PDF format - Göteborgs universitet

Komponenterna skiljs ibland åt men ofta förekommer de invävda i varandra.
Beskrivningarna och förklaringarna är tydligt vinklade för att berättiga en viss typ
av åtgärder. Detta medför som vi redan diskuterat att inget försök görs att skilja
fakta från värderingar. Inriktningen mot åtgärder tycks också leda till att
konsekvens i värderingar blir viktigare än konsekvens i sakbeskrivning. För att
handla krävs konsekvent motivation och vilja. En sådan skapas för de flesta
kanske främst emotivt. Emellertid måste det hela försiggå mot en bakgrund av en
föregivet sann beskrivning av verkligheten. Skribenterna betraktar troligen inte
sig själva som skönlitterära författare. Om handlingar skall företas måste de
baseras på något som hävdas vara fakta. Att visa på svagheter i den sakliga
argumentationen på det sätt, som ovan gjorts, berör följaktligen direkt rimligheten
hos de åtgärder som föreslås.
En av de intressanta sakerna med breven är därför det sätt, på vilket sakliga
komponenter samverkar med värderande och viljemässiga komponenter inom
beskrivningar, förklaringar och åtgärdsförslag.
8.2.Beskrivningar av sakläget
Nästan alla brev innehåller beskrivningar av läget ± Sverige med avseende på
invandrare. Denna beskrivning är föregivet saklig men tycks medvetet eller omedvetet
ha som främsta funktion att underbygga negativa attityder till invandrare. Denna
funktion möjliggörs bl a genom följande drag i beskrivningen:
(I) Förenklade klassificeringar - det vanligaste exemplet på detta är uppdelningen i vi
och dom - vi svenskar och dom där invandrarna. Denna klassificering leder som vi
sett till saklig inkonsekvens. Man gör sig skyldig till motsägelser, eftersom man inte
kan skilja olika grupper av invandrare från varandra.
(ii) Förlitande på bilder och metaforer. Ovan har nämnts många exempel på detta, t
ex gökboet, parasiterna, soptippen, flodvågen. Genom att använda en sådan bild kan
två resultat uppnås. En bild har ofta ett bättre grepp om minnet än en mera exakt
beskrivning. En bild kan inte så lätt visas vara felaktig, eftersom den antas ha endast
partiell likhet med verkligheten.
(iii) Känslo- och attitydmässig koherens i kombination med saklig inkoherens och
orimlighet både beträffande argumentation och föregivna utgångspunkter av både
explicit och implicit slag. Beträffande utgångspunkterna tycks ett emotionellt effektivt
sätt vara att göra fördomsfulla påståenden om egenskaper, som invandrare sägs besitta.
Dessa påståenden gäller arbetsförmåga (de arbetar för lite eller alternativt för mycket),
ekonomi (höga skatter, Sveriges lån utomlands, utnyttjande av socialhjälp), hygien (de
är smutsiga och luktar), kriminalitet (de är tjuvar, mördare, spelkungar, hallickar och
förfalskare), allmän moral (de är otacksamma, fräcka och kvinnoförtryckare). Om man
lägger ihop alla de negativa egenskaper, som på mycket lösliga grunder tillskrivs
invandrare, blir resultatet som synes en ganska förfärlig provkarta av emotionellt
kraftfulla men sakligt ytterst tveksamma beskrivningar.
25