktär: d) 





K. 21 Lilluddsvägen-Storuddsvägen 

K. 22 Bladviksvägen- Storvretsvägen 




vattnet. Sommarstugor på små tomter med enkel 

liten bostuga. Naturtomt med tall, sten och ljung. 


Bebyggelsekaraktär: b) och d) 




Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.

Värdefullt kulturlandskap, betecknat 

KL på kartan 

På flera platser på Norrlandet finns äldre 

byggnader, stenmurar och öppen mark 

som tillhört jordbruk, lantgårdar, fäbodar 

eller byarnas utmarker. Sex områden har 

i planförslaget markerats som värdefullt 

kulturlandskap med både kultur- som 

naturvärden. 

KL1. Lutens fäbod. Området är på god väg 

att ombildas till skog med stor andel lövträd 

och mycket död ved. Fortfarande finns tydliga 

spår av en tidigare jordbruksverksamhet, 

t.ex. dikningssystem och delvis öppen mark. 

Området föreslås fortsätta att utvecklas mot 

naturskog. 

KL2. Ängsmark vid Gröndal. Området utgörs 

av f.d. åkermark till Gröndals lantherrgård. Får- 

eller nötdjursbete skulle leda till en förstärkning 

av naturvärdena såväl som upplevelsevärdet. 

Om bete ej är möjligt bör marken hållas öppen 

genom slåtter. 

KL3. Ryssängen. I äldre handlingar benämns 

ängen Gammelängen. Mark som brukats sedan 

medeltiden, först som fäbod och sedan för 

35 



jordbruk. Stenhägnaden fanns redan vid mitten 

av 1700-talet. Namnet Ryssängen härrör från 

1719 då ryska flottan landsteg här varvid bl. a. 

Ängesberg, Kullsand och Gröndal brändes. Ingår 

i K.7. 

KL4. Bönan. Det öppna, ängsliknande området 

har stora värden för landskapsbilden i Bönan. 

Delar av området har tidigare varit åkermark 

och ursprungligen en vik av havet. Om området 

ska hållas öppet krävs återupptagen hävd, t.ex. 

bete eller slåtter. Karaktäristiskt är områdets 

bebyggelsestruktur med bostadshus vid foten 

av Gråberget och sjöbodar och båthus vid havet, 

nedanför vägen. Ingår i K.14. 

KL5. Utvalnäs idrottsplats. Fiskare Nordin lät 

bygga stenmuren runt idrottsplatsen i Utvalnäs 

på 1930-talet. Idrottsplatsen är ursprungligen 

en äldre ängs- och betesplats. Ingår i L2. 

KL6. Antons vret. Antons vret har av 

Harkskärsföreningen återställts i närapå 

ursprungligt skick och utgör nu en del av 

landskapsbilden i Harkskär. Nuvarande skötsel 

föreslås fortsätta.


Riktlinjer inom riksintresseområdet 

men utanför Kulturhistorisk bebyggelse, 

klass C 

Nya byggnader eller befintliga ombyggda 

byggnader kommer i flera fall att få ett exponerat 

läge inom riksintresseområdet. Detta kommer att 

ställa höga krav på anpassning till kulturmiljön. 

• De äldre värdefulla sommarvillorna på 

stora tomter längs stranden ska bevaras 

oförvanskade och tydligt kunna skiljas ut 

från nya moderna byggnader. 

• Nya byggnader med en modern eller 

experimenterande arkitektur ska undvikas 

nedanför Bönavägen. 

• Nya bostadshus ska inte efterlikna äldre 

sommarvillor. Särskilt tornutbyggnader och 

utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas. 

• Ett enkelt och traditionellt formspråk med 

träpanel och sadeltak ska eftersträvas på nya 

byggnader. 



byggnader med måttfull storlek för att 

småskaligheten i området ska kunna 

bibehållas. 

• Diskret färgsättning ska väljas på nya hus. 

• Det är en fördel om både ny och äldre 

bebyggelse med olika åldrar och stilar kan 

läsas av som tydliga årsringar i området. 

• Ny bebyggelse ska med skala, utformning 

och placering ta stor hänsyn till omgivande 

bebyggelse. Ny bebyggelse ska inte dominera 

över äldre bebyggelse eller skymma utsikten 

från befintliga hus. 

• Karaktärsskapande växtlighet och stora träd 

ska sparas inom både tomt och grönytor. 


topografi. Omfattande schaktningar och 

utfyllnader ska undvikas på land och i vatten. 

• Vid planläggning ska eftersträvas en minsta 

tomtyta för friliggande villa på 1200 m 2 . 

• Vid planläggning ska eftersträvas en minsta 

tomtbredd för friliggande villa på 30 meter. 

36 


Riktlinjer för nya bostäder inom det 

blivande riksintresset för kulturmiljö 

i Utvalnäs och inom kulturhistorisk 

bebyggelse i Harkskär, Bönan m fl 

fiskelägen, klass E. 



byggnader för att småskaligheten i området 

ska kunna bibehållas. 

• Nya bostadshus ska anpassas till den enkla 

fiskelägebebyggelsen avseende höjd, storlek, 

utformning och placering. Tornutbyggnader 

och utsmyckande snickeridetaljer ska 

undvikas. Ny bebyggelse ska inte dominera 

över, eller skymma utsikten från äldre 

bebyggelse. Traditionell och diskret 

färgsättning ska väljas. 

• Huvudbyggnaden ska byggas i 1-2 plan. Låt 

proportionen mellan höjden från mark till 

takfot och takfallets längd vara större än 

1:1,5. En vindsvåning kan göras genom att 

förhöja ytterväggarna så att små fönster, 

(sidliggare) kan upptas på traditionellt sätt. 

• Taket bör vara ett sadeltak med taklutning 

1:2,5 -1:1,5 d.v.s. 22 – 34 grader. Skorsten skall 

finnas. Takfoten, alltså den del av taket som 

är synlig underifrån, bör vara enkel, öppen 

och ej lådformigt inbyggd. Huvudbyggnadens 

tak skall kläs med en- eller tvåkupigt lertegel 

eller falsat plåttak. På uthus kan pannplåt 

eller sinuskorrugerad plåt läggas. 

• Fönster skall vara symmetriskt placerade på 

fasaden och skall ha större höjd än bredd. 

Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför 

dem. Fasaderna kan kläs med locklistpanel, 

fasspontpanel och vara målade med 

traditionell färg. 

• Karaktärsskapande växtlighet och stora träd 

ska sparas. Det gäller inom både tomt och 

grönområden. 


nivåer. Omfattande schaktningar, terrasseringar, 

och utfyllnader ska undvikas. 

Utfyllnader i vatten ska undvikas. 

• Vid planläggning ska eftersträvas att tomter 

ska ha en minsta storlek av 1200 m 2 och en 

minsta bredd av 30 meter.

Pågående omvandling av äldre 

fritidshus i Harkskär, Klass F. 

Under samrådet 2008 diskuterades bevarande 

eller omvandling av den småskaliga 

fritidsbebyggelsen i Harkskär. Några av 

remissvaren under samrådet stödde ett 

bevarande av karaktären i området. Andra 

föreslog att det ska vara möjligt att bygga till 

eller riva. 

Den pågående omvandlingen med utbyggnad 

av vatten och avlopp samt fastighetsägarnas 

planer och förväntningar bidrar sammantaget 

till ett starkt tryck på kommunen att tillåta 

tillbyggnader och rivningar. Denna förändring 

av karaktär och skala på bebyggelsen innebär en 

stor påverkan på kulturmiljön. 

Det bedöms inte vara möjligt att fullt ut bevara 

den äldre småskaliga fritidsbebyggelsen på 

Norrlandet. Det gäller både inom riksintresseområdet 

Engeltofta-Bönan och inom Utvalnäs- 

Harkskär. 

37 

Ställningstagande kulturmiljö 



• Riksintresset för kulturmiljö föreslås utökas 

till att omfatta även Utvalnäs med f.d. 

fiskelägebebyggelse. 

• Tomter inom områden Kulturhistorisk 

bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i de 

flesta fall göras för tomter som har sålts som 

delbara. Vilka tomter som ska bevaras som ej 

delbara kommer att prövas och läggas fast i 

detaljplaneskedet. 

• Vid planläggning ska eftersträvas att övriga 

tomter inom riksintresseområdet och inom 

karaktärsområden ska ha en minsta storlek 

av 1200 m 2 och en minsta bredd av 30 meter. 

• Äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 

får inte rivas. 

• I detaljplaneskedet får det utredas vidare om 

fritidshus kan bevaras. Alternativt kan man 

pröva om de nuvarande fritidshusen i vissa 

fall kan bevaras som uthus och gäststugor. 

• Hela Norrlandet planläggs med nya 

detaljplaner för att bevara kulturmiljön och 

säkerställa riksintresset. Detaljplanerna 

skall reglera befintlig värdefull bebyggelse 

genom skyddsbestämmelser, rivningsförbud, 

samt byggrätter för nya byggnader och 

tillbyggnader och fastighetsbildning med 

bevarad tomtstorlek. 

• För ny bebyggelse regleras förtätning, 

tomtstruktur, byggnadsstil, ombyggnader 

och tillbyggnader i hänsyns- och anpassningsbestämmelser 

i detaljplan. 

• Värdefullt kulturlandskap ska inte bebyggas. 

Marken ska hävdas och hållas öppen.

N22 

N22 

Planförslag > Grönstruktur 

38 


Grönstruktur 

N22 



Värdefull stig / väg 

Vattendrag 


Naturminne 

Naturreservat 

Naturreservatsutredning 

Särskilt värdefull natur 

Värdefullt grönområde 

Friluftsliv / rekreation 


Skyddsområde salamandergöl 

Park, lek- / idrott 

Hamn och bad 

Bostäder 

Befintlig 

Utveckling 

Nya bostäder 

Nya bostäder, kulturmiljö N23 

Befintliga bostäder N23 

N23 

N3 

Engeltofta 

N11 

N22 

N22 

N22 

N3 

N12 

F34 N13 

F9 

F1 

F37 

KL1 

N21 

N20 

N15 

F2 

N14 

F11 

F10 

F6 

N23 

KL2 

N23 

N24 

F13 

N18 

N17F7 

N17F12 

N16 

Engesberg 

N19 

N23 

F14 

F3 

N2 

F15 

N25 F35 

N1 

N35 

F38 

N23 

N25 

F38 

F16 

F36 

F32 

F4 N28F21 

N23 

F40 

F20 F19 

N27 

N26 

N8 

F17 F18 


KL3 

KL4 

KL4 

Bönan 

N9 

N34 

N4 

F22 

F39 

N29 

F31 

F30 

KL6 

N23 

N23 

F29 

F8 

Harkskär 

N23 

F28 

N33 

F5 

N6 

F23 

N32 

F27 

F33 

KL5 

Utvalnäs 

N7 

F26 

F24 

N30 

0 2 000 

Meter 

N31

Friluftsliv, rekreation och naturvård 

Ur program för översiktsplan Gävle Stad: 

”Gävle är en grön och blå stad där årstiderna 

är tydliga och gävleborna har nära till parker, 

fritidsområden, natur och vatten” 

Mål för friluftsliv, rekreation och naturvård 

på Norrlandet: 

• Utpekade områden av värde för 

friluftsliv, rekreation eller naturvård 

värnas så att värdena utvecklas och 

bevaras. Föreslagna naturreservat får 

långsiktigt skydd. 

• Gröna kilar och gröna förbindelselänkar 

värnas och utvecklas med fokus 

på allmänhetens tillgänglighet och 

ekologisk funktion. 

• Vid omarbetning av äldre detaljplaner 

återinförs strandskydd utanför 

tomtplats. 

• Allmänhetens tillgång till 

stränder värnas och förbättras. En 

strandpromenad anläggs längs hela 

Norrlandet. 

• Öka Norrlandets attraktivitet som 

rekreationsområde och besöksmål både 

på land och från havssidan. Stigar av 

betydelse för rekreation och friluftsliv 

tydliggörs. 

• Naturmark och trädridåer sparas längs 

Bönavägen. 

• Skötselansvar och huvudmannaskap 

för kommunens mark och grönytor ska 

klargöras. 

Landskapet 

Norr om Bönavägen finns stora skogar med 

hedartad tallskog och inslag av gölar och 

våtmarker. Skogen är lätt tillgänglig via 

skogsbilvägar och ett väl utvecklat stigsystem. 

Markerna i sluttningen ovan vägen är ofta torra, 

sandiga och grusiga som en följd av landhöjning 

och havets ursvallning. 

Längs Bönavägen finns partier av tallskog som 

bildar värdefulla ridåer med äldre träd mellan 

bebyggelse och väg. I sluttningen och tallskogen 

39 



nedanför Bönavägen ligger rader av äldre 

fritidshus och moderna villor på medelstora, 

delvis skogsklädda tomter. Längre ner i 

sluttningen mot fjärden ligger äldre, stora villor 

på stora tomter i ett lövrikt och parkliknade 

landskap. I Utvalnäs är hela strandzonen 

bebyggd. På flera av tomterna finns rester av 

gistgårdar och mager ängsmark. Längre ut 

mot Harkskär planar landskapet ut med större 

våtmarker och havsvikar insprängt i en blockig, 

flack terräng med både tall och lövträd. 

Norrlandets skogar och havsstränder är 

värdefulla tillgångar både för de boende i området 

och för besökare utifrån. De få stränder som är 

oexploaterade behöver bli mer tillgängliga om 

boende och turism med vattenanknytning ska 

kunna öka på Norrlandet. 

Kategorin Kulturlandskap som visas på 

grönstrukturkartan beskrivs under avsnitt 

kulturmiljö under rubrik ”Värdefullt kulturlandskap.” 

Värdefull grönstruktur 

Grönstruktur är det gröna nätverk som utgörs av 

parker, trädgårdar, naturområden, vattendrag, 

sjöar och hav. Grönstrukturen har stor ekologisk, 

social och kulturhistorisk betydelse. 

Områden markerade på kartan grönstruktur är 

viktiga för naturvård, friluftsliv och rekreation på 

Norrlandet. Dessa områden bör bevaras, skyddas 

och utvecklas så att värdena består. Områden 

markerade med N har klassats som särskilt 

värdefull natur men har i många fall även höga 

rekreativa värden. Områden markerade med F 

har stora värden för rekreation och friluftsliv, 

men även naturvärden. Kategorin ”Värdefullt 

grönområde” är inte numrerade på kartan och 

har inte fått enskilda beskrivningar. Det är 

t.ex. områden med oexploaterad mark i annars 

tättbebyggda områden eller naturvärdesområden 

som är utpekade i skogsbruksplanen, men som i 

dagsläget inte når upp till nyckelbiotopstatus.


Gröna kilar och länkar 

Engeltofta 

Gröna länkar 

Gröna kilar 

0 1 000 Meter 

Gröna kilar och förbindelselänkar 

Engesberg 

Norrlandets skogsområde har en viktig funktion 

som grön kil in mot Gävle stad. En grön kil 

leder naturen in i staden och är värdefull för 

att människor, växter och djur ska kunna röra 

sig mellan staden och omgivande landskap. 

Gröna länkar som förbinder naturområden 

med varandra är mycket viktiga att bevara. Om 

ett område blir helt isolerat från omgivande 

områden är risken för biologisk utarmning stor 

på sikt. De gröna kilarna och länkarna finns 

illustrerade på kartan ovan. 

Vegetationszon längs Bönavägen 

Längs nästan hela Bönavägen är det mager mark 

med äldre tallar. Denna vegetationszon är mycket 

viktig att bevara och vårda. Värdena består i 

landskapsupplevelsen, naturvärden samt viss 

bullerdämpande, luftrenande och avskärmande 

effekt. 

Vattendrag och våtmarker 

Hänsyn till vattendrag och våtmarker måste tas 

vid all exploatering för att naturvärdena inte 

ska påverkas negativt. Norrlandet är, lokalt sett, 

ett mycket viktigt område för det sällsynta och 

fridlysta groddjuret större vattensalamander. 

Största hänsyn måste tas vid alla former av 

exploatering och skogsbruk för att viktiga 

områden med gölar och övervintringsområden 

40 

Bönan 


Harkskär 

Utvalnäs 

för salamandrarna inte skadas eller påverkas 

på annat sätt. Ett skyddsområde på 100 meter 

runt gölarna finns inlagd i grönstrukturkartan. 

Områden där större vattensalamander trivs har 

generellt höga naturvärden, därför är det av 

största vikt att dessa områden undantas från 

exploatering. Det är även viktigt att sambanden 

mellan de olika våtmarksområdena bevaras 

eller förstärks. Salamandrarna ska kunna vandra 

fritt mellan våtmarkerna på Norrlandet för att 

motverka inavelseffekter. 

Riksintresse för naturvård och 

Natura 2000 

Områden som är utpekade som riksintresse för 

naturvård har värden av nationell betydelse. Även 

Natura 2000-områden har riksintressestatus 

enligt 4 kap miljöbalken. Gävle kommun ska 

i översiktsplanen redovisa hur värdena ska 

säkerställas. 

N1. Harkskärsfjärden Ett av de mest orörda 

kustavsnitten i kommunen. Orördheten och 

de höga naturkvaliteterna ligger till grund för 

att Harkskärsfjärden har förklarats vara av 

riksintresse för naturvården. Större delen av 

området är även upptaget i EU:s nätverk av 

skyddad natur, Natura 2000 (Harkskärsfjärden 

respektive Håmansmaren). Länsstyrelsen 

arbetar med en reservatsutredning.

Naturminne 

N2. Linden i Engesberg Gävle kommuns enda 

naturminne, en gammal grov lind, finns vid 

Engesbergs camping. Enligt sägnen planterades 

den av en engelsk sjökapten över sin dotters 

grav. Linden naturminnesförklarades 1923 och 

är även registrerad i fornminnesregistret. Linden 

består sedan flera år tillbaka av död stående ved 

med rotskottsuppslag. En utredning som visar 

på ev. naturvårdsåtgärder och grensäkring bör 

göras. Skyltningen vid linden bör förbättras med 

naturminnesskylt och en kort informationstext. 

Länsstyrelsen är ansvarig. 

Naturreservat 

N3. Bladmyrans och Granskogens naturreservat 

Bladmyrans naturreservat bildades 

1993 av Länsstyrelsen. Reservatet omfattade 

från början endast ett mindre område vid 

Bladmyran. 2006 tog kommunen över reservatet, 

utvidgade delområdet Bladmyran och lade till 

området Granskogen. Syftet med reservatet är att 

bevara naturskog med olika biotoper och höga 

naturvärden. Även friluftslivet och möjligheten 

för besökare att uppleva området ska gynnas. 

Förslag på nya naturreservat 

N4. Gråberget Här stupar kalt berg brant ned 

i havet. Klipporna är som mest cirka 20 meter 

höga och erbjuder en hänförande utsikt över 

havet och öarna utanför. Berget innehåller 

kalk vilket bidrar till en rik flora. Området har 

höga botaniska och geologiska värden samt 

hög potential som ett attraktivt utflyktsmål. En 

reservatsutredning pågår i Länsstyrelsens regi. 

N5. Håmansmaren och Harkskärsfjärden Ett 

av de mest orörda kustavsnitten i kommunen. 

Orördheten och de höga naturkvaliteterna 

ligger till grund för att Harkskärsfjärden har 

förklarats vara av riksintresse för naturvården. 

Stora delar av området är upptaget i nätverket 

Natura 2000 och Länsstyrelsen har en pågående 

reservatsutredning. 

41 



N6. Tångberget Område med torra tallmarker 

och fuktiga, örtrika sänkor, småkärr och två 

grunda tjärnar. Genomkorsas av många stigar. 

Fornlämningarna i området gör det även 

kulturhistoriskt intressant. De höga natur-, 

kultur- och friluftslivsvärdena gör att området 

bör skyddas långsiktigt. Utpekat i kommunens 

naturreservatsstrategi som ett av fem 

prioriterade områden för reservatsbildning före 

2010. 

N7. Marskärsudden Bred, flack strand med 

välutvecklad havsstrandflora. Området är mycket 

värdefullt som utflyktsmål vid havet. Utpekat 

i kommunens naturreservatsstrategi som ett 

av tretton områden intressanta för framtida 

reservatsbildning. 

N8. Soludden (Utkiket) Flack, exponerad 

moränstrand präglad av havets och isens 

rörelser samt landhöjningen. Stranden består 

till mer än 90% av kalksten som är rik på 

fossiler. Området är lättillgängligt och ett 

fint utflyktsmål med havskontakt. Utpekat i 

kommunens naturreservatsstrategi som ett 


reservatsbildning. 

N9. Långharens udde Området liknar Soludden, 

men är inte lika lättillgängligt. Utpekat i 

kommunens naturreservatsstrategi som ett 


reservatsbildning.


Värdefulla naturområden 

Mindre områden med höga naturvärden som är 

viktiga att bevara för att främja den biologiska 

mångfalden och utpekade som särskilt värdefull 

natur på grönstrukturkartan. Flera av områdena 

har även ett högt rekreationsvärde och ger fina 

naturupplevelser. 

N10. Hocksjömossen Äldre barrblandskog 

(nyckelbiotop) och sumpskog. 

N11. Salamanderområde vid Engeltofta 

Backe Småvatten med omgivande naturmark av 

största värde för större vattensalamander. 

N12. Engeltofta Backe Klapperstensfält och en 

över 100-årig hällmarkstallskog med tallticka gör 

området både geologiskt och naturvårdsmässigt 

intressant. 

N13. Aludden Flack och skyddad moränstrand 

med typisk havsstrandsflora, tämligen 

opåverkad. 

N14. Storsand/Brädviken Största naturliga 

sandstranden på Norrlandet med förekomst av 

den, för våra trakter, mycket sällsynta växten 

spjutskråp. (se även F2) 

N15. Solgläntan - Strandhyddan Varierad 

havsstrandsvegetation med både måttligt 

exponerade moränstränder och mer skyddade 

partier. I dagsläget svåråtkomligt för allmänheten, 

men kommer delvis att bli tillgängligt med ny 

strandpromenad. 

N16. Stensnäs Förutom en stenpir som leder 

ut på udden är det en relativt opåverkad 

naturstrand. 

N17. Gröndal Bad- och båtvik samt halvö med 

lövskog och kalkpåverkad strandängsvegetation. 

N18. Sjövik Kuststräcka med stor andel intakta 

strandavsnitt av skiftande karaktär. 

N19. Nyvall Intressant strandavsnitt kring en 

liten allmänning mellan bebyggelse. 

N20. Stentorpsvägen Gammal skog (nyckelbiotop). 

N21. Norr om Gröndal Större sammanhängande 

område med höga naturvärden i form av 

hällmarkstallskog, salamandergölar och 

våtmarker. Området har även mycket höga 

42 


rekreativa- och friluftslivsvärden med ett 

välutvecklat stigsystem, omväxlande topografi 

och vackra vyer. 

N22. Sydväst om Bladmyrans och Granskogens 

naturreservat Flera delområden bestående av 

både hällmarkstallskog och sumpskog. 

N23. Rosbomuren - Dansarmuren Flera 

delområden bestående av både hällmarkstallskog 

och sumpskog. 

N24. Nya salamandergölen Gölen skapades 

år 2002 och ett antal vattensalamandrar, både 

mindre och större, flyttades hit från Sätra. 

N25. Engesberg Ett lövskogsområde och ett 

område med äldre tallar som även har höga 

landskapsvärden. 

N26. Kristoffersviken Skogsområde med stort 

inslag av löv och artrik flora. 

N27. Småbåtsviken Före detta havsvik där man 

kan se landhöjningssuccessioner. 

N28. Böna brygga Finaste maritima örtbacken 

på Norrlandet med en anmärkningsvärt artrik 

och intressant flora. 

N29. Fyrudden Utanför Lotsplatsen och 

fyrmuseet i Bönan finns en liten naturlig 

havsstrandäng kvar. 

N30. Utvalnäs udde Representativ och artrik 

strand vid Gävlekusten. Lättillgängligt som 

friluftsområde vid havet. 

N31. Gammelhällan Området innehåller en 

artrik och för exponerade stränder typisk flora 

men även små partier av klippstrand med hällkar 

vilket är en mer ovanlig strandtyp i Gävletrakten. 

N32. Kustområdet mellan Skärgårdsviken och 

Marskärsudden Här finns orörda naturstränder 

i en omfattning som saknas längs övriga delar av 

Norrlandet. 

N33. Kusten vid Harkskär Kuststräcka som är 

blockig, grund, flikig och rik på småöar. Området 

är till stora delar bebyggt, men har trots det höga 

naturvärden. 

N34. Storudden Örik och flikig kuststräcka. 

Flera smala, grunda vikar. Området nyttjas av 

Vasaskolan för naturstudier. 

N35 Nyckelbiotop vid Lillsjön Urskogsartad 

hällmarkstallskog med strandvallar. Har mycket 

höga natur- och rekreativa värden.

Värdefulla områden för friluftsliv och 

rekreation 

Badplatser med kommunal skötsel 

De fem badplatser som kommunen sköter idag 

föreslås ha fortsatt kommunal skötsel. 

F1. Engeltofta Badplatsen och den allmänna 

bryggan är av stort värde för gävlebors och 

besökares möjlighet till havskontakt. Befintlig 

brygga ska endast användas som tillfällig 

förtöjning för båtburna badgäster. Beaktande 

kulturmiljö. 

F2. Konsumbadet/Brädviken Badet är beläget 

i Storsandsviken. Vindsurfingklubben TungSurf 

Club har sin hemmastrand och sitt klubbhus 

här. Befintlig brygga ska endast användas som 

tillfällig förtöjning för båtburna badgäster. 

Förbättrade parkeringsmöjligheter för badgäster 

föreslås. (se även N14) 

F3. Engesberg Badplats och campingområde 

som är väl känt och uppskattat av gävlebor och 

besökare. 

F4. Böna sand Badplats och allmänning som 

används vid midsommarfirandet bland annat. 

F5. Gammel-Annabadet Badplats i vindskyddad 

havsvik. 

Badplatser, ej kommunal skötsel 

F6. Persborg Mindre badplats för närboende 

som bör skötas av lokal förening. Kan utvecklas 

till målpunkt längs strandpromenaden. 

F7. Gröndal Mindre badplats för närboende som 

bör skötas av en lokal förening. Kan utvecklas 

till en målpunkt längs strandpromenaden. 

Kulturhistorisk bebyggelse. 

F8. Harkskär Vid Pålviken i Harkskär 

föreslås en ny, mindre badplats anläggas med 

föreningsskötsel. 

Hamnar och allmänna bryggor 

Ökande befolkning på Norrlandet leder till att 

fler önskar få tillgång till båtplats. Nedan beskrivs 

befintliga hamnar och bryggplatser, vilka hamnar 

som kan utvecklas med nya båtplatser samt 

förslag på nya hamnlägen. 

43 


Planförslag > Grönstruktur


F9. Engeltofta Området är planlagt för båtplatser 

för boende i Engeltofta Backe. Bör även kunna 

rymma konferens- och badgästers båtar. Hänsyn 

måste tas till befintlig ångbåtsbrygga ur både 

funktions- och kulturmiljösynpunkt. 

F10. Persborg Möjlighet till mindre båtbrygga 

bör utredas. Ej lämpligt att exploatera 

strandområdet med parkeringar eller andra 

anläggningar. Hamnen kan bara nås med en enkel 

gångväg p.g.a. natur- och kulturmiljövärden. 

F11. Storsandsvägen Befintlig gästbrygga för 

besökare. Bör inte utökas så att badplatsen 

påverkas. 

F12. Gröndal Båtplatser vid liten ö. Avtal bör 

upprättas som även omfattar en förbättrad 

och reglerad hänsyn till öns naturvärden. (se 

även N17) Ingår i område för Kulturhistorisk 

bebyggelse. 

F13. Sjövik Området kan utvecklas med en 

mindre hamnanläggning. Hänsyn måste tas till 

natur- och kulturvärdena och områdets allmänna 

tillgänglighet. (se även N18) 

F14. Huseliiharen Gefle Segel Sällskaps hamn 

med gästhamn och restaurang. Området kan 

utvecklas för att skapa fler båtplatser. 

F15. Engesberg Området kan utvecklas med en 

hamnanläggning och allmän brygga, eventuellt 

med viss samordning med befintlig fiskekaj. 

Hänsyn måste tas till badplatsens, campingens 

och fiskekajens funktioner, samt till kulturmiljön 

vid Engesbergs gård. 

F16. Engesvik Befintlig hamnanläggning. Små 

utbyggnadsmöjligheter. 

F17. Djuphamnsviken Befintlig hamnanläggning 

och bilparkering. Små utbyggnadsmöjligheter. 

F18. Kristofferviken Befintlig hamnanläggning 

och bilparkering. Viss utbyggnadsmöjlighet på 

vikens östra sida. 

F19. St Göransviken Befintlig mindre 

hamnanläggning som eventuellt kan utvidgas. 

En utbyggnad av hamnen innebär omfattande 

grävningar och ger stor påverkan på omgivande 

naturområde (se N27). 

F20. Lillviken Befintlig hamnanläggning med 

uppläggningsyta och bilparkering. Utredning bör 

göras för att visa om utbyggnad är möjlig. 

44 


F21. Böna brygga Befintlig hamnanläggning 

med allmän brygga. Kan eventuellt utökas med 

flytbryggor. (se även N28). Ingår delvis i område 

för Kulturhistorisk bebyggelse. 

F22. Böna fyr Befintlig hamnanläggning som 

används av fiskare. Kan utvecklas med fler 

båtplatser. Ingår i område för Kulturhistorisk 

bebyggelse. 

F23. Ångbåtsbryggan Utvalnäs Allmän brygga 

för tillfällig angöring, t.ex. för besökare till 

Gråberget. Beaktande kulturmiljö. 

F24. Fiskare Norman Möjligt läge för mindre 

hamnanläggning för boende i Utvalnäs utan 

strandtomt. Ingår i område för Kulturhistorisk 

bebyggelse. 

F26. Rännavägen Utveckling av befintlig 

hamnanläggning är möjlig. Även möjligt med 

aktiviteter av allmän karaktär, t.ex. bad, bastu 

eller grillplats. Hänsyn ska tas till naturvärden i 

form av havtornssnår och strandängar. 

F27. Skärgårdsviken Befintlig hamn som 

eventuellt kan utvecklas. 

F28. Brusängsvägen Befintlig hamn som 

eventuellt kan utvecklas. 

F29. Skalan Befintlig hamn som eventuellt kan 

utvecklas. 

F30 och F31. Lilluddsvägen Båtplatser som kan 

utvecklas till nya hamnlägen. 

F32. Västra Harkskär Befintlig hamn. 

Platser för lek och idrott 

I nära anslutning till alla nya bostadsområden ska 

det finnas träffpunkter med bra ytor för lek och 

spontanidrott. Förutom idrottsplatsen i Utvalnäs 

föreslås ytterligare tre platser med möjlighet till 

lek och idrottsaktiviteter. 

F33 Idrottsplatsen i Utvalnäs IK Argo förvaltar 

idrottsplatsen med fotbollsplan, skridskobana, 

pulkabacke, tennisbana och boulebanor. Möjligt 

att utveckla vidare för lek och idrott. 

F34. Engeltofta Möjligt läge för lekpark. 

F35. Engesberg Möjligt att utveckla befintlig 

fotbollsplan med mer lek- och idrottsaktivitet. 

F36. Bönan Möjligt att utveckla området vid 

tennisbanan med mer lek- och idrottsaktivitet.

Rekreations- och friluftslivsområden 

Områden med bra stigsystem, målpunkter i form 

av vindskydd med grillplats eller rastplatser med 

vackra vyer är viktiga för rekreation och friluftsliv. 

Även större sammanhängande områden med 

skogskänsla utan störande vägar och bebyggelse 

är viktiga för det rörliga friluftslivet. Nedan är de 

viktigaste områdena utpekade som inte tidigare 

i texten är beskrivna som naturreservat eller 

värdefull natur. 

F37. Lutens fäbod Område med många stigar 

och attraktivt som utflyktsmål för kringboende. 

Finns olika naturtyper inom området som 

igenväxande jordbruksmark med grova alar, 

källdråg och en nyckelbiotop med mycket gamla 

tallar. 

F38. Lillsjön med omgivningar Lillsjön och den 

gamla tallskogen öster om sjön har mycket höga 

naturvärden. Området är ett mycket uppskattat 

friluftsområde och utflyktsmål. Böna förskola 

använder området flitigt. 

F39. Fyrudden Här har man en betagande vy över 

havsviken, bebyggelsen och Gråberget. Området 

används som utflyktsmål av Böna förskola. Kan 

utvecklas med rastbord eller liknande. 

F40. Harkskär Området är ett viktigt rekreations- 

och friluftslivsområde för de omkringboende. 

Strandpromenad och andra stigar 

En strandpromenad föreslås anläggas i samband 

med utbyggnad för vatten och avlopp. Befintliga 

vägar och stigar nyttjas där så är möjligt, ny 

VA-dragning kan återställas som gångväg och 

på vissa sträckor anläggs ny gångväg. Det blir 

en huvudsträckning med hög tillgänglighet 

(gångvägsstandard). Avstickare från stigen, 

liksom alternativa sträckningar, skyltas väl, men 

håller inte gångvägsstandard överallt utan är 

enklare stigar för att ingrepp i natur och nära 

tomtmark inte ska bli för stort. 

Även ovanför Bönavägen föreslås ett 

sammanbindande gångstråk genom föreslagna 

bostadsområden. 

45 



Utpekade stigar i skogsmark som har ett högt 

värde för rekreation och friluftsliv skyltas med 

vägvisning, längd och målpunkter. 

Ställningstagande 

• Utpekade skyddsvärda naturområden 

• 

undantas från skogsbruk och exploateringar. 

Extra hänsyn tas vid skogsbruksåtgärder i 

områden som är viktiga för rekreation och 

friluftsliv. 

• Hänsyn tas till gröna kilar och 

förbindelselänkar vid all form av exploatering. 

• Naturmark och skogsridåer längs 

• 

Bönavägen bevaras som värdefull natur och 

landskapsbild. 

Våtmarker med intilliggande markområden 

inom 100 meter med förutsättningar att 

hysa större vattensalamander undantas från 

exploatering och inga ingrepp får göras som 

påverkar hydrologin negativt. Det ekologiska 

sambandet mellan salamandergölarna 

bevaras eller förstärks. 

• Engeltofta, Storsandsviken, Persborg, 

• 

Gröndal, Engesberg, Bönaviken och Gammel- 

Annabadet pekas ut som viktiga badplatser. 

Gråberget, Håmansmaren-Harkskärsfjärden, 

Tångberget, Marskärsudden, Långharens 

• 

Udde och Soludden (Utkiken) föreslås som 

naturreservat. 

Strandskydd återinförs utanför tomtplats vid 

omarbetning av äldre detaljplan. 

• En väl skyltad strandpromenad längs 

• 

hela Norrlandet anläggs i samband med 

utbyggnad av VA. 

Ny parkering anläggs för badgäster vid 

Storsandsviken. 

• Campingen vid Engesberg kan utvecklas 

vidare på en något mindre yta än idag. 

• Ett tiotal båthamnar pekas ut som möjliga att 

utveckla och bygga ut. 

• En skoterled bör utredas på Norrlandet.

Planförslag > Service mm 

Planförslag > Service, företagande & turism 

Service 

Engeltofta 



Allmänt ändamål 

Service och verksamheter 

Hamn och bad 

Bostäder 

Befintlig 

Utveckling 

Nya bostäder 



ENGELTOFTA 

HAMN 

HAMN 

Engesberg 

VARV 

SMÅBÅTSHAMN 

HAMN 

HAMN 

HAMN 

46 

CAMPING 

HAMN 

HAMN 


P 

HAMN 

SKOLA 

CAFÉ 

Bönan 

HAMN 

HAMN 

HAMN 

HAMN 

HAMN 

SERVICE 

BAD 

Harkskär 

HAMN 

BAD 

HAMN 

HAMN 

HAMN 

HAMN 

Utvalnäs 

0 2 000 

Meter

Service, företagande och turism 

Översiktsplanen syftar till att öka Norrlandets 

attraktivitet som turistmål för de boende, för 

gävleborna och för långväga turister. 

För att utbyggnaden av Norrlandet till en ny 

stadsdel ska kunna genomföras och leda till 

ett hållbart samhällsbyggande är det viktigt 

att servicen till de boende fungerar. Under 

överskådlig tid kommer underlaget för service 

att vara begränsat. Om hela den planerade 

bostadsutbyggnaden kommer till stånd 

kan underlaget öka för barnomsorg, skola, 

butiker och serveringar. Det kan innebära 

en förbättrad service både för boende och 

besökare. 

Mål 

• Stödja utvecklingen av service, särskilt 

i Engeltofta, Bönan-Engesberg och i 

Utvalnäs 

• Reservera mark för turism och service 

Befolkningsutveckling 

Idag finns ca 500 permanentbostäder och 400 

fritidsbostäder på Norrlandet. Planförslaget 

medger en utbyggnad av 400 nya bostäder. I 

och med en utbyggnad vatten och avlopp är det 

troligt att en stor del av fritidshusen omvandlas 

till permanentbostäder. Kommunen uppskattar 

att 300 fritidshus kommer att omvandlas. 

I nuläget bor i genomsnitt 2,5 invånare per 

bostad inom planområdet. I de senaste nybyggda 

bostadsområdena i anslutning till planområdet 

bor i genomsnitt 2,9 invånare per bostad. 

Födelsetalen i kommunen har ökat under 

senare tid, vilket talar för en relativt hög andel 

barnfamiljer bland inflyttarna till planområdet. 

Sammantaget talar detta för att antalet invånare 

per bostad i de nya områdena kommer att vara i 

nivå med de tidigare nybyggda bostadsområdena. 

Det är därför troligt att invånarantalet 

på Norrlandet kommer att stiga till drygt 

3000 personer efter full utbyggnad enligt 

47 


Planförslag > Service mm 

planförslaget. Möjligen kan siffran bli något 

lägre då omvandlingen av fritidshus till 

permanentboende skulle kunna generera en 

något lägre boendetäthet. Sammantaget innebär 

detta att en tomt för förskola och möjlig framtida 

skola inkluderas i planförslaget. 

Butiker 

På lång sikt bedöms det finnas underlag för en 

eller flera kioskbutiker i området. Engeltofta 

och Engesberg kan vara lämpliga lägen för butik. 

Om servicen till de boende kan etableras och 

byggas ut i takt med behovet så bidrar detta till 

ett hållbart samhälle. Lokalsamhället fungerar 

bättre och tendenser till ett ökat bilberoende kan 

begränsas. Det bedöms dock troligt att även på 

lång sikt kommer de stora inköpen av livsmedel 

att ske i butiker i Gävle, Hemlingby och Valbo. 

Turism, serveringar och besöksmål 

Flera serveringar finns på Norrlandet i Engeltofta, 

Bönan och Harkskär. Fiskrökerier finns i Bönan 

och Utvalnäs. I Bönan finns även en fyr och 

lotsstation. På Norrlandet ligger flera populära 

badplatser t.ex. Engeltofta, Engesberg, Böna 

sand och Gammel-Annabadet. Översiktsplan 

Norrlandet syftar till att stödja utvecklingen 

av turism och företagande i området. Planen 

pekar ut områden kring Engeltofta, Engesberg, 

Bönan och Utvalnäs som lämpliga områden för 

utveckling av turism och kommersiell service. 

Företagande 

Under den planerade utbyggnaden av VA och nya 

bostäder kommer underlaget för lokala byggare 

och entreprenörer på Norrlandet att öka. En väl 

fungerande lokal byggmarknad kan begränsa 

resor och transporter under byggtiden. 


• Plats för utbyggnad av befintlig förskola 

samt ny skola reserveras vid Böna förskola. 

• Tomt för servicebutik föreslås i Engesberg. 

• Engeltofta, Engesberg, Bönan och Utvalnäs 

föreslås som utvecklingsområden för turism 

och kommersiell service.

T 

Planförslag > Kommunikationer 

48 



T P 

Bostäder 

Engeltofta 


Föreslagen GC-väg 

Föreslagen väg 


Utfart stängs 

Utfart åtgärdas 

P 

Trafikåtgärd 

Nya bostäder 



T 

T 

P 

T 

T 

Engesberg 

T 

T 

T 

P 


T 

Bönan 

Harkskär 

Utvalnäs 

0 2 000 

Meter


Mål för trafiken på Norrlandet utifrån Gävle 

kommuns Trafikstrategi: 

• Placering av bostäder och 

verksamheter ska i första hand göras 

utifrån tillgång till kollektivtrafik. 

• Det ska finnas ett heltäckande, 

bekvämt, sammanhängande och gent 

gång- och cykelnät. 

• Antalet bilar per invånare ska 

minska. 

• Antalet resor med buss ska öka. 

• Tillgängligheten för gång-, cykel- och 

kollektivtrafiken ska öka. 

• Boende ska känna sig trygga att röra 

sig i utomhusmiljön. 

• Antalet bullerstörda ska minska. 

• Ingen ska dödas eller skadas i 

trafiken. 

Mål för trafiken på Norrlandet i 

översiktsplanearbetet: 

• Planera för ett hållbart 

transportsystem. 

• Föreslå förbättringar för buss, bil och 

cykeltrafik. 

• Tydliggöra huvudmannaskapet i 

vägnät och grönområden. 

Gång- och cykeltrafik 

Cykling och promenader har positiva effekter 

på miljö, trafiksäkerhet, tillgänglighet och 

folkhälsa. Hållbart resande kräver gena gångoch 

cykelvägar. Det är betydelsefullt med bra 

gång- och cykelförbindelser, inte minst för barns 

möjlighet att röra sig på egen hand men även för 

ungdomar och äldre som inte har körkort eller 

tillgång till bil. I dagsläget finns en separerad 

gång- och cykelväg längs Bönavägen ut till 

Utvalnäsvägen som skulle behöva förlängas till 

Harkskär. 

49 


Busstrafik 

För att begränsa bilberoendet är det viktigt att ny 

bebyggelse lokaliseras längs busstrafikstråket. 

Restiden är den dominerande faktorn när 

människor väljer vilket färdmedel de ska 

transportera sig med. För att göra bussen mer 

konkurrenskraftig mot bilen krävs tätare turer 

och kortare restid. Om restiden med buss är mer 

än dubbelt så lång som med bil blir busstrafikens 

marknadsandel liten. Bönavägen, Utvalnäsvägen 

och Harkskärsvägen trafikeras av busslinje 95, 

som har en turtäthet på en gång varannan timme. 

För att skapa en attraktiv kollektivtrafik i området 

krävs en bussturtäthet på åtminstone två turer i 

timmen, och med ett ökat befolkningsunderlag 

på Norrlandet finns det möjlighet att öka 

turtätheten. Det är viktigt att bussen har bra 

turtäthet redan tidigt när befolkningen ökar i 

området. Annars är risken stor att de som flyttar 

ut blir beroende av två bilar per hushåll. 

Biltrafik 


Allmänna vägar 

Vägverket är väghållare för Bönavägen och 

större delen av Utvalnäsvägen. Kommunen är 

väghållare för skogsbilvägar och bostadsgatorna 

vid Engeltofta Backe Det övriga vägnätet utgörs 

av enskilda vägar som förvaltas av de boende. 

Harkskärsvägen är en enskild väg men eftersom 

den trafikeras av buss 95 så sköter kommunen 

drift och underhåll. 

Många utfarter mot Bönavägen har bristande 

trafiksäkerhet. Flera av dessa utfarter behöver 

samlas till nya säkra utfarter genom nya 

korta uppsamlingsvägar. Dessa nya vägar bör 

samordnas med planerade VA-utbyggnader. 

Andra utfarter kan förbättras på nuvarande plats. 

Enskilda vägar 

Om utfarter ska stängas och samlas till 

gemensamma utfarter mot Bönavägen behövs 

mer stöd till det enskilda vägnätet. Enligt 

Kommunstyrelsens beslut 1998, som innebär 

inrättande av gemensamhetsanläggningar för 

upprustning av det enskilda vägnätet till en 

acceptabel standard, ska kommunen bidra med del


av kostnaden för projektering och genomförande 

samt för hela lantmäterikostnaden. Detta är 

åtgärder som förutsätts kunna pågå under hela 

översiktsplanens genomförandetid. 

Trafikprognos Bönavägen 

Enligt beräkningar, utgående från aktuella 

flöden på Bönavägen från år 2007, pekar 

trafikprognosen på att trafiken strax öster om 

Engeltofta Backe skulle uppgå till ca 6600 fordon 

per dygn vid en fullständig bostadsutbyggnad 

och en fullständig omvandling av fritidshus till 

åretruntbostäder. Beräkningarna bygger på ett 

nuvarande trafikflöde på ca 2300 fordon per 

dygn, som de i dagsläget 450 åretruntbostäderna 

antas generera. Ungefär 300 fritidshus antas i 

beräkningen omvandlas till åretruntbostäder 

och nybyggnationen förväntas bli maximalt 400 

åretruntbostäder. Detta utbyggnadsalternativ 

innebär alltså en total ökning från 450 till ca 

1150-1200 åretruntbostäder. 

Fyrstegsprincipen 

Vid all trafikplanering ska kommunen använda 

sig av Vägverkets så kallade Fyrstegsprincip. 

Fyrstegsprincipens syfte är att hushålla med 

resurser och minska vägtransportsystemets 

negativa effekter. De fyra stegen innebär att 

alternativa åtgärder ska övervägas innan större 

ny- och ombyggnadsåtgärder beslutas. 

1. Åtgärder som kan påverka 

behovet av transporter och val av 

transportsätt 

Exempel: Förbättrad kollektivtrafik. 

Marknadsföring och beteendepåverkan. 

Bilpooler. Parkeringsnorm. 

Bredband. Transportsnål bebyggelseplanering 

och utformning av områden 

med parkeringsplatsers lokalisering. 

50 


2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av 

befintligt vägnät och fordon 

Exempel: Förskjutna arbetstider. Samåkning. 

Samordning av transporter. Trafikstyrning 

och annan väginformatik. Aktiv väginformatik 

används för att öka säkerheten för trafikanter 

genom att anpassa sig efter väderlek, 

trafiksituation eller tid. Hastighetsgränsen kan 

till exempel sänkas när barn är på väg till skolan, 

när det finns risk för köbildning eller halka, när 

ett fordon skall korsa landsvägen eller när en 

buss har stannat vid hållplatsen. 

3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 

Exempel: Enklare ombyggnader av 

väg- och gatumiljön. Breddning av väg. 

Hastighetsnedsättningar genom skyltning 

eller åtgärder som säkra passager, refuger och 

sidoförflyttningar. Samla ihop och bygga om 

väganslutningar. Belysning i GC-nätet. 

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 

Exempel: Nybyggnad av vägar och gator som 

t.ex. en ny förbifartsväg. Större ombyggnader av 

befintligt vägnät som t.ex. planskilda korsningar 

för oskyddade trafikanter. Nya GC-vägar.

51 



Vägutredning för Bönavägen enligt fyrstegsprincipen 

Konsultföretaget Ramböll i Falun har under 2009 utrett Bönavägen enligt fyrstegsprincipen. De förslag 

som beräknas ge minskat bilresande, förbättrad trafiksäkerhet, förbättrad framkomlighet för buss eller 

förbättrad bullermiljö redovisas här: 

1. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt 

• Förbättrad kollektivtrafik till 30-minuterstrafik. Kostnad: 1,3 milj kr per år i 20 år. 

• Direktbearbetning av resenärer att välja buss. Kostnad: 4 milj kr totalt i 10 år. 

2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt vägnät och fordon 

• Information om tidsvinster med förskjuten arbetstid. Kostnad: Ingår i steg 1 

3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 

• Belysning av GC-vägar ut t o m Utvalnäs 8,5 km Kostnad: 3 milj kr 

• Sju större vägkorsningar byggs om Kostnad: 0,3 milj kr 

• Stänga 16 utfarter + bygga 1 km parallellväg Kostnad: 7 milj kr 

• Säkra passager i plan + busshpl på 8 platser Kostnad: 12 milj kr 

• Justering av vägens geometri (räta kurvor m.m.)1,5 km Kostnad: 15 milj kr 

• Breddning av Bönavägen till 6,5 m i 4,5 km Kostnad: 11 milj kr 

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 

• Ny GC-väg Bönan –Utvalnäs Kostnad: 8,7 milj kr 

GC-väg som utretts men inte föreslagits av konsulten: 

• Ny GC-väg Utvalnäs-Harkskär Kostnad: 3,8 milj kr 

5. Ny förbifartsväg 

• Ny ”kort” förbifartsväg förbi Bönan 1200 meter Kostnad 15 milj kr 

6. Föreslagna Bulleråtgärder längs Bönavägen 

• Bullerkrav 65 dBA: Tilläggsglas o skärm uteplats 15 fastigheter Kostnad: 5,5 milj kr 

• Bullerkrav 55 dBA: Bullerskärmar vid ca 70 fastigheter Kostnad: 19 milj kr 

Slutsatser för maximala trafikflöden på 

Bönavägen (väg 563) 

Enligt VGU (Vägverkets riktlinjer för vägar och 

gators utformning) klarar en tvåfältsväg som är 

bredare än 6,5 meter ett trafikflöde på maximalt 

8000 fordon per dygn, om vägen i övrigt har god 

standard. Bönavägen har en vägbredd på mellan 

6 och 7 meter. Utredningar visar att det redan i 

dagsläget utan någon ytterligare exploatering 

behövs åtgärder som förbättrat gång- och 

cykelvägnät, trafiksäkerhetshöjande åtgärder 

i befintliga korsningar, breddning av vägen 

till 6,5 meter och säkra passager i plan för de 

oskyddade trafikanterna. För att kunna undvika 

mer omfattande ombyggnader av Bönavägen har 

kommunen och Vägverket bedömt att man inte 

bör tillåta mer än ca 1150-1200 åretruntbostäder 

totalt på Norrlandet, d.v.s. maximalt 400 nya 

bostäder. Det kommer också att behövas en 

bussturtäthet på minst två gånger i timmen för 

att skapa en attraktiv kollektivtrafik. 

Finansiering av vägförbättringar 

Vägverket är väghållare för Bönavägen 

medan det är kommunen som har föreslagit 

en ökad exploatering. Det innebär att 

kostnadsfördelningen mellan kommunen och 

Vägverket behöver utredas vidare. Delar av 

upprustningen av Bönavägen kan troligen 

finansieras av framtida bostadsexploateringar.



Allmänt 

• Fyrstegsprincipen ska tillämpas. 

Bönavägen 

• Bönavägen rustas för ökad trafik och 400 nya 

bostäder. 

Gång- och cykelvägnät (GC-vägar) 

• Ny GC-väg med belysning föreslås mellan 

Bönan och Harkskär. 

• Befintlig GC-väg ut till Bönan kompletteras 

med belysning. 

Bussnät och busstrafik 

• Kollektivtrafiken bör byggas ut till en 

turtäthet med halvtimmestrafik. 

• Vid flerbostadshus och serviceanläggningar 

bör avstånd till busshållplats inte överstiga 

300 m. 

• Vid nyexploatering av villabebyggelse bör 

avståndet till busshållplats inte överstiga 

500 m. 

• Nya hållplatslägen ska samordnas med nya 

väganslutningar och exploateringsområden. 

Trafiksäkerhets- och bulleråtgärder 

• Bullerfrågan kommer att utredas 

noggrannare i kommande detaljplaner. 

• Exploatörer i varje bostadsetapp står så 

långt som möjligt för kostnaderna för 

52 


bulleråtgärder, trafiksäkerhetshöjande åtgärder 

och förbättrade busshållplatser vid 

anslutningsväg inom exploateringsområdet. 

• Större utfarter mot Bönavägen samlas på ett 

tiotal platser till nya samlade utfarter med 

säkra passager och busshållplatser. 


• Enskilda vägar och grönområden som ingår i 

boendemiljön ska förvaltas av de boende som 

gemensamhetsanläggningar för trafik och 

grönområden. Viss ersättning kan komma 

från kommunen i samband med inrättande 

av gemensamhetsanläggningar. 

• Eventuell belysning i det enskilda vägnätet 

bekostas av de boende. 

• Enskilda vägar som påverkas under VAutbyggnaden 

kommer att återställas 

i samverkan mellan Gävle Vatten och 

kommunen (eller vägsamfälligheten om en 

sådan är bildad). 

• Kostnaden för att stänga utfarter och ordna 

gemensamma utfarter på södra sidan 

av Bönavägen bekostas av de boendes 

samfällighetsföreningar med bidrag från 

kommunen. 

Vägreservat 

• Mark reserveras för en möjlig framtida 

förbifart norr om Bönan ca 1,2 km.

53 


Planförslag > Kommunikationer

Planförslag > Teknisk försörjning 

54 


Vatten & avlopp 

Bostäder 

Engeltofta 

Pumpstationer 

Ledningssträcka 


Nya bostäder 



Engesberg 

Bönan 


Harkskär 

Utvalnäs 

0 2 000 Meter

Teknisk försörjning 

Översiktsplanen ska: 

• Planera för kommunalt vatten och 

avlopp (VA) på Norrlandet 

• Samordna utbyggnad av nya bostäder 

och VA 

Vatten och avlopp på Norrlandet idag 

Idag löses dricksvatten och avlopp enskilt på 

de flesta fastigheterna på Norrlandet. Vattenoch 

avloppsfrågan utreddes under 2006 av en 

förvaltningsövergripande arbetsgrupp bl.a. 

genom fältinventering, enkätförfarande och 

dricksvattenprovtagning. Gruppens slutsatser, 

som framgår av dokumentet ”Vatten- och 

avloppsutredning, Norrlandet 2006”, är att det 

ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv inte är 

hållbart att fortsätta med enskilda vattenoch 

avloppslösningar. Bristerna som konstaterats 

utgör dessutom ett hinder för områdets 

tillväxt vad gäller bland annat bostads- och 

företagsetableringar. 

Miljö- och hälsoskyddsproblem 

VA-utredningen visade att mer än hälften av 

avloppsanläggningarna i området var bristfälliga. 

Vattensituationen var inte heller bra. 88 av 100 

testade brunnar hade någon typ av anmärkning 

på vattenkvaliteten. Kombinationen av 

undermåliga avloppsanläggningar, dåligt vatten 

och den ökande omvandlingen av fritidshus till 

permanentbostäder är inte hållbar på sikt. 

Utifrån det utredningsmaterial som VA-gruppen 

tagit fram har det varit möjligt att peka ut olika 

problemområden. Bönan är ett sådant exempel 

där flera VA-relaterade problem sammanfaller. 

Där finns brunnar påverkade av både 

inträngande havsvatten och avlopp och det är 

svårt att anlägga nya avloppsanläggningar utan 

risk för ytterligare påverkan på grund av den täta 

bebyggelsen i området. 

55 



Kommunen beslutar att bygga ut vatten 

och avlopp 

I augusti 2007 beslutade kommunfullmäktige 

att anta utvecklingsprogram för Norrlandet. Då 

beslutades också att kommunala VA-ledningar 

ska dras fram från Engeltofta till och med 

Harkskär. 

Övergångsbestämmelser 

Särskilda övergångsbestämmelser gäller under 

tiden fram till dess att kommunala VA-ledningar 

byggts ut. Dessa riktlinjer har beslutats om i 

Byggnads- och miljönämnden och de gäller 

handläggning av bland annat inkommande 

avloppsansökningar där krav ställs på avloppstekniklösningen. 

Nya enskilda avloppslösningar 

som godkänns på Norrlandet betraktas som 

tillfälliga lösningar som ska tas ur bruk när 

kommunala VA-ledningar dras fram. 

Översiktlig VA-utredning 

Gästrike Vattens arbete med utredning för 

planering av vatten och avlopp på Norrlandet har 

skett parallellt med arbetet med översiktsplanen. 

Ett första översiktligt förslag till utformning och 

placering av ledningar för vatten och avlopp 

har tagits fram. Den befintliga bebyggelsen 

längs sträckan uppgår till ca 870 fastigheter 

varav för närvarande ca 45% bebos permanent. 

I översiktsplanen föreslås dessutom 400 nya 

bostäder på Norrlandet. 

Kommunalt vatten och avlopp 

Utbyggnaden avser dricksvatten och spillvatten, 

d.v.s. vatten från hushållens toalett, dusch, disk 

och tvätt. Utbyggnaden omfattar inte dag- eller 

dräneringsvatten, det kommer även i framtiden 

att omhändertas på respektive tomt genom 

infiltration. 

Norrlandet är långsträckt och, med hänsyn till 

sträckan, glest befolkat. Från Engeltofta till Böna 

skola är avståndet längs Bönavägen ca 5,6 km. 

Från Böna skola till vändplanen i Harkskär via 

Utvalnäs är avståndet ca 5,3 km.


Om man jämför antalet fastigheter som skall 

anslutas i de olika alternativen i förhållande 

till ledningslängden kan det konstateras att 

ledningssystemet på Norrlandet per anslutning 

blir betydligt längre jämfört med ledningssystem 

i mer tätbefolkade områden. Detta medför ökad 

risk för tekniska problem och högre kostnader 

per fastighet än i tätare bebyggelse. 

De tekniska svårigheterna ligger bland annat i 

de långa ledningssträckorna i förhållande till 

anslutbar bebyggelse, höjdskillnader som kräver 

pumpning av avloppet, markförhållanden som 

kräver sprängning för ledningsdragning samt en 

relativt låg belastning av ledningarna, viket kan 

skapa omsättnings- och igensättningsproblem. 

Vid en utbyggnad måste ledningar dimensioneras 

för att klara av hela området, både befintlig och 

tillkommande bebyggelse. Troligen kommer 

dock belastningen att vara avsevärt lägre under 

många år framåt, dels beroende på i vilken takt 

utbyggnaden av nya bostadsområden kommer 

att ske, och dels i vilken takt befintlig bebyggelse 

kommer att anslutas och påbörja nyttjandet av 

kommunalt vatten och avlopp. 

Alltför låg belastning kan medföra driftproblem 

i både vattenoch spillvattennätet. Dricksvatten 

måste omsättas relativt snabbt i ledningarna 

för att livsmedelskvalitet ska kunna garanteras. 

Spillvatten måste pumpas med viss hastighet för 

att det inte ska bli avsättningar i ledningarna, 

något som kan orsaka igensättning och 

avloppsstopp vilket i sin tur kan leda till 

översvämningar. 

För att finansiera den höga anläggningskostnaden 

bör så många fastigheter som möjligt anslutas. 

Utgångspunkten är därför att samtliga 

fastigheter skall anslutas. Undantagna områden 

med alternativ lokal VA-teknik är utmärkta i 

plankartan. 

56 


Tekniska förstudielösningar för kommunalt 

vatten och avlopp 

Den tekniska förstudien innebär att 

ledningssystemet för vatten och avlopp 

byggs ut från Engeltofta Backe dit vatten och 

avlopp tidigare är utbyggt. Den allmänna 

VA-anläggningen består av huvudledningar, 

områdesledningar och servisledningar fram 

till fastighetsgräns. Därtill kommer respektive 

fastighets egna servisledningar på tomtmark. 

För att uppnå tillräckligt vattentryck i systemet 

kommer tre till fyra tryckstegringsstationer att 

behövas. 

Avledning av spillvatten kommer att ske via 

självfallsledningar till lågpunkter i terrängen. 

Därifrån pumpas det vidare till huvudledningen 

eller till en högpunkt i terrängen varifrån det kan 

ledas vidare med självfall. Då hela området har 

byggts ut kommer ca 12 nya huvudpumpstationer 

att krävas för att pumpa spillvattnet till befintligt 

ledningsnät vid Engeltofta Backe. Därifrån 

pumpas spillvattnet ytterligare tre gånger innan 

det når fram till Duvbackens reningsverk. 

Huvudledningarna placeras så att så många 

som möjligt, både befintliga och tillkommande 

fastigheter ska kunna anslutas med självfall. 

Mellan Engeltofta Backe och Engesberg är i 

stort sett hela strandområdet bebyggt. Ovanför 

strandtomterna finns dock passager mellan 

fastigheterna där ledningar kan förläggas. 

Passagerna sammanfaller till stora delar med den 

planerade strandpromenaden. Från Engesberg 

och vidare österut kommer huvudledningarna i 

huvudsak att förläggas antingen i eller bredvid 

väg. 

Uppsamling av spillvattnet kommer dels att 

ske direkt till huvudledningen med självfall och 

dels via områdesledningar med självfall. Större

grupper av fastigheter som inte kan anslutas 

med självfall till huvudledningen samlas via 

självfallsledningar upp till mindre pumpstationer 

varifrån spillvattnet pumpas till huvudledningen. 

Preliminärt kommer 26 mindre pumpstationer 

att erfordras. 

Totalt kommer 630 - 650 fastigheter i den 

befintliga bebyggelsen att kunna anslutas med 

självfall. Även de planerade nya fastigheterna 

i området kommer att kunna anslutas med 

självfall. 

För övriga 220 - 240 fastigheter behövs villapumpstationer 

på respektive fastighet. Dessa 

kan betjäna en eller två fastigheter varefter 

spillvattnet pumpas till självfallssystemet. 

Anslutningsavgifter och brukningsavgifter 

för kommunalt vatten och avlopp på 

Norrlandet 

Kommunens ansvar att tillhandahålla vatten 

och avlopp regleras i ”Lagen om allmänna 

vattentjänster” (LAV 07). Enligt LAV 07 kan 

anläggningskostnaderna för utbyggnaden av 

VA täckas av ägarna till de fastigheter som 

anläggningen avser att betjäna. Kostnaderna 

per fastighet för utbyggnad av vatten och 

avlopp på Norrlandet blir på grund av områdets 

särförhållanden väsentligt högre än för andra 

utbyggnadsområden inom verksamhetsområdet. 

Det kan noteras att nuvarande anläggningsavgift 

enligt VA-taxan skulle ge en mycket låg 

kostnadstäckningsgrad. För att täcka kostnaderna 

torde s.k. särtaxa införas. På motsvarande sätt 

kan särtaxa tillämpas även på brukningsavgiften 

om den i beaktansvärd omfattning är högre än 

inom övriga verksamhetsområdet för VA. 

Nivån på anslutningsavgifter och brukningsavgifter 

för kommunalt vatten och avlopp på 

Norrlandet kommer att utredas efter det att 

teknisk lösning och omfattningen av planerad 

nybyggnation är fastlagd. Gävle kommun 

tillsammans med Gästrike Vatten kommer 

57 



även att utarbeta förslag till finansiering och 

taxesättning. 


• Kommunalt vatten och avlopp föreslås 

byggas ut på Norrlandet. 

• Finansiering, anslutnings- och brukningsavgifter 

utreds vidare av Gästrike Vatten. 

• Några mindre områden i Harkskär och 

Utvalnäs kan inte anslutas till kommunens 

VA-nät till en rimlig kostnad (se plankartan). 

Inom dessa områden föreslås lokala VAlösningar, 

gemensamt eller enskilt. 

Riktlinjer för områden med 

alternativ, lokal VA-teknik 

• Dialog ska föras med de fastighetsägare vars 

fastigheter föreslås ligga inom områden 

med alternativ, lokal VA-teknik. Vill dessa 

fastighetsägare trots mycket höga kostnader 

att Gästrike Vatten drar ut det kommunala 

VA-nätet till området ska detta kunna 

ordnas efter särskild överenskommelse. 

• Ett alternativ för områden där alternativ 

VA-teknik föreslås kan vara att en 

gemensamhets-anläggning bildas, där flera 

fastigheter bygger ett lokalt VA-nät som 

kopplas till en servispunkt i det kommunala 

VA-nätet. 

• På öar inom planområdet är det, rent 

praktiskt, inte möjligt att slamtömma 

slamavskiljare och slutna tankar. Detta 

medför att WC inte kan beviljas där. 

BDT-vatten kan däremot tillåtas samlas 

i en infiltrationsbrunn som töms av 

fastighetsägaren själv.


Uppvärmning 

Området är inte anslutet till fjärrvärmenätet. 

Inför planeringen av Engeltofta Backe 

diskuterades anläggande av ett lokalt värmeverk 

för biobränsle. P.g.a. osäkerhet om fortsatt 

bostadsbyggande i området blev projektet inte 

genomfört. 

Norrlandets geografiska läge, långt från någon 

möjlig anslutningspunkt i Gävles fjärrvärmenät, 

kombinerat med gles bebyggelse gör området 

mindre lämpligt för fjärrvärmeutbyggnad. 

58 


Lokala lösningar med mindre biopannor är dock 

tänkbart. 

Gävle Energi AB:s dotterbolag Bionär 

Närvärme AB har med stöd av överlämnade 

fastighetsuppgifter anmält sitt intresse för att 

bygga en närvärmeanläggning i anslutning till 

Engeltofta Backe etapp B och C. Bionär Närvärme 

AB har även ett intresse av att medverka till 

värmelösningar för kommande exploateringar 

på Norrlandet. Gävle energi har som policy att i 

befintliga bostadsområden krävs det att ca 70 % 

är intresserade för att fjärrvärmeanslutning ska 

vara möjlig. När helt nya områden skapas bör det 

planeras för 100 % anslutning. Planbestämmelser 

kan vara otillräckligt för att styra detta. Ett 

starkare styrmedel kan vara exploateringsavtal i 

samband med markförsäljning. 

Elförsörjning (Elnät) 

Elförsörjningen till Norrlandet är idag väl 

tillgodosedd med kabel och nätstationer. Under 

åren 2003-2004 grävdes högspänningskablar 

från fördelningsstationen vid oljebergrummet 

ner till Bönan, i samband med detta revs 

den luftledning som tidigare försörjde hela 

Norrlandet. Från Bönan till Utvalnäs/Harkskär 

sker elförsörjningen fortfarande via luftledning 

som vid besvärliga väderförhållanden kan 

drabbas av driftsavbrott. Under 2010 kommer 

även delar av detta luftledningsnät att byggas 

om till jordkabel i samband med nyanläggning 

av vägbelysning. 

Förtätningar och omvandling av fritidsboenden till 

permanentboenden har medfört att belastningen 

på det kundnära nätet (lågspänningsnätet) har 

ökat. Behov av förstärkning finns därför i flera 

områden.

59 



I samband med den planerade utbyggnaden 

av VA i befintliga områden på hela Norrlandet 

kan nödvändiga förstärkningar göras i elnätet. 

Det äldre luftledningsnätet kan ersättas med 

kabel. Detta ger förbättrad leveranssäkerhet 

och kvalitet. I nybyggnadsområden samordnas 

utbyggnaden av elnäten med andra nyttigheter 

som bredband m.m. enligt gällande praxis. 

Kommunikationsnät (Bredband) 

Idag finns bredband på Norrlandet via tre st. 

ADSL-stationer som byggdes i samband med 

utbyggnad av infrastruktur för IT åren 2003- 

2005. Alla boende som har en telefonanknytning 

till befintliga telestationer har möjlighet att 

ansluta sig till bredband via ADSL-teknik. 

Kommunikationsnäten på Norrlandet är av äldre 

typ och har begränsad räckvidd och teknisk 

kapacitet. Kommunikationsnäten är främst 

luftledningsnät där t.ex. problem med avslitna 

ledningar vid stormar kan uppstå. 

En del av de boende har också tillgång till 

bredband via de mobila näten. 

När VA byggs ut kan ett nytt modernt 

kommunikationsnät med fiber byggas ut. Då 

finns inga begränsningar vad det gäller räckvidd 

och teknisk kapacitet. När nätet grävs ner får 

man minskade störningar i kommunikationen. 

I nya områden dras nya ledningar för bredband. 

Kunderna kommer här att kunna erbjudas 

bredband via ett modernt kommunikationsnät 

med bra kapacitet så fort de ekonomiska och 

tekniska förutsättningarna finns. Boende får 

då även tillgång till bredbandstjänster via 

tjänsteleverantörer. Exempel på tjänster kan 

vara Bredbands-TV, IP-telefoni m.m.

Miljö & riskfaktorer 



Engeltofta 

Miljöföroreningar i mark - deponier 

Miljöfarlig verksamhet enl Miljöbalken 

Anläggningar 

Planerat upplag överskottsmassor 

Säkerhetszon för befintlig mobiltelemast 


Radonmätning medelvärde 

0-199 

200-400 

401-1000 

Buller (2006) 

45 - 50 dBA 

50 - 55 dBA 

55 - 60 dBA 

60 - 65 dBA 

65 - 70 dBA 

> 70 dBA 

Bostäder 

Nya bostäder 



UPPLAG 

MAST 

MAST 

UPPLAG 

Engesberg 

60 

UPPLAG 

MAST 

Bönan 

MAST 

UPPLAG 

MAST 


Harkskär 

Utvalnäs 

0 2 000 

Meter


På Norrlandet finns ingen större 

industriverksamhet. Idag är trafikmängderna 

relativt små på Bönavägen. Få fastigheter 

är störda av trafikbuller från väg- eller 

fartygstrafik. Två områden finns med 

förorenad mark i form av två gamla 

deponier som stängdes i början av 

1960-talet. Planläggningen innebär ökade 

trafikmängder på Bönavägen och ett ökat 

behov av fjärrvärme- eller närvärmenät för 

uppvärmning. 

Några miljö- och riskfaktorer 

Verksamheter 

Längs Norrlandet finns ingen tung industri 

utan verksamheterna består av fem 

fiskrökerier, tre restauranger, ett kafé, en 

större fisklandningsplats, en lotsstation och en 

campingplats. Fiskrökerierna kan vara störande 

till den närmaste omgivningen genom rök och 

matlukt. Om nybyggnation av bostäder blir 

aktuellt i närheten av någon av verksamheterna 

bör de studeras närmare för att klarlägga behov 

av eventuella skyddsavstånd i samband med 

detaljplanering. 

Buller från hamnen, vägtrafikbuller och 

fartygsbuller 

Buller är oönskat ljud. Buller från hamnen 

redovisas i en särskild bullerutredning i FÖP 

Avan–Fredriksskans 2004. Påverkan från hamnen 

och verksamheter i och i närheten av hamnen 

sker väster om Engeltofta, i den västligaste 

delen av utredningsområdet. Beslut finns att 

byggnaderna väster om fastigheten Klasro 

(sydväst om ÖP Norrlandets planområde), som 

påverkas av bullret från hamnens verksamhet, 

inte skall användas som bostäder. Bullervillkoren 

för verksamheten i Gävle hamn är inte klara ännu. 

Nytt tillstånd vad gäller tillåtna bullervärden 

kommer att meddelas från länsstyrelsen under 

2010. 

61 



För landbundna transporter längs Bönavägen 

finns bullerberäkningar. Nivåerna är relativt 

låga idag. De är helt beroende av antalet fordon 

som passerar på Bönavägen. Fler fordon innebär 

mer buller. För bostäder finns riktvärden för 

rekommenderade högsta nivåer. Vid fasad vid 

ny bebyggelse ska bullervärdet inte överskrida 

55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Det innebär att 

bostadsbebyggelse inte kan placeras innanför 

den zonen utan åtgärder som bullerplank, vallar 

eller dylikt. Nuvarande bullerkartering är baserad 

på trafiksiffror från år 2005. Bedömningar av 

bullerpåverkan i planförslaget baseras på en 

aktuell trafikprognos. En ny prognos har tagits 

fram 2009 av Ramböll i Falun på uppdrag av 

Vägverket och Tekniska kontoret på Gävle 

kommun och omfattar åren 2010- 2020. Den 

redovisas under avsnittet om kommunikationer. 

Den bullerpåverkade zonen längs Bönavägen 

som inte ska bebyggas anpassas i planförslaget 

till den maximala trafikökningen när hela 

området är färdigbyggt med 400 nya bostäder. 

För ljudpåverkan från farleden har en utredning 

2007 visat att planerade bostadsområden inte 

kommer att påverkas av störande ljud från 

förbipasserande fartyg i farleden. 

Tysta områden är karterade 2007 i samband 

med Översiktsplan Gävle stad. Vid nybyggnad 

av bostadsområden och därigenom ökad trafik 

minskar de tysta områdena, men hur stor 

minskningen blir är inte utrett. 

Luftföroreningar 

Gävle kommun är medlem i Stockholms och 

Uppsala läns luftvårdsförbund. Förbundet har 

beräknat halter av luftföroreningar i Gävle 

i november 2006. Miljökvalitetsnormer är 

bindande nationella föreskrifter vilka har 

utarbetats i anslutning till miljöbalken. Längs 

Norrlandet står den enskilda uppvärmningen för 

det största tillskottet av lokala luftföroreningar 

förutom vägtrafiken. Enligt Stockholm och 

Uppsala läns luftvårdsförbunds beräkningar är 

bakgrundshalterna låga inom planområdet för


partiklar (PM10) och för NO 2 . Trafikmängderna 

längs Bönavägen kommer att öka, men för att 

miljökvalitetsnormerna för utomhusluft skall 

överskrida gränsvärdet krävs en trafikökning 

dubbelt så stor som den som beräknats ske när 

Norrlandet är helt utbyggt. 

Bullerskydd som t.ex. skärmar eller plank hindrar 

partiklar att nå utanför den närmaste vägbanan. 

Förorenad mark 

På Norrlandet finns två förorenade områden, 

Harkskärsdeponin och Norrlandets deponi, där 

det tidigare varit deponier med bland annat 

hushållsavfall. Deponierna är inte använda 

efter 1960-talet. Utbredning och innehåll är 

inte inventerat i detalj. I planförslaget finns 

inga bostadsområden planerade som berör 

deponiområdena. 

Radon 

Då Norrlandet till stora delar består av morän 

kan det vara både låga och höga radonhalter i 

marken beroende på vilken slags bergart blocken 

och berggrunden består av. Radonmätningar har 

skett i enstaka hus, och värdena har varierat från 

låga till medelhöga. Radon inomhus kan komma 

både från berggrunden och från radonhaltigt 

vatten från bergsborrade brunnar. I Översiktsplan 

Gävle stad har ett ställningstagande redovisats 

som innebär att alla byggnader där människor 

stadigvarande vistas ska byggas radonskyddat. 

Djurhållning 

I planområdet finns ingen djurhållning som kan 

påverka nya bostäder eller kräva skyddsavstånd 

mot planerad förskola eller skola. 

Dagvatten 

Vid exploatering skall omhändertagande av 

dagvatten ske på tomten enligt kommunens 

dagvattenpolicy från 2004. På Norrlandet finns 

flera små bäckar och mindre vattensamlingar. 

Dessa är känsliga för påverkan av grumling och 

ökande metallhalter. Bäckarnas vattenkvalitet 

är inte undersökt genom provtagning. Bygg & 

62 


Miljö har heller inte kännedom om bäckarna är 

vattenförande året runt. Mängden dricksvatten 

från grävda och borrade brunnar är begränsad 

i området med vattenbrist vissa tider på året 

som följd. Alla tillfällen att återföra nederbörd 

till marken måste därför tas tillvara när fler 

ytor blir hårdgjorda vid exploatering. I alla 

nya bostadsområden skall dagvatten från tak 

infiltreras i marken. Dagvatten från parkeringar 

skall efter rening och fördröjning återföras till 

marken eller till en recipient. 

Farligt gods 

Till och från Gävle hamn sker många transporter 

av farligt gods på Hamnleden. Bönavägen 

mynnar på Hamnleden utanför planområdet. 

Längs Bönavägen mot Harkskär är andelen 

transporter med farligt gods mycket liten och 

utgör ingen risk för de boende. Det är främst 

petroleumprodukter, som diesel och eldningsolja 

som transporteras. Några verksamheter 

har fristående förvaringstankar för bränsle 

till exempel lotsstationen och fiskekajen i 

Ängesbergsviken. Bostadsbebyggelse skall 

inte, utan utredning av eventuella risker och 

bedömning av behovet av skyddsåtgärder, 

placeras i närheten av förvaringstankarna. 

Boende på Norrlandet använder Hamnleden, 

där stora mängder farligt gods transporteras vid 

resor in till Gävle centrum. Hamnelden ligger 

utanför planområdet. 

Klimatförändringar och höjd havsnivå 

I Gävle är landhöjningen ca 60 centimeter på 

100 år. Vid lågtryck och ostliga vindar stiger 

Bottenhavet och kan nå mer än 140 centimeter 

över medelvattennivån. Dessa är väderberoende, 

kortvariga händelser som mest påverkar låglänta 

områden närmast havet. Forskarna på SMHI 

tror att klimatförändringar kommer att höja 

havsytan på hela jorden. Även en liten höjning 

av havsytan får stora konsekvenser i låglänta 

områden. I och med att Gävle kommun påverkas 

av landhöjning kommer dessa två fenomen 

troligen att till stor del ta ut varandra. SMHI har

eräknat att Östersjön och Bottenhavet kan öka 

med 0,6 meter i och med att haven blir varmare. 

Till den siffran ska väderhändelser läggas, +1,4 

m och landhöjningen dras ifrån, -0,6m/100 år. 

En trolig säker nivå för viktiga samhällsfunktioner 

är 2 meter över medelvattennivå. 

Stränderna längs Norrlandet påverkas av 

landhöjningen och det blir allt svårare att hitta 

bra lägen för småbåtshamnar. Trenden är att 

fritidsbåtar och passerande fartyg blir större och 

kräver djupare vatten i hamnar och farleder. Nya 

bostadsområden är placerade på större avstånd 

från stranden och påverkas inte av höga nivåer i 

Bottenhavet. Befintlig bebyggelse kan i några få 

fall påverkas. 

63 




• Nya bostadsområden skall byggas utan 

störning från trafik. 

• Nya bostäder placeras så att höjd havsyta 

inte orsakar negativ påverkan genom 

inträngning av vatten i byggnaderna eller 

underminering av vägar och tomter. 

• För värmeförsörjning är fjärrvärme eller 

gemensamt närvärmenät att föredra ur 

miljösynpunkt.

Samråd och utställning Genomförande 

En viktig del av planarbetet är dialogen med de 

boende på Norrlandet. De boende får möjlighet att 

påverka planförslaget och kommunens politiker 

och utredare får nya kunskaper om området. 

De politiker och tjänstemän som ansvarar 

för översiktsplanen tar emot synpunkter 

på planförslaget och deltar i de möten 

och informationer som kan ordnas under 

planprocessen. 

Kontakter med föreningar 

Under kommunens översiktsplanearbete på 

Norrlandet 2007-2009 har planförfattarna 

och representanter för Norrlandets föreningar 

diskuterat kommunens planarbete i regelbundna 

månadsmöten. På dessa möten har kommunens 

planeringsunderlag redovisats och diskussioner 

har förts kring planeringsfrågor som nya 

bostäder, kulturmiljö, naturvård, trafik, vatten 

och avlopp m.m. 

Sammanfattning av större ändringar av 

planförslaget efter samrådet 

• Antalet nya bostäder begränsas till 400. 

• Planalternativet med 750 nya bostäder tas 

bort från planförslaget för att begränsa 

påverkan på Norrlandets karaktär. 

• Kulturmiljöfrågorna förtydligas beträffande 

delning av tomter i värdefull bebyggelse. 

• Den äldre bebyggelsen i Harkskär blir möjlig 

att omvandla till året-runt-boende. 

• Den sju km långa förbifartsvägen förbi 

Norrlandet tas bort från planförslaget. 

• Bönavägen rustas upp för ökad trafik. 

• Engesbergs camping kan bli kvar och 

utvecklas. 

Fortsatt planarbete 

Efter utställningen kommer de yttranden som 

kommit in till kommunen att sammanställas 

och redovisas i ett utställningsutlåtande. 

Planförslaget kommer därefter att revideras. 

Efter utställningen kommer förslaget att 

behandlas av kommunstyrelsen och antas av 

kommunfullmäktige. 

64 


Genomförandefrågor efter 1993 

Översiktsplanen från 1993 tog ställning i ett 

antal genomförandefrågor. Genomförandet 

hanterades i en särskild projektgrupp med 

representanter från kommunens förvaltningar. 

De viktigaste genomförandefrågorna var då: 

• Genomföra försäljning av arrendetomter. 

• Arbeta med lokala VA-anläggningar. 

• Bilda samfällighetsföreningar som huvudmän 

för vägar och allmänna platser. 

Genomförandefrågor från 2010 

Genomförandet av den nu aktuella VAutbyggnaden 

och förslagen i Översiktsplan 

Norrlandet kommer att ta flera år. Under den 

tiden är det viktigt att samarbetet mellan 

kommunens förvaltningar och dialogen med de 

boende fungerar effektivt. 

Genomförandet av den nu aktuella VAutbyggnaden 

och förslagen i Översiktsplan 

Norrlandet kommer att ta flera år. Under den 

tiden är det viktigt att samarbetet mellan 

kommunens förvaltningar och dialogen med de 

boende fungerar effektivt. 

En särskild projektgrupp bör därför tillsättas för 

hela genomförandetiden. De viktigaste frågorna i 

projektgruppen kommer att vara: 

• Samordning av information och dialog med 

de boende. 

• Detaljplanering och skydd av kulturmiljön. 

• VA-utbyggnad och samordning med andra 

ledningssystem och med strandpromenad. 

• Exploatering av nya bostadsområden. 

• Trafikfrågor på Bönavägen, kollektivtrafik. 

• Fastighetsbildning och bildande av 

samfällighetsföreningar. 

• Enskilda och gemensamma avlopp. 

• Skötselfrågor i skog och värdefull natur. 

• Utredning och genomförande av 

strandpromenaden. 

• Upplag för överskottsmassor. 

• Service, företagande och turism. 

• Upprustning av Engesbergs camping. 

• Bygglovfrågor. 

• Hamnfrågor.

Detaljplanering 

Kommunen ska ha en god planberedskap på 

Norrlandet för att skydda kulturmiljön, för att 

underlätta byggande av nya bostäder och VAledningar 

och för att markägare, grannar och 

sakägare ska få klara besked om vad som får 

byggas. 

På ovansidan av Bönavägen kommer nya 

detaljplaner att tas fram i takt med att nya 

bostadsområden planeras. Dessa detaljplaner 

bekostas av exploatören. 

Stora delar av den befintliga bebyggelsen på 

Norrlandet är planlagd med detaljplaner som 

inte längre är aktuella. I stora delar av området 

kommer det därför att behövas nya detaljplaner. 

Planerna behövs för att skydda kulturmiljön, 

reglera storlek på byggrätter och tomter och för 

att stödja en VA-utbyggnad. Dessa detaljplaner 

är idag inte finansierade och kommer att behöva 

särskilda anslag i kommunens budget. 

Vid ny planläggning bör strandskyddet 

återinföras utanför avgränsade tomtplatser. 

Vid planläggning med ny detaljplan upphävs 

strandskyddet inom bebyggelseområdet. 


Hela Norrlandets bör planläggas med aktuella 

detaljplaner för att underlätta bevarande av 

värdefulla kulturmiljöer, bygglovprövning, 

fastighetsbildning och VA-utbyggnad. 

Även genomförandet av strandpromenad, 

småbåtshamnar m.m. behöver stöd i aktuella 

detaljplaner. Dessa detaljplaner kan inte alltid 

finansieras av nya exploateringar. Därför behövs 

särskilda ekonomiska anslag för planläggning av 

befintlig bebyggelse. 

65 

Fastighetsbildning 


Genomförande 

Storleken på bostadstomter är en viktig del av 

Norrlandets karaktär. Det finns ett starkt tryck 

från fastighetsägare och fastighetsmarknad att få 

dela tomter. Allt för små eller smala tomter kan 

leda till konflikter mellan grannar och svårigheter 

att placera nya större byggnader, samt svårigheter 

att bevara äldre byggnader. 

Försäljning av arrendetomter påbörjades 1991. 

Då fanns ca 650 arrendetomter på Norrlandet. 

2007 fanns ca 60 arrendetomter kvar. Av 

tradition är tomterna på Norrlandet stora. Det 

gäller särskilt de äldre stora sommarvillorna. 

Inom värdefulla bebyggelsemiljöer har 

fastighetsplaner upprättats för att omöjliggöra 

en delning av tomter. 


Vid planläggning ska eftersträvas att tomter 

nedanför Bönavägen ska ha en minsta storlek 

av 1200 m2 och en minsta bredd av 30 meter. 

Tomterna ska ges en ändamålsenlig utformning 

och kunna tillgodose det behov av utrymme 

som krävs för en permanentbostadstomt med 

huvudbyggnad och komplementbyggnader. 

Tomter ska ha sådan storlek att även trädgårdar 

och naturmark på tomterna ska kunna 

bevaras. Om tomter ska kunna delas ska de nya 

fastigheterna blir lämpliga för sitt ändamål. 

Ledningsrätt för vatten och avlopp 

Utbyggnaden av VA-nätet kräver på vissa håll 

åtkomst till tomtmarken för anläggande och 

drift. Detta säkerställs genom förrättningar 

enligt ledningsrättslagen. Ansökningar om 

ledningsförrättningar bör ske tidigt och 

samordnas med detaljprojekteringen av 

VA-nätet. Förrättningssammanträde och 

information till fastighetsägarna om VAutbyggnaden 

bör hållas samordnat. Enskilda 

fastighetsägare kan komma att ansvara för 

delar av VA-nätet. På förrättningssammanträdet

Genomförande 

behandlas frågan om ansvarsfördelning mellan 

Gävle vatten och enskilda. Samverkan kan i vissa 

fall behövas mellan fastighetsägare i form av 

gemensamhetsanläggningar. 


Delar av ledningsnätet kommer att skötas av 

enskilda. Samverkan kan behöva ske i 

gemensamhetsanläggningar. 


Vision ur program för översiktsplan Gävle stad: 

Gävleborna har nära till natur och vatten. 

Mål för planarbetet: Norrlandets stränder är till 

största delen bebyggda och ianspråktagna som 

tomtmark. De strandnära naturområden som 

finns kvar behöver därför göras tillgängliga för 

boende på Norrlandet och för besökare. 

Strandpromenaden på Norrlandet finns 

redovisad redan i 1993 års översiktsplan. 

Det tidigare förslaget har nu bearbetats och 

kompletterats med avstickare ut på stränder 

och uddar som inte tidigare varit tillgängliga. På 

flera sträckor går promenaden längs befintliga 

vägar eller cykelvägar. På andra sträckor 

följer den stranden eller nära stranden. Inom 

sådana områden där strandpromenaden berör 

befintliga vägar ges kommunen andelstal i den 

gemensamhetsanläggning som handhar skötseln 

av respektive väg. Strandpromenaden ska vara 

lätt att nå både för besökare utifrån och för nya 

boende på ovansidan av Bönavägen. 

Nya vatten och avloppsledningar kommer 

delvis att byggas i samma sträckning som 

strandpromenaden. För att strandpromenaden 

ska vara ekonomiskt möjlig att genomföra och 

för att spara värdefull natur vid VA-utbyggnaden 

måste strandpromenaden anläggas samtidigt 

med vatten och avlopp. 

66 



Strandpromenaden ska utredas, budgeteras, 

handlas upp och anläggas i samband med 

planering och utbyggnad av VA. 

Strandpromenaden ska utredas av en bred 

arbetsgrupp från flera förvaltningar. 

Hamnar 

Ökande befolkning på Norrlandet leder till att 

fler önskar få tillgång till båtplats. För att nya 

bostäder på Norrlandet ska bli attraktiva behövs 

nya platser för småbåtar. För att möta detta 

behov behöver befintliga småbåtshamnar utökas 

eller nya anläggas. 

Översiktsplanen visar ett 15-tal befintliga 

småbåtshamnar på Norrlandet (se förteckning 

under Grönstruktur). Flera av dessa hamnar 

kan troligen byggas ut med fler båtplatser. 

Några lägen som bör utredas vidare för en 

viss utbyggnad är Engeltofta, Huseliiharen, 

Engesberg, Holmudden, Böna Fyr, Rännavägen 

och Lilluddsvägen. Nya och utbyggda 

småbåtshamnar innebär svåra avvägningar 

med naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. Det 

kan därför vara lättare att koncentrera större 

utbyggnader till ett fåtal tåligare områden som 

Huseliiharen och Ängesbergsviken. 

På grund av svårigheten att ge varje 

fastighet tillgång till en båtplats går 

det ej annat än undantagsvis att bilda 

gemensamhetsanläggningar. Kommunen får 

istället upplåta mark på arrende till båtklubbar 

som får ta hand om utbyggnad, skötsel och 

upplåtelse av båtplatser efter ett kösystem. 

Stadgar och kösystem för hamnar bör samordnas 

för hela Norrlandet så att de som flyttar in kan 

köa för en hamnplats på lika villkor.

Ställningstagande hamnar och 

allmänna bryggor 

Riktlinjer för hamnar på Norrlandet: 

• Befintliga småbåtshamnar utvidgas med 

fler båtplatser där så är möjligt med 

hänsyn taget till naturvård, friluftsliv och 

kulturmiljö. 

• Nya föreslagna hamnlägen utreds vidare i 

detaljplan. 

• Markområden i hamnarna ska vara öppna 

för passage och för besökare. 

• Hamnar kan upplåtas med försäljning eller 

arrende. 

• Naturvärden och strandskydd utreds före 

försäljning. 

• Hamnar ska planläggas med aktuell 

detaljplan före försäljning. 

• Om hamnen behöver utvidgas ska detta 

utredas före försäljning. 

• Kommunen ska verka för att tydliga 

kösystem tillämpas i hamnföreningarna. 


Av översiktsplanen framgår att de boende på 

kuststräckan skall vara ”huvudman” för vägar 

och allmänna platser genom att de själva skall 

ta hand om vägar och grönområden genom olika 

samfällighetsföreningar. 

Efter Kommunstyrelsens beslut 1998 har ett antal 

anläggningsförrättningar genomförts, nämligen 

för Engesberg, Tallskärsvägen, Rännavägen 

och Mariebergsvägen. Kommunen har bidragit 

med 50% av kostnaden för upprustning till en 

acceptabel standard vad avser framkomlighet 

och trafiksäkerhet. Kommunen har även svarat 

för lantmäterikostnaden. Denna intention 

förutsätts följas för samtliga vägar inom de 

områden där kommunen sålt arrendetomter. 

Genom att bilda gemensamhetsanläggningar för 

vägar och grönområden ges de boende möjlighet 

att själva välja vilken standard vägen skall ha. 

67 


Genomförande 

Därigenom kan de påverka vilken kostnad de 

får för vägen, både vad gäller anläggandet och 

framtida drift och underhåll. 

Samtliga vägar på kuststräckan har inspekterats 

under år 1998 och indelats i klasserna dålig, 

acceptabel och bra. Någon större förändring 

av det enskilda vägnätet beskaffenhet 

har inte skett sedan dess. Vid kommande 

anläggningsförrättningar är det viktigt att göra 

en studie av hur antal utfarter mot Bönavägen 

kan reduceras. 

De flesta av de enskilda vägarna kommer att 

påverkas av grävning för vatten och avlopp. 

Ställningstagande: 

• De boende är genom samfällighetsföreningar 

huvudman för enskilda vägar och delar av 

grönstrukturen i området. 

• Plankartan visar utfarter som behöver 

åtgärdas eller stängas och samlas till en 

gemensam utfart.

Konsekvenser 

Planens ekonomi 

Översiktsplanens genomförande med 

permanentning och omvandlingen av 

bebyggelsen, utbyggnaden av VA, trafikåtgärder 

på Bönavägen och utbyggnad av kommunal 

service får stora ekonomiska konsekvenser. 

Nedan finns en enkel uppställning av några 

större intäkter och utgifter för kommunen och 

staten. 

Exempel på kostnader 

Utbyggnad av VA-nät 270 milj kr 

Därav skattesubvention 6 milj kr per år 

Förbättrad kollektivtrafik 1,3 milj kr per år 

Ombyggnad av Bönavägen 45 milj kr 

Cykelväg till Utvalnäs 9 milj kr 

Cykelväg Utvalnäs-Harkskär 4 milj kr 

Belysning GC-vägar 3-4 milj kr 

Bulleråtgärder Bönavägen 5-19 milj kr 

Förbifart Bönan 1,2 km 15 milj kr 

Ny förskola 4 avd 20 milj kr 

Ny lågstadieskola 20-30 milj kr 

Detaljplaner 1-2 milj kr 

Exempel på intäkter 

Försäljning av 400 tomter 40-60 milj kr 

Intäkter VA (under utredning) xx kr per fastighet 

Alla kostnader och intäkter visar kostnadsläget 

år 2009. Siffrorna är mycket översiktliga. 

Kostnader och intäkter utreds vidare i 

detaljplaneskedet. 

68 

Konsekvenser 


Nedan beskrivs planens ekologiska, sociala 

och ekonomiska konsekvenser på en 

översiktlig nivå. 

Ekologiska konsekvenser 

Hur mark och vatten används har stor inverkan 

på den ekologiska hållbarheten. I ett ekologiskt 

hållbart samhälle värnas den biologiska 

mångfalden, miljömålen följs, man är resurssnål 

och materialanvändningen går i kretslopp. I den 

fysiska planeringen finns stora möjligheter att 

påverka utvecklingen mot ett hållbart samhälle. 

Klimatförändringar kan leda till höjt vattenstånd 

i havet med ökad risk för översvämning av 

marker nära havet. 

Exempel: Förändring av skogsmark till bebyggd 

mark innebär stora ekologiska konsekvenser. 

Sociala konsekvenser 

I ett socialt hållbart samhälle har alla människor 

– oavsett kön, ålder, funktionshinder, sexuell, 

religiös eller politisk orientering, etnisk, kulturell 

eller socioekonomisk tillhörighet – samma 

möjligheter att leva och forma sin vardag. Social 

hållbarhet utgår från människans behov av 

gemenskap, delaktighet, trygghet och identitet; 

värden som tillsammans skapar en god livsmiljö 

och en hållbar samhällsutveckling. 

Exempel: Förändring till ett större antal boende 

innebär konsekvenser för redan bofasta. 

Folkhälsoinstitutet har uppmanat länsstyrelserna 

genom ett nationellt projekt att prova verktyg 

för att göra hälsokonsekvensbeskrivningar 

som ett sätt att uppskatta en plans påverkan 

på folkhälsa, och då särskilt känsliga grupper. 

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har tillsammans 

med Gävle kommun provat detta synsätt på 

Översiktsplanen för Norrlandet. Vårt resultat 

blev att Folkhälsoinstitutets modell är ytterst

svår att använda då jämförande folkhälsodata 

för små befolkningsgrupper inte finns, att tiden 

för ett genomförande av en översiktsplan är 

alltför lång och att modellen är så tidsödande att 

den inte går att genomföra för alla slags planer. 

Begreppet hälsokonsekvenser har inte använts i 

konsekvenskapitlet av dessa skäl. 

Ekonomiska konsekvenser 

Ett ekonomiskt hållbart samhälle handlar om 

att hushålla med mänskliga och materiella 

resurser under lång tid. Människorna ska kunna 

leva ett gott liv och ha möjlighet att försörja 

sig, företagen ska vara konkurrenskraftiga och 

både vilja och kunna utvecklas. Det offentliga 

samhället ska fungera och bidra med service. 

Ekonomisk hållbarhet innebär även att göra 

stora investeringar för att på sikt undvika ännu 

större kostander för samhället. 

Exempel: Utbyggnad av kommunalt vatten och 

avlopp innebär ekonomiska konsekvenser för 

redan bofasta på Norrlandet. 

Sammanfattning av konsekvenser 

Nedan följer en beskrivning av vilka konsekvenser 

Översiktsplanen får. För att kunna jämföra det 

med hur utvecklingen ser ut om planen inte 

genomförs beskrivs konsekvenser även för ett 

så kallat nollalternativ. Planalternativet med 

400 nya bostäder beskriver konsekvenser 

som tillkommer utöver konsekvenserna för ett 

nollalternativ. 

Sammanfattning av nollalternativets 

konsekvenser 

Nollalternativet visar utvecklingen på Norrlandet 

under en 20-årsperiod när VA-utbyggnaden 

genomförs. Nya bostäder tillkommer i 

nollalternativet främst genom att fritidshus 

omvandlas till permanent bosättning eller genom 

att tomter delas och bebyggs. Befintliga 870 

fastigheter ansluts till kommunalt VA-system. 

Idag är ca 450 av dessa permanent bebodda. Inom 

69 


Konsekvenser 

planperioden beräknas ca 300 fritidshus kunna 

bli åretruntbostäder. Det innebär att år 2030 är 

ca 800 hus bebodda året runt med kommunalt 

VA och ca 100 kvarstår som fritidshus. 

Trafiken på Bönavägen beräknas öka från 2300 

fordon/dygn till ca 4000 fordon/dygn, vilket 

kräver trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs 

Bönavägen. 

Detaljplaner kommer att behövas för VAutbyggnaden 

och för skydd av kulturmiljön. 

Gällande, äldre detaljplaner i området är svåra att 

tillämpa i bygglov och kulturmiljöfrågor. Äldre 

detaljplaner värnar inte om kulturmiljö, värdefull 

natur och friluftsliv. Gällande översiktsplan är 

inaktuell. Kulturmiljön påverkas av nybyggnader, 

ombyggnader och tillbyggnader. Endast mindre 

naturområden tas i anspråk för ny bebyggelse. 

Riksintresset för kulturmiljö är inte säkerställt i 

gällande planer. 

Miljöpåverkan från enskilda avlopp minskar och 

upphör när kommunalt VA byggs ut. 

Trafiken ökar på Bönavägen med påverkan på 

buller, trafiksäkerhet och framkomlighet. Fler 

nya bostäder ökar underlaget för kollektivtrafik. 

Badplatser och strandpromenader omfattas 

inte av gällande planer. Strandpromenaden kan 

delvis genomföras med stöd av några nyare 

detaljplaner och av gällande översiktsplan.

Konsekvenser 

Sammanfattning av planalternativets 

konsekvenser 

Förutom omvandling av fritidshus enligt 

nollalternativet ger planen utrymme för cirka 

400 nya bostäder. Kommunalt VA byggs ut. 

Trafiken på Bönavägen beräknas öka från 2300 

fordon/dygn till ca 6600 fordon/dygn, vilket 

kräver omfattande trafiksäkerhetshöjande 

åtgärder längs Bönavägen. År 2030 kommer 

cirka 1150 hus vara bebodda året runt. 

Miljöpåverkan från enskilda avlopp minskar och 

upphör när kommunalt VA byggs ut. Utbyggnaden 

sker under flera år och påverkar de som bor i 

området genom ökad trafik och ökat buller. En 

del grönområden bebyggs med påverkan på 

värdefull natur och friluftsliv, samtidigt som 

andra ges ett starkare skydd. Trafiken ökar på 

Bönavägen vilket kräver trafiksäkerhetshöjande 

åtgärder vilka delvis kan bekostas av ny 

exploatering. Fler nya bostäder ökar underlaget 

för kollektivtrafik med nästan en tredubbling 

från nuläget. Kulturmiljön skyddas i stort genom 

att fler nya detaljplaner upprättas men påverkas 

i flera fall av nybyggnader, ombyggnader och 

tillbyggnader. Badplatser och strandpromenader 

blir mer tillgängliga och får fler besökare. 

70 


Beskrivning av konsekvenser för 

nollalternativet 

Boende 

Ekologiska konsekvenser: Grönytor inom 

tomter minskar när permanentning och 

förtätning fortsätter. 

Sociala konsekvenser: VA-utbyggnad 

påskyndar inflyttning och permanentning. 

Nytt boende sker i nollalternativet framför 

allt genom permanentning av fritidsbostäder 

samt delning av tomter. Norrlandet erbjuder 

i nollalternativet i huvudsak endast en typ 

av boende; egnahemsboende med relativt 

höga boendekostnader. Antalet nya bostäder 

blir litet. Befintlig bebyggelse förtätas. 

Befolkningsökningen är för liten för att påtagligt 

förbättra bättre underlag för förskola och 

annan service. Konsekvenser för de redan 

boende i området kan vara att förändringar och 

förtätningar i bebyggelsen går långsammare. Ökad 

trafik på Bönavägen leder till ökat trafikbuller 

för boende nära vägen. Klimatförändringar kan 

leda till höjt vattenstånd i havet med ökad risk 

för översvämningar av marker nära havet. 

Ekonomiska konsekvenser: Detaljplaner 

tas troligen fram för delar av kulturmiljön 

och för delar av VA-utbyggnaden. Samhällets 

kostnader för VA-utbyggnad och investeringar 

i vägnätet blir högre eftersom färre ansluter till 

kommunens vatten och avlopp och färre bidrar 

till det enskilda vägnätet. 

Kulturmiljö 

Ekologiska konsekvenser: Större bostadshus 

påverkar skogskaraktären på många fritidstomter 

negativt. 

Sociala konsekvenser: Riksintresset för 

kulturmiljön samt övriga kulturmiljövärden blir 

svårare att säkerställa i nollalternativet då färre 

nya detaljplaner upprättas. Omvandling av äldre 

fritidshus till permanentboende kan innebära 

negativ påverkan på kulturmiljön. Flera av 

kulturmiljöerna har också stora värden som är 

kopplade till kulturlandskapet och till gistvallar,

trädgårdar och parker. Norrlandets kulturmiljöer 

bidrar till att stärka områdets identitet och att 

öka kunskaperna om Gävles och Norrlandets 

historia. Dessa värden har bara begränsat skydd. 

Inga större bostadsexploateringar genomförs 

och Engesbergsområdet bevaras till stora delar, 

detta påverkar riksintresset positivt. 

Ekonomiska konsekvenser: Norrlandets 

kulturmiljöer är en viktig resurs som stöder 

turism och service i området. Bevarande av 

äldre byggnader och miljöer skapar på sikt 

positiva fastighetsvärden i området. Utan ett 

mer omfattande skydd av kulturmiljön är denna 

utveckling osäker. 

Naturmiljö 

Ekologiska konsekvenser: Grönstrukturen 

på tomtmark har inget starkt skydd i gällande 

planer och kan därför komma att påverkas av en 

förtätning av bebyggelsen inom befintliga tomter. 

Grönområden norr om Bönavägen kommer 

dock att lämnas opåverkade i nollalternativet. 

Naturreservat bildas enligt Strategi för 

bildande av naturreservat i Gävle kommun. 

Nya naturreservat gynnar den biologiska 

mångfalden. Befintlig skogsmark fortsätter 

att utvecklas. Normalt skogsbruk kommer att 

bedrivas i området. 

Sociala konsekvenser: Boende på Norrlandet 

kan fortsätta att utnyttja området norr om 

Bönavägen som strövområden i samma 

utsträckning som tidigare. 

Ekonomiska konsekvenser: Skogsbruket 

kommer ej att påverkas förutom inom nya 


Fritid och rekreation 

Ekologiska konsekvenser: Ingen ökad 

påverkan på naturmiljön jämfört med dagens 

friluftsliv. 

Sociala konsekvenser: Nollalternativet innebär 

utbyggnad av befintlig strandpromenad på 

vissa sträckor. Naturreservaten Gråberget och 

Tångberget bildas. En utökning av cykelvägnätet 

är osäker. Ökad tillgänglighet till strand och 

71 


Konsekvenser 

strövområden för allmänheten uteblir delvis. 

Ekonomiska konsekvenser: Friluftsliv och 

rekreation kan fortsätta att bedrivas i dagens 

omfattning. 

Service, verksamheter och turism 

Ekologiska konsekvenser: Ingen ökad 

påverkan på naturmiljön jämfört med dagens 

förhållanden. 

Sociala konsekvenser: Det finns endast 

möjlighet för en mindre utveckling av service, 

verksamheter och turism. De boende på 

Norrlandet kan uppfatta det som positivt att 

besökstrycket på Norrlandet inte ökar. 

Ekonomiska konsekvenser: Nollalternativet 

innebär liten ökning av underlag för service och 

verksamheter. Turismen kan fortsätta i samma 

omfattning som i dag. Det finns bara möjlighet för 

en mindre utveckling av näringsverksamheten 

inom service, verksamheter och turism. 


Ekologiska konsekvenser: Ökad biltrafik 

och därmed försämrad miljö. Orörd mark 

kommer inte att tas i anspråk för nya vägar. 

Sociala konsekvenser: En ökning av trafiken 

på Bönavägen kommer att ske genom ökad 

permanentning av fritidshus. Förbättringar av 

trafiksäkerheten längs Bönavägen behövs för 

att nå god standard. Nollalternativet innebär en 

viss ökning av befolkningsunderlaget, men är 

inte tillräckligt för en mer omfattande ökning

Konsekvenser 

av busstrafiken. Befolkningsunderlaget räcker 

inte för fler turer med bussen. En ökning av 

trafikbuller kommer att ske som mest påverkar 

befintliga bostäder. Boende på Norrlandet kan 

innebära två bilar per hushåll vilket innebär att 

Norrlandet inte blir en stadsdel för alla. 

Ekonomiska konsekvenser: Boende på 

Norrlandet kan innebära två bilar per hushåll 

vilket blir ett dyrt boende. Även om inga nya 

bostäder byggs på Norrlandet så måste utfarter 

mot Bönavägen åtgärdas, gångpassager måste 

göras trafiksäkra och gång- och cykelvägen bör 

förses med belysning. 


Ekologiska konsekvenser: När enskilda avlopp 

ersätts med ett kommunalt ledningsnät minskar 

miljöbelastningen i hela området. Naturmark i 

och intill ledningsstråken påverkas negativt. 

Sociala konsekvenser: Hela Norrlandet 

kommer att anslutas till kommunalt vatten 

och avlopp. Delar av utbyggnaden behöver 

detaljplaneras. Utbyggnaden sker under flera år 

och under den tiden påverkas boende av ökad 

trafik och ökat buller. Risker för miljö och hälsa 

minskar när enskilda VA-anläggningar avvecklas. 

Tekniska försörjningssystem bidrar till ett 

praktiskt, hållbart och bekvämt boende. 

Ekonomiska konsekvenser: Ökade kostnader 

för hushållen vid anslutning till kommunalt 

VA-system kompenseras av driftsäkerhet och 

bekvämlighet i det kommunala VA-nätet och ökat 

värde för fastigheterna. 

72 


Beskrivning av konsekvenser för 

planalternativet 

Boende 

Ekologiska konsekvenser: Naturmark tas i 

anspråk för nya bostäder och arealen naturmark 

minskar. 

Sociala konsekvenser: Planläggning och VAutbyggnad 

påskyndar också inflyttning och 

permanentning. 

Nya bostäder ökar möjligheten att bo kvar eller 

få en ny bostad i området. Planalternativet 

förbättrar underlaget för kollektivtrafik, förskola 

och annan service. Ökad integration kan i någon 

mån främjas av varierade bostadstyper och 

upplåtelseformer. Förändringar och förtätningar 

i bebyggelsen går fortare. Detta kan av de redan 

boende i området uppfattas som negativa 

konsekvenser. 

Ekonomiska konsekvenser: Nya bostäder 

bidrar till kostnaderna för VA-nätet och 

investeringarna i vägnätet i större utsträckning 

än i nollalternativet. Avkastningen från 

kommunens skogsbruksareal minskar när 

arealen minskar. Nya exploateringar kan delvis 

bekosta trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs 

Bönavägen. Inga nya bostäder planeras så att 

de löper risk att skadas av höjd havsnivå vid en 

klimatförändring. 

Kulturmiljö 

Ekologiska konsekvenser: Flera av de utpekade 

kulturmiljöerna har också stora värden som är 

kopplade till kulturlandskapet och till gistvallar, 

trädgårdar och parker. Planalternativet 

ökar möjligheterna att bevara dessa miljöer. 

Förändringen av fritidshusens tomter med 

skogskaraktär till villatomter är negativ. 

Sociala konsekvenser: Översiktsplanen pekar 

ut områden med värdefull kulturmiljö som ska 

bevaras och föreslår vilka områden som ska 

detaljplaneläggas. Riksintresset för kulturmiljö 

säkerställs till stor del. Planförslaget medger 

kompletteringsbebyggelse och omvandling 

av äldre fritidshus vilket kan innebära

negativ påverkan på kulturmiljön. Att bevara 

Norrlandets kulturmiljöer bidrar till att stärka 

områdets identitet och till att öka kunskaperna 

om Gävles och Norrlandets historia. 

Planalternativet medverkar till bevarandet av 

bebyggelse, trädgårdar och parker vilket också 

stärker Norrlandets värde som besöksmål och 

strövområde. Engesbergsområdet bevaras till 

stora delar, detta påverkar riksintresset positivt. 

Detaljplaner skapar skydd för kulturmiljön. 

Ekonomiska konsekvenser: Norrlandets 

kulturmiljöer är en viktig resurs som stöder 

turism och service i området. Bevarade äldre 

byggnader och miljöer kommer på sikt att skapa 

positiva fastighetsvärden i området. 

Naturmiljö 

Ekologiska konsekvenser: Nya större 

bostadsområden ändrar skogsmark till 

tomtmark, vägar och parkeringar. Arealen 

naturmark minskar. Planalternativet pekar ut 

och föreslår skydd av värdefulla grönområden 

för naturvård och friluftsliv på Norrlandet. Detta 

kan ske genom detaljplanering och bildande av 


Utpekade värdefulla grönområden som undantas 

från bebyggelse kan bevaras långsiktigt. Detta 

bidrar till ökad biologisk mångfald. Vissa 

grönområden tas dock i anspråk för bebyggelse, 

vägar eller ledningsdragningar. Detta 

bidrar till minskad biologisk mångfald. Med 

strandpromenad och andra rekreationsstråk 

kommer allmänhetens tillgång till värdefulla 

stränder och naturområden att öka. 

Sociala konsekvenser: Skogsområden som 

finns idag omvandlas till tomter och går inte 

att använda för boende i området som tidigare. 

Bevarandet av natur och rekreationsområden 

är värdefullt och har stor betydelse för boende 

och besökare. Strandpromenaden kommer att 

passera genom strandområden som tidigare 

upplevts som privata. 

Ekonomiska konsekvenser: Att bevara 

och utveckla grönområden innebär att 

exploateringsintressen får stå tillbaka på vissa 

73 


Konsekvenser 

platser. Kommunens skogsbruk kan komma att 

påverkas av minskade intäkter när ett mer natur- 

och rekreationsanpassat skogsbruk ska bedrivas 

i området. Att få bo eller vistas nära natur och 

stränder är kvaliteter som efterfrågas av många 

och som kommer att bidra till Norrlandets 

attraktivitet som bostadsområde och som 

besöksmål. 

Fritid och rekreation 

Ekologiska konsekvenser: Viss naturmiljö 

tas i anspråk när strandpromenad, stigar och 

rastplatser anläggs. Muddringar, grävningar och 

utfyllnader påverkar växt- och djurliv i havet. 

Arealen naturmark minskar. 

Sociala konsekvenser: Planen skapar 

möjligheter för aktiviteter längs den nya 

strandpromenaden med bad och friluftsliv, i nya 

naturreservat på bl.a. Gråberget och Tångberget 

och längs de föreslagna cykelvägarna. Nya 

småbåtshamnar eller utökade befintliga hamnar 

innebär att fler får tillgång till båtplats. 

Strandpromenaden bidrar till ökad tillgänglighet 

till stränderna, medan nya småbåtshamnar i 

viss mån påverkar tillgängligheten negativt. 

Satsningar på nya besöksmål och strövområden 

bidrar till förbättrad folkhälsa för boende och 

besökare på Norrlandet. Strandpromenaden 

kommer att passera genom strandområden 

som tidigare upplevts som privata. Boende på 

Norrlandet kan inte i samma utsträckning som 

tidigare utnyttja området norr om Bönavägen 

som strövområden. Bosatta på Norrlandet kan 

uppfatta detta som negativ påverkan på deras 

närområde. 

Ekonomiska konsekvenser: Satsningar på 

befintliga och nya besöksmål bidrar till ökad 

attraktivitet för Gävle som friluftsstad. Nya 

och utökade hamnar för småbåtar kommer till 

största delen att komma till stånd genom privata 

initiativ.

Konsekvenser 

Service, verksamheter och turism 

Ekologiska konsekvenser: Viss naturmiljö och 

strandområde tas i anspråk för serviceområden. 

Sociala konsekvenser: När Norrlandet 

stärks som stadsdel och som besöksmål ökar 

underlaget för service. De boende kan få tillgång 

till service utan att resa in till Gävle. De boende 

på Norrlandet kan uppfatta ett ökat besökstryck 

som en störning. Ekonomiska konsekvenser: 

En ökning av befolkningen i området ger ökade 

möjligheter för service, verksamheter och 

turism. Lokala turistföretag och servicenäringar 

kan få ett bättre ekonomiskt underlag. 


Ekologiska konsekvenser: Ökad trafik på 

Bönavägen innebär ökade barriäreffekter för 

djur och människor. Samtidigt ökar bilberoendet 

och därmed miljöpåverkan. 

Sociala konsekvenser: En utbyggnad enligt 

planalternativet innebär att trafiken på 

Bönavägen beräknas öka från 2300 fordon/ 

dygn till 6600 fordon/dygn, vilket kräver 

trafiksäkerhetshöjande åtgärder för att nå god 

standard. Ökade bullernivåer, framför allt för 

befintlig bebyggelse, innebär att bullerskydd av 

olika slag kommer att behövas. Nya bullerskärmar 

på vissa sträckor längs Bönavägen kommer att 

innebära tystare miljöer bakom skärmarna och 

mindre mängder föroreningar från trafiken än 

utan skärmar. 

Trafiken ökar men upprustning av Bönavägen 

kan delvis ge ökad trafiksäkerhet genom sänkt 

hastighet, säkra passager och förbättringar av 

befintliga utfarter. Busshållplatserna blir säkrare 

för på- och avstigande. Vid ökad turtäthet för 

bussen och utbyggnad av gång- och cykelvägnätet 

ökar tillgängligheten, i synnerhet för barn, 

ungdomar och alla som inte har körkort eller 

tillgång till bil. Förbättrat gång- och cykelvägnät 

leder också till ökad folkhälsa och trygghet i 

trafiken. Samtidigt ökar trafiken på Bönavägen, 

vilket ger ökade barriäreffekter särskilt för 

barn och ungdomar. Utbyggnadstakten av nya 

bostäder bestämmer takten på förbättringar 

74 


av Bönavägen. Redan bosatta i området kan 

uppfatta den ökade trafiken som negativt för 

boendemiljön. 

Ekonomiska konsekvenser: Mer bebyggelse 

och mer trafik samt sänkt hastighet längs 

Bönavägen innebär längre restid. Förbättrad 

trafiksäkerhet och kollektivtrafik leder till färre 

olyckor och minskat bilberoende och därmed 

lägre kostnader för samhället och den enskilde. 

Enskilda vägar får ökad åretruntanvändning 

med högre standard och med högre kostnad för 

de boende. 


Ekologiska konsekvenser: När enskilda avlopp 

ersätts med ett kommunalt ledningsnät minskar 

miljöbelastningen i hela området. Den biologiska 

mångfalden i och intill ledningsstråken påverkas 

negativt. 

Sociala konsekvenser: Hela Norrlandet ansluts 

till kommunalt vatten och avlopp, vilket innebär 

snabbare omvandling av fritidsbebyggelsen och 

utbyggnad av nya bostäder. Utbyggnaden sker 

under flera år och påverkar området med ökad 

trafik och buller. Ingen vindkraftutbyggnad 

föreslås på Norrlandet. Risker för miljö och 

hälsa minskar när enskilda VA-anläggningar 

avvecklas. God kvalitet på dricksvatten året 

runt för alla anslutna kan erbjudas. Tekniska 

försörjningssystem bidrar till ett praktiskt, 

hållbart och bekvämt boende. 

Ekonomiska konsekvenser: Kostnaderna för 

hushållen vid anslutningen till kommunalt VA-nät 

kompenseras av driftsäkerhet och bekvämlighet 

i det kommunala VA-nätet och ökat värde för 

fastigheterna.

Konsekvenser för Miljömålen 

De svenska miljömålen fastställdes av riksdagen 

under 1999. Gävle kommuns lokala miljömål 

behandlades av kommunfullmäktige år 2005. 

Nollalternativet 

Frisk luft och begränsad klimatpåverkan: 

Halterna av luftföroreningar kommer inte att 

överskrida fastställda risknivåer. Norrlandet 

kommer att vara relativt glest bebyggt med stora 

avstånd till arbete, skola och service. 

Grundvatten av god kvalitet: Påverkan på 

grundvattnet minskar när kommunens VA-nät 

byggs ut. 

Levande sjöar och vattendrag, myllrande 

våtmarker: Strändernas värden för natur och 

friluftsliv skyddas inte med säkerhet mot ny 

bebyggelse. Områden med salamandrar och 

andra arter i sjöar och våtmarker norr om 

Bönavägen undantas från bebyggelse. 

Hav i balans samt levande kust och skärgård 

samt Ingen övergödning: Minskad belastning 

av näringsämnen i havet när enskilda avlopp 

ersätts av ett kommunalt VA-nät. 

Bara naturlig försurning: Underlaget för 

utbyggnad av närvärme/ fjärrvärme är för litet. 

Enskild uppvärmning med ved och olja kan 

påverka miljömålet negativt. 

Levande skogar: Skogen norr om Bönavägen 

undantas från bebyggelse. Värdefull natur 

skyddas genom bildande av naturreservat. 

Ett rikt odlingslandskap: Kulturhistoriska 

värden i det tidigare odlingslandskapet har inget 

tydligt skydd i Nollalternativet. 

God bebyggd miljö: Värdefulla kulturmiljöer 

kan inte med säkerhet skyddas, men ingen större 

förtätning kan ske inom riksintresseområdet för 

kulturminnevård. Nollalternativet innebär inget 

ökat underlag för förbättrad kollektivtrafik. Gångoch 

cykelvägnätet utökas ej. Värdefull natur och 

grönstruktur sparas norr om Bönavägen. Ingen 

utbyggnad av strandpromenaden sker. 

Giftfri miljö: Ingen förbättring av 

dagvattenhanteringen sker. 

Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt: 

Nollalternativet kan inte påverka målet. 

75 


Konsekvenser 

Planalternativet 

Frisk luft och begränsad klimatpåverkan: 

Halterna av luftföroreningar kommer inte att 

överskrida fastställda risknivåer. Norrlandet 

kommer att vara relativt glest bebyggt med stora 

avstånd till arbete, skola och service. Kommunens 

miljömål om begränsad ökning av biltrafiken kan 

därför bli svårt att nå på Norrlandet. Kommunens 

miljömål om fler bussresor kan troligen nås om 

området får en väl utbyggd kollektivtrafik. 

Grundvatten av god kvalitet: Påverkan på 

grundvattnet minskar när kommunens VA-nät 

byggs ut. 

Levande sjöar och vattendrag, myllrande 

våtmarker: Strändernas värden för natur och 

friluftsliv värnas mot ny bebyggelse. Områden 

med salamandrar och andra arter i sjöar och 

våtmarker undantas från bebyggelse. 

Hav i balans samt levande kust och skärgård 

samt Ingen övergödning: Minskad belastning 

av näringsämnen i havet när enskilda avlopp 

ersätts av ett kommunalt VA-nät. Turismen kan 

utvecklas med hänsyn till miljö, kulturmiljö och 

biologisk mångfald. 

Bara naturlig försurning: Utbyggnad av 

närvärme eller fjärrvärme kan påverka 

miljömålet positivt. 

Levande skogar: Värdefull natur skyddas och 

undantas från bebyggelse. Skog tas i anspråk 

för bebyggelse norr om Bönavägen. Arealen 

skogsmark minskar. 

Ett rikt odlingslandskap: Kulturhistoriska 

värden i det tidigare odlingslandskapet kan 

bevaras. 

God bebyggd miljö: Värdefulla kulturmiljöer 

skyddas, men viss förtätning tillåts inom 

området med riksintresse för kulturminnesvård. 

Med utbyggd kollektivtrafik kan omfattningen 

av biltrafiken begränsas. Säker gång- och 

cykeltrafik kan uppnås med ett utbyggt GC-nät. 

Planen anger ett respektavstånd till trafikbuller 

från Bönavägen. Bullerpåverkade fastigheter 

behöver bullerskydd. Inga nya bostäder föreslås 

inom skyddszon för översvämning. Användning 

av energi kan ske på ett effektivt sätt om lokala

Konsekvenser 

närvärmeanläggningar kan byggas. Värdefull 

natur och grönstruktur sparas. Stora tomter 

bidrar till sparad natur på kvartersmark. Ny 

strandpromenad ger ökad tillgång till stränderna. 

Giftfri miljö: Dagvattenhanteringen på 

Norrlandet innebär att dagvatten tas omhand på 

tomt- och kvartersmark och inte tillför naturen 

metaller och oljeföroreningar. 

Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt: 

Översiktsplan Norrlandet kan inte påverka 

målet. 

76 


Fakta 

Ordlista 

Planering och byggande 

Bygganmälan Efter bygglov följer ofta en bygganmälan som 

behandlar byggnadens tekniska egenskaper. Det omfattar 

också den kontroll som samhället ställer på ett projekt. 

Bygglov Skriftligt tillstånd från kommunen att genomföra 

en byggnadsåtgärd som enligt Plan- och bygglagen, 

PBL, kräver lov. Ett bygglov ska följa detaljplanen eller 

områdesbestämmelserna på platsen. 

Dialogmöte En mötesform där tjänstemän och politiker 

träffar de boende för att diskutera den framtida utvecklingen. 

Ekonomibyggnader/komplementbyggnader Fristående 

uthus, garage, lagringslokal och andra mindre byggnader. 

Grupphusvilla Villor som liknar varandra och som byggs 

på mindre tomter i en samlad grupp av en exploatör. Jämför 

med styckebyggda villor som byggs av olika ägare. 

Hållbar utveckling/hållbarhet Utveckling där man 

tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande 

generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Ofta 

pratas om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. 

Lucktomt En obebyggd tomt bland flera bebyggda. 

Planeringsfolkmängd Den beräknade folkmängden all 

kommunens planering ska inriktas på. 

Riksintresse Ett riksintresse har till syfte att skydda 

områden som är viktiga ur en nationell synvinkel. 

Verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA-område) 

Område inom vilket det finns kommunalt vatten och avlopp. 

Medför skyldigheter för bostäder inom området att ansluta 

till kommunens nät. 

Översiktsplan (ÖP) Plan som visar den översiktliga markoch 

vattenanvändningen inom en kommun. Ska enligt lag 

finnas i varje kommun och ska aktualitetsprövas under varje 

mandatperiod. Översiktsplanen är i regel utgångspunkt 

för detaljplaneringen inom kommunen, men den är inte 

juridiskt bindande. 

Lagar / Intressen 

Boverkets ändringsråd (BÄR) Vid ombyggnation, 

gäller Boverkets ”Allmänna råd om ändring av byggnad” 

(BÄR). Den innehåller, förutom de allmänna råden, även 

kommenterande text ur förarbetena till bygglagstiftningen. 

Råden belyser innebörden av kravet på varsamhet vid 

ändring av en byggnad. De ger också ledning för avvägningen 

mellan de tekniska egenskaperna och hänsynen till 

ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. 

Kulturminneslagen (KML 1988:950) Lag om kulturminnen 

m.m. reglerar fasta fornlämningar, fornfynd, kyrkliga 

kulturminnen liksom vissa kulturföremål och värdefulla 

77 


Ordlista 

byggnader. Länsstyrelsen är myndighetsutövare. 

Miljöbalken (MB) Lagsamling som trädde i kraft 1999 och 

ersatte femton tidigare lagar, däribland naturresurslagen. 

Den bestämmer bl.a. tillämpningsområde, övergripande 

regler och bestämmelser, regler för miljö- och naturvård, 

olika former av verksamheter samt hur prövning av olika 

ärenden och tillstånd ska gå till. 

Plan- och Bygglagen (PBL 1987:10) Reglerar planläggning 

av mark, vatten och byggande. PBL innehåller bland annat 

bestämmelser för översiktsplaner, detaljplaner, bygglov och 

bygganmälan. 

Kulturmiljö 

Värdefull bebyggelse Inom ett bebyggelseområde finns 

värden som är särskilt betydelsefulla att bevara och skydda. 

Byggnadsminne Det starkaste skyddet en byggnad 

eller anläggning i Sverige kan ha. Beslut meddelas av 

Länsstyrelsen i respektive län. 

Fornlämning Lämningar efter människors verksamhet 

som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är 

varaktigt övergivna. 

Kulturmiljö Med kulturmiljö avses i allmänhet den miljö 

som formats av människan. 

Miljö 

Dagvatten Regn- och smältvatten från t.ex. tak, gator och 

parkeringar. 

Deponi Plats för långsiktig lagring av miljöstörande 

material. Kräver ofta långsiktiga kontrollprogram. 

Gränsvärden Värden för miljöfaktorer i miljölagstiftning 

som inte får överskridas, t.ex. luftföroreningar och buller. 

Infiltration Då ett jordlager eller en konstgjord bädd av t ex 

sand och grus renar förorenat vatten i marken innan det når 

grundvattnet. 

Maximal/ekvivalent ljudnivå Buller med riktvärden som 

inte får överskridas vid planering och byggnation. Ljud mäts 

i dB(A). Maximal ljudnivå är det högsta nivå på buller som 

kan accepteras under en viss tidsperiod. Ekvivalent ljudnivå 

är en genomsnittlig ljudnivå. 

Miljöbedömning Granskning av ett projekt, program eller 

plan för att bedöma om det kommer att orsaka betydande 

miljöpåverkan. 

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) En MKB används för 

att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad 

verksamhet kan medföra. Miljökonsekvensbeskrivning 

krävs för alla verksamheter som påverkar miljön. 

Miljökvalitetsnorm (MKN) Föreskrifter om kvaliteten 

på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, utfärdade av 

regeringen efter beslut inom EU, för att skydda hälsa eller

Ordlista 

miljö. Miljökvalitetsnormer anger bl a förorenings- och 

störningsnivåer som inte får över- eller underskridas. 

Föreskrift i Miljöbalken. Vid planering och 

tillståndsgivning ska kommuner och myndigheter iaktta 

dessa normer. 

Miljömål 

- begränsad klimatpåverkan 

- frisk luft 

- bara naturlig försurning 

- giftfri miljö 

- skyddande ozonskikt 

- säker strålmiljö 

- ingen övergödning 

- levande sjöar och vattendrag 

- grundvatten av god kvalitet 

- hav i balans samt levande kust och skärgård 

- myllrande våtmarker 

- levande skogar 

- ett rikt odlingslandskap 

- storslagen fjällmiljö 

- god bebyggd miljö 

- ett rikt växt- och djurliv 

Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 

områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd 

för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är 

ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar 

till att främja människors hälsa, värna den biologiska 

mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de 

kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga 

produktionsförmåga samt att trygga en god hushållning 

med naturresurserna. Gävle kommun följer upp genom 

årliga miljöbokslut. 

pH Ett kemiskt mått på surhet i vatten. Neutralt pH är 7 på 

skalan. 

Polycykliska Aromatiska Kolväten (PAH) Giftig 

petroleumprodukt. 

Recipient En sjö, ett vattendrag eller kustvatten i havet som 

tar emot smutsigt vatten från en verksamhet. 

Spillvatten (ofta benämnt avloppsvatten) Beteckningen på 

vatten som kommer från diskhoar, toaletter, duschar och 

processer i industrin. 

Tysta områden Områden som vid beräkningar i en 

ljudutbredningsmodell är lite eller mycket lite utsatta för 

buller. Naturvårdsverket har indelat sådana områden i olika 

ljudklasser beroende på storleken av bullerpåverkan. 

78 

Grönstruktur 


Aktivt skydd Långsiktigt säkerställande/bevarande av 

grönområde genom formellt, lagligt skydd, exempelvis 

genom naturreservatsbildning. 

Biotop/biotopskydd Biotop är en typ av omgivning, med 

naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör 

hemma. Ett mark- eller vattenområde på max. 5 ha som 

utgör livsmiljö för hotade eller särskilt skyddsvärda växteller 

djurarter kan enligt Miljöbalken 7 kap förklaras som 

biotopskyddsområde. 

Grönkil Sammanhängande grönområde som löper in mot 

staden från omgivningarna utanför. Fungerar bl. a. som 

spridningsväg för växter och djur från det omgivande 

landskapet och bidrar till att ventilera staden med frisk luft. 

Grönstruktur Ett samlande begrepp för alla gröna områden 

i staden: parker, skogar, ängar och rekreationsområden. 

Kärnområde för biologisk mångfald Område som kan 

hysa sällsynta och rödlistade arter eller särskilt värdefulla 

naturtyper. 

Natura 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla 

naturområden. Syftet är att värna om naturtyper och arter 

som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt 

intresse. De svenska Natura 2000-områdena väljs ut av 

länsstyrelserna och Naturvårdsverket och beslutas av 

regeringen. De har klassats som särskilda skydds- eller 

bevarandeområden i Miljöbalken 7 kap. Skyddet av ett 

Natura 2000-område får inte ändras eller upphävas utan 

regeringens tillstånd och inte utan samråd med EUkommissionen. 

Naturreservat Mark- eller vattenområde som, med stöd 

av Miljöbalken 7 kap, skyddas efter beslut av länsstyrelsen 

eller kommunen i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda 

och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av 

områden för friluftslivet. 

Nyckelbiotop En nyckelbiotop är ett skogsområde som från 

en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, 

historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för 

skogens flora och fauna. Där kan finnasrödlistade arter. 

Rödlistad art Art vars framtida överlevnad inte är säker. 

Bedömningen görs med hjälp av ett antal kriterier om den 

svenska populationens storlek och utbredning. 

Strandskydd Strandskyddet regleras i Miljöbalken 7 

kap och omfattar land- och vattenområdet intill 100 - 

300 m från strandlinjen vid medelvattenföring. Inom 

strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra nya 

byggnader eller att vidta andra åtgärder som hindrar 

eller avhåller allmänheten från att beträda området 

eller som väsentligt skadar växt- och djurlivet. Syftet 

med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för

allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på 

land och i vatten för djur- och växtlivet. 

Trafik 

Blandtrafik Olika trafikslag blandade på samma yta, tex. 

Bilar och cyklar på samma gata. 

Farligt gods Ämnen som kan innebära risk för hälsa, 

säkerhet, egendom eller miljön då det transporteras eller 

används. 

Gång- och cykelväg (GC-väg) Väg avsedd för gående och 

cyklister och om inget annat anges även mopeder. 

Huvudvägnät Nät av större vägar som binder samman 

stadens olika delar. 

Lokalgata/Lokalväg Väg som företrädesvis betjänar 

79 


intilliggande fastigheter. 

Trafikstrategin Dokument som visar riktningen på 

kommunens arbete med trafiken. 

Vatten och Avlopp 

Ordlista 

BDT-vatten Avloppsvatten som bara kommer från Bad, 

Disk och Tvätt (BDT). Brukar även kallas gråvatten. 

Vattentäkt Med vattentäkt avses bortledande av yt- eller 

grundvatten för t ex vattenförsörjning (MB 11 :5) 

Avloppsvatten Med avloppsvatten avses t ex spillvatten 

eller annan flytande orenlighet eller vatten som avleds för 

sådan avvattning av mark. 

Dricksvatten Vatten som är avsett för dryck, matlagning 

eller beredning av livsmedel.

Arbetsgrupp för 

Översiktsplan Norrlandet under 2010 

Sten Hammar Planförfattare 

Henry Grew GIS och layout 

Lena Boox Kulturmiljö 

Maria Lind Naturvård 

Maria Höjer Miljö- o hälsofrågor 

Kjell Blomberg Lantmäteri 

Anders Blomgren Mark och exploatering 

Marie Wallström Trafik 

Christina Eneris Övergripande planering 

Håkan Jernberg Gästrike Vatten 

80

översiktsplan norrlandet - Gävle kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?