Gävle kommuns årsredovisning år 2010

More documents

Recommendations

Info

Finansiell analys av kommunen Fördjupning Sammanfattning av den ekonomiska utvecklingen och ställningen i primärkommunen. Intäkter Efter en av efterkrigstidens svåraste fi nansiella kriser med ett antal länder i närmast ekonomiskt förfall, globala börs- och bankkrascher och centralbanksinterventioner började så småningom världsekonomin att återhämta sig. Sverige, som också drabbades med kraftigt fallande BNP och produktionsbortfall, exporttapp och stigande arbetslöshet, klarade sig mycket bättre än många andra länder och redan vid halvårsskiftet 2010 kunde en viss stabilisering och återhämtning avläsas. Skatteprognoserna som sedan hösten 2008 varit fallande planade ut och under senare halvan av 2010 kom trendbrottet. Intäktsutvecklingen blev successivt bättre. Avvikelserna mot budget var emellertid betydande. De totala nettointäkterna för skatter, generella bidrag och utjämningssystem uppgick för helåret 2010 till 4 198,6 mnkr , vilket var 61,6 mnkr högre än budget. Med regeringens tillskott i samband med vår- och höstbudgeten 2009 förbättrades kommunens skatteintäkter med 122 mnkr för år 2010. Av dessa var 92 mnkr särskilt konjunkturstöd som bortfaller 2011. De viktigaste inkomstkällorna för kommunen är skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämningssystem samt avgifter. Av dessa fi nansieringskällor svarade skatteintäkterna för 3 538,8 (3 484,2) mnkr. Skatteintäkterna är den dominerande inkomstkällan och är därmed helt avgörande för verksamheternas fi nansiering. I relativa tal svarade skatteintäkterna för 68 (70) % av fi nansieringen. Storleken på intäkterna är beroende dels av nivån på skatten, dels av skatteunderlaget efter taxering av innevånarnas inkomster. Kommunens skattesats har under de senaste 12 åren varit oförändrad (21,55) per beskattningsbar hundralapp. Nuvarande nivå lig- 34 Finansiell analys av kommunen – Fördjupning ger därmed över den genomsnittliga nivån för landets kommuner med 81 öre. Den beskattningsbara inkomsten taxeringsår 2010 ökade med 1,93 (5,35) % och uppgick till 16 246,3 (15 938,8) mnkr. Ökningstakten i riket var 1,31 (5,45) %. Skattekraften i Gävle uppgår i dagsläget till 99,1 (98,6) av riksgenomsnittet. Nettointäkten från utjämningssystemen, fastighetsavgifter och de generella statsbidragen är en annan väsentlig inkomstkälla. Dessa uppgick till 659,8 (530,6) mnkr och svarade för 13 (11) % av fi nansieringen. Staten garanterar samtliga kommuner en intäkt motsvarande 115 procent av rikets medelskattekraft. För Gävles del innebar detta en intäkt från inkomstutjämningssystemet med 524,4 mnkr, intäkter från fastighetsavgifter uppgick till 142,4, samt från statliga bidrag mm med 127,4 mnkr. Avdrag har gjorts för ersättningar till de kommunala kostnadsutjämningssystemen med 134,4 mnkr. En tredje inkomstkälla är verksamhetens intäkter, som svarade för 19 (19) % av den totala fi nansieringen och uppgick till 1 020,6 (1 039,7) mnkr. I intäkterna ingår avgifter och taxor. De i storleksordning mest betydelsefulla posterna är avgifter för vård och omsorg med 79,2 mnkr, förskola och skolbarnsomsorg 57,1 mnkr, kollektivtrafi k 38,4 mnkr samt parkeringsavgifter 21,3 mnkr. Kostnader Kostnadsanpassning är ett absolut måste för att undvika underskott i verksamheten. Redan under fi nanskrisens tidiga skede insåg kommunledningen vikten av att bromsa kostnadsutvecklingen för att kunna möta kraftigt sjunkande skatteintäkter. För att ytterligare säkerställa balansen mellan kostnader och intäkter lade kommunledningen ett generellt besparingskrav på 4 % (163 mnkr) på samtliga verksamheter för året 2010 och ytterligare en procentenhet (40 mnkr) för 2011. Från en mycket låg kostnadsutveckling 2009 ökade verksamhetens nettokostnader mycket kraftigt under 2010. Ökningstakten ligger nu på samma nivåer som för ett antal år sedan. Utvecklingen är oroväckande då skatteintäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna och då dessutom det särskilda statsbidraget (92 mnkr) försvinner 2011 är risken för obalanser uppenbara. De dominerande kostnaderna för kommunens verksamhet är personalkostnaderna som svarade för 57 (58) % av den totala kostnadsmassan. Dessa kostnader har inte haft samma ökningstakt som övriga kostnader bland annat beroende på minskat antal anställda, lägre avgifter för avtalsgruppsjukförsäkringen samt också lägre lagstadgade avgifter för vissa kategorier arbetstagare. Övriga större kostnadsposter är entreprenader och tjänster, hyreskostnader och förbrukningsmaterial. Bruttokostnaderna för kommunen uppgick till 5 060,2 (4 850,5) mnkr, vilket ger en ökningstakt på 4,3 (0,5) %. Motsvarande budget för 2010 var 4 999,8 mnkr. Sett över den senaste femårsperioden har kostnadsutvecklingen kunnat balanseras mot verksamhetens intäkter. Resultat och jämförelsestörande poster Sju år i rad har kommunen redovisat ett positivt resultat. Årets resultat uppgick till 138,3 (190,7) mnkr. I årsresultaten ingår realisationsvinster och resultat från exploateringsverksamheten. Exklusive dessa jämförelsestörande poster uppgick årsresultatet till 116,9 (131,3) mnkr. Fem av tio verksamheter redovisade ett överskott jämfört med budgeten för 2010. Obalanser fi nns inom Överförmyndarnämnden (-0,8 mnkr), Kultur- och fritidsnämnden (-2,5 mnkr), Tekniska Nämnden (-21,1 mnkr), Socialnämnden (-10,3 mnkr) och Omvårdnadsnämnden (-31,1 mnkr). Inom Överförmyndarnämnden är förbehållsbeloppen för huvudmännen
ÅRETS RESULTAT 300 250 200 150 100 50 0 Utfall 2009 190,7 Verksamhetens intäkter -19,1 Verksamhetens kostnader -209,7 Avskrivningar -10,5 Summa nettokostnader -239,3 Skatteintäkter 54,6 Generella bidrag och utjämning 129,2 Finansiella intäkter -27,0 Finansiella kostnader 30,1 Utfall 2010 138,3 Budget 2010 146,9 Verksamhetens intäkter 19,7 Verksamhetens kostnader -60,4 Avskrivningar -11,1 Summa nettokostnader -51,8 Skatteintäkter 59,3 Generella bidrag och utjämning 2,2 Finansiella intäkter -60,6 Finansiella kostnader 42,3 Utfall 2010 138,3 VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH NETTOKOSTNADER 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 255,0 186,3 2006 2007 2008 2009 2010 Resultat 132,7 190,7 Resultatanalys kommunen 2006 2007 2008 2009 2010 Nettokostnad Skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto 138,3 förhöjda, vilket ger en ökad kostnadsnivå. Kultur- och fritidsnämnden har haft extraordinära kostnader för snöröjning av idrottsanläggningar samt retroaktiv uppräkning av pensionsåtaganden för symfoniorkesterns anställda. Tekniska nämndens budgetavvikelse är i huvudsak merkostnader för vinterväghållningen med ovanligt stora snömängder under perioderna januari–mars och november– december 2010. Socialnämnden har under ett antal år haft stora underskott. Genom olika åtgärdsprogram har underskottet successivt minskat och för närvarande är det kostnader för försörjningsstödet och hem, vård och boende (HVB) för kategorierna barn, ungdomar och vuxna där kostnadsökningen varit större än planerat. Omvårdnadsnämnden har under året brottats med vissa omställningsproblem. Ökad efterfrågan på korttidsboende och överlappande kostnader i samband med att ytterligare verksamheter inom hemtjänsten övertagits av entreprenörer gav underskott i verksamheten. Finansiella intäkter och kostnader Kommunens roll som internbank skapar stora fl öden genom förmedling av lån till i huvudsak de kommunala bolagen. Volymen förmedlade lån till kommunala bolag uppgick till 4 296,5 (4 005,0) mnkr, medan övrig långfristig utlåning var 1 839,3 (1 687,5) mnkr. Finansnettot förbättrades med 3,1 mnkr och uppgick till 80,8 (77,7) mnkr. Förbättringen av fi nansnettot var ett resultat av en mycket aktiv skuldportföljhantering och en omstrukturering av bolagens låneportföljer. Tillgångar, skulder och eget kapital Balansomslutningen uppgick vid årets slut till 9 099,0 (8 635,0) mnkr, vilket är en ökning med 464,0 mnkr. De materiella anläggningstillgångarna minskade då ytterligare lokaler överfördes från kommunen till Gavlefastigheter, medan omsättningstillgångarna däremot ökade. Det egna kapitalet i kommunen var vid årets ingång 3 007,9 mnkr. Ytterligare 138,3 mnkr motsvarande årets nettovinst tillfördes det egna kapitalet, som vid årets utgång uppgick till 3 146,2 mnkr. Förmögenheten per innevånare var således 33 tkr. Under de senaste fem åren har den egna förmögenheten ökat med 636 mnkr. I reala termer har förmögenheten per innevånare ökat med i genomsnitt 3 tkr de senaste fem åren. Investeringar De totala investeringarna i materiella och fi nansiella anläggningstillgångar uppgick till 599,5 (310,9) mnkr. Investeringarna i materiella och immateriella anläggnings- TILLGÅNGAR 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 Omsättningstillgångar Fordringar koncernbolag Aktier och andelar Anläggningstillgångar, övriga SKULDER OCH EGET KAPITAL 10000 8000 6000 4000 2000 0 2006 2007 2008 2009 2010 Korta skulder Kommunens egna lån Förmedlade lån till bolag Avsättningar/långfristiga skulder Eget kapital Finansiell analys av kommunen – Fördjupning 35
Page 1 and 2: Gävle kommun ÅRSREDOVISNING 2010
Page 3 and 4: Fem år i sammandrag Koncernen mnkr
Page 5 and 6: Kommundirektören Goda resultat är
Page 7 and 8: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har
Page 9 and 10: Vi tillämpar balanserad styrning G
Page 11 and 12: Vår värdegrund För att göra rä
Page 13 and 14: Omvärld Samhällsekonomisk utveckl
Page 15 and 16: NYCKELTAL SVENSK EKONOMI PROCENTUEL
Page 17 and 18: hos männen. För ungdomar i ålder
Page 19 and 20: att antalet besökare hela tiden ö
Page 21 and 22: Medarbetar-, chef- och ledarskap Ti
Page 23 and 24: inom ramen för det kommunala uppdr
Page 25 and 26: sysselsättningsgraden har varit n
Page 27 and 28: till högskolestudier, bland annat
Page 29 and 30: Ekonomi Måluppfyllelse Önskvärt
Page 31 and 32: Finansiell analys av koncernen För
Page 33: Framtiden Den svenska ekonomin befi
Page 37 and 38: eller 5:a för ett nyckeltal i den
Page 39 and 40: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Car
Page 41 and 42: Barn- och ungdomsnämnden Barn- och
Page 43 and 44: Utbildnings- och arbetsmarknadsnäm
Page 45 and 46: Mål Måluppfyllelse Hållbart samh
Page 47 and 48: Mål Måluppfyllelse Medborgare och
Page 51 and 52: Mål Måluppfyllelse Måluppfyllels
Page 59 and 60: Valnämnden Valnämnden Lena Erikss
Page 61 and 62: Gävle Stadshus AB Ordförande Cari
Page 63 and 64: Ekonomi Enligt ägardirektivet ska
Page 65 and 66: 15 GWh uppnåtts. Totalt konvertera
Page 67 and 68: AB Gavlegårdarna koncernen 67
Page 69 and 70: den kalkylmodell som ligger till gr
Page 71 and 72: VA-taxans brukningsavgifter för Ty
Page 73 and 74: Resultaträkningar (mnkr) Koncernen
Page 75 and 76: Redovisningsprinciper Lagar och nor
Page 77 and 78: Koncernen 2010 Koncernen 2009 Kommu
Page 79 and 80: Not 17 Långfristiga fordringar Kon
Page 81 and 82: Koncernen 2010 Koncernen 2009 Kommu
Page 83 and 84: Sammanställning koncernen Total ko
Page 85 and 86:
Nämndernas investeringar Investeri
Page 87 and 88:
Försäljning av anläggningstillg
Page 89 and 90:
Finansiering av kommunens verksamhe
Page 91 and 92:
Ordlista och defi nitioner Anläggn
Page 93 and 94:
Här fi nns vi Adresser Gävle komm
Page 96:
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Gävle kommu
show all

Gävle kommuns årsredovisning år 2010

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?