PDF format - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

4. Presentation och analys av ett brev För att läsaren själv skall kunna skaffa sig en uppfattning både om brev och den analys de utsatts för, återger jag nedan ett brev och analysen av detta. Ytterligare 7 brev återfinns i appendix. De åtta breven, som är ganska typiska, visar något av spridningen i materialet, t ex med avseende på textlängd (ca 130 innehåller mer än 250 ord, medan ca 30 är kortare, ofta vykort). Breven har avidentifierats och endast i de fall där de undertecknats med anonym pseudonym har denna medtagits. 4.1 Ett invandrarfientligt brev "Hörde i Radions Pi om invandrare i Sverige. Jag förstår så väl dom svenskar som får hat till utlänningar, själv har jag inget hat till någon. Men detta gnyande och tjat i Massmedia om utlänningar och deras önskemål och kultur står en upp i halsen. Det finns inget land i världen som öser ut en massa pengar för dom ska sitta på skolbänkar när dom kommer till andra länder som svenskarna gör och deras kultur är det att sälja knark och själa, det kallar jag inte för kultur, fördärva våra ungdomar med knark det är ju så ruskigt, sedan ska våra ungdomar kämpa med arbetena med dessa utlänningar. Och inte ska vi skattebetalare försörja dessa som går och drar här på gatorna. Låt dom politiker som drar hit dom och invandrarverket med deras feta löner betala till utlänningar, drar dom hit dom, för dom väl försörja dom, dom lågavlönade svenskarna kan ju knappt klara sig själva, men ändå ska dom vara med att försörja dessa som mest går här i Sverige på bidrag. Låt svenska folket rösta om dom vill ha dom här eller inte. Och låt svenskarna värna om sin kultur och sina barn så dom får lära sig svensk kultur och blanda inte ihop en massa människor av olika raser och kulturer. Som tack för detta får vi svenskar höra att vi är dumma och det förstår jag mer än väl för visa oss Svenskar var i världen vi kan resa och få sådana bidrag. En som har tröttnat på allt i Sverige Skatter och bidrag." 4.2 Analys Brevet inleds med att skribenten talar om att han inte själv hatar utlänningar men att han förstår dem som gör det. (Pronominet han används av bekvämlighetsskäl. Brevet ger ingen möjlighet att säkert identifiera könet på skribenten.) Han kan på detta sätt rapportera grunderna för andras hat, utan själv vara en som hatar, vilket ökar hans trovärdighet. Den första anledningen att hata utlänningarna ges av gnyendet och tjatet om deras kultur och önskemål i massmedia. Detta står en upp i halsen. I själva verket görs här underförstått tre påståenden: (1)Massmedia sänder mycket om utlänningar, deras kultur och önskemål (2)Dessa program karakteriseras av gnyende och tjat (3)Programmen står en upp i halsen De två första påståenden förutsättes vilket gör dem svåra att ta ställning till. Bara det tredje påstås verkligen. Men det gäller en känslomässig reaktion -Att stå en upp i halsen 4
som har en oklar relation till hat. Vi får heller inte veta klart vem som uppvisar denna reaktion - ordet en tillåter skribenten att på vagt sätt glida mellan sig själv och en större mängd människor. Vidare identifierar skribenten underförstått de personer som påstås förekomma i massmedieprogrammen med dem som har ansvar för programmens utformning. Denna identifikation är i det här analyserade brevet mycket obestämd, men utvecklas i andra brev till en ofta vag konspirationsteori om hur invandrarna på hemliga sätt styr massmedia. Skribenterna verkar på så sätt, bl a kanske av en önskan efter ökad stringens, att drivas till mer precisa, om än mer osannolika föreställningar Nästa anledningen till hat är att Sverige som enda land i världen öser ut pengar för att utlänningarna skall kunna sitta på skolbänken. Återigen en vag identifikation av utlänningarna som får pengarna med dem som ger dem pengarna. Detta samband utvecklas också i vissa brev till en konspirationsteOri om hur utlänningar på dolda vägar styr staten och ämbetsverken. När det gäller det påstående som görs här, är ordet ösa viktigt. Det ger bilden av oerhörda mängder och stort slöseri. Det är känslomässigt effektivt men sakligt svårbestämbart. Det gör det också svårt att bemöta argumentet, genom att t ex tala om att de flesta invandrarländer i viss utsträckning ordnar invandrarutbildning. Argumentet säger också att det rapporterade tillståndet är unikt. Inget annat land för samma politik. Detta implicerar, 'i förening med doktrinen, att det de flesta gör ä rätt, och den negativa klangen hos ordet ösa, att det som sker i Sverige är fel. I många brev blir därför nästa steg att försöka förklara varför detta får ske i Sverige. Den aktuelle skribenten gör emellertid inte detta utan går över till en tredje anledning till hat. Med en retorisk fråga, som gör påståendena svåra att bemöta, lyckas han påstå att utlänningarna säljer knark, stjäl och fördärvar våra ungdomar med knark. Han insinuerar att detta är invandrarnas kultur och lyckas därmed associera massmediernas utbud av invandrarkultur med något negativt. Associationen hålles emellertid på en vag nivå, eftersom den, om den gavs ökad precision, skulle innebära att massmedierna öppet och ärligt belyste utlänningarnas stölder och knarkförsäljning. Detta är emellertid troligen raka motsatsen till den åsikt skribenten vill ge uttryck för. Han förtsätter sedan med arbetslöshetsproblemet som inte ges sin vanligaste form "utlänningarna knycker svenska arbetares jobb", utan tillspetsas genom att förknippas med den påstådda knarkförsäljningen. Efter att de svenska ungdomarna blivit fördärvade av utlänningarnas knark blir det lätt för utlänningarna att knycka deras arbeten. Men alla utlänningar lyckas tydligen inte lura till sig arbeten för i nästa argument heter det: ska vi skattebetalare försörja dessa som går och drar här på gatorna Här för skribenten in det kanske mest stereotypa argumentet förskattekverulanter. Våra skattepengar går till dagdrivare på gatorna. Argumentet är en sorts allmän stereotyp, som oftast använts av svenska motståndare till höga skatter, men då oftast om andra svenskar som mottar socialhjälp. Den aktuelle skribenten tar detta ganska välkända tema och ger det en delvis ny innebörd genom att identifiera socialhjälpsmottagarna och dagdrivarna med utlänningarna. 5
Page 1 and 2: In Kulturmöte, konflikt eller sama
Page 3: Nästa invandrare jag möter kommer
Page 7 and 8: Om vi återvänder till brevet är
Page 9 and 10: 5.3 Funktion och syfte För det and
Page 11 and 12: påtaglig grupp att kanalisera sin
Page 13 and 14: signifikant att denna metafor var e
Page 15 and 16: premiss. Alla utgångspunkterna fö
Page 17 and 18: Argumenten är knappast hållbara u
Page 19 and 20: 3. Invandrarna jobbar hårdare än
Page 21 and 22: 1. Sveriges framtid är invandrarba
Page 23 and 24: Den andra slutsatsen bygger på den
Page 25 and 26: Komponenterna skiljs ibland åt men
Page 27 and 28: sanktionera attityder och handlinga
Page 29 and 30: Breven ansluter sig därmed till en
Page 31 and 32: Brev 2 Jag håller fullkomligt med
Page 33 and 34: där är vi i dag med allt elände
Page 35: driva rörelse när inte en svensk

PDF format - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?