Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att förh<strong>in</strong>dra<br />
vatt<strong>en</strong>förluster<br />
Vatt<strong>en</strong>förluster<br />
I de flesta länder orsakar fortfarande<br />
läckande ledn<strong>in</strong>gar stora vatt<strong>en</strong>förluster.<br />
Förr i tid<strong>en</strong>, då traditionella<br />
material användes för att bygga<br />
ledn<strong>in</strong>gsnät<strong>en</strong>, var det helt normalt att<br />
system<strong>en</strong> började läcka med tid<strong>en</strong>. I<br />
vissa europeiska länder medför idag<br />
gamla ledn<strong>in</strong>gsnät vatt<strong>en</strong>förluster på<br />
upptill 30% och motsvarande kostnad<br />
uppskattas till mer än 9 miljarder<br />
euro per år.<br />
Fastän de sällan<br />
syns spelar idag<br />
plaströr under<br />
gatan och i<br />
våra hem <strong>en</strong><br />
viktig roll för att förse oss med r<strong>en</strong>t<br />
vatt<strong>en</strong> och annat. Höghållfasta<br />
plaströr används idag i allt större<br />
utsträckn<strong>in</strong>g för vatt<strong>en</strong> och<br />
gasledn<strong>in</strong>gar i europeisk nybyggnation.<br />
Plaströr har <strong>en</strong> lång livslängd, är<br />
flexibla och mycket formbara vilket<br />
betyder att de är m<strong>in</strong>dre känsliga för<br />
skada, lätta att tillverka och montera.<br />
De har också <strong>en</strong> extrem styrka som gör<br />
det möjligt att använda dem i de mest<br />
krävande applikationer, t ex för<br />
vatt<strong>en</strong>distribution i städer. Plaströr är<br />
också lätta och kostnadseffektiva - <strong>en</strong><br />
eg<strong>en</strong>skap som gör dem lämpliga för<br />
allehanda tillämpn<strong>in</strong>gar över hela<br />
värld<strong>en</strong>, speciellt i utveckl<strong>in</strong>gsländerna.<br />
Konstbevattn<strong>in</strong>g<br />
Jordbruk kräver vatt<strong>en</strong>. Regn kommer<br />
<strong>in</strong>te alltid i rätt tid och i tillräcklig<br />
mängd för bond<strong>en</strong>s behov. Dessutom<br />
bedrivs mycket jordbruk i länder med<br />
lite eller opålitlig nederbörd. Detta gör<br />
att konstbevattn<strong>in</strong>g är ett måste.<br />
Konstbevattn<strong>in</strong>g leder vatt<strong>en</strong> från<br />
<strong>en</strong> flod, damm eller brunn till olika<br />
odl<strong>in</strong>gar och grödor. Det första<br />
konstbevattn<strong>in</strong>gssystemet användes<br />
antaglig<strong>en</strong> av de gamla egyptierna för<br />
tus<strong>en</strong>tals år sedan. De använde <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel<br />
spann och <strong>en</strong> nivåhöjn<strong>in</strong>gsmekanism<br />
som kallades för <strong>en</strong> "shadouf".<br />
Idag, globalt sett, är jordbruket d<strong>en</strong><br />
största vatt<strong>en</strong>förbrukar<strong>en</strong>. Mellan 70<br />
och 80% av det vatt<strong>en</strong> som vi<br />
konsumerar används för<br />
konstbevattn<strong>in</strong>g. Traditionella<br />
konstbevattn<strong>in</strong>gsmetoder är emellertid<br />
hopplöst <strong>in</strong>effektiva. Uppskattn<strong>in</strong>gsvis<br />
går <strong>en</strong>dast omkr<strong>in</strong>g 40% av allt vatt<strong>en</strong><br />
som används för konstbevattn<strong>in</strong>g dit<br />
det behövs.<br />
Hur kan man då effektivisera<br />
bevattn<strong>in</strong>g<strong>en</strong>? En lösn<strong>in</strong>g är<br />
droppbevattn<strong>in</strong>g – vatt<strong>en</strong> får sakta<br />
droppa g<strong>en</strong>om plastslangar eller<br />
plaströr direkt på jord<strong>en</strong>. Traditionella<br />
spr<strong>in</strong>klers kastar iväg för mycket<br />
vatt<strong>en</strong> upp i luft<strong>en</strong> och på själva<br />
plantorna vilket gör att<br />
avdunstn<strong>in</strong>gsförlusterna blir <strong>en</strong>orma.<br />
Vid droppbevattn<strong>in</strong>g hamnar vattnet<br />
istället där det gör nytta, nämlig<strong>en</strong> på<br />
jord<strong>en</strong> och nära plantornas rötter. Man<br />
har uppskattat att man spar 70%<br />
vatt<strong>en</strong> med d<strong>en</strong>na metod.<br />
Droppbevattn<strong>in</strong>g används i<br />
Kaliforni<strong>en</strong>, Israel, Spani<strong>en</strong> och<br />
Sydafrika – alla ställ<strong>en</strong> där tillgång<strong>en</strong><br />
på vatt<strong>en</strong> är knapp och priset därför<br />
högt. I utveckl<strong>in</strong>gsländerna kan <strong>en</strong><br />
billigare lösn<strong>in</strong>g med h<strong>in</strong>kar och rör på<br />
mark<strong>en</strong> användas.<br />
Nedgrävda plaströr visar, till och<br />
med när man gräver upp dem efter 75<br />
år, att de är relativt opåverkade av<br />
tid<strong>en</strong>s tand. Att täcka jord<strong>en</strong> med<br />
plastfilm kan också vara ett sätt att<br />
m<strong>in</strong>ska förlusterna från avdunstn<strong>in</strong>g.<br />
I K<strong>in</strong>a använder bönder plastfilm för att<br />
valla <strong>in</strong> s<strong>in</strong>a risplanter<strong>in</strong>gar. Plast<strong>en</strong><br />
håller i fem år och m<strong>in</strong>skar<br />
vatt<strong>en</strong>förluster i ök<strong>en</strong>området mellan<br />
Mongoliet och Badan Jaranökn<strong>en</strong>.<br />
UPPGIFTER 3<br />
1 <strong>Plaster</strong> är flexibla och<br />
formbara. Förklara varför det är<br />
<strong>en</strong> fördel när det gäller rör för<br />
dricksvatt<strong>en</strong>ändamål. Ge ett<br />
exempel på ett material med<br />
lit<strong>en</strong> elasticitet.<br />
2 Ge ett exempel på <strong>en</strong><br />
europeisk gröda som måste ha<br />
konsbevattn<strong>in</strong>g.<br />
3 Hur avdunstar vatt<strong>en</strong> från<br />
växter och träd? När under året<br />
är avdunstn<strong>in</strong>gsförlusterna<br />
störst?<br />
4 Vissa bönder använder<br />
plastremsor som marktäckn<strong>in</strong>g.<br />
Varför?<br />
5 Försök förklara varför så få<br />
hus är konstruerade med<br />
avse<strong>en</strong>de på vatt<strong>en</strong>bespar<strong>in</strong>g. Vad<br />
måste till för att ändra på detta?