03.11.2013 Views

Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion

Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion

Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Att förh<strong>in</strong>dra<br />

vatt<strong>en</strong>förluster<br />

Vatt<strong>en</strong>förluster<br />

I de flesta länder orsakar fortfarande<br />

läckande ledn<strong>in</strong>gar stora vatt<strong>en</strong>förluster.<br />

Förr i tid<strong>en</strong>, då traditionella<br />

material användes för att bygga<br />

ledn<strong>in</strong>gsnät<strong>en</strong>, var det helt normalt att<br />

system<strong>en</strong> började läcka med tid<strong>en</strong>. I<br />

vissa europeiska länder medför idag<br />

gamla ledn<strong>in</strong>gsnät vatt<strong>en</strong>förluster på<br />

upptill 30% och motsvarande kostnad<br />

uppskattas till mer än 9 miljarder<br />

euro per år.<br />

Fastän de sällan<br />

syns spelar idag<br />

plaströr under<br />

gatan och i<br />

våra hem <strong>en</strong><br />

viktig roll för att förse oss med r<strong>en</strong>t<br />

vatt<strong>en</strong> och annat. Höghållfasta<br />

plaströr används idag i allt större<br />

utsträckn<strong>in</strong>g för vatt<strong>en</strong> och<br />

gasledn<strong>in</strong>gar i europeisk nybyggnation.<br />

Plaströr har <strong>en</strong> lång livslängd, är<br />

flexibla och mycket formbara vilket<br />

betyder att de är m<strong>in</strong>dre känsliga för<br />

skada, lätta att tillverka och montera.<br />

De har också <strong>en</strong> extrem styrka som gör<br />

det möjligt att använda dem i de mest<br />

krävande applikationer, t ex för<br />

vatt<strong>en</strong>distribution i städer. Plaströr är<br />

också lätta och kostnadseffektiva - <strong>en</strong><br />

eg<strong>en</strong>skap som gör dem lämpliga för<br />

allehanda tillämpn<strong>in</strong>gar över hela<br />

värld<strong>en</strong>, speciellt i utveckl<strong>in</strong>gsländerna.<br />

Konstbevattn<strong>in</strong>g<br />

Jordbruk kräver vatt<strong>en</strong>. Regn kommer<br />

<strong>in</strong>te alltid i rätt tid och i tillräcklig<br />

mängd för bond<strong>en</strong>s behov. Dessutom<br />

bedrivs mycket jordbruk i länder med<br />

lite eller opålitlig nederbörd. Detta gör<br />

att konstbevattn<strong>in</strong>g är ett måste.<br />

Konstbevattn<strong>in</strong>g leder vatt<strong>en</strong> från<br />

<strong>en</strong> flod, damm eller brunn till olika<br />

odl<strong>in</strong>gar och grödor. Det första<br />

konstbevattn<strong>in</strong>gssystemet användes<br />

antaglig<strong>en</strong> av de gamla egyptierna för<br />

tus<strong>en</strong>tals år sedan. De använde <strong>en</strong> <strong>en</strong>kel<br />

spann och <strong>en</strong> nivåhöjn<strong>in</strong>gsmekanism<br />

som kallades för <strong>en</strong> "shadouf".<br />

Idag, globalt sett, är jordbruket d<strong>en</strong><br />

största vatt<strong>en</strong>förbrukar<strong>en</strong>. Mellan 70<br />

och 80% av det vatt<strong>en</strong> som vi<br />

konsumerar används för<br />

konstbevattn<strong>in</strong>g. Traditionella<br />

konstbevattn<strong>in</strong>gsmetoder är emellertid<br />

hopplöst <strong>in</strong>effektiva. Uppskattn<strong>in</strong>gsvis<br />

går <strong>en</strong>dast omkr<strong>in</strong>g 40% av allt vatt<strong>en</strong><br />

som används för konstbevattn<strong>in</strong>g dit<br />

det behövs.<br />

Hur kan man då effektivisera<br />

bevattn<strong>in</strong>g<strong>en</strong>? En lösn<strong>in</strong>g är<br />

droppbevattn<strong>in</strong>g – vatt<strong>en</strong> får sakta<br />

droppa g<strong>en</strong>om plastslangar eller<br />

plaströr direkt på jord<strong>en</strong>. Traditionella<br />

spr<strong>in</strong>klers kastar iväg för mycket<br />

vatt<strong>en</strong> upp i luft<strong>en</strong> och på själva<br />

plantorna vilket gör att<br />

avdunstn<strong>in</strong>gsförlusterna blir <strong>en</strong>orma.<br />

Vid droppbevattn<strong>in</strong>g hamnar vattnet<br />

istället där det gör nytta, nämlig<strong>en</strong> på<br />

jord<strong>en</strong> och nära plantornas rötter. Man<br />

har uppskattat att man spar 70%<br />

vatt<strong>en</strong> med d<strong>en</strong>na metod.<br />

Droppbevattn<strong>in</strong>g används i<br />

Kaliforni<strong>en</strong>, Israel, Spani<strong>en</strong> och<br />

Sydafrika – alla ställ<strong>en</strong> där tillgång<strong>en</strong><br />

på vatt<strong>en</strong> är knapp och priset därför<br />

högt. I utveckl<strong>in</strong>gsländerna kan <strong>en</strong><br />

billigare lösn<strong>in</strong>g med h<strong>in</strong>kar och rör på<br />

mark<strong>en</strong> användas.<br />

Nedgrävda plaströr visar, till och<br />

med när man gräver upp dem efter 75<br />

år, att de är relativt opåverkade av<br />

tid<strong>en</strong>s tand. Att täcka jord<strong>en</strong> med<br />

plastfilm kan också vara ett sätt att<br />

m<strong>in</strong>ska förlusterna från avdunstn<strong>in</strong>g.<br />

I K<strong>in</strong>a använder bönder plastfilm för att<br />

valla <strong>in</strong> s<strong>in</strong>a risplanter<strong>in</strong>gar. Plast<strong>en</strong><br />

håller i fem år och m<strong>in</strong>skar<br />

vatt<strong>en</strong>förluster i ök<strong>en</strong>området mellan<br />

Mongoliet och Badan Jaranökn<strong>en</strong>.<br />

UPPGIFTER 3<br />

1 <strong>Plaster</strong> är flexibla och<br />

formbara. Förklara varför det är<br />

<strong>en</strong> fördel när det gäller rör för<br />

dricksvatt<strong>en</strong>ändamål. Ge ett<br />

exempel på ett material med<br />

lit<strong>en</strong> elasticitet.<br />

2 Ge ett exempel på <strong>en</strong><br />

europeisk gröda som måste ha<br />

konsbevattn<strong>in</strong>g.<br />

3 Hur avdunstar vatt<strong>en</strong> från<br />

växter och träd? När under året<br />

är avdunstn<strong>in</strong>gsförlusterna<br />

störst?<br />

4 Vissa bönder använder<br />

plastremsor som marktäckn<strong>in</strong>g.<br />

Varför?<br />

5 Försök förklara varför så få<br />

hus är konstruerade med<br />

avse<strong>en</strong>de på vatt<strong>en</strong>bespar<strong>in</strong>g. Vad<br />

måste till för att ändra på detta?

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!