03.11.2013 Views

Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion

Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion

Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

framtida g<strong>en</strong>erationers behov och att<br />

agera på ett sätt som <strong>in</strong>te begränsar<br />

möjligheterna till fortsatt utveckl<strong>in</strong>g. Vid<br />

toppmötet i Johannesburg i Sydafrika år<br />

2002 gjordes stora framsteg i frågor<br />

rörande skydd av miljön och hur man<br />

skulle närma sig lösn<strong>in</strong>gar för jord<strong>en</strong>s<br />

alla fattiga. Som två av de största hot<strong>en</strong><br />

mot <strong>en</strong> hållbar utveckl<strong>in</strong>g framhölls brist<br />

på vatt<strong>en</strong> och felaktig användn<strong>in</strong>g av<br />

vatt<strong>en</strong>. Ett av toppmötets resultat blev<br />

att värld<strong>en</strong>s reger<strong>in</strong>gschefer kom<br />

över<strong>en</strong>s om att till år 2015 ha som mål<br />

att halvera antalet människor som <strong>in</strong>te<br />

har tillgång till dricksvatt<strong>en</strong> och vatt<strong>en</strong><br />

för sanitära behov.<br />

Som konsum<strong>en</strong>t kan man få vatt<strong>en</strong><br />

på många olika sätt. Vilk<strong>en</strong> lösn<strong>in</strong>g som<br />

än väljs är syftet att säkerställa att<br />

tillräcklig mängd vatt<strong>en</strong> blir tillgänglig<br />

för människans behov.<br />

<strong>Plaster</strong> spelar <strong>en</strong> viktig roll när det<br />

gäller att förvara och distribuera vatt<strong>en</strong><br />

på ett säkert och ekonomiskt sätt till <strong>en</strong><br />

växande befolkn<strong>in</strong>g. I många områd<strong>en</strong> i<br />

värld<strong>en</strong> där vatt<strong>en</strong> är <strong>en</strong> bristvara<br />

hjälper lagr<strong>in</strong>gs- och konstbevattn<strong>in</strong>gssystem<br />

till att hålla kvar och distribuera<br />

vatt<strong>en</strong> såväl för privatpersoner som för<br />

<strong>in</strong>dustri och lantbruk. Att använda olika<br />

plaster för detta faller sig naturligt då<br />

man väger <strong>in</strong> kostnadseffektivitet,<br />

transportkostnad, lät<strong>the</strong>t att montera,<br />

stor flexibilitet och lång livslängd.<br />

"Alla människor, obero<strong>en</strong>de av<br />

utveckl<strong>in</strong>gsstadium och social och<br />

ekonomisk situation har rätt att få<br />

tillgång till dricksvatt<strong>en</strong> i mängd och<br />

kvalitet efter behov."<br />

Källa: FN-konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> i Mar del Plata, 1977<br />

Lagr<strong>in</strong>g och distribution<br />

av r<strong>en</strong>t vatt<strong>en</strong><br />

I stora delar av värld<strong>en</strong> orsakas många<br />

allvarliga hälsoproblem av smutsigt<br />

vatt<strong>en</strong>, otillräckliga avloppssystem och<br />

alllmänt dålig planer<strong>in</strong>g av hur det<br />

tillgängliga vattnet skall användas.<br />

Vatt<strong>en</strong>relaterade sjukdomar som malaria,<br />

kolera och tyfus skadar eller dödar<br />

miljoner människor varje år. Lösn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> på<br />

problemet, i det ideala fallet, vore att<br />

skydda vatt<strong>en</strong>täkt<strong>en</strong> dvs källan från att<br />

bli föror<strong>en</strong>ad. M<strong>en</strong> r<strong>en</strong><strong>in</strong>gsanläggn<strong>in</strong>gar<br />

är dyra vilket i s<strong>in</strong> tur har medfört att<br />

<strong>in</strong>te <strong>en</strong>s vattnet i Europas floder håller<br />

dricksvatt<strong>en</strong>klass… än!<br />

Det f<strong>in</strong>ns dock andra sätt att få r<strong>en</strong>t<br />

vatt<strong>en</strong>. I avlägsna bergsområd<strong>en</strong>, t ex<br />

Nepal, f<strong>in</strong>ns ofta riklig tillgång på vatt<strong>en</strong><br />

m<strong>en</strong> dålig hygi<strong>en</strong> och otillräckliga<br />

sanitära förhålland<strong>en</strong> kan göra att det<br />

lokala vatt<strong>en</strong>draget blir kraftigt<br />

föror<strong>en</strong>at. En lösn<strong>in</strong>g kan vara att leda<br />

vattnet i rörledn<strong>in</strong>gar från uppströms<br />

med hjälp av tyngdkraft<strong>en</strong>. Det bästa<br />

materialet för d<strong>en</strong>na lösn<strong>in</strong>g är utan<br />

tvekan plast. Plaströr är lätta, flexibla<br />

och ändå starka när de väl är på plats.<br />

I låglänta områd<strong>en</strong> är problem<strong>en</strong><br />

WaterAid har hjälpt 5,5<br />

miljoner människor att få<br />

tillgång till r<strong>en</strong>t vatt<strong>en</strong> i<br />

utveckl<strong>in</strong>gsländerna delvis<br />

tack vare att man använt<br />

plaströr.<br />

ofta svårare att lösa. Fler människor<br />

konkurrerar om vattnet som ofta är<br />

smutsigt och ohälsosamt. En möjlighet<br />

är att borra efter grundvatt<strong>en</strong>. Byar kan<br />

då få tillgång till r<strong>en</strong>t vatt<strong>en</strong> med hjälp<br />

av handpumpar och plastledn<strong>in</strong>gar.<br />

M<strong>en</strong> att borra är dyrt och om för<br />

mycket vatt<strong>en</strong> tas upp kan äv<strong>en</strong><br />

grundvattnet bli föror<strong>en</strong>at.<br />

Olika slags plastmaterial kan äv<strong>en</strong><br />

r<strong>en</strong>a vatt<strong>en</strong> och ta bort<br />

sjukdomsalstrande bakterier och<br />

parasiter. Ett <strong>en</strong>kelt vatt<strong>en</strong>filter av nylon<br />

har nästan utraderat Gu<strong>in</strong>eamask<strong>en</strong>, <strong>en</strong><br />

parasit som lamslår offr<strong>en</strong> och lämnar<br />

dem oförmögna att arbeta, gå i skolan,<br />

ta hand om barn och bedriva jordbruk.<br />

Mask<strong>en</strong> kommer <strong>in</strong> i kropp<strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>om munn<strong>en</strong> och matsmältn<strong>in</strong>gssystemet.<br />

Sedan förflyttar d<strong>en</strong> sig i<br />

kropp<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att ta sig ut till hud<strong>en</strong><br />

och borra gångar alldeles under<br />

sk<strong>in</strong>net. När <strong>en</strong> <strong>in</strong>fekterad person går<br />

ner i vatt<strong>en</strong> släpper mask<strong>en</strong> ut<br />

miljontals larver. Människor som dricker<br />

av vattnet blir <strong>in</strong>fekterade och så<br />

startar cykeln om ig<strong>en</strong>.<br />

Lösn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> är att filtrera bort<br />

parasiterna från vattnet. Förr gjordes<br />

detta med tyg m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> speciella<br />

nylonduk<strong>en</strong> är både billigare och lättare<br />

att des<strong>in</strong>ficera. Detta har gjort att<br />

antalet <strong>in</strong>fekterade m<strong>in</strong>skat med 95%.<br />

Vatt<strong>en</strong>användn<strong>in</strong>g i Europa<br />

(vatt<strong>en</strong> som tas från floder,<br />

dammar, kanaler osv)<br />

18% – privat användn<strong>in</strong>g<br />

30% – jordbruket (till största<br />

del<strong>en</strong> konstbevattn<strong>in</strong>g)<br />

14% – <strong>in</strong>dustr<strong>in</strong> (exklusive<br />

kylvatt<strong>en</strong>)<br />

38% – kraftanvändn<strong>in</strong>g<br />

(vatt<strong>en</strong>kraft, kylvatt<strong>en</strong>) samt<br />

ospecificerad användn<strong>in</strong>g<br />

UPPGIFTER 2<br />

1 Vilk<strong>en</strong> källa är lämpligast att ta vatt<strong>en</strong> ifrån om man har tänkt sig att<br />

dra rör? Uppströms? Grundvatt<strong>en</strong>? En källa ovanför byn? Förklara varför.<br />

2 Föror<strong>en</strong>at vatt<strong>en</strong> kan <strong>in</strong>nehålla bakterier, virus och parasiter. Ge ett<br />

exempel på varje typ av föror<strong>en</strong><strong>in</strong>g och förklara hur man blir sjuk av<br />

mikroorganism<strong>en</strong> i vattnet.<br />

3 Gu<strong>in</strong>eamask<strong>en</strong> är <strong>en</strong> parasit. Förklara vad <strong>en</strong> parasit är. Vad är parasiter<br />

av följande: husfluga, loppa, råtta, mjäll, b<strong>in</strong>nikemask och salmonella.<br />

4 Kan man skydda sig mot bakterier och virus g<strong>en</strong>om att filtrera vattnet?<br />

Förklara varför.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!