PDF format - Göteborgs universitet

likheter ± handstil, ibland tyder på att en och samma författare kan ha skickat in flera
brev,har jag däremot ansett data om frekvens av olika argument som mindre intressant.
Efter indelningen ± teman har argumenten granskats deskriptivt för att få en uppfattning
om vad skribenterna tycks acceptera som giltiga argument. De har sedan även bedömts
normativt ur klassisk argumentationsanalytisk synvinkel. Slutligen har jag försökt få en
bild av det sammanhang i vilket breven författats och av hur detta kan tänkas stå i
samband med argumentens utformning.
Den första deskriptiva granskningen är av en allmän pragmatisk eller retorisk typ. Se
Aliwood (1978) Johannesson (1983) eller Lindhardt (1975). Här har jag tagit fasta på
vilka invandrarfieritliga åsikter som förekommer och vilken typ av stöd som ges för
dem inom ramen för ett tema. Jag har lagt särskild vikt vid vilka retoriska drag som
förekommer och hur argumenten kan länkas ihop.
Den normativa bedömningen av argumenten syftar till att klargöra i vad mån de
invandrarfientliga åsikterna kan klassificeras som fördomar mot invandrare. Jag
definierar därvid fördom som en inkorrekt åsikt som tillskriver något eller någon
negativa egenskaper.
Eftersom denna bedömning är viktig beskriver jag nedan ganska utförligt vad som
brukar menas med korrekt argumentation ur s k argumentationsanalytisk synvinkel. Se
även t ex Helispong och Söderberg (1976), Hamblin (1970) eller Fearnside and Holther
(1959).
Ett argument är, i denna tradition, korrekt, endast om de slutsatser som dras, med logisk
nödvändighet följer ur de premisser eller utgångspunkter som finns i argumentet.
Följande argument är t ex korrekt.
(1)Alla invandrare är snälla Premiss 1
Sokrates är en invandrare Premiss 2
Sokrates är snäll Slutsats
Även om vi tycker att den första premissen är något tveksam, är argumentet logiskt sett
korrekt eftersom slutsatsen måste vara sann om premisserna är sanna.
Om slutsatsen inte med logisk nödvändighet följer ur premiserna måste man kontrollera
om den åtminstone är förenlig med dem. Är den förenlig får man sedan se efter om den
är rimlig. De tre fall detta ger illustreras av följande exempel:
(2) Alla invandrare är snälla Premiss 1
Sokrates är en invandrare Premiss 2
Sokrates är inte snäll Slutsats
(3) Tre invandrare är stygga Premiss 1
Alla invandrare är stygga Slutsats
(4) 90% av alla invandrare är ganska
sparsamma Premiss 1
2