Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
framtida g<strong>en</strong>erationers behov och att<br />
agera på ett sätt som <strong>in</strong>te begränsar<br />
möjligheterna till fortsatt utveckl<strong>in</strong>g. Vid<br />
toppmötet i Johannesburg i Sydafrika år<br />
2002 gjordes stora framsteg i frågor<br />
rörande skydd av miljön och hur man<br />
skulle närma sig lösn<strong>in</strong>gar för jord<strong>en</strong>s<br />
alla fattiga. Som två av de största hot<strong>en</strong><br />
mot <strong>en</strong> hållbar utveckl<strong>in</strong>g framhölls brist<br />
på vatt<strong>en</strong> och felaktig användn<strong>in</strong>g av<br />
vatt<strong>en</strong>. Ett av toppmötets resultat blev<br />
att värld<strong>en</strong>s reger<strong>in</strong>gschefer kom<br />
över<strong>en</strong>s om att till år 2015 ha som mål<br />
att halvera antalet människor som <strong>in</strong>te<br />
har tillgång till dricksvatt<strong>en</strong> och vatt<strong>en</strong><br />
för sanitära behov.<br />
Som konsum<strong>en</strong>t kan man få vatt<strong>en</strong><br />
på många olika sätt. Vilk<strong>en</strong> lösn<strong>in</strong>g som<br />
än väljs är syftet att säkerställa att<br />
tillräcklig mängd vatt<strong>en</strong> blir tillgänglig<br />
för människans behov.<br />
<strong>Plaster</strong> spelar <strong>en</strong> viktig roll när det<br />
gäller att förvara och distribuera vatt<strong>en</strong><br />
på ett säkert och ekonomiskt sätt till <strong>en</strong><br />
växande befolkn<strong>in</strong>g. I många områd<strong>en</strong> i<br />
värld<strong>en</strong> där vatt<strong>en</strong> är <strong>en</strong> bristvara<br />
hjälper lagr<strong>in</strong>gs- och konstbevattn<strong>in</strong>gssystem<br />
till att hålla kvar och distribuera<br />
vatt<strong>en</strong> såväl för privatpersoner som för<br />
<strong>in</strong>dustri och lantbruk. Att använda olika<br />
plaster för detta faller sig naturligt då<br />
man väger <strong>in</strong> kostnadseffektivitet,<br />
transportkostnad, lät<strong>the</strong>t att montera,<br />
stor flexibilitet och lång livslängd.<br />
"Alla människor, obero<strong>en</strong>de av<br />
utveckl<strong>in</strong>gsstadium och social och<br />
ekonomisk situation har rätt att få<br />
tillgång till dricksvatt<strong>en</strong> i mängd och<br />
kvalitet efter behov."<br />
Källa: FN-konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> i Mar del Plata, 1977<br />
Lagr<strong>in</strong>g och distribution<br />
av r<strong>en</strong>t vatt<strong>en</strong><br />
I stora delar av värld<strong>en</strong> orsakas många<br />
allvarliga hälsoproblem av smutsigt<br />
vatt<strong>en</strong>, otillräckliga avloppssystem och<br />
alllmänt dålig planer<strong>in</strong>g av hur det<br />
tillgängliga vattnet skall användas.<br />
Vatt<strong>en</strong>relaterade sjukdomar som malaria,<br />
kolera och tyfus skadar eller dödar<br />
miljoner människor varje år. Lösn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> på<br />
problemet, i det ideala fallet, vore att<br />
skydda vatt<strong>en</strong>täkt<strong>en</strong> dvs källan från att<br />
bli föror<strong>en</strong>ad. M<strong>en</strong> r<strong>en</strong><strong>in</strong>gsanläggn<strong>in</strong>gar<br />
är dyra vilket i s<strong>in</strong> tur har medfört att<br />
<strong>in</strong>te <strong>en</strong>s vattnet i Europas floder håller<br />
dricksvatt<strong>en</strong>klass… än!<br />
Det f<strong>in</strong>ns dock andra sätt att få r<strong>en</strong>t<br />
vatt<strong>en</strong>. I avlägsna bergsområd<strong>en</strong>, t ex<br />
Nepal, f<strong>in</strong>ns ofta riklig tillgång på vatt<strong>en</strong><br />
m<strong>en</strong> dålig hygi<strong>en</strong> och otillräckliga<br />
sanitära förhålland<strong>en</strong> kan göra att det<br />
lokala vatt<strong>en</strong>draget blir kraftigt<br />
föror<strong>en</strong>at. En lösn<strong>in</strong>g kan vara att leda<br />
vattnet i rörledn<strong>in</strong>gar från uppströms<br />
med hjälp av tyngdkraft<strong>en</strong>. Det bästa<br />
materialet för d<strong>en</strong>na lösn<strong>in</strong>g är utan<br />
tvekan plast. Plaströr är lätta, flexibla<br />
och ändå starka när de väl är på plats.<br />
I låglänta områd<strong>en</strong> är problem<strong>en</strong><br />
WaterAid har hjälpt 5,5<br />
miljoner människor att få<br />
tillgång till r<strong>en</strong>t vatt<strong>en</strong> i<br />
utveckl<strong>in</strong>gsländerna delvis<br />
tack vare att man använt<br />
plaströr.<br />
ofta svårare att lösa. Fler människor<br />
konkurrerar om vattnet som ofta är<br />
smutsigt och ohälsosamt. En möjlighet<br />
är att borra efter grundvatt<strong>en</strong>. Byar kan<br />
då få tillgång till r<strong>en</strong>t vatt<strong>en</strong> med hjälp<br />
av handpumpar och plastledn<strong>in</strong>gar.<br />
M<strong>en</strong> att borra är dyrt och om för<br />
mycket vatt<strong>en</strong> tas upp kan äv<strong>en</strong><br />
grundvattnet bli föror<strong>en</strong>at.<br />
Olika slags plastmaterial kan äv<strong>en</strong><br />
r<strong>en</strong>a vatt<strong>en</strong> och ta bort<br />
sjukdomsalstrande bakterier och<br />
parasiter. Ett <strong>en</strong>kelt vatt<strong>en</strong>filter av nylon<br />
har nästan utraderat Gu<strong>in</strong>eamask<strong>en</strong>, <strong>en</strong><br />
parasit som lamslår offr<strong>en</strong> och lämnar<br />
dem oförmögna att arbeta, gå i skolan,<br />
ta hand om barn och bedriva jordbruk.<br />
Mask<strong>en</strong> kommer <strong>in</strong> i kropp<strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>om munn<strong>en</strong> och matsmältn<strong>in</strong>gssystemet.<br />
Sedan förflyttar d<strong>en</strong> sig i<br />
kropp<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att ta sig ut till hud<strong>en</strong><br />
och borra gångar alldeles under<br />
sk<strong>in</strong>net. När <strong>en</strong> <strong>in</strong>fekterad person går<br />
ner i vatt<strong>en</strong> släpper mask<strong>en</strong> ut<br />
miljontals larver. Människor som dricker<br />
av vattnet blir <strong>in</strong>fekterade och så<br />
startar cykeln om ig<strong>en</strong>.<br />
Lösn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> är att filtrera bort<br />
parasiterna från vattnet. Förr gjordes<br />
detta med tyg m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> speciella<br />
nylonduk<strong>en</strong> är både billigare och lättare<br />
att des<strong>in</strong>ficera. Detta har gjort att<br />
antalet <strong>in</strong>fekterade m<strong>in</strong>skat med 95%.<br />
Vatt<strong>en</strong>användn<strong>in</strong>g i Europa<br />
(vatt<strong>en</strong> som tas från floder,<br />
dammar, kanaler osv)<br />
18% – privat användn<strong>in</strong>g<br />
30% – jordbruket (till största<br />
del<strong>en</strong> konstbevattn<strong>in</strong>g)<br />
14% – <strong>in</strong>dustr<strong>in</strong> (exklusive<br />
kylvatt<strong>en</strong>)<br />
38% – kraftanvändn<strong>in</strong>g<br />
(vatt<strong>en</strong>kraft, kylvatt<strong>en</strong>) samt<br />
ospecificerad användn<strong>in</strong>g<br />
UPPGIFTER 2<br />
1 Vilk<strong>en</strong> källa är lämpligast att ta vatt<strong>en</strong> ifrån om man har tänkt sig att<br />
dra rör? Uppströms? Grundvatt<strong>en</strong>? En källa ovanför byn? Förklara varför.<br />
2 Föror<strong>en</strong>at vatt<strong>en</strong> kan <strong>in</strong>nehålla bakterier, virus och parasiter. Ge ett<br />
exempel på varje typ av föror<strong>en</strong><strong>in</strong>g och förklara hur man blir sjuk av<br />
mikroorganism<strong>en</strong> i vattnet.<br />
3 Gu<strong>in</strong>eamask<strong>en</strong> är <strong>en</strong> parasit. Förklara vad <strong>en</strong> parasit är. Vad är parasiter<br />
av följande: husfluga, loppa, råtta, mjäll, b<strong>in</strong>nikemask och salmonella.<br />
4 Kan man skydda sig mot bakterier och virus g<strong>en</strong>om att filtrera vattnet?<br />
Förklara varför.