Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion

1 – en 

introduktion 

Plaster används i dag i en rad skilda produkter på en mängd olika områden. 

De finns t ex i bilar, byggnader och VA-system, elkraftförsörjning, 

elektronik, förpackningar och mekaniska detaljer. 

Många andra material såsom metaller, trä, 

papper, keramik och glas ersätts nu med 

plaster. På vissa områden är dessa de enda 

material som går att använda. 

Anledningen till att plasterna slagit 

igenom på så många områden är bl a att 

de ger oss möjlighet att leva på ett renare, 

säkrare, lättare, bekvämare och roligare 

sätt. Man kan ge otaliga exempel på 

detta. Av praktiska skäl hämtar vi i denna 

kurs dock de flesta exemplen från 

förpackningsområdet. Du träffar på 

förpackningar av plast överallt i 

vardagslivet. Därför kan Du själv samla in 

en stor del av det underlag Du behöver 

för att genomföra de olika uppgifterna i 

denna kurs. 

Bilen är ett bra exempel på en 

produkt där man nu i stor utsträckning 

använder plaster. Under de senaste 20 

åren har användningen av plastmaterial i 

bilar ökat med 114 %. Man räknar med 

att en bil idag hade vägt 200 kg mer om 

inte plastmaterial hade använts och att 

UPPGIFT ETT 

1 Ge exempel på minst tre föremål som nu är tillverkade i 

plast, men som för några år sedan skulle ha gjorts i andra 

material. 

2 Se efter om det jämfört med andra material är några 

klara fördelar med att dessa föremål tillverkats i 

plast. Ge några skäl till varför du tror att man 

använder plaster nu. 

detta också sparar 750 liter bensin för en 

bil som går i genomsnitt 150 000 km 

under sin livstid p g a att man tjänat in 

på vikten. Minskad vikt leder också till 

att oljeförbrukningen minskar med cirka 

12 miljoner ton och koldioxidutsläppen 

med 30 miljoner ton per år i Västeuropa. 

Vad är då plaster? Varför är denna 

grupp av material så användbar överallt? 

Varför uppför plasterna sig som de gör? 

Hur ser deras kemiska struktur ut? 

Många material som vi använder 

varje dag består av polymerer. De är 

stora, långa molekyler som består av 

mindre kortare molekyler kallade 

monomerer. Polymererna kan vara 

naturliga eller syntetiska. Naturliga 

polymerer ingår i djur och växter. Många 

levande material baseras på polymerer – 

t ex proteinerna hos djuren och 

UPPGIFT TVÅ 

1 Ett typexempel på en modern 2 Man uppskattar att en bil, 

bil visas här. Vilka komponenter 

är tillverkade av plast? Vilka 

fördelar tror Du att plasterna har 

jämfört med metallerna? 

som väger 1 000 kg och innehåller 

100 kg plast, borde dra 4% 

mindre bensin än om den varit 

gjord i traditionella material. En 

Fundera på 

bil drar på ett år 2 000 l bensin, 

som kostar ca 8 kr per liter. Hur 

säkerheten 

mycket sparar man varje år genom 

ekonomin 

formen 

att denna bil innehåller 

plastkomponenter? 

färgen 

kostnaden 

polymer 

Bilden visar 

uppbyggnaden av en 

monomer och en 

polymer. 

monomer

UPPGIFT TRE 

1 Titta på bilden med 

föremål tillverkade av 

syntetiska plaster. Försök 

avgöra om de är av ett solitt 

material eller av fibrer. 

kolhydraterna hos växterna. I en stor del 

av vår mat utgör polymererna en bas – 

t ex i fibrer, säd och kött. Växter och djur 

framställer också icke-levande material 

med polymererna som grund. Dessa 

material består i allmänhet av fibrer, som 

måste vidarebearbetas till sådana 

material som tråd och textilier. 

Syntetiska polymerer framställs 

vanligen av olja och naturgas ur vilken 

utvinns enkla molekyler som utgör basen 

för tillverkning av monomererna. 

Monomererna omvandlas därefter 

till polymerer. En del polymerer kommer 

till användning som fasta plastmaterial 

för olika slags produkter. Andra 

polymerer formas till textilfibrer. Om en 

plast är ett solitt material eller en trådlik 

fiber bestäms enbart av hur den 

tillverkats. Från och med nu kommer vi i 

den här kursen att kalla alla sådana 

material för plast. 

som utnyttjades vid elektrisk isolering 

samt för kamerahus och tidiga 

radioapparater. 

I början av 1900-talet började 

kemisterna förstå vad som hände under 

de kemiska reaktioner som de studerade. 

Det medförde att sökandet efter nya 

typer av material påskyndades. På 1930- 

talet började tillverkningen av plaster 

baserade på råvaror framställda av olja. 

Man gjorde styrenplaster, akrylplaster 

och vinylkloridplaster. Användningen av 

dessa plaster ökade dock långsamt. 

Amidplast (Nylon) upptäcktes 1928 

och kom i produktion under senare delen 

av 30-talet. Den tillverkas dels i form av 

långa fina trådar som kan spinnas till 

garn och användas till vävning eller 

stickning, och dels till små granulat för 

vidare bearbetning till olika detaljer. 

Tillverkningen av andra plaster – 

etenplast med låg densitet, uretanplast, 

vinylkloridplast (PVC), fluorplast, 

esterplast, silikoner, epoxiplast – växte 

under 40-talet. Polykarbonatplaster 

tillkom under 1950-talet, etenplast 

(HDPE) med hög densitet och polypropen 

under 60-talet. 

Under 1970-talet utvecklades en 

tredje generation högteknologiska 

plaster. Dessa inkluderar de nya 

polyamiderna och polyacetal. Under 

åttio- och nittiotalet har utvecklingen av 

nya polymerer, som kan möta 

marknadens krav på flexibilitet, ökat. Nya 

framsteg i katalysatorteknologi har t ex 

kunnat förbättra kontrollen av 

polymerens molekylära struktur och även 

förbättrat de fysiska egenskaperna. 

Exempelvis kan man med hjälp av nya 

katalysatorer tillverka starkare och mer 

transparenta polyetenfilmer. 

Det finns nu omkring 700 olika typer 

av plaster som kan delas in i arton olika 

polymerfamiljer. Plasternas egenskaper, 

lätthet, smidighet och 

kostnadseffektivitet, gör att de passar 

för tillverkning både av 

högteknologiska produkter och 

vardagsvaror. 

En konsumentundersökning 

visar att de allra flesta som 

är positiva till plast 

förknippar 

materialet med 

högteknologiska, innovativa 

tillämpningar. 

Plasternas 

historia 

Nu i bärjan av det 21:a århundradet kan 

vi konstatera att plasterna är en del av 

våra liv. De finns överallt i vår omgivning, 

i förpackningar, i transportmedel och i 

byggnader, i sportutrustning och i 

avancerad medicinsk utrustning. 

De första plastprodukterna 

tillverkades av växtmaterial 1869. 

Bomull, som består av cellulosafibrer, 

behandlades med salpetersyra till 

cellulosanitrat (celluloid). Detta användes 

för att tillverka föremål som prydnader, 

knivhandtag, lådor, manschetter och 

kragar. 

1909 fann man en ny råmaterialkälla 

– stenkolstjära. Den användes till bakelit, 

UPPGIFT FYRA 

1 Beskriv hur den här kurvan ser ut. 

2 Varför tror Du att denna kurva förändrades så 

mycket under 50-talet? 

3 Vad var det som fick kurvan att ändra riktning 

så kraftigt under det tidiga 70-talet? 

4 Dra ut kurvan till år 2010. Vilken nivå 

uppskattas produktionen då uppgå till? 

5 Vad var det som inträffade i början av nittiotalet 

och som påverkar dessa uppskattningar? 

Plastproduktionens tillväxt i världen. 

(milijarder kg) 

1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 

http://www.apme.org 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10

2 

Utgångsmaterial för plastframställning är råolja och naturgas, som består av en 

komplex blandning av tusentals föreningar. Ska denna olja kunna användas måste 

den bearbetas. Omkring 4% av världsproduktionen av råolja går till 

plastframställning. 

Uppvärmning 

42% 

Transporter 

45% 

Råoljan består av en blandning av olika 

föreningar med skilda molmassor. Därför 

kokar dessa vid olika temperaturer. Det 

Övriga petrokemiska 

produkter 4% 

Plaster 4% 

Övrigt 5% 

innebär att de kan delas upp, vilket sker 

under en process som kallas fraktionerad 

destillation. Då avskiljs föreningarna i s k 

fraktioner. Dessa består i sin tur av en 

blandning av föreningar som kokar vid 

ungefär samma temperatur. De utgörs 

alltså inte av en enda förening. 

Denna figur illustrerar hur processen 

för fraktionerad destillation går till. Det 

är huvudsakligen nafta- och 

eldningsoljefraktionerna som bearbetas 

vidare och därefter går till kemiska 

produkter såsom t ex plaster. 

Dessa fraktioner består fortfarande 

av blandningar av föreningar, som ännu 

inte förändrats kemiskt. För att bli 

användbara produkter med skilda smältoch 

kokpunkter och olika kemiska 

egenskaper måste de förändras kemiskt. 

Förändringarna kan ske på två sätt: 

krackning och reformering. 

Krackning 

Vid krackning bryts stora molekyler ned i 

mindre, mer användbara molekyler. 

UPPGIFT ETT 

De flesta föreningarna i råoljan är kolväteföreningar – de 

innehåller bara kol- och väteatomer. Figurerna här visar några 

föreningar som ingår i råoljan. I figur a) illustreras eten. 

a 

b 

Här visas hur 

kemiska 

bindningar mellan 

atomerna 

resulterar i en rad 

olika molekyler. 

1 Skriv formeln för var och en av dessa föreningar på följande 

sätt: 

c 

2 

CH2=CH2 Det är strukturformeln för eten. 

Skriv sedan denna formel på följande sätt 

C2H4 Det är molekylformeln för eten. 

En molekyls molmassa bestäms av hur många kol- och väteatomer 

den består av. En kolatom har en molmassa på 12 u 

(u = atommassenhet). En väteatom har en molmassa på 1 u. 

Följande exempel visar hur massan för en etanmolekyl C2H6 

beräknas: [2 x 12] + [6 x 1] = 30 u. 

3 

Räkna ut massan för molekylerna i a – g. 

4 Utgå från att en förenings kokpunkt stiger, då dess massa 

växer. Ordna sedan föreningarna i figuren efter stigande 

kokpunkt. 

f 

d 

modell av en kolatom 

modell av en väteatom 

e 

g 

illustrerar två slags kemiska bindningar

Råolja 

Fraktioneringskolonn 

Uppvärmning av oljan 

Denna figur illustrerar hur processen för fraktionerad 

destillation går till. Det är huvudsakligen nafta- och 

eldningsoljefraktionerna som bearbetas vidare och 

därefter går till kemiska produkter såsom t ex plaster. 

Bensin 

Nafta 

Fotogen 

Eldningsolja 

Raffinerade gaser 

40°C 

110°C 

180°C 

260°C 

340°C 

Restprodukter 

som bildar monomererna av vilka 

polymererna tillverkas. 

Polymererna är helt nya föreningar 

med mycket annorlunda egenskaper. De 

små monomermolekylerna länkas 

samman och formar en polymer ungefär 

som gem kan sättas ihop i en lång kedja. 

För att kunna länka samman 

monomererna tillsätts små mängder av 

speciella katalysatorer. 

En följd av detta är att 

de också blir mer 

värdefulla. Så delas t ex 

fraktioner med mycket 

höga kokpunkter upp i 

fraktionerna bensin och 

eldningsolja. Idag 

används katalysatorer 

vid krackning, men 

upphettning 

förekommer också 

ibland. 

UPPGIFT TVÅ 

1 En av de enklaste syntetiska polymererna är polyeten. 

Den tillverkas av monomeren eten. 

Etenets 

En del av strukturformeln 

strukturformel: för polyeten: H H H H H H 

H 

H 

C C 

H 

H 

C C C C C C 

H H H H H 

H 

H 

C 

H 

Reformering 

Hur skiljer sig de båda molekylerna från varandra? 

2 Monomererna reagerar genom att molekylerna binds till varandra 

Reformering är en 

ända mot ända. På detta sätt bildas kedjor. Det går till på ungefär 

process där 

samma sätt som då flera tågvagnar kopplas samman för att 

molekylernas struktur 

tillsammans bilda ett tåg. Rita själv en figur som visar hur 

påverkas. Härigenom 

framställs föreningar 

som är mer användbara 

och därför värdefullare. 

Genom att förändra 

denna kedjebildning går till. Allteftersom kraven på 

plastmaterialens egenskaper ökar har forskare utvecklat nya 

föreningar så att tillverkningen av polymerer har blivit mer och mer sofistikerad under de 

senaste åren. Exempelvis har en ny familj av katalysatorer, som heter metallocener, bidragit till en 

ökad kontroll över hur monomerer förenas. Detta gör plasterna starkare och mer transparenta. 

temperatur, tryck och 

katalysator – kan 

reformeringstekniken nu styras så att 

Polymerkedjor har helt andra egenskaper än monomerer. 

man erhåller den blandning av 

föreningar som för tillfället är mest 

användbara. 

Nafta krackas genom att blandas 

med ånga och upphettas till 800° C. Den 

kyls sedan snabbt ned till 400° C, vilket 

leder till att den förändras kemiskt. 

Blandningen av C 6 - till C 10 -föreningar 

ombildas till ett mindre antal C 2 -, C 3 - 

och C 4 -föreningar som innehåller 

dubbelbindningar, C=C. 

De enkla föreningarna brukar ofta 

presenteras som baskemikalier eller 

kemiska byggstenar. Många av dem visas 

i Uppgift 1 i detta avsnitt. Alla de här 

byggstenarna består av små molekyler 

som vanligen innehåller mellan två och 

sju kolatomer. Det är dessa molekyler 

Monomerer 

Reaktiva föreningar 

Få kolatomer i kedjemolekylen 

Ofta gas eller vätska 

Föreningar med lågt värde 

Relativt billigt att tillverka 

Liten praktisk användning 

Polymerer 

Icke reaktiva föreningar 

Många kolatomer i molekylen 

Alltid fast 

Föreningar med högt tekniskt värde 

Nästan alltid mer värdefullt att sälja 

Stor praktisk användning 

http://www.apme.org

3 

Plaster och 

bearbetning av 

Plasttyp 

etenplast PE-LD 

etenplast PE-HD 

etenplast PE-LLD 

vinylkloridplast PVC 

eten 



vinylklorid 

anm: PE = polyeten, LD = låg densitet, HD = hög densitet, LLD = linjär låg densitet 

propenplast PP 

styrenplast PS 

De åtta viktigaste plastmaterialen är framställda av tre enkla monomerer, 

som i dag kommer från naturgas eller nafta. 

Monomerer byggs upp till polymerer under en process som kallas polymerisation. Polymererna tillförs olika tillsatser och resultatet blir 

plaster av olika slag. 

 

 

 

 

 

 

 

 

etentereftalatplast PET (även: mättad esterplast) 

butadienelastomer* 

Monomerer 

propen 

styren 

etylenglykol och tereftalsyra 

butadien 

* butadienelastomer är vanlig som tillsats i olika plaster. Den ökar deras slagseghet. 

mono = en 

monomer = en byggsten 

polymer + additiv = plast 

poly = många 

polymer = många byggstenar 

UPPGIFT ETT 

Stapeldiagrammet till höger visar de 

stora västeuropeiska tillverkarnas totala 

försäljning (räknat i 1 000 000 kg) av 

de mest använda plasterna under 1992- 

1998. 

1 Beskriv hur försäljningen har 

förändrats för var och en av dessa 

plaster. 

2 Sammanfatta kort hur 

försäljningen av plaster har förändrats i 

allmänhet under dessa sex år. 

3 Föreslå några skäl till de 

förändringar som Du pekat på i 

uppgift 1 ovan. 

’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 

4698 

4544 

4920 

4727 

LDPE 

899 

1281 

1429 

1692 

LLDPE 

4829 

5401 

5251 

5370 

PVC 

4432 

4982 

5782 

PP 

6834 

3107 

3718 

3861 

4195 

HDPE 

433 

630 

604 

965 

PET 

1779 

1749 

2146 

2194 

PS

Det finns många olika typer av plaster, men de kan ändå delas upp i två klart avskilda kategorier. De är 

plaster som mjuknar vid upphettning och sedan blir 

styva igen vid kylning. 

Den andra kategorin är plaster som aldrig blir mjuka då 

de en gång fått sin form, utan förkolnar vid 

upphettning. 

Dessa plaster kallas termoplaster, eftersom de behåller 

sina plastiska egenskaper. 

Termoplasternas molekylkedjor kännetecknas av att de 

krafter som håller kedjorna samman är svaga. 

Bindningarna mellan kedjorna är så svaga att de kan 

brytas ned då plasten upphettas. 

Kedjorna kan sedan röra sig fritt och bilda nya former. 

De svaga bindningarna formerar sig åter då materialet 

kyls och termoplasten behåller sin nya form. 

De kallas härdplaster och kan inte omformas, när de en 

gång fått sin form. 

Härdplasternas molekylkedjor binds samman med 

varandra genom starka kemiska bindningar, dvs de är 

tvärbundna. 

Bindningarna mellan kedjorna är så starka att de inte 

kan brytas upp då plasten upphettas. 

Härdplasterna kan därför inte omformas på nytt, efter 

det att de fått sin form. 

Bindningsprocessen. Då termoplasterna upphettas blir de först flexibla, därefter degformiga och sedan flytande. De är 

icke tvärbundna och molekylerna kan röra sig i förhållande till varandra. Härdplasterna mjuknar inte då de 

upphettas, eftersom molekylerna är tvärbundna med kemiska bindningar och förblir stela. 

En plasts egenskaper påverkas alltså av både dess kemiska bindningar och dess kedjestruktur. 

Termoplaster 

De flesta plaster som tillverkas av baskemikalier 

baserade på nafta är termoplastiska. 

Exempel på termoplaster är etenplast (PE-HD, PE-LD 

och PE-LLD), propenplast (PP), styrenplast (PS), 

mättad esterplast (PET) och vinylplast (PVC). 

Härdplaster 

Exempel på härdplaster är melaminplast (MF), 

karbamidplast (UF) och fenolplast (PF). 

Epoxilimmer är också härdplaster. 

Fenolplaster baseras vanligen på formaldehyd. (Det 

tidigaste exemplet är bakelit).

Polymerisation 

Monomerer med omättade bindningar 

t ex eten knyts samman till 

högmolekylära polymerkedjor genom 

polymerisation. Det betyder att 

sammanbindningen sker med hjälp av de 

reaktionsbenägna dubbelbindningarna. 

Är utgångsmaterialet eten blir resultatet 

polyeten. 

Förutom polymerisation finns 

ytterligare två metoder att framställa 

polymera material på. De är polyaddition 

och polykondensation. 

Polyaddition och 

polykondensation 

UPPGIFT TVÅ 

Tänk Dig att Du är en liten del av en termoplast. Denna del ingår i sin tur i 

en bit plastmaterial, som ska formas till en kopp. 

Du har starka kemiska bindningar till de atomer som ligger närmast Dig i 

polymerkedjan. De går inte att lösa upp med hjälp av värme. 

Du har också några svagare bindningar som håller samman de polymerkedjor 

som är närmast Dig. Det är de här svaga bindningarna som ger plasten en styv 

och fast struktur. De här bindningarna minskar med ökad uppvärmning. Det 

är därför en termoplast smälter vid uppvärmning. 

Som en del i tillverkningsprocessen upphettas plasten så att den blir mjuk 

och böjlig. Sedan pressas den i en press till en ny form och därefter kyls den 

och stelnar i denna nya form. 

Beskriv med ord, en schematisk figur eller teckning vad som händer i Din 

del av plasten under denna process. 

Molekyler med två reaktionsbenägna 

ändgrupper (bifunktionella monomerer) 

kan reagera med andra molekyler, som 

även de har två men helt andra 

reaktionsbenägna ändgrupper. På så sätt 

uppstår en kedjebildning. 

Exempel på tillämpningen 

polyaddition är tillverkningen av 

uretanplaster. 

Polykondensationsreaktioner 

utnyttjas vid framställning av bl a 

fenolplaster (bakelit) och melaminplaster. 

Det är två material som används i t ex 

trälim och byggplattor (s k Perstorpsplattor). 

Den huvudsakliga skillnaden mellan 

polyadditon och polykondensation är att 

vid polykondensation avspaltas en 

reaktionsprodukt, som ofta består av 

vatten. 

Andra lågmolekylära biprodukter kan 

dock också bildas. Vid polyaddition sker 

inte någon sådan avspaltning. 

Polymerer till härdplaster är vanligen 

kondensations- eller additionspolymerer. 

Ex: formaldehydbaserade plaster, 

omättade esterplaster och epoxyhartser. 

Vissa polymerer för termoplaster är 

också polykondensationspolymerer. 

Ex: amidplaster (nylon, PA) och mättade 

esterplaster (PET). 

I denna tabell visas de plaster man utnyttjar mest och några exempel på inom vilka områden de kan användas. 

Plaster 

Användningsområden 

Etenplast, PE-HD Soptunnor Flaskor Rör 

Etenplast, PE-LD och Påsar och säckar Sopsäckar Mjuka flaskor 

PE-LLD 

Frysförpackningar 

Propenplast, PP Margarinaskar och Trädgårdsmöbler Telefoner 

matförpackningar 

Stötfångare på bilar 

Styrenplast, PS Matbehållare Datorer Video- och 

audiokasetter 

Vinylplast, PVC Blodpåsar Betalkort Fönsterramar och rör 

Mättad esterplast, PET Flaskor till kol- Ugnssäkra formar Stoppning i 

syrade drycker 

jackor och täcken 

Uretanplast Madrasser Sulor till sportskor Skateboardhjul 

Akrylplast Altantak Skyddsglasögon “Bakljus” till bilar 

Karbonatplast CD-skivor Bilstrålkastare Brandmanshjälmar

UPPGIFT TRE 

1 Sök fram fler uppgifter om hur plaster används. Peka på två egenskaper hos PET, som inte finns hos andra plaster. 

2 Vilka speciella egenskaper hos propenplast tror Du är skälet till att den används till förpackningar för kex och kakor? 

3 Undersök hur de två huvudtyperna HD- och LD-etenplast används. Utgå från vad Du vet om tillverkningen av de två 

plasterna och gör upp en lista på skillnaden mellan deras egenskaper. 

4 Alla de föremål, som presenteras nedan, är tillverkade av etenplast. 

leksaker ‘rör ‘plastfilm ‘beläggning på wellpappkartonger ‘bensintankar i bilar 

Vilka av dessa föremål tillverkas troligen av plast med hög densitet och vilka med låg densitet? Varför? 

5 Hitta på ett sätt att undersöka hur effektivt förpackningarna av plast skyddar kakor. Börja med att formulera ett klart 

påstående om vad Du vill sedan en enkel metod för hur undersökningen ska gå till. 

Plasterna består av material med vitt 

skilda egenskaper. Vissa är 

moståndskraftiga mot högt tryck och 

höga temperaturer, andra är 

motståndskraftiga mot luft och 

fuktighet. 

Samma typ av en plast finns 

i skilda utföranden och kan vara 

styv eller böjlig. Därför passar de 

också för speciella tillämpningar. 

Plasternas egenskaper kan också 

skräddarsys med hjälp av additiv 

(tillsatser, se avsnitt 4). 

Det finns i huvudsak åtta metoder 

för att tillverka olika plastprodukter. Här 

följer en kortfattad beskrivning av dessa 

metoder. Exempel på typiska produkter 

ges också. 

1 

Formsprutning 

(termoplaster) 

Plasten upphettas först, 

sedan tvingas den smälta 

plasten under tryck in i 

en sval, sluten form. 

Behållare, lock, skor, 

lådor, kugghjul. 

2 Formpressning 

(härdplaster) 

Plasten förs in i en 

varm form och utsätts 

för ett tryck så att 

den antar formens 

profil samtidigt som 

den härdar. 

Komplext formade föremål såsom 

elektriska kontakter och lampsocklar. 

3 Formblåsning 


En slang av het, nästan flytande 

plast, som matas ut ur 

munstycket på en 

strängsprutningsmaskin 

matas in mellan två öppnade 

formhalvor. När formen 

stängs innesluts slangen. Den 

blåses upp med hjälp av tryckluft så 

att slangen töjs och formas efter formen. 

Flaskor, förvaringskärl, bensintankar 

till bilar. 

4 Varmformning 


Varmformning, även kallad 

vakuumformning är en 

vanlig metod. En skiva av 

termoplast uppvärms med 

strålelement. När skivan har 

blivit mjuk av värmen kan den sugas 

med hjälp av vakuum emot den önskade 

formen. Metoden tillåter formning av allt 

från små detaljer till mycket stora. 

Inlägg i chokladaskar, tråg, elskåp, höljen 

till snöskoters. 

5 

Rotationsgjutning 


Plastpulver eller pasta upphettas inuti en 

sluten och upphettad form, som roterar 

tills väggarna på denna är täckta med 

ett jämnt lager med plast. När formen 

har kylts kan den öppnas och detaljen 

kan tas ut. Stora, ihåliga produkter såsom 

papperskorgar, oljetankar, trummor. 

Tidigare en vanlig metod för 

framställning av dockhuvuden. 

6 Filmblåsning 



En slang av het, nästan flytande 

plast matas fram ur ett rörformigt 

munstycke på en strängsprutningsmaskin. 

Slangen blåses upp av tryckluft samtidigt 

som den kyls och stelnar. Den här 

slangen lindas upp på en rulle. I nästa 

steg kapas och svetsas slangen till olika 

produkter. 

Påsar, kassar, byggfilm, hushållsfilm. 

7 

Strängsprutning 

och 

strängsprutningsbeläggningar 


Plasten smälts i en 

strängsprutningsmaskin och matas 

ut genom ett munstycke där den 

stelnar och får den form som 

munstycket har. Vid beläggning av 

polyeten på mjölkkartong 

matas den smälta 

plasten ut på 

uppvärmd kartong. 

Rör, skivor och 

profiler; 

Beläggningar på 

mat- och 

dryckesförpackningar. 

8 Kalandrering 


Den upphettade plasten matas 

in mellan två valsar, som pressar 

samman den till en tunn skiva. 

Golvbeläggningar, plattor, paneler, 

beklädnader.

4 

egenskaper 

Plasterna tillhandahåller en miljömässigt vettig och kostnadseffektiv 

lösning på de krav som ställs på design och utformning idag. 

Industrin, i synnerhet högteknologiföretag 

inom flyg-, läkemedels-, datoroch 

kommunikationsindustrierna är 

mycket beroende av nya plaster för 

utveckling av teknik och konstruktioner. 

Plasterna spelar en viktig roll inom dessa 

områden och ny utveckling skulle 

försvåras utan dem. 

Tänk på kläderna vi har på oss, 

husen vi bor i och hur vi reser. Tänk på 

leksaker, TV-apparater, datorer och CDskivorna 

som vi lyssnar på. Det spelar 

ingen roll om vi handlar i en mataffär, 

genomgår en stor operation eller bara 

borstar tänderna på kvällen – plasterna 

ingår i allt vi gör. 

Säkra och 

UPPGIFT ETT 

hygieniska 

1 Plaster leder vanligen inte elektricitet. Ange några sätt som denna 

egenskap utnyttjas på i hemmen eller på arbetsplatserna. 

2 En rad plaster som används för att paketera mat är transparenta. 

På vilket sätt kan detta öka säkerheten vid matinköpen? 

Varför används plasterna då av så 

många på så många områden? Det är 

för att de är 

➔ säkra och hygieniska 

➔ starka och tåliga 

➔ lätta, kostnadseffektiva och 

bekväma 

➔ goda isolatorer 

➔ flexibla och anpassningsbara 

➔ möjliga att återanvända 

➔ innovationsfrämjande 

3 Plast används i stor omfattning på sjukhusen. Titta på bilden ovan. 

Vilka speciella fördelar medför dessa plastprodukter? Tag med de fördelar 

som billig produktion innebär. 

4 Plasterna anses ibland säkrare än glas eftersom de inte så lätt går 

sönder. De är säkrare än stål eftersom de inte rostar. Det är också mindre 

sannolikt att de får vassa kanter. Kan Du komma på några föremål av plast 

som kan medföra risk för människor eller djur om föremålen inte skulle tas 

om hand på ett vettigt sätt? 

5 Vissa plaster tål mycket höga temperaturer. På vilket sätt kan det vara 

användbart? 

6 De flesta plaster är vattentäta och motståndskraftiga mot kemikalier. 

Fundera ut på vilket sätt dessa egenskaper kan vara till nytta för oss.

Starka och tåliga 

UPPGIFT TVÅ 

1 Omkring 30-50% av den mat som 

produceras i de icke-industrialiserade 

länderna förstörs innan den når 

konsumenterna. Motsvarande siffra för 

Västeuropa är 2-3%. Moderna 

plastförpackningar är en del av förklaringen 

till denna skillnad. Vilka andra faktorer 

skulle kunna ligga bakom att den är så stor? 

2 Se Dig omkring hemma i köket eller 

badrummet – eller på en stormarknad. Sök 

på så många olika sätt Du kan reda på hur 

plaster bidrar till en säkrare hantering av 

andra produkter. 

3 Mätt i vikt står plasterna för 50 % av 

de matförpackningar som säljs i affären, 

ändå är bara 17 % av förpackningsavfallet 

plast (mätt i vikt). Titta på bilderna 

här intill och tänk på den mat Du 

köper själv. Gör upp en lista över 

olika typer av förpackningar för mat. 

Försök speciellt att få med exempel 

på hur formen på förpackningen 

används som ett medel för att 

skydda varan. 

4 Expanderad styrenplast kan 

vara ett alternativ eller komplement 

till wellpapp som material till 

skyddsförpackningar. Planera en 

undersökning där Du jämför hur effektivt 

skydd de två materialen ger tillsammans 

eller var och en för sig. Undersök hur det 

förpackade föremålet klarar a) stötar och b) 

åverkan från ett spetsigt föremål t ex en 

skruvmejsel. Du måste tänka på hur 

stor kvantitet som används av varje 

material för att kunna göra en just 

jämförelse. Diskutera Dina idéer innan 

Du börjar med undersökningen. 

5 Bubbelfilm används allt mer för att 

skydda ömtåliga föremål såsom porslin 

vid transporter. Hur effektiva är de? Vilket 

skydd ger denna film ett ägg? 

Planera en undersökning där du jämför 

hur skyddet av skalet på ett hårdkokt 

ägg förändras allt eftersom Du ändrar 

mängden använd bubbelfilm. Börja med 

att fundera ut på vilka sätt Du kan 

genomföra Din undersökning.

Lätt, 

kostnadseffektivt 

och bekvämt 

UPPGIFT TRE 

1 Varför kan användningen av 

plastflaskor på jetplan minska 

kostnaderna för att flyga ett flygplan 

med upp till 60 000 kronor per år? 

2 Vad mer behöver Du känna till om 

plastflaskor innan Du kan säga om den 

verkliga besparingen var 60 000 

kronor? Förklara varför den kan vara 

större eller mindre än som angivits här. 

3 Vad väljer Du då Du ställs inför ett 

val mellan plast- eller papperspåsar? 

Varför? Vad beror det på? Gör en 

lista över fördelarna hos både 

pappers- och plastpåsar med 

hänsyn till att de ska hålla för 

frukt och grönsaker. 

4 Jämför vikten på plast- och 

papperspåsar, som används för 

godis. Bestäm först av allt hur 

Du ska kunna garantera att Din 

undersökning blir riktig. 

5 Vikten av den totala mängden 

förpackningar påverkas kanske något 

om vi ökar vår användning av 

papperspåsar. Diskutera om detta är av 

någon större betydelse. 

6 Jämför en läskedrycksförpackning i 

plast, glas, aluminium och kartong. 

Vilken är förpackningarnas totalvikt? 

Väg också dryckerna. Gör ett diagram 

som visar hur stor procentuell 

andel av den totala vikten som 

förpackningsmaterialet utgör. 

7 Jämför lika stora förpackningar för 

läskedrycker av glas med en 

motsvarande i plast. Gör upp en lista 

på skillnaderna i hanterbarhet, 

säkerhet och energibehov vid 

transporterna då den flyttas: 

➔ 

från fabriken till grossisten till 

butikens lager 

➔ från lagret till hyllorna i affären 

➔ från hyllorna till kassan till 

hemmet och kylskåpet eller 

skafferiet 

8 Jämför på samma sätt aluminiumoch 

pappersförpackningar till 

läskedrycker med plastförpackningar. 

Är det troligt att skillnaderna blir 

likadana mellan de förra som 

mellan glas och plast? Varför? 

9 Jämför de fyra materialen 

igen. Fundera ut andra fördelar 

och nackdelar med var och en av 

dem. 

10 Summera nu fördelarna och 

nackdelarna med att använda 

behållare av plast. Ta med 

faktorer som energibesparingar 

och mängd använt råmaterial. 

Ta också med miljöfrågor såsom 

avfall och miljöförstöring. Och 

hur vi påverkas i vardagslivet.

Goda 

isolatorer 

UPPGIFT FYRA 

1 Plast används i stor omfattning 

i koppar, muggar och bägare såväl 

hemma som i automater. Plaster är 

dåliga värmeledare. Planera en 

undersökning för att se hur snabbt 

hett vatten svalnar i muggar av 

olika material. Försök att använda 

en kopp av tunnväggig plast, ett 

glas, en porslinskopp och en av 

papper. Du behöver muggar, en termometer och en klocka eller ett ur med 

sekundvisning. Diskutera på vilka sätt Du kan göra en rättvis jämförelse. 

2 Plaster är normalt dåliga ledare för elektricitet. Se Dig omkring 

hemma och gör en lista på hur plaster används i föremål avsedda att 

matas från elnätet. Om man ser tillbaka i tiden, skulle några av dessa 

föremål gjorts i något annat material? Se efter om Du kan ta reda på vilka 

material som plasterna har ersatt. 

Flexibel och 

anpassningsbar 

Basplasternas egenskaper kan modifieras 

med tillsatser så att de svarar mot de 

olika krav som kan ställas på olika 

plastprodukter. Man använder ett stort 

antal tillsatser för att ge plasten de 

önskade egenskaperna för att passa de 

olika krav som kan ställas på dem under 

sin användning i en produkt. 

De använda tillsatserna är bl a: 

➔ Pigment som blandas in i 

plasterna för att ge färg. 

➔ Slagsegmodifierare för att 

garantera att plasterna inte 

spricker eller bryts då de 

utsätts för slag eller stötar. 

➔ Antistatmedel för att reducera 

mängden damm och smuts som 

på grund av statisk elektricitet 

fastnar på plasten. 

➔ UV-stabilisatorer som skyddar 

mot sönderfall på grund av 

ultraviolett ljus, huvudsakligen 

från solen. 

➔ Flamhämmare som minskar 

brännbarheten. 

➔ Mineraliska pulverformiga 

fyllnadsmedel används för att få 

ökad styvhet och förbättra de 

elektriska isoleringsegenskaperna. 

Här används 

neutrala material såsom talk, 

kalk och lera. 

➔ Jäsmedel som vid uppvärmning 

bildar gaser, t ex kväve- eller 

koldioxid. Med sådana jäsmedel 

möjliggörs framställningen av 

lätta produkter med en 

cellstruktur, d v s skumformigt 

tvärsnitt. 

➔ Antioxidanter används i stor 

omfattning i plaster för att 

förlänga plasternas livscykel 

genom att förhindra reaktioner 

med syre och att polymerkedjan 

bryts ned.

Möjlig 

att återanvända 

Idag är vi medvetna om att vi måste 

handla ansvarsfullt för att bevara vår 

omgivning inför framtiden – vi måste 

utveckla en godtagbar livsstil. Det 

betyder att vi måste handla så att vi inte 

begränsar de ekonomiska, sociala och 

miljömässiga möjligheterna för 

kommande generationer. 

Vi måste försäkra oss om att vi 

använder värdefulla tillgångar på ett 

intelligent sätt. Återanvändning är ett 

sätt att uppnå detta. Men först och 

främst måste vi se till att vi använder så 

få naturresurser som möjligt vid 

produktionen och bruket av produkten. 

Plasterna kräver ett minimum av 

värdefullt råmaterial och energi under 

tillverkning och förädling av produkter. 

Plasterna tar endast upp 4 % av 

jordens oljetillgångar. Tack vare 

teknikutvecklingen är dagens plaster 

lättare, starkare och smidigare än 

någonsin förut. Proportionellt sett 

används mindre av jordens olja och 

energiresurser och påverkan på miljön 

blir därmed mindre. 

Mångsidigheten 

hos plaster 

Plastförpackningen används för att lagra 

och skydda denna djupfrysta rätt. 

Plastförpackningen tas bort och rätten 

kan i sin plastlåda snabbt hettas upp i en 

mikrovågsugn. Sedan kan den serveras på 

en plasttallrik. 

UPPGIFT FEM 

1 Titta efter vad som 

händer med plastprodukter 

som bärs hem. Hur många 

används igen – och till vad? 

Hur många slängs – och hur? 

Vilka återanvänds och vilka 

kastas bort? Varför är det så? 

Innovations- 

främjande 

Under den relativt korta tid som 

plasterna har funnits har formgivare dels 

kunnat utveckla och förbättra 

existerande produkter och dels haft 

möjlighet att skapa nya som förbättrar 

vår livskvalitet och minimerar påverkan 

på miljön. 

Under alla livets faser har vi kunnat 

dra nytta av dessa innovationer. Till 

exempel har idrottare kunnat förbättra 

sina resultat med sportutrustning som är 

gjord av plast. Inom läkekonsten har 

plasterna kunnat ersätta andra, 

traditionella material i produkter som 

förbättrar både hygienen och säkerheten, 

samt även möjliggjort banbrytande 

utveckling inom mikrokirurgi. 

Plastförpackad mikromat har 

förenklat tillvaron för små hushåll. 

Funktionella plastfilmer där förpacknings 

filmen spelar en aktiv roll har gjort att 

färsk mat håller sig fräsch längre. 

Ytterligare ett exempel är 

återanvändningsbara påsar för 

tvättmedel som har hjälpt till att 


reducera förpackningsavfallet betydligt. 

Plasterna har bidragit till att öka 

bekvämligheten, säkerheten och 

effektiviteten i många olika typer av 

transporter, allt ifrån bilar och cyklar till 

flygplan och tåg. Genom att plasterna 

väger mindre än många andra material är 

det ett bra alternativ som dessutom 

effektivt tar vara på naturresurserna 

under tillverkningen, reducerar 

bränsleåtgången och därmed begränsar 

påverkan på miljön. Plasterna har spelat 

en viktig roll i utvecklingen av den 

elektriska bilen och vid andra 

uppfinningar som air bags och i det 

aerodynamiska nospartiet på 

höghastighetstågen. 

Kommunikationen har till stor del 

påverkats och formats av plasterna. Med 

mobiltelefoner, palm pilots, internet och 

digital teknologi kan vi lättare komma åt 

information och kommunicera medan vi 

reser. Internetanvändningen beräknas öka 

med över 300 % per år. Optiska 

polymerfibrer har funnits i över 30 år 

men deras användning har först på 

senare år ökat gradvis i takt med 

att efterfrågan på 

kostnadseffektiva globala 

kommunikationslösningar 

stiger. 

Innovationstakten 

ökar totalt, formgivare 

i olika industrier 

experimenterar med 

plastens 

möjligheter. På de 

områden där 

polymererna inte räcker till för att möta 

kraven arbetar forskare med att utveckla 

nya typer av plaster. Plastbatterier, 

polymerer som ger ifrån sig ljus och 

ihoprullbara dataskärmar låter kanske 

som en fantasi, men det är fullt möjligt 

att de kan köpas i en affär inom en inte 

alltför avlägsen framtid.

5 

Utveckling 

av 

en hållbar 

Jordens befolkning ökar varje dag. Samtidigt förbättras levnadsstandarden 

för allt fler människor. 

Den utvecklingen ställer allt högre krav på 

våra resurser, i synnerhet på de icke 

förnyelsebara, såsom olja och mineraler. 

Försiktigt användande av jordens 

resurser kan undvika problem för 

kommande generationer. Därför måste var 

och en av oss sträva efter en godtagbar 

livsstil – en livsstil som tar hänsyn till 

andras behov i framtiden. 

Alla företag spelar en väsentlig roll i 

detta. Plastmaterialen och plastindustrin 

bidrar till en hållbar utveckling på 

följande sätt: 

➔ Miljöskydd: att hela tiden försöka 

hitta sätt på vilka man kan hjälpa 

till att spara på resurser såsom 

olja, annat fossilt bränsle, vatten 

och t o m livsmedel. Industrin 

arbetar med principen att göra mer 

med mindre resurser. 

➔ Ekonomisk utveckling: 

plastindustrin ger samhället 

mervärde genom arbetstillfällen och 

det välstånd som den skapar – 

plastindustrin har över en miljon 

anställda i Europa. 

➔ Sociala framsteg: plast spelar en 

väsentlig roll i nya teknologier och 

produkter som ger en högre 

levnadsstandard, som används 

inom sjukvård och utbildning av en 

allt större världsbefolkning. 

Detta kapitel undersöker hur plast kan 

bidra till miljöskydd och hjälpa oss alla att 

uppnå målet att skapa en hållbar livsstil. 

Du kanske behöver titta på kapitel 4, 6 

och 7 för att få hjälp med en del 

uppgifter. 

Åstadkomma mer 

med mindre 

Miljöorganisationen Greenpeace ställer 

ofta frågan “varför använder vi dessa 

UPPGIFT ETT 

1 Ge tre exempel på hur människor nu försöker att leva på ett 

resursmässigt mer uthålligt sätt än t ex på 60-talet och 70-talet, d v s 

använda mindre energi än förut eller använda resurser mera effektivt. 

Vilka fördelar ger detta? 

material alls och är de verkligen 

nödvändiga?” Detta är en bra 

utgångspunkt. 

Alla produkter tillverkas av 

råmaterial. De flesta plaster framställs av 

råolja eller naturgaskondensat, vilket är 

en begränsad och värdefull resurs. En 

mycket liten del av den totala 

oljeproduktionen används dock för detta 

ändamål - endast 4%. Trots att 

produktionen och användningen av 

plaster har vuxit stadigt, har 

förbrukningen av olja inte ökat lika 

snabbt. Anledningen är att industrin 

fortsätter att försöka hitta mer effektiva 

sätt att tillverka produkter på. 

Övrigt 5% 

Plaster 4% 

Övriga petrokemiska 

produkter 4% 

Att bedöma 

miljöpåverkan 

Allting som vi använder, vare sig 

föremålen är tillverkade av trä, glas, plast, 

papper eller metall, påverkar miljön. 

Denna påverkan sker då man utvinner 

råmaterial, tillverkar och använder 

produkter samt slänger bort dem. 

Inverkan på miljön omfattar också global 

uppvärmning, förbrukning av begränsade 

naturresurser och avfallshantering. Tar 

man inte genom riktiga undersökningar 

med alla dessa faktorer i beräkningen kan 

man inte fatta bra beslut om miljön. 

Transporter 

45% 

Uppvärmning 

42%

Tillförsel 

utvinning av 

råmaterial 

Effekter 

Besparingar genom 

hela livscykeln 

energi 

tillverkning, 

bearbetning och 

utformning 

distribution och 

transport 

utsläpp i 

vatten 

utsläpp i 

luften 

Minska mängden råmaterial som 

används ända från början 

Utvecklingen av nya polymerer och ny 

teknologi har betydligt minskat mängden 

råmaterial som behövs för att packa en 

viss produkt. En snabbköpskedja har t ex 

minskat behovet av extra etiketter och 

förpackningsmaterial med 23 procent per 

förpackning genom att trycka 

produktinformationen direkt på plasten 

som omger brödet. 

råmaterial 

Sådana undersökningar omfattar ”från 

vaggan till graven”-analyser eller 

”livscykel”-analyser. Detta innebär att man 

tittar närmare på varje del i en produkts 

livscykel, vilket illustreras i figuren ovan. 

Medan avfallshanteringsindustrin i 

Europa arbetar hårt för att uppnå målen 

för återvinning som EU bestämt (se 

kapitel 6), är det viktigt att inte glömma 

bort det långsiktiga målet – effektivt 

användande av resurser för att möta 

framtida generationers behov. Trots att 

nya plastprodukter och –teknologier 

minskar mängden råmaterial som används 

- och därmed miljöpåverkan - kan det 

vara svårt och mindre ekonomiskt och 

miljövänligt, att samla in och sortera 

plastprodukter när de förbrukats. 

Till tunn plast går det t ex åt mindre 

råmaterial än till andra förpackningsalternativ. 

Det är också lättare vid 

transporter, vilket innebär lägre 

bränsleförbrukning och lägre utsläpp. 

Plastfilm är dock ofta förorenad och svår 

användning/ 

återanvändning/ 

underhåll 

återvinning 

avfallshantering 

fast avfall 

produkter 

el- och 

värmeenergi 

att avskilja i hushållsavfallet vilket gör det 

svårt att återvinna den. Med hjälp av en 

livscykelanalys är det möjligt att 

undersöka den miljöpåverkan en produkt 

har, från tillverkningen till kasseringen. 

UPPGIFT TVÅ 

Använda mindre bränsle och skapa 

mindre utsläpp under användandet 

Att minska mängden material som 

används i en produkt har en direkt 

inverkan på lastens vikt. Om man t ex 

minskar mängden produktförpackning – 

antingen produkten är stor eller liten – 

innebär detta att man transporterar mer 

produkt och mindre förpackning varje 

gång man fyller en långtradare eller ett 

tåg. Detta minskar utsläpp, bränsleförbrukning 

och bränslekostnad. 

Pulvertvättmedel säljs nu i plastpåsar 

vilket innebär att man använder 90 

procent mindre förpackningsmaterial än 

tidigare. 

Förbättringar i den design och 

teknologi som används i bilar har på ett 

dramatiskt sätt minskat bränsleförbrukningen. 

Mellan 1974 och 1988 

minskade bränsleförbrukningen med i 

genomsnitt 14 procent för 18 europeiska 

1 Tänk på en produkt gjord av plast som du kanske har hemma eller i 

klassrummet. Använd flödesdiagrammet som en ram och fundera på hur den 

påverkar miljön under sin livscykel. 

Använd dessa idéer för att rita Ditt eget flödesdiagram. Börja med att göra en 

ungefärlig skiss och jämför sedan med de andra i gruppen. Se sedan efter om 

det är några punkter som Du skulle vilja lägga till i Din skiss. Gör nu Din 

bild färdig; lägg till en teckning av något slag om Du tycker att den kan vara 

till hjälp. 

Använd följande nyckelord: 

➔ råmaterial ➔ energi ➔ produktion ➔ produktdistribution ➔ 

konsumentanvändning ➔ återanvändning ”skrotning” ➔ energiåtervinning 

genom förbränning ➔ kemisk behandling ➔ soptippen (deponi)

UPPGIFT TRE 

1 Ge exempel på en produkt som kan tillverkas med mindre 

råmaterial idag än förr, exempelvis genom att ersätta en glasflaska 

med en plastflaska. Ger det en bättre, sämre eller likvärdig produkt 

än tidigare? 

Tror Du att resultatet blir att man sparar energi genom att använda 

mindre råvaror för att tillverka plastflaskan? Vilka 

energibesparingar görs? 

det att man kommer att tillverka 

ultralätta fordon inklusive maskiner, 

kardan och axlar i plastmaterial. Det kan 

t ex innebära att en bil som väger 500 kg 

dels utnyttjar bränsle mycket mer 

effektivt än tidigare, dels väger mindre än 

sina passagerare inklusive deras bagage. 

UPPGIFT FYRA 

bilmodeller. Plaster bidrog till minst 

hälften av besparingarna genom att 

vikten blev mindre och aerodynamiken 

förbättrades. Plaster kan också formas på 

många olika sätt. 

Minimera miljöpåverkan och maximera 

återanvändningen vid livscykelns slut 

Vi tänker ofta på avfall när vi tänker på 

att spara på resurser. En viktig fråga som 

bör ställas innan är om avfallet ska 

återanvändas eller slängas bort. Kan vi 

hindra det från att bli avfall direkt från 

början, antingen genom att minska 

mängden material som används vid 

tillverkningen eller förlänga dess liv 

genom att återanvända produkten? 

En stor snabbköpskedja uppmuntrade 

t ex sina kunder att ta med sig företagets 

plastkassar nästa gång de handlade och 

använda dem igen. Belöningen var ett 

litet belopp för varje påse som 

återanvändes. Som ett resultat av detta 

minskade de användandet av antalet nya 

påsar med 60 miljoner på ett år och 

sparade 1000 ton plast. 

En hållbar utveckling 

samt hur vi kan bidra i 

vårt dagliga liv 

Få transporterna arbeta hårdare 

Olika transportsätt har olika konsekvenser 

för miljön. Om alla t ex reste till arbetet 

med buss, hellre än i bil, skulle det gå åt 

mindre bränsle och det skulle bli mindre 

utsläpp. Det här är emellertid inte alltid 

en så praktisk lösning. 

Plaster är lätta vilket medför att 

fordonens vikt kan reduceras genom att 

konstruktörerna väljer plaster i stället för 

tyngre material vid framtagningen av nya 

modeller. Sådana lösningar bidrar starkt 

till att energiförbrukningen kan minska 

vid transporterna. 

Ett exempel är utvecklingen av en ny 

produktionsteknik som innebär att man 

kan tillverka en hel järnvägsvagn i ett 

enda stycke av fiberarmerad plast. Det är 

den största komponenten i ett stycke i 

världen. Vagnarna tillverkas i Schweiz och 

har fyra stora fördelar. De kan tillverkas 

snabbare. De är 25 procent lättare än 

traditionella vagnar. De kräver mindre 

råmaterial och de kräver mindre energi 

vid tillverkningen. Den låga vikten medför 

att det går åt mindre energi för att dra 

dem. Det innebär också att slitaget på 

motorer, hjul och räls blir mindre. Plast 

rostar dessutom inte. 

Om vi tittar framåt i tiden förutspås 

1 Titta på en modern bil och 

gör en lista på alla detaljer 

som är tillverkade i plast. 

Skriv bredvid var och en av 

dem vilket alternativt material 

de skulle kunna tillverkas i. 

Skriv också ned vilka 

miljökonsekvenser Du tror att 

detta skulle medföra. Blir det 

bättre, sämre eller detsamma 

som tidigare? Finns det 

komponenter som inte kan 

tillverkas i andra material? 

Om inte, varför då? 

Bilda en arbetsgrupp och ta 

reda på vilka transportmedel 

som elever och lärare använder 

för att komma till och från 

skolan. Diskutera vilka av 

dessa transporter som 

påverkar miljön minst. Skulle 

ett förslag att använda 

transportmedel som minskar 

påverkan på miljön accepteras 

av alla? Om inte, varför då? 

Finns det en bättre lösning 

eller en kompromiss?

Byggnader 

Det finns många exempel inom byggnadsoch 

VVS-området där plaster ersätter 

traditionella material, t ex i: 

fönsterkarmar 

rör 

värmeisolering 

Plast bidrar till hållbara byggnader på 

flera sätt, här är några exempel: 

➔ Energieffektivitet är ett mycket 

viktigt krav på moderna byggnader. 

I norra Europa motsvarar nästan 

en fjärdedel av den totala 

energiförbrukningen uppvärmning 

av bostäder. Plaster kan här 

innebära stora fördelar. Forskning 

visar att om man använder 50 kg 

plastskum till husisolering leder 

detta till att man sparar in 3 700 

liter olja under 25 år. Det 

motsvarar 150 liter årligen. 

➔ I södra Europa får fler och fler hem 

solenergisystem som omvandlar 

solenergi till värme. Plast är en 

väsentlig komponent i 

solkraftsystemen. 

➔ Plast kan både hjälpa till att värma 

upp byggnader och att kyla ned 

dem. Två “intelligenta” polymerer 

tas nu fram för att skapa skugga 

och hindra byggnader från att 

överhettas. Materialen är 

genomskinliga vid rumstemperatur 

men blir mjölkvita när de utsätts 

för starkt solljus. De reflekterar 

ljuset och hindrar byggnaden från 

att överhettas. De kommer att bli 

ett alternativ till persienner och 

luftkonditionering. 

UPPGIFT FEM 

1 Vad tror Du man menar med en “intelligent polymer” (se texten)? 

Föreställ Dig en intelligent polymer och beskriv den och vad den kan 

användas till. 

Vilka funktionella och miljömässiga 

fördelar kan det finnas med 

moduluppbyggda hus jämfört med 

vanliga byggnadsmetoder? Tänk på vad 

man använder på ett bygge t ex 

tegelsten, träbjälkar, fönsterramar, glas. 

➔ Idag bor fler människor i städer än 

hela jordens befolkning för 100 år 

sedan. Världsbefolkningen växer 

snabbare än någonsin tidigare och 

därmed blir bostäder ännu 

viktigare. Framsteg inom 

plastteknik och –design gör det 

möjligt att framställa 

moduluppbyggda hus till en låg 

kostnad, och de kan byggas upp 

snabbt och enkelt i vilket klimat 

som helst. De kan t ex möta 

efterfrågan i jordbävningsområden. 

➔ Människans utforskande av rymden 

har också inspirerat utvecklingen. 

En idé man har är t ex en 

uppblåsbar modul som väger 

väldigt lite och som kan användas 

som bostad på en rymdstation. 

Modulen, som är baserad på 

designen av en rymddräkt, skulle 

konstrueras av flera lager som inte 

går att göra hål på och kunna 

rymma fyra till sex astronauter. 

http://www.apme.org

6 

Hantering av 

Trots bättre utnyttjande och återanvändning av avfallet återstår alltid, 

oberoende vilken typ av avfall vi än använder, en rest som man måste hantera. 

Allteftersom efterfrågan på plaster stiger 

är utmaningen att hitta lösningar för en 

maximal återvinning så att vi inte förlorar 

en värdefull resurs då en plastprodukt eller 

förpackning är slutanvänd. Det bästa 

sättet att uppnå detta är att använda 

samtliga tekniker som finns för 

återvinning och göra en optimal 

balansering vad gäller miljövinster och 

kostnader. Det finns i huvudsak tre sätt att 

hantera plastavfall på, nämligen 

återvinning, förbränning och slutförvaring. 

Återvinning 

Mekanisk återvinning är både ekonomiskt 

och miljömässigt försvarbart. Ett exempel 

då detta är lämpligt är då stora mängder 

plastavfall av samma sort lätt kan samlas 

in, t ex plastemballage från transporter 

och jordbruk, höljen till bilbatterier, 

plastflaskor och andra behållare. De fem 

stadierna för återvinning av plast är i 

princip 

1 Användaren lämnar en produkt 

till återvinning. 

2 Ett renhållningsföretag hämtar 

avfallet. 

3 Plasten sorteras upp efter typ. 

4 Den görs ren från etiketter, 

smuts och innehåll. 

5 Plasten bearbetas till granulat 

eller flingor som sedan kan 

formas till nya produkter. 

Inom den Europeiska Unionen har mål 

för återvinningen inom vissa områden 

satts och man undersöker nu 

möjligheterna att öka återvinningstakten. 

Exempelvis visar prognoser att det finns 

en möjlighet att öka antalet mekaniskt 

återvunna plastförpackningar i Europa till 

15 % år 2006, istället för de 11 % som 

återvanns 1995. Man ser också en 

möjlighet att öka återvinningen inom 

vissa områden som jordbruket, 

bilindustrin och varudistributionen. Å 

andra sidan finns det vissa områden där 

det är svårare att samla in avfallet (t ex 

inom byggnadssektorn) eller där vissa 

komponenter först måste separeras (t ex i 

datorer och elektronisk utrustning). 

Olika termoplaster går inte bra att 

blanda när de värms upp tillsammans och 

den återvunna massan blir mindre stark. 

Blandade plasttyper kan återvinnas i 

exempelvis plank, men det är mycket 

bättre att återvinna samma typer av 

plaster för sig. De vanligaste plasterna 

har fått en kodbeteckning enligt ett 

frivilligt system, som Du kommer att 

hitta på många av dagens förpackningar. 

Denna beteckning kan nu användas som 

hjälp vid identifieringen av plast, då 

denna sorteras för hand. I vissa 

europeiska länder, exempelvis Tyskland 

och Frankrike, används ett 

märkningssystem för att visa att 

förpackningsavgiften är betald. 

Alternativt 

bränsle 

Plastavfallet används 

vid förbränning 

istället för fossila 

bränslen i olika 

produktionsprocesser 

(t ex cementfabriker) 

eller till 

kraftframställning. 

Direkt 

förbranning 

Plastsopor bränns i 

kommunala 

anläggningar för att 

återfå energi för 

uppvärmning och 

elektricitet. 

Energiutvinning 

Plastavfallet används 

ensamt eller tillsammans 

med annat avfall till 

förbränning för att återfå 

energi för uppvärmning 

och elförsörjning. 

Återvinning 

Deponi – Överskott av avfall avyttras på soptippar 

Materialåtervinning 

Plastavfallet bearbetas 

så att det kan 

användas i nya 

produkter. 

Mekanisk 


Plastavfallet 

bearbetas fysiskt till 

nya plastprodukter. 

Kemisk 


Plastavfallet bearbetas 

kemiskt till 

baskemikalier, 

monomerer eller 

kolväte som i sin tur 

blir till nya produkter.

UPPGIFT ETT 

Det är viktigt att försöka sortera upp plaster från varandra tidigt under 

återvinningsprocessen. 

1 Varför är det troligt att avfall sorterat efter plastslag är mer värdefullt än 

osorterat avfall? 

2 Varför sorteras mörk plast ut från ljus plast – även då de är tillverkade av 

samma material? 

3 Se Dig omkring hemma på plastförpackningarna i köket och badrummet. 

Leta reda på kodbeteckningen som är präglad i botten eller på insidan av 

plastburkarna. Gör en tabell som visar vilken plast som används för vilka 

ändamål. 

4 Skriv noga upp när två olika plaster används i samma produkt, t ex i ett 

lock och en burk. Varför används olika typer av plast? 

För att ytterligare underlätta 

återvinningen då produkten är 

slutanvänd tar tillverkaren redan vid 

formgivningen hänsyn till dessa 

aspekter. Det kan exempelvis innebära 

att man klistrar fast etiketter med 

vattenlösligt lim så att de lätt kan tas 

bort vid återvinningen. 

Återvunnen plast får ofta helt 

andra användningsområden. Exempelvis 

omvandlas använda läskedrycksflaskor i 

plast oftast till fibrer. 

Förutom sortering för hand används 

fyra andra metoder för 

uppsorteringsanalys: 

analys av beståndsdelarna i 

plasten. PVC är lätt att spåra på 

grund av kloratomerna i molekylen. Det 

finns automatiska system som exempelvis 

kan identifiera och sortera olika typer av 

plastflaskor. 

separation med hjälp av 

densiteten. Plasterna skärs ned i 

flingor och blandas med en vätska, 

varefter vissa flingor flyter och andra 

sjunker, eller så används centrifugering. 

elektrostatisk separation. 

Denna metod kan användas för 

plaster som kan laddas elektriskt – t ex 

PET och PVC. 

selektiv upplösning. Organiska 

lösningsmedel används för att 

lösa upp en eller flera polymerer så att de 

kan filtreras, isoleras och formas på nytt. 

UPPGIFT TVÅ 

1 Propenplast har en densitet 

på 0,91 g/cm 3 . Styrenplast har 

en densitet på 1,05 g/cm 3 . 

Vilken densitet ska en vätska 

ha för att man ska vara säker 

på att propenplast flyter och 

styrenplast sjunker? 

2 PET har en densitet på 

1,2 g/cm 3 till 1,35 g/cm 3 

Vilken densitet ska en vätska 

ha för att man ska kunna 

separera PET från styren. 

3 Att det ska vara lätt att 

separera plastmaterial tänker 

man allt oftare på redan i 

konstruktionsstadiet. Vilka 

regler för konstruktion skulle 

Du rekommendera? Tänk på 

densitet, färg, tryckfärger och 

etiketter. 

PET 

etentereftelatplast 

PE-HD 

etenplast med hög densitet 

4 Återvinning av material är 

mycket viktigt, men bara om 

tillgången på återvunnet 

material svarar mot 

efterfrågan. Om efterfrågan är 

mycket mindre än tillgången, 

vad händer då med 

➔ priset som betalas för det 

återvunna materialet 

➔ mängden återvunnet 

material i lager 

➔ kostnaderna för processen 

➔ lönsamheten i processen? 

PVC 

vinylkloridplast 

PE-LD 

etenplast med låg densitet 

5 Om det är en stor skillnad 

mellan tillgång och efterfrågan, 

måste man minska mängden 

avfall som samlas in. Vilken 

effekt kan detta ge på den 

allmänna opinionen och 

attityden till kretsloppsidén? 

*står för övriga 

PP 

propenplast 

PS 

styrenplast 

O*

Kemisk 


Plastindustrin undersöker vilka 

möjligheter som de nya 

återvinningsmetoderna, exempelvis 

kemisk återvinning, kan ge. 

Kemisk återvinning, som framför allt 

används då plastavfallet består av olika 

sorter, förekommer för tillfället endast i 

Tyskland men investeringar i andra länder 

övervägs. Det finns fortfarande mycket vi 

måste lära oss om den här tekniken för 

att den ska kunna erbjuda möjligheter till 

ökad återvinning i framtiden. 

Insamling och sortering 

Plastavfall 

Kemisk återvinning 

Basråvaror 

Slutet återvinningsförlopp tillbaka 

till den ursprungliga plasten eller 

till råmaterial för nya petrokemiska 

produkter. 

Det finns fyra huvudmetoder för kemisk 


Pyrolys Plastavfall upphettas under 

vakuum, varvid de bryts ned till en 

blandning av petroleumliknande 

kolväten i gas- och vätskeform. 

Hydrering Plastavfallet upphettas 

med vätgas. Därigenom spjälkas 

polymererna till kolväten i 

vätskeform. 

Förgasning Plastavfallet upphettas i 

luft varvid en blandning av koloxid 

och väte bildas. De används för 

tillverkning av nya råmaterial 

såsom metanol. 

Kemolys Vissa plaster kan 

behandlas med kemiska metoder och 

delas därigenom upp i sina 

utgångsmonomerer. Dessa används 

sedan som råmaterial för 

framställning av samma sorts 

plaster igen. 

kcal 

15000 

12500 

10000 

7500 

5000 

2500 

UPPGIFT TRE 

1 Sammanfatta dessa processer i en enkel bild. Se till att Du säkert kan 

skilja på de olika stadierna. Och hur användbara de fyra slutprodukterna är. 

2 Vilka andra faktorer behöver vi ta med i beräkningen innan vi vet om 

sådana här processer kan vara till verklig nytta? Tänk på kostnaderna som 

ingår. 

Energi från avfall 

Återanvändning och återvinning är inte 

de enda möjligheterna för avfallshantering. 

Plastavfall har en hög 

värmealstrande förmåga, likt kol eller 

olja. Den kan tas tillvara genom 

förbränning på ett rent och säkert sätt 

och på så vis bidra med värme och/eller 

elektricitet. 

Det finns tre huvudtyper av 

anläggningar för att utvinna energi ur 

plastavfall: kommunala anläggningar 

som förbränner hushållsavfall, 

anläggningar som använder plastavfall 

som bränsle vanligtvis i kombination med 

traditionella fossila bränslen i en 

tillverkningsprocess eller i ett kraftverk. 

Försorterat, blandat plastavfall från 

förpackningar kan exempelvis användas 

istället för kol i energikrävande 

tillverkningsprocesser, exempelvis i 

cementfabriker. Vid förbränning av 

blandat avfall bidrar de 8 % som består 

av plast med 30 % av den värmeenergi 

som alstras. 

En kritik som ofta riktas mot 

förbränning är utsläppen av dioxiner som 

Detta diagram visar 

värmeenergiinnehållet i 1 kg 

brunkol, dieselolja och plast. 

brunkol dieselolja plastavfall 

sker. Dioxin är en bred beteckning som 

innefattar en hel familj av kemikalier 

bestående av 75 olika dioxiner och 135 

besläktade kemiska föreningar som kallas 

furaner. Endast ett fåtal av dessa är 

giftiga även om graden av giftighet 

varierar kraftigt. 

Dioxiner formas där kol, syre, väte, 

klorin och hetta blandas och förekommer 

i en mängd olika förbrännings- och 

tillverkningsprocesser. De kan också 

bildas i naturen vid skogsbränder, 

vulkaner och i komposthögar. 

Dioxinutsläpp från avfallsförbränning 

har följts och studerats noga 

för att man ska kunna minska utsläppen 

och öka säkerheten. Enligt europeisk 

lagstiftning ska kommunal och klinisk 

avfallsförbränning år 2005 endast uppgå 

till 11 gram per år (eller 0,3 %) av det 

totala utsläppet av dioxiner. 

Redan nu bränns varje år i hela 

Europa över 2,6 miljoner ton plastavfall, 

som ersätter fossila bränslen och avger 

användbar värme och/eller kraft. Det sker 

i förbränningsanläggningar eller 

cementfabriker där utsläppen begränsas 

och kan övervakas noggrant. 

Det finns ett klart behov att vid 

återvinning balansera tillgång och 

efterfrågan. Det är ingen idé att samla in 

material för återvinning om det 

återvunna materialet inte kan utnyttjas 

och marknadsföras på ett miljömässigt 

och ekonomiskt acceptabelt sätt. Det 

finns också ett behov av att undersöka 

andra sätt att hantera avfall. 

Vad skulle Du göra? 

➔ Återvinna plasterna som 

material? 

➔ Återvinna dem genom kemisk 

återvinning? 

➔ Utnyttja den energi som de 

innehåller genom att bränna 

dem?

UPPGIFT FYRA 

1/ 1 Titta på följande information och gör en affisch där Du sammanfattar denna. 

2 600 kg hushållsavfall har samma energivärde som 1 000 kg kol. En ökad 

förbränning av mängden avfall på 10% skulle spara över 2 miljarder kg kol. 

2 

Sverige återvinner redan energi ur 33% av plasterna i sitt hushållsavfall, 

vilket tillgodoser en stor del av behovet av fjärrvärme i landet. I Danmark 

återvinns 56% av plasterna i hushållsavfallet till energi. Motsvarande 

uppgift för Schweiz är 55%. 

Om det europeiska avfallet brändes och värmeenergin återvanns skulle detta 

tillgodose 5% av vårt behov av inhemsk elektricitet och halvera importen av 

kol i Europa. 

Denna tabell visar i vilken utsträckning plast återvinns runt om i Europa. 

Mängd (i ’000 ton) 1994 1995 1996 1997 

Plastavfall, totalt 17 505 16 871 17 454 

Mekanisk återvinning 1 057 1 222 1 440 

Kemisk återvinning 51 99 251 334 

Energiutvinning 2 348 2 698 2 496 2 575 

Total återvinning av plastavfall 4 019 4 067 4 349 

Total återvinning av plastavfall i procent 20% 25% 24% 

Beräkna de saknade värdena i tabellen och fyll i dessa. 

Svaret är förmodligen att Du skulle 

använda alla tre sätten genom att 

noggrant avväga i vilken utsträckning 

dessa tillvägagångssätt skulle utnyttjas. 

Vilket alternativ som används beror på 

omständigheterna, vilket område avfallet 

kommer ifrån, hur det samlas in och 

vilken sorterings- och separationsteknik 

som är möjlig att använda. Finns det en 

efterfrågan på den återvunna plasten 

eller på avfallet som alternativt bränsle? 

För att ta reda på hur de olika 

alternativen påverkar miljön kan man 

göra en studie. En sådan studie kan 

genomföras oberoende i vilken fas av sin 

livscykel en produkt befinner sig i och 

kan ge vägledning redan vid 

formgivningen för att man ska kunna 

välja det bäst lämpade materialet. 

Nedbrytbarhet 

Man kan tillverka nedbrytningsbara 

plaster, som bryts ned av antingen ljus 

eller bakterier. Dessa plaster används ännu 

inte allmänt och de löser inte frågan om 

vad vi ska göra med avfallet, eftersom det 

tar många år innan de bryts ner helt och 

man dessutom förlorar en värdefull resurs 

som skulle kunna återvinnas. 

Dessa plaster används vid vissa 

tillämpningar inom medicinen (t ex som 

nedbrytningsbara stygn och andra 

bioprodukter) och lantbruket (t ex 

fiberduk för att förbättra tillväxten av 

grödorna). 

Deponier (=soptippar) 

I delar av Europa där avfallet inte kan 

brännas för att avge energi läggs 

det fortfarande upp för slutförvaring i 

deponier. Detta är ett slöseri med resurser. 

Plastindustrin arbetar för att utveckla 

återvinningsmetoderna så att så lite avfall 

som möjligt ska gå till deponier. Förr var 

ofta deponier förlagda till nedlagda 

stenbrott eller lerschakt. Att fylla dessa 

stora hål i marken med fast avfall har 

varit ett sätt att ta bort sår i landskapet 

och återställa marken. 

Deponierna innehåller organiskt 

material – vanligen över 50% av den 

totala mängden avfall. Därför uppför de 

sig som gigantiska komposthögar där 

material som papper, mat och naturfibrer 

långsamt bryts ned av bakterier. 

Moderna deponier kan innehålla flera 

miljarder kg material, som utökas med 

miljontals kg varje dag. 


I deponianläggningarna alstras två 

sidoprodukter – lakvatten och gas. 

Vattnet, som i hög grad liknar 

kloakvatten, måste hållas kvar i 

anläggningen och får inte sippra ned i 

grundvattnet. För att förhindra detta har 

anläggningen vanligen ett underlag av 

lera eller plast. Gasen, som består av en 

blandning av koldioxid och metan, kan 

vara explosiv om den inte övervakas 

noggrant. Båda gaserna bidrar till den 

globala uppvärmningen. Det finns många 

anläggningar där man nu samlar in och 

använder denna gas för att alstra 

elektricitet eller värme. 

Deponi anses idag inte vara en 

effektiv eller långsiktig metod att ta vara 

på avfall. Avgifterna för deponi ökar 

eftersom man strävar efter att påverka 

tillverkningsindustrin så att de tar hänsyn 

till hur produkten ska återvinnas redan 

vid formgivning och tillverkning. 

Genom lagstiftning övervakas nu 

konstruktion och drift av deponier 

ytterligt noggrant. 

Detta avsnitt har behandlat några av de 

tre viktigaste möjligheterna att hantera 

plaster genom 

➔återvinning 

➔förbränning för energiutvinning 

➔slutförvaring. 

De används alla i varierande utsträckning 

i Europa idag. Vilken möjlighet som är 

mest tilltalande varierar från en tid till en 

annan. En ändring av oljepriserna på 

världsmarknaden kan påverka värdet på 

återvunna plastmaterial och därmed 

önskan att återvinna. 

UPPGIFT FEM 

1 Gör en tabell över 

fördelarna och nackdelarna 

med 

➔ återvinning av avfall 

➔ energiåtervinning ur 

avfall genom förbränning. 

Tänk på transportkostnader, 

utsläpp, effekter på andra 

resurser och användningen av 

mark.

7 

nedskräpning 

Enskilda individer, samhällen, företag - alla bidrar vi till den stora mängd 

avfall som måste tas om hand. 

I genomsnitt slänger var och en 

varje år: 

14,5kg 

glas 

152kg 

tidningar och 

kartong 

15,5kg 

metall 

10kg 

plast 

I kapitel 6 tittade vi på några av de 

sätt plastavfall kan hanteras. Enligt 

diskussionen i samband med kapitel 4, 

används ofta plastmaterial till 

förpackningar eftersom de är lätta, 

hygieniska och kostnadseffektiva. 

Därför innehåller hushållsavfall 

mycket plastmaterial, men även annat 

material. 

Mer och mer ansträngningar görs 

för att hantera avfallet i syfte att 

minimera miljöpåverkan och 

maximera återvinningen. När avfallet 

väl har samlats in, kan det 

återanvändas, återvinnas eller 

förvandlas till energi. Som 

en sista utväg tas det till 

soptippen för 

omhändertagande. Men 

när vi slänger saker 

och ting på ett 

ansvarslöst sätt så 

omöjliggör vi en bra 

avfallshantering eller 

återvinning. Vi skräpar helt 

enkelt ned. 

Skräpet utgörs i de flesta 

fall av förpackningar som slängts 

bort utan hänsyn till miljön, och som 

sedan hamnar på offentliga platser 

med allvarliga sociala, miljömässiga 

och ekonomiska följder, vilket 

dessutom är ett slöseri med resurser. 

I en perfekt värld skulle det inte 

finnas något skräp alls eftersom 

människorna skulle bry sig om sin 

miljö. Ett av de viktigaste stegen för 

att lösa nedskräpningsproblemet är 

att se till att alla förstår att det är 

den som slänger som orsakar 

nedskräpningen, och inte 

företagen som tillverkar 

produkterna. 

Identifiera skräp 

Tråkigt nog hittar man skräp 

överallt - i städerna, på landsbygden, 

vid kusterna och på sjön. Även 

om det är svårt att föreställa 

sig, så finns det till och 

med skräp på Mount 

Everest i Himalaya 

och på månen! 

I en undersökning av europeiska 

städer fann man att de fem vanligaste 

skräpföremålen var cigarettfimpar, 

tändstickor, papperslappar, 

godispapper och plastbitar. 

För att undersöka om vår 

inställning gentemot nedskräpning 

håller på att förbättras eller 

försämras, mäter man nedskräpningen 

i vår omgivning. Ett sätt att mäta 

skräp är med hjälp av ett skräpindex.

UPPGIFT 1 

Låt klassen undersöka åtminstone tio olika 50-meterssträckor nära skolan 

eller i området där ni bor. Samla in, lista och klassificera alla skräpföremål, 

t ex flaskor, påsar, cigarettfimpar, m m. 

▲ 

▲ 

▲ 

▲ 

▲ 

Vilka föremål förekommer mest? 

Vilka kan vara farliga för människor eller naturen? Förklara varför. 

Vilka kan vara svåra eller kostsamma att forsla bort? 

Vilka kan återvinnas eller användas på ett produktivt sätt? 

Använd skräpindexet nedan, vilken bedömning A-E skulle du vilja ge 

området som du undersökt? 

Baserat på skräpindexet kan mindre och större städer bedömas i sin helhet. 

Om tio platser undersöks och varje plats tilldelas ett A (eller 5), skulle den 

mindre staden få 50/50 eller 100%, men om varje plats endast fick en etta 

skulle dess renlighetsindex bli 10/50 eller 20%. 

Använd poängbedömningen som klassen gjorde för de tio platserna i uppgift 

1 för att beräkna ett totalt renlighetsindex för platsen. 

samma effekt var vi än befinner oss? 

Coastwatch Europe sköter 

övervakningen av nedskräpningen och 

föroreningarna längs kusterna. 

Resultaten från en färsk undersökning 

av ungefär 10 000 platser visade på 

mer än sextio föremål av förpackat 

skräp på varje plats inklusive burkar, 

kartonger, påsar och flaskor. Förutom 

skräp som t ex cigarettfimpar, 

tändstickor och tidningar, upptäcktes 

även föroreningar såsom 

avloppsvatten, olja och tjära. 

Nedskräpningens orsaker 

och följder 

En fempoängsskala används för att 

mäta skräp som återfinns på en 50- 

meterssträcka: väg, gångbana, strand 

eller park. 

Grad A Poäng 5/5 

Helt och hållet fritt från alla 

typer av skräp 

Grad B Poäng 4/5 

Verkar fritt från skräp men vid 

närmare undersökning hittas 5 

(eller färre) små skräpföremål 

Grad C Poäng 3/5 

Några små skräpföremål 

förekommer, t ex pappersbitar, 

kapsyler, m m. 

Även om du är mer medveten om 

skräpet i din närmaste omgivning än 

någon annanstans, kan du ändå inte 

undgå nedskräpningsproblemet när du 

kommer till andra platser. 

Nedskräpningen på semesterorter 

och på sjön får oftast mest 

uppmärksamhet. Beror detta på att vi 

förväntar oss att kunna njuta av att 

vara på sjön eller i naturen, där vi kan 

välja att tillbringa vår semester, och 

glömmer att våra handlingar skapar 

Så gott som alla av oss kan komma 

ihåg en händelse när vårt beteende 

ledde till nedskräpning. Sättet vi 

agerar på i olika miljöer avgör vilken 

typ av skräp som produceras och var 

det hittas. 

Skräp som man finner på stranden 

kommer till exempel från en mängd 

olika källor. Semesterfirare på 

stranden tar med sig stora mängder 

föremål som orsakar nedskräpning, 

t ex tidningar, 

matförpackningar, drycker 

och cigaretter. Att ta med 

dessa föremål hem eller 

slänga dem i en 

papperskorg 

leder inte till 

nedskräpning, 

men ofta gör man sig inte 

av med föremålen på ett 

ansvarsfullt sätt eftersom det 

inte finns tillräckligt med 

papperskorgar. 

Grad D Poäng 2/5 

Skräpet syns klart och tydligt, 

cigarettfimpar, burkar, skräp i 

högar på vissa ställen 

(källa: Tidy Britain Group, UK) 

Grad E Poäng 1/5 

Massor av synligt skräp och 

stora föremål, t.ex. gamla 

kylskåp, spisar, cyklar eller dyl 

Men allt skräp längs kusterna kommer 

inte från ansvarslösa individer på 

platsen i fråga. Till och med på 

obebodda öar finns det skräp, 

Material som flyter i land med hjälp 

av havsströmmar, kan härstamma från 

andra stränder eller från den alltför

vanliga, men illegala, 

havsdumpningen av föremål från 

fartyg och båtar. 

Även om visst slags skräp bryts 

ned med tiden, ligger mycket kvar om 

det inte plockas upp och forslas bort. 

Förutom att skräpet är otrevligt att 

titta på och att det förstör miljön, kan 

det också: 

utgöra en 

hälsorisk 

insekter och parasiter 

samlas ofta runt 

slängda 

matförpackningar 

och hygienartiklar, 

vilket kan leda till 

spridning av 

sjukdomar. 

skada 

människor 

t ex kan rostiga 

konservburkar och 

glasskärvor ligga 

gömda i sanden eller i 

buskarna och orsaka 

skador när någon av 

misstag kliver på dem. 

skada naturen 

en ofarlig plastpåse som ligger slängd 

kan t ex se ut som en ätbar manet för 

en havssköldpadda, men om den äts 

dör sköldpaddan. Skadade fiskenät som 

skurits loss av fiskare kan vara en 

dödsfälla för delfiner som fastnar och 

drunknar. 

kosta pengar att 

städa upp 

Organisationen “Håll Sverige 

Rent” rensar bort skräp från de 

svenska vägarna en gång om 

året. Hela 1 400 mil städas till 

en kostnad av 300 kronor per 

kilometer. Totalkostnaden för 

åtgärdsprogrammet är 

4 200 000 kronor. 

Vad kan man göra 

för att lösa 

nedskräpningsproblemet? 

Nedskräpning är samhällets ansvar, 

och i hela Europa finns det lagar och 

förordningar som hjälper de lokala 

myndigheterna att vidta åtgärder mot 

organisationer och enskilda individer 

som skräpar ned eller bryter mot 

nedskräpningslagar. Lokala 

myndigheter uppmuntrar även 

människor att vara rädda om sitt eget 

område, tillhandahåller avfallspåsar 

m.m. och organiserar skräpinsamlingar. 

Det är givetvis mycket billigare att 

hantera avfall som har slängts på ett 

medvetet sätt, än att samla in skräp 

som ligger på gator, i naturen eller 

finns på sjön. 

UPPGIFT 3 

Ta reda på vilka satsningar som 

finns i Sverige, vem som är 

inblandad och hur det 

fungerar? 

UPPGIFT 2 

Fundera över typen av skräp som finns i olika miljöer: landsbygd, städer, 

kuster 

▲ 

▲ 

▲ 

▲ 

Vem ansvarar för skräpet i varje miljö? 

Tror du att mängden skräp har ökat på senare år? 

Fundera över en miljö i taget, vilka åtgärder kan vidtas för att minska 

nedskräpningen? 

Vilket slags skräp är nedbrytbart? Tror du att detta är lösningen för att 

skydda miljön eller skulle det uppmuntra folk till att skräpa ned ännu mer? 

▲ Fundera över följderna för olika typer av skräp som 

återfinns i varje miljö. 

I hela Europa har kampanjer 

startat för att höja folks medvetande i 

samband med nedskräpning. 

Aktiviteter förekommer där skolor, 

idrottsklubbar och frivilliga 

organisationer anmäler sig för att 

hjälpa till att rensa bort skräp från 

kustområden och vägar.

Vad kan du göra för 

att hjälpa till? 

Har du verkligen ett rent samvete? 

När slängde du senast godispapper 

eller en tom chipspåse, tuggummi 

eller en läskburk någon annanstans än 

i papperskorgen? Nu när du har lärt 

dig lite mer om följderna av ditt 

UPPGIFT 4 

Diskutera nedskräpningsproblemen i er omgivning i 

klassen. Fundera över orsaker och följder. Välj en del av 

nedskräpningsproblemet och gör upp en plan för hur det 

skulle kunna tacklas. Det kunde t ex innebära att 

organisera en kampanj om nedskräpning i din skola, eller 

att uppmuntra de lokala myndigheterna att 

placera ut fler papperskorgar inom ett särskilt 

område. 

Se till att din plan innehåller så många som 

möjligt av följande punkter: 

▲ 

▲ 

▲ 

Vilka behöver du 

engagera i projektet? 

Vilka organisationer/ 

myndigheter skulle 

kunna hjälpa till eller 

ge råd? 

Skulle du behöva söka 

tillstånd hos någon 

organisation eller 

myndighet? 

▲ 

▲ 

▲ 

Hur skulle planen 

kunna sättas i 

verket? 

Hur kan du 

utvärdera planen 

under 

genomförandet? 

Hur och när skulle 

du mäta om planen 

lyckades eller 

misslyckades? 

handlande, skulle du då fundera 

innan du bidrar till 

nedskräpningsproblemet nästa gång? 

Även om det är viktigt att det 

finns en organiserad städning av 

miljön, är det bara en del av 

lösningen. Till sist har vi alla ett 

ansvar för att förändra vårt beteende 

så att vi en dag inte behöver bekymra 

oss om allt skräp. 

http://www.apme.org

8 

Livsnödvändigt 

vatten 

Vi lever på en blå planet. En planet som till två tredjedelar är täckt 

av vatten. Det mesta av Jordens vatten är dock saltvatten som inte 

går att dricka. 

Ett problematt lösa 

Bara 3,5 procent av vår planets totala 

ytvatten består av sötvatten och av det 

är det mesta bundet i form av is vid 

polerna. Bara en hundradels procent – 

en droppe i havet – är direkt 

användbart för oss människor i forsar, 

floder, sjöar och grundvatten. 

Den globala vattenförbrukningen 

tredubblades mellan 1950 och 1990 och 

ökar fortfarande. Om vi fortsätter att 

öka vår vattenkonsumtion i samma takt 

så kommer efterfrågan att överstiga 

tillgången om 30 år. Man kan likna 

situationen vid att det kommer att 

regna för lite för att fylla våra behov. 

Men vi behöver mer vatten nu. 

Enligt FN är tillgång till dricksvatten 

och vatten för sanitära behov i 

tillräcklig mängd och till ett godtagbart 

pris en mänsklig rättighet. Den faktiska 

situationen är emellertid att en miljard 

människor lever utan tillgång till 

dricksvatten av god kvalitet och två 

miljarder människor saknar vatten för 

sanitära behov. 

Varje dag dör 10 000 barn av kolera 

och andra vattenburna sjukdomar. 

Förorenat vatten orsakar 80 procent av 

sjukdomsfallen och en tredjedel av alla 

dödsfall i utvecklingsländerna. Bilharzia, 

tyfus, salmonella, E coli, gulsot och 

parasitmaskar är alla överallt 

närvarande och högst potentiella 

mördare. De finns i floder och andra 

vattendrag som många av 

världens fattiga människor 

använder för att hämta sitt 

vatten från. 

Vatten används till mycket. Bönder 

behöver vatten till sina grödor. Familjer 

behöver vatten för matlagning och 

tvätt. I delar av Afrika är kvinnor och 

barn tvungna att vandra i timmar för 

att komma till en brunn där de sedan 

får köa och vänta för att fylla sina 

medhavda kärl. 

Också i Europa har vi 

vattenproblem. Varje medborgare i EU 

har tillgång till 3000 m3 vatten om 

året. Vi använder ca 20 procent av vårt 

tillgängliga vatten men trots detta 

förekommer det områden med 

vattenbrist. I sydeuropeiska länder t ex 

medför återkommande torrperioder 

stora miljömässiga, sociala och 

UPPGIFTER 1 

1 Hur mycket vatten tror du 

att du använder i genomsnitt på 

en dag? Tänk efter vad du 

använder vattnet till och gör upp 

en lista på några åtgärder som 

du kan vidta för att effektivisera 

din vattenanvändning. 

2 Nämn tre europeiska länder 

som du tror får vattenbrist på 

somrarna. 

3 Kan du nämna ett europeiskt 

land som får nästan hälften av 

sitt dricksvatten från avsaltat 

havsvatten? 

ekonomiska problem. I andra länder 

leder gamla, dåligt underhållna 

vattenledningssystem till läckande rör 

och därmed stora vattenförluster. 

Den pågående förändringen av 

klimatet kan göra vattenbristen större. 

De flesta vetenskapsmän är överens om 

att jordens medeltemperatur kommer 

att öka mellan 1,4 och 5,8 grader C till 

århundradets slut. Detta kan komma 

att betyda fler översvämningar och 

stormar men också fler torrperioder 

som påverkar skördeutfall, 

vattentillgång och i förlängningen 

människors hälsa. 

Det vatten vi har måste vi lära oss 

att hushålla bättre med och använda 

på ett effektivare sätt. Vi blir alltmer 

medvetna om nödvändigheten av 

"Hållbar Utveckling"; att hushålla med 

våra resurser så att vi säkerställer

framtida generationers behov och att 

agera på ett sätt som inte begränsar 

möjligheterna till fortsatt utveckling. Vid 

toppmötet i Johannesburg i Sydafrika år 

2002 gjordes stora framsteg i frågor 

rörande skydd av miljön och hur man 

skulle närma sig lösningar för jordens 

alla fattiga. Som två av de största hoten 

mot en hållbar utveckling framhölls brist 

på vatten och felaktig användning av 

vatten. Ett av toppmötets resultat blev 

att världens regeringschefer kom 

överens om att till år 2015 ha som mål 

att halvera antalet människor som inte 

har tillgång till dricksvatten och vatten 

för sanitära behov. 

Som konsument kan man få vatten 

på många olika sätt. Vilken lösning som 

än väljs är syftet att säkerställa att 

tillräcklig mängd vatten blir tillgänglig 

för människans behov. 

Plaster spelar en viktig roll när det 

gäller att förvara och distribuera vatten 

på ett säkert och ekonomiskt sätt till en 

växande befolkning. I många områden i 

världen där vatten är en bristvara 

hjälper lagrings- och konstbevattningssystem 

till att hålla kvar och distribuera 

vatten såväl för privatpersoner som för 

industri och lantbruk. Att använda olika 

plaster för detta faller sig naturligt då 

man väger in kostnadseffektivitet, 

transportkostnad, lätthet att montera, 

stor flexibilitet och lång livslängd. 

"Alla människor, oberoende av 

utvecklingsstadium och social och 

ekonomisk situation har rätt att få 

tillgång till dricksvatten i mängd och 

kvalitet efter behov." 

Källa: FN-konferensen i Mar del Plata, 1977 

Lagring och distribution 

av rent vatten 

I stora delar av världen orsakas många 

allvarliga hälsoproblem av smutsigt 

vatten, otillräckliga avloppssystem och 

alllmänt dålig planering av hur det 

tillgängliga vattnet skall användas. 

Vattenrelaterade sjukdomar som malaria, 

kolera och tyfus skadar eller dödar 

miljoner människor varje år. Lösningen på 

problemet, i det ideala fallet, vore att 

skydda vattentäkten dvs källan från att 

bli förorenad. Men reningsanläggningar 

är dyra vilket i sin tur har medfört att 

inte ens vattnet i Europas floder håller 

dricksvattenklass… än! 

Det finns dock andra sätt att få rent 

vatten. I avlägsna bergsområden, t ex 

Nepal, finns ofta riklig tillgång på vatten 

men dålig hygien och otillräckliga 

sanitära förhållanden kan göra att det 

lokala vattendraget blir kraftigt 

förorenat. En lösning kan vara att leda 

vattnet i rörledningar från uppströms 

med hjälp av tyngdkraften. Det bästa 

materialet för denna lösning är utan 

tvekan plast. Plaströr är lätta, flexibla 

och ändå starka när de väl är på plats. 

I låglänta områden är problemen 

WaterAid har hjälpt 5,5 

miljoner människor att få 

tillgång till rent vatten i 

utvecklingsländerna delvis 

tack vare att man använt 

plaströr. 

ofta svårare att lösa. Fler människor 

konkurrerar om vattnet som ofta är 

smutsigt och ohälsosamt. En möjlighet 

är att borra efter grundvatten. Byar kan 

då få tillgång till rent vatten med hjälp 

av handpumpar och plastledningar. 

Men att borra är dyrt och om för 

mycket vatten tas upp kan även 

grundvattnet bli förorenat. 

Olika slags plastmaterial kan även 

rena vatten och ta bort 

sjukdomsalstrande bakterier och 

parasiter. Ett enkelt vattenfilter av nylon 

har nästan utraderat Guineamasken, en 

parasit som lamslår offren och lämnar 

dem oförmögna att arbeta, gå i skolan, 

ta hand om barn och bedriva jordbruk. 

Masken kommer in i kroppen 

genom munnen och matsmältningssystemet. 

Sedan förflyttar den sig i 

kroppen genom att ta sig ut till huden 

och borra gångar alldeles under 

skinnet. När en infekterad person går 

ner i vatten släpper masken ut 

miljontals larver. Människor som dricker 

av vattnet blir infekterade och så 

startar cykeln om igen. 

Lösningen är att filtrera bort 

parasiterna från vattnet. Förr gjordes 

detta med tyg men den speciella 

nylonduken är både billigare och lättare 

att desinficera. Detta har gjort att 

antalet infekterade minskat med 95%. 

Vattenanvändning i Europa 

(vatten som tas från floder, 

dammar, kanaler osv) 

18% – privat användning 

30% – jordbruket (till största 

delen konstbevattning) 

14% – industrin (exklusive 

kylvatten) 

38% – kraftanvändning 

(vattenkraft, kylvatten) samt 

ospecificerad användning 

UPPGIFTER 2 

1 Vilken källa är lämpligast att ta vatten ifrån om man har tänkt sig att 

dra rör? Uppströms? Grundvatten? En källa ovanför byn? Förklara varför. 

2 Förorenat vatten kan innehålla bakterier, virus och parasiter. Ge ett 

exempel på varje typ av förorening och förklara hur man blir sjuk av 

mikroorganismen i vattnet. 

3 Guineamasken är en parasit. Förklara vad en parasit är. Vad är parasiter 

av följande: husfluga, loppa, råtta, mjäll, binnikemask och salmonella. 

4 Kan man skydda sig mot bakterier och virus genom att filtrera vattnet? 

Förklara varför.

Att förhindra 

vattenförluster 

Vattenförluster 

I de flesta länder orsakar fortfarande 

läckande ledningar stora vattenförluster. 

Förr i tiden, då traditionella 

material användes för att bygga 

ledningsnäten, var det helt normalt att 

systemen började läcka med tiden. I 

vissa europeiska länder medför idag 

gamla ledningsnät vattenförluster på 

upptill 30% och motsvarande kostnad 

uppskattas till mer än 9 miljarder 

euro per år. 

Fastän de sällan 

syns spelar idag 

plaströr under 

gatan och i 

våra hem en 

viktig roll för att förse oss med rent 

vatten och annat. Höghållfasta 

plaströr används idag i allt större 

utsträckning för vatten och 

gasledningar i europeisk nybyggnation. 

Plaströr har en lång livslängd, är 

flexibla och mycket formbara vilket 

betyder att de är mindre känsliga för 

skada, lätta att tillverka och montera. 

De har också en extrem styrka som gör 

det möjligt att använda dem i de mest 

krävande applikationer, t ex för 

vattendistribution i städer. Plaströr är 

också lätta och kostnadseffektiva - en 

egenskap som gör dem lämpliga för 

allehanda tillämpningar över hela 

världen, speciellt i utvecklingsländerna. 

Konstbevattning 

Jordbruk kräver vatten. Regn kommer 

inte alltid i rätt tid och i tillräcklig 

mängd för bondens behov. Dessutom 

bedrivs mycket jordbruk i länder med 

lite eller opålitlig nederbörd. Detta gör 

att konstbevattning är ett måste. 

Konstbevattning leder vatten från 

en flod, damm eller brunn till olika 

odlingar och grödor. Det första 

konstbevattningssystemet användes 

antagligen av de gamla egyptierna för 

tusentals år sedan. De använde en enkel 

spann och en nivåhöjningsmekanism 

som kallades för en "shadouf". 

Idag, globalt sett, är jordbruket den 

största vattenförbrukaren. Mellan 70 

och 80% av det vatten som vi 

konsumerar används för 

konstbevattning. Traditionella 

konstbevattningsmetoder är emellertid 

hopplöst ineffektiva. Uppskattningsvis 

går endast omkring 40% av allt vatten 

som används för konstbevattning dit 

det behövs. 

Hur kan man då effektivisera 

bevattningen? En lösning är 

droppbevattning – vatten får sakta 

droppa genom plastslangar eller 

plaströr direkt på jorden. Traditionella 

sprinklers kastar iväg för mycket 

vatten upp i luften och på själva 

plantorna vilket gör att 

avdunstningsförlusterna blir enorma. 

Vid droppbevattning hamnar vattnet 

istället där det gör nytta, nämligen på 

jorden och nära plantornas rötter. Man 

har uppskattat att man spar 70% 

vatten med denna metod. 

Droppbevattning används i 

Kalifornien, Israel, Spanien och 

Sydafrika – alla ställen där tillgången 

på vatten är knapp och priset därför 

högt. I utvecklingsländerna kan en 

billigare lösning med hinkar och rör på 

marken användas. 

Nedgrävda plaströr visar, till och 

med när man gräver upp dem efter 75 

år, att de är relativt opåverkade av 

tidens tand. Att täcka jorden med 

plastfilm kan också vara ett sätt att 

minska förlusterna från avdunstning. 

I Kina använder bönder plastfilm för att 

valla in sina risplanteringar. Plasten 

håller i fem år och minskar 

vattenförluster i ökenområdet mellan 

Mongoliet och Badan Jaranöknen. 

UPPGIFTER 3 

1 Plaster är flexibla och 

formbara. Förklara varför det är 

en fördel när det gäller rör för 

dricksvattenändamål. Ge ett 

exempel på ett material med 

liten elasticitet. 

2 Ge ett exempel på en 

europeisk gröda som måste ha 

konsbevattning. 

3 Hur avdunstar vatten från 

växter och träd? När under året 

är avdunstningsförlusterna 

störst? 

4 Vissa bönder använder 

plastremsor som marktäckning. 

Varför? 

5 Försök förklara varför så få 

hus är konstruerade med 

avseende på vattenbesparing. Vad 

måste till för att ändra på detta?

Plastinvallningen ger också bönderna 

en fördel till genom att hålla kvar 

näringsämnen i jorden. 

I åratal har bönder använt 

plastfilm för att bygga tillfälliga 

växthus. Tekniken har nu utvecklats till 

en fullständigt kontrollerbar 

klimatanläggning där varje planta får 

precis rätt mängd ljus, vatten och 

näringsämnen samtidigt som oönskade 

flugor och andra insekter hålls borta. 

Plaster spelar en stor roll 

tillsammans med olika tekniker när det 

gäller att erbjuda lösningar för att 

minska vattenförlusterna i jordbruket. 

Som ett resultat av knapp vattentillgång och dålig hygien har det 

blivit allt vanligare med vatten på flaska. Detta medför en utmaning 

när det gäller förpackning av vattnet. Hur kombinerar man 

säkerhet, hygien, bekvämlighet och god transporterbarhet? 

Genom att använda plastflaskor, de är: 

➔ lätta men ändå starka (kräver mindre 

energi/vikt vid transport) och säkrare än glas 

➔ splitterfria 

➔ kan motstå högt tryck utan att splittras 

➔ rena 

➔ påverkar inte innehållets smak eller lukt 

➔ återvinningsbara 

Innovativa 

lösningar 

Tekniken fortsätter att utvecklas när 

det gäller att förbättra och effektivisera 

vattensförsörjningen och här spelar 

plaster en stor roll. 

Till exempel har ett företag 

designat en apparat som med solens 

hjälp framställer rent vatten genom 

förångning och kondensation. 

Anordningen placeras ovanpå en 

vattenkälla. Den kan även flyta på ytan. 

Vatten sugs med hjälp av en veke upp i 

UPPGIFTER 4 

1 Gör din egen solmaskin för 

vattenproduktion. Gräv ett 

hål, 1 m i diameter och ca 50 

cm djupt. Sätt en plastskål i 

mitten och täck hela gropen 

med en tjock plastfilm. Lägg 

en liten sten i mitten på 

filmen för att tynga ned och 

göra filmen konformad. Låt 

hela anläggningen vara under 

en varm dag respektive nästa 

natt. Se efter nästa morgon 

hur mycket vatten du har fått. 

2 Tänk på hur vatten 

används i ett modernt hem. 

Hur kan man utveckla 

vattenbesparande åtgärder 

och processer? Gör en lista på 

sådana åtgärder. Tänk på 

möjligheterna att minska 

avfallet, återvinna vatten 

samt samla regnvatten. 

den porösa basen. Solen värmer upp 

luften inuti plasttältet som är uppspänt 

ovanför och vattnet förångas varvid 

eventuella föroreningar blir kvar. 

När vattnet kommer i kontakt med 

plastväggarna kondenserar det, rinner 

ner och samlas upp. Konstruktörerna 

hävdar att uppfinningen kan producera 

mer än en liter rent vatten per dag. 

Forskare planerar att bygga mycket 

större anläggningar som kan producera 

tillräckligt med vatten för att försörja 

en familj eller t o m en hel by. 

Inom rymdforskningen har många 

plastbaserade lösningar tagits fram som 

kan användas för att förbättra 

distributionen av sötvatten på vår planet. 

De livsuppehållande system som har 

specialdesignats för livet i rymden förser 

austronauterna med vatten och luft som 

är så ren som tänkas kan. Likaså är de 

sanitära systemen i rymden bättre än vad 

vi någonsin har haft här nere på jorden. 

På grund av att det kostar så mycket 

att frakta upp saker i rymden så brukar 

man bara ta med sig ca 1000 liter vatten 

per rymdfärd. Detta medför naturligtvis 

att vattnet måste återvinnas. 

Mycket sofistikerade system har 

konstruerats som tillåter att 85-95% av 

vatten och urin återvinns. 

Grundkomponenten är ett system av 

plastfilter. Efter filtrering förångas 

vattnet och behandlas därefter i 

ytterligare steg med kemiska och 

mekaniska metoder samt upphettning. 

Efter en cykeltid på ca 8-9 timmar 

återförs vattnet så rent att det på nytt 

går att dricka. 

Den här teknologin utvecklas nu 

av organisationer som ser framtida 

tillämpningar av storskaliga 

vattenreningssystem för behövande 

länder. 

Det finns lösningar på våra 

vattenförsörjningsproblem. Utmaningen 

är att göra dessa tillgängliga för de 

människor som behöver dem. Till dags 

dato har användandet av plaster hjälpt 

till att förse miljontals människor med 

rent vatten. Otvivelaktigt kommer 

plaster även i fortsättningen att spela 

en huvudroll när det gäller 

framtagningen av smarta lösningar. 

“Innovativa material såsom 

plaster har ofta stått för 

lösningen när det gäller 

problemlösning och 

utmaningar i rymden. Nu 

hjälper samma tekniska 

lösningar till med att lösa de 

utmaningar vi har framför 

oss på jorden”, säger Pierre 

Brisson, chef för ESA:s 

Tekniköverföringsprogram 

www.apme.org 

www.plastinformation.com

Läraranvisningar 

Avsnitt 1 

1.1 1.1 1.2 

Produkter Tillverkades Skäl att använda 

tidigare av plast 

pennor trä billigare att tillverka; 

behöver inte vässas; 

blir inte kortare 

linjaler trä billig; lättare att läsa; lätt 

att göra ren; kan vara 

transparenta 

stötfångare till bilar krompläterat plaster rostar inte och är 

utan att få stål lättare kan framställas så att 

de tar upp stötar permanenta 

skador 

hi-fi höljen aluminium attraktivare 

konstruktionsegenskaper; 

lättare att forma på ett 

intressant sätt; bättre 

akustiska egenskaper 

strålkastarglas glas lättare att tillverka; säkrare 

till bilar 

då de slås sönder på 

bilar och ligger på gatan 

Flaskor till glas lättare och säkrare att 

läskedrycker 

bära; billigare att transportera 

jumprar och ull billigare att tillverka; 

sweaters av akryl 

lättare att tvätta 

rayon och silke billiga; lätta att sköta; bättre 

polyester-kläder 

passform 

handtag porslin/horn lättare tillgängligt material; 

till matbestick 

klarar maskindisk; billigare 

hinkar järn lättare; rostar inte; gör 

mindre oljud; billigare 

2.2 

Kostnaden för bränsle när man inte använder plast = 

2 000 x 8 kr = 16 000 kr 

4% besparing = 4 x 16 000/100 = 640 kr 

4.1 

De första plasterna utvecklades på 1860-talet, men användningen 

ökade endast svagt fram till mitten av 1940-talet då 2 miljarder kg 

tillverkades per år. Mot slutet av 60-talet hade den siffran 

fördubblats; produktionen fortsatte sedan att växa med en takt av 

omkring 3 miljarder kg per år till tidigt 70-tal när produktionen 

föll från 42 till 38 miljarder kg. Samma snabba tillväxttakt återkom 

i mitten av 70-talet och fortsätter nu. 

4.2 

Den ekonomiska tillväxten under 50-talet stimulerade efterfrågan 

på ny plast. 

4.3 

Priset på olja fördubblades, vilket tvingade upp plastpriserna och 

minskade efterfrågan på producerade varor. 

4.4 

2 000 110 000 000 000 kg 

4.5 

Det var en världsomfattande konjunkturnedgång som medförde att 

efterfrågan på alla producerade varor sjönk. 

Avsnitt 2 

1.1 1.2 1.3 

A CH2 = CH2 C2H4 28 

2.1 

Kännetecken Fördelar 

Säkerhet Plaster kan absorbera stötar och skydda 

passagerarna; plaster får inte lika lätt vassa ojämna 

kanter då de böjs eller går sönder. 

Ekonomi Plaster har låg densitet och ger lägre vikt hos bilar; 

detta medför att bensinkonsumtionen minskar. 

Form Plastdetaljer kan tillverkas i vilken form som helst. 

Bilar kan konstrueras för lågt vindmotstånd och 

god bränsleekonomi. 

Färg Plastdetaljerna kan genomfärgas i stället för att 

lackeras; detta medför att fula skador från 

stenskott och skrapmärken syns mindre. 

Kostnad Plasterna är lättare att arbeta med än metaller, 

vilket leder till minskad produktionstid och - 

kostnad; plasterna kan vara billigare än metaller, 

vilket leder till minskade kostnader för råmaterial 

B CH4 CH4 16 

C CH2 = CH - CH2 - CH3 C4H8 56 

D CH3 - CH = CH - CH3 C4H8 56 

E CH2 = C - CH3 C4H8 56 

| 

CH3 

F CH2 = CH - CH = CH2 C4H6 54 

G CH3 C6H14 86 

| 

CH3 - CH - CH - CH3 

| 

CH3

1.4 

Ordningen efter stigande kokpunkt (från lägsta till högsta) kommer 

troligen att vara ABFCDEG. 

Molekylens molmassa är en faktor som påverkar kokpunkten. 

Molekylens form är en annan viktig faktor. 

2.1 

Eten består av små molekyler som innehåller en dubbelbindning 

mellan två kolatomer. Den är en platt molekyl, som är mycket 

reaktiv på grund av dubbelbindningen. Polyeten består av en lång 

molekyl med bara enkelbindningar. Den är inte platt och är mycket 

litet reaktiv på grund av att den inte har några dubbelbindningar. 

2.2 

CH2 = CH2 CH2 = CH2 CH2 = CH2 ➔ 

CH2 - CH2 - CH2 - CH2 - CH2 -CH2 - 

Avsnitt 3 

1.3 

Plastförpackningar fungerar som en barriär mot mikroorganismer 

och håller därigenom den medicinska utrustningen steril. Plaster är 

lämpade för produkter som man önskar ha elastiska; t ex tuber och 

slangar. 

Engångsartiklar såsom handskar och injektionssprutor kan tillverkas 

billigt i plast. Detaljer av plast kan dessutom tillverkas i former som 

annars skulle bestått av flera komponenter och därför varit svårare 

att göra rena. 

1.4 

Små plastföremål som kastas skulle kunna ätas upp av djur. Avsnitt 

sju, som handlar om nedskräpning, ger ytterligare information om 

vad som orsakar nedskräpningen och vad den får för konsekvenser 

samt hur vi kan handla för att minska miljöpåverkan. 

1.5 

När man kör en bil, värms de delar som består av plast upp, men 

tack vare plastens speciella egenskaper behåller de sin form och 

funktion. I matförpackningar kan vissa plaster tas direkt från 

frysen till ugnen eller mikron. 

3.1 

PET tål både höga och låga temperaturer och kan 

därför användas a) i en ugn och b) i en frys utan 

att plasten skadas. 

3.2 

Luft och smuts kan inte tränga igenom den. 

3.3 

Etenplast med låg densitet (LDPE) är mer flexibel än etenplast med 

hög densitet (HDPE) och därför mer lämplig till produkter som 

kommer att böjas, kramas eller vridas. 

3.4 

LDPE används till 

• plastfolie för mat 

• beklädnad av 

• lådor och 

• elkablar 

HDPE används till 

• leksaker 

• bensintankar i bilar 

• rör 

HDPE används till produkter som behöver vara 

rätt styva. LDPE används till produkter som behöver vara flexibla. 

3.5 

Vid undersökningen föreslås att man använder plastfolie och andra 

omslag såsom plastpåsar, papperspåsar, cellofan m m för att se hur 

effektivt kakorna hålls torra. 

Kakorna måste vägas i förväg och sedan återigen med regelbundna 

mellanrum för att man ska se hur mycket de ökat i vikt. 

Oförpackade kakor kan användas som kontrollmaterial. 

Avsnitt 4 

1.1 

Plast används i bl a höljen till elektriska produkter i hemmen som 

hushållsapparater och hemelektronikprodukter. Exempel är 

strykjärn, brödrostar, hårtorkar, radioapparater, hifi-anläggningar. 

De används också i armaturer, stickproppar, lampsocklar, 

strömbrytare, förlängningssladdar och elkontakter. 

1.2 

Människorna kan direkt se om maten är bra utan att röra den. 

1.6 

Varor kan anlända i samma utförande som de lämnade fabriken; de 

är skyddade mot sol och regn liksom mot oavsiktliga skador. 

2.1 

I många icke industrialiserade länder är distributionssystemen 

dåliga, vilket medför att det tar mycket lång tid från det att maten 

lämnar bonden till det att den når konsumenten. Därför förstörs en 

hel del mat på vägen. Brist på möjligheter att kyla maten innebär 

också att den förstörs snabbare än inom EU. Hela 70 % av maten 

kan bli förstörd jämfört med 1-2 % i Västeuropa där förpackningar 

används. 

2.2 

Förpackningar skyddar mat mot mikroorganismer samt spröda och 

ömtåliga varor mot stötar och skador. Glasbehållare i badrum kan 

gå sönder och skada den som kliver på skärvorna. 

2.5 

Hårdkokta ägg kan slås in i bubbelfilm och tappas från allt högre 

höjder. Använd bubbelfilm av olika tjocklek. 

3.1 

Plastflaskornas lägre vikt (jämfört med glasflaskorna) medför att 

det går åt mindre bränsle. 

3.2 

Man måste känna till kostnaden för tillverkning, transport och 

skrotning av plast- och glasflaskor. 

3.3 Plastkassar 

• är segare och mer töjbara än papperskassar – men handtagen 

kan gå sönder vid tung belastning. 

• går inte sönder då de är våta, vilket papperskassar kan göra. 

• kan lättare anpassa sig till den köpta varans form än 

papperskassar – men vissa papperskassar är mer stabila än 

plastkassarna. 

• kan med fördel användas till våtsopor. 

• väger mindre och tar upp mindre utrymme vid lagring. 

3.4 

Du måste jämföra “lika för lika”. Jämför bara påsar som kan ta 

samma mängd godis. 

3.5 

Förpackningarnas vikt skulle öka mycket kraftigt.

3.7 

A från fabrik till grossist till butikslager. Flaskor i plast är lättare 

att bära och går inte sönder på butikslager så lätt. De kräver p g a 

sin lägre vikt mindre bensin vid transporterna än samma antal 

glasflaskor gör. 

B från butikslagret till butikshyllorna. Det är inte lika tungt att 

lyfta och bära plastflaskor som glasflaskor. Arbetet att fylla på i 

hyllorna i butiken går därför lättare. 

C från hyllorna via kassan till hemmen. Det är lättare att lyfta 

och bära plastflaskor. Kassapersonalen utsätts inte för så stor 

belastning från plastflaskorna som från glasflaskorna. 

3.8 

Metaller som t ex aluminium och plåt kan jämföras med glas; 

pappersförpackningar med plast. Ingen av förpackningarna väger 

lika mycket som glas. Inget plastmaterial väger lika mycket per 

volymenhet som aluminium och plåt. Det finns därför skillnader 

men de blir inte så stora som i föregående exempel. 

3.9 

Föreslagna för- och nackdelar kan vara 

Fördelar Nackdelar 

Plaster lätta att forma tidigare har man inte 

brytt sig om hur de 

skrotas 

Glas transparent ömtåligt 

Aluminium starkt vassa kanter då 

konservburkar öppnas 

Kartong lätt komplext och laminerat 

material 

• använda trädgårdsavfall (avklippta grenar, gräs från 

gräsklippning o s v) till gödning och för att täcka jorden för att 

behålla fukten i jorden 

• promenera till affären istället för att köra bil, använda allmänna 

transportmedel när det är praktiskt möjligt, cykla när det är 

säkert och vettigt 

• samla regnvatten och/eller diskvatten till trädgården 

• återanvända plastkassar när man går och handlar 

Människor har även tillägnat sig nya vanor som att: använda 

lågenergilampor med lång livslängd i sina hus 

• samåka med bil till arbetet 

• släcka ljuset och stänga av värmen när de inte behövs 

• isolera sina hus bättre för att undvika värmeförlust 

• återanvända material när det är klokt och möjligt (men åk inte 

flera mil för att lämna ett par flaskor till återvinning) 

Allt detta blir inte så mycket när den enskilde gör det, men om alla 

människor tillsammans lever så här, kan effekten bli avsevärd. 

2.1 

Vid alla jämförande undersökningar av miljöpåverkan är det mycket 

viktigt att man gör följande övervägningar: 

[i] alla stadier vid tillverkningen, användningen och skrotningen av 

en produkt måste tas med i beräkningen 

[ii] genomför en rättvis provning och jämför alltid ”lika för lika” 

[iii] de sätt som mätningarna utförs på måste alltid vara lämpliga 

med tanke på omständigheter och material 

[iv] man måste hålla sig till nationella och internationella standarder 

3.1 

Flaskor är lättare än för några år sedan. Förbättrad design kan 

innebära att mindre material går åt utan att man ger avkall på 

styrka och säkerhet. Att använda mindre material resulterar också i 

stora besparingar vad gäller energi- och transportkostnader. 

3.10 

Fördelar 

Plastbehållare kan lätt 

tillverkas i olika former. 

De är starka och flexibla 

och de innebär inga 

större risker då de går 

sönder. De ger ett gott 

skydd mot mikroorganismer 

och ljus. 

Nackdelar 

Generellt sett återvinns 

det mindre plast än andra 

material. Det återstår 

mycket att göra för att 

förbättra återvinningen. 

4.1 

Plasternas användning ökar i dagens fordon p g a fördelar vad gäller 

design, kostnader, säkerhet och luftmotstånd. Plaster i bilar har 

nästan fyrdubblats under de senaste 20 åren. Plast gör bilarna 

lättare, vilket minskar bränsleförbrukning och avgaser. Delar gjorda 

av plast kräver mindre korrosionsskydd, vilket också sparar tid och 

material i tillverkningsprocessen. 

Mellan 1974 och 1988 minskade bensinförbrukningen med 

14 procent. Uppskattningsvis har plasterna bidragit med cirka 

hälften av denna minskning p g a lättare vikt. 

4.1 

Rita kurvor för temperatur och tid. Lutningen på kurvorna ska visa 

den relativa hastigheten för värmeförlusterna i olika behållare. 

Samma mängd vätska ska användas varje gång och mätningarna 

ska startas och stoppas vid samma temperatur. Materialet som 

provas ska också användas som lock på behållaren. Därigenom 

minimeras värmeförlusten genom förångning under experimentet. 

Avsnitt 5 

Stötfångare, motorhuv och bagagelucka är ofta gjorda av 

plastmaterial. Säkerhetskomponenter såsom airbags, bilbälten och 

sidokrockskydd har blivit möjliga att tillverka genom plastens 

flexibilitet. Dagens vindrutor tillverkas ofta av splittersäkra och 

reptåliga plastmaterial. 

Förutom i bilar används plaster också i andra typer av transporter. 

T ex insidan av flygplansskalet som är konstruerat av flexibel plast 

för att klara rörelser vid överljudshastigheter. Båtskrov och 

nospartiet på höghastighetståg är gjutna i ett stycke av plast för att 

de ska klara luftmotståndet bättre. 

1.1 

Människor har återupptäckt gamla vanor såsom att: 

• kompostera sitt köksavfall (grönsaksskal, bananskal o s v), 

komposten används för att berika trädgårdsjorden med

5.1 

Du kan använda ordet “mångsidig” hellre än “intelligent”. Dessa 

polymerer reagerar på förhållandena runtomkring dem (t ex 

temperatur eller mängden solljus som faller på dem). Genomskinliga 

plastmaterial blir t ex matta och därmed minskar mängden ljus (och 

värme) som tränger igenom. Fotokromiska linser i glasögon reagerar 

ungefär så här eftersom de blir mörkare. 

2.4 

a. Priset faller – processen blir mindre ekonomisk. 

b. Det kommer att öka – vilket leder till stigande kostnader. 

c. De kommer att öka. 

d. Den kommer att falla – vilket ställer hela projektet på sin spets. 

Avsnitt 6 

1.1 

Om plasterna sorteras ökar möjligheterna till bearbetning mycket 

kraftigt. De kan omvandlas till en orginalpolymer, eller brytas ned i 

sina baskomponenter. Att använda dem som bränsle är fortfarande 

möjligt om inga andra återvinningsalternativ är lockande. 

1.2 

Återigen är det så att ren plast ger flera möjligheter. Man kan lätt 

göra mörk färgad plast av ljust färgad plast, men inte tvärtom. 

2.5 

Allmänheten kommer att börja ifrågasätta poängen med 

återvinning och blir snabbt desillusionerad. Organisationer som 

verkar för återvinning förlorar i trovärdighet och mister därmed 

också sitt stöd från allmänheten. 

3.2 

Vi behöver känna till kostnaderna för bearbetning enligt var och 

en av dessa metoder och kostnaderna för använt råmaterial (t ex 

väte). För kemiskt återvunnet material måste vi ha en 

överenskommen beställning som specificerar mängden material 

som ska användas. 

1.4 

Ett bra exempel är storförpackningar med glass, där burken är 

tillverkad i PE-HD och locket i PE-LD. Därför är locket mer 

flexibelt, vilket är bra då det ska tas av och sättas på. 

2.1 

Densiteten bör ligga mellan 0,91 och 1.05 g/cm 3 . 

2.2 

En densitet mellan 1.05 och 1.34 g/cm 3 . 

2.3 

Blanda inte olika plaster med lika stora densiteter. 

Använd vattenlösliga tryckfärger. 

Ljusa färger är lättare att hantera än mörka. 

Tryck informationen på plasten i stället för att sätta dit etiketter 

med den eller klistra fast etiketterna med vattenlösligt lim. 

4.2 

De saknade uppgifterna är 

Mängd 

(i ‘000 ton) 1994 1995 1996 1997 

Plastavfall, totalt 17 505 16 056 16 871 17 454 

Mekanisk återvinning 1 057 1 222 1 320 1 440 

Kemisk återvinning 51 99 251 334 

Energiutvinning 2 348 2 698 2 496 2 575 

Total återvinning 3 456 4 019 4 067 4 349 

av plastavfall 

Total återvinning av 20% 25% 24% 25% 

plastavfall i procent

Avsnitt 7 

1&2 

Uppgiften kräver lite planering i förväg. Läraren kan dela in klassen 

i 5 olika arbetsgrupper där varje grupp tar hand om två områden i 

närheten (själva skolan, vägarna runt omkring skolan, en park eller 

ett fritidsområde). 

För varje utvald plats måste eleverna 

A registrera de typer av skräp som finns i området (en enkel 

tabell eller en checklista kan användas för uppgiften). De mest 

förekommande skräpföremålen är: 

• Dryckesburkar 

• Cigarettfimpar 

• Pappersbitar 

• Tuggummi 

• Plastförpackningar 

• Glasföremål och glasbitar 

B göra en bedömning liknande kriterierna för “Håll Sverige Rent” 

- det exempel som anges i texten. För att försäkra sig om att 

bedömningen blir enhetlig, vore det bra om eleverna och läraren 

besökte ett område (t.ex. lekplatsen eller framför skolan) och 

gjorde en kollektiv bedömning enligt beskrivningen av området 

(med hänsyn till index), så att samma kriterier tillämpas för alla 

områden som eleverna besöker. 

C Mängden skräp kan beräknas genom att mäta upp ett 

specifikt område (ung. 10 X 1 meter) och räkna antalet olika 

föremål inom detta område, och sedan göra stapeldiagram, eller 

liknande för att jämföra de olika platserna. 

Tillbaka i klassrummet kan man jämföra alla data för de olika 

platserna och eleverna kan ta itu med frågorna i uppgift 1. Svaren 

till dessa beror givetvis på området men de mest förekommande 

föremålen verkar vara cigarettfimpar, tändstickor, små pappersbitar, 

godispapper och plastpåsar. 

Varje område bör värderas enligt kriterierna för “Håll Sverige 

Rent”. 

Föremål som kan utgöra fara för människor eller djur inkluderar 

trasigt glas, glasflaskor (på grund av att små djur kan ta sig in i dem 

och fastna), sprutor som kastats eller andra medicinska hjälpmedel 

(risk för Hepatit, HIV m m). Ibland dumpas stora saker som 

hushållsutrustning (t ex kylskåp och frysar), vilket egentligen inte är 

skräp men som kan vara särskilt farligt för små barn som kan fastna 

i dem. Föremål som är svåra och dyra att ta bort inkluderar 

tuggummi (tidsödande - varje bit måste skrapas bort eller blåsas 

bort med högtrycksutrustning). Om i stället glas, papper eller 

plastföremål samlas upp kan de hamna i avfallshanteringssystemet 

och mycket kan då återvinnas på olika sätt. 

Bedömningen av varje område (A, B, C, etc) omvandlas till 

siffror (5, 4, 3, etc). Med hjälp av dessa utarbetas sedan 

renlighetsindexet för området. Om tio platser undersöks och varje 

plats får omdömet A (eller 5), blir värdet för det uppmätta 

området 50/50 eller 100%. Men om varje plats får omdömet 1, blir 

renlighetsindexet 10/50 eller endast 20%. 

3 

Denna uppgift kan göras i grupper. Varje grupp tilldelas ett område 

och funderar över alla olika typer av skräp som man tror kan 

hittas, hur det hamnade där (vem som har tagit dit det och lämnat 

det, och varför), huruvida det är nedbrytbart, återvinningsbart 

eller inte, etc. 

Detta kan leda till en diskussion om hur nedskräpningen har 

förändrats under de senaste 50 åren. Till exempel konsekvenserna 

av en ökning i antal människor med bil och utökad mängd fritid. 

Detta kan även omfatta en diskussion om begränsning av 

nedskräpningen med hjälp av antalet papperskorgar och hur ofta 

de töms, städpatruller och lokala lagar. 

Åtgärder för att minska nedskräpningen beror till viss del på 

naturen och typen av skräp, men även enkla saker som t ex antal 

papperskorgar, och hur ofta de töms för att förhindra att de 

svämmar över, kan också diskuteras i klassen. Ansvaret som 

enskilda människor, affärer och restauranger har för sitt avfall, 

eller ansvaret som djurägare har för att göra sig av med exempelvis 

hundlort på ett hygiensikt sätt, kan också tas upp. Effekten av 

nedskräpning (se ovan) kan leda vidare till ytterligare samtal om 

exempelvis fiskelinor i plast eller nät som ligger vid stranden - och 

som leder till att djur fastnar, tilltrasslade i en propeller, etc 

(fiskenät som skurits loss från trålare gör att ett stort antal 

däggdjur fastnar, m m). En simpel plastpåse kan verka ofarlig men 

för en havssköldpadda kan den se ut som en manet, och äts den 

upp kan den fastna i tarmarna på sköldpaddan. Det slutar med att 

människor förstör och gör åverkan på det som de kom för att se. 

4 

Nedan finns kontaktinformation till “Håll Sverige Rent” som är den 

organisation som driver svenska kampanjer och sammanställer 

litteratur som uppmärksammar dessa frågor. 

Håll Sverige Rent 

Box 4155 

102 64 Stockholm 

www.hsr.se 

Tel: 08-714 87 70 

Fax: 08-642 91 10

Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?