Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion

More documents

Recommendations

Info

Råolja Fraktioneringskolonn Uppvärmning av oljan Denna figur illustrerar hur processen för fraktionerad destillation går till. Det är huvudsakligen nafta- och eldningsoljefraktionerna som bearbetas vidare och därefter går till kemiska produkter såsom t ex plaster. Bensin Nafta Fotogen Eldningsolja Raffinerade gaser 40°C 110°C 180°C 260°C 340°C Restprodukter som bildar monomererna av vilka polymererna tillverkas. Polymererna är helt nya föreningar med mycket annorlunda egenskaper. De små monomermolekylerna länkas samman och formar en polymer ungefär som gem kan sättas ihop i en lång kedja. För att kunna länka samman monomererna tillsätts små mängder av speciella katalysatorer. En följd av detta är att de också blir mer värdefulla. Så delas t ex fraktioner med mycket höga kokpunkter upp i fraktionerna bensin och eldningsolja. Idag används katalysatorer vid krackning, men upphettning förekommer också ibland. UPPGIFT TVÅ 1 En av de enklaste syntetiska polymererna är polyeten. Den tillverkas av monomeren eten. Etenets En del av strukturformeln strukturformel: för polyeten: H H H H H H H H C C H H C C C C C C H H H H H H H C H Reformering Hur skiljer sig de båda molekylerna från varandra? 2 Monomererna reagerar genom att molekylerna binds till varandra Reformering är en ända mot ända. På detta sätt bildas kedjor. Det går till på ungefär process där samma sätt som då flera tågvagnar kopplas samman för att molekylernas struktur tillsammans bilda ett tåg. Rita själv en figur som visar hur påverkas. Härigenom framställs föreningar som är mer användbara och därför värdefullare. Genom att förändra denna kedjebildning går till. Allteftersom kraven på plastmaterialens egenskaper ökar har forskare utvecklat nya föreningar så att tillverkningen av polymerer har blivit mer och mer sofistikerad under de senaste åren. Exempelvis har en ny familj av katalysatorer, som heter metallocener, bidragit till en ökad kontroll över hur monomerer förenas. Detta gör plasterna starkare och mer transparenta. temperatur, tryck och katalysator – kan reformeringstekniken nu styras så att Polymerkedjor har helt andra egenskaper än monomerer. man erhåller den blandning av föreningar som för tillfället är mest användbara. Nafta krackas genom att blandas med ånga och upphettas till 800° C. Den kyls sedan snabbt ned till 400° C, vilket leder till att den förändras kemiskt. Blandningen av C 6 - till C 10 -föreningar ombildas till ett mindre antal C 2 -, C 3 - och C 4 -föreningar som innehåller dubbelbindningar, C=C. De enkla föreningarna brukar ofta presenteras som baskemikalier eller kemiska byggstenar. Många av dem visas i Uppgift 1 i detta avsnitt. Alla de här byggstenarna består av små molekyler som vanligen innehåller mellan två och sju kolatomer. Det är dessa molekyler Monomerer Reaktiva föreningar Få kolatomer i kedjemolekylen Ofta gas eller vätska Föreningar med lågt värde Relativt billigt att tillverka Liten praktisk användning Polymerer Icke reaktiva föreningar Många kolatomer i molekylen Alltid fast Föreningar med högt tekniskt värde Nästan alltid mer värdefullt att sälja Stor praktisk användning http://www.apme.org
3 Plaster och bearbetning av Plasttyp etenplast PE-LD etenplast PE-HD etenplast PE-LLD vinylkloridplast PVC eten eten eten vinylklorid anm: PE = polyeten, LD = låg densitet, HD = hög densitet, LLD = linjär låg densitet propenplast PP styrenplast PS De åtta viktigaste plastmaterialen är framställda av tre enkla monomerer, som i dag kommer från naturgas eller nafta. Monomerer byggs upp till polymerer under en process som kallas polymerisation. Polymererna tillförs olika tillsatser och resultatet blir plaster av olika slag. etentereftalatplast PET (även: mättad esterplast) butadienelastomer* Monomerer propen styren etylenglykol och tereftalsyra butadien * butadienelastomer är vanlig som tillsats i olika plaster. Den ökar deras slagseghet. mono = en monomer = en byggsten polymer + additiv = plast poly = många polymer = många byggstenar UPPGIFT ETT Stapeldiagrammet till höger visar de stora västeuropeiska tillverkarnas totala försäljning (räknat i 1 000 000 kg) av de mest använda plasterna under 1992- 1998. 1 Beskriv hur försäljningen har förändrats för var och en av dessa plaster. 2 Sammanfatta kort hur försäljningen av plaster har förändrats i allmänhet under dessa sex år. 3 Föreslå några skäl till de förändringar som Du pekat på i uppgift 1 ovan. ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 ’92 ’94 ’96 ’98 4698 4544 4920 4727 LDPE 899 1281 1429 1692 LLDPE 4829 5401 5251 5370 PVC 4432 4982 5782 PP 6834 3107 3718 3861 4195 HDPE 433 630 604 965 PET 1779 1749 2146 2194 PS
Page 1 and 2: 1 - en introduktion Plaster använd
Page 3: 2 Utgångsmaterial för plastframst
Page 7 and 8: Polymerisation Monomerer med omätt
Page 9 and 10: 4 egenskaper Plasterna tillhandahå
Page 11 and 12: Lätt, kostnadseffektivt och bekvä
Page 13 and 14: Möjlig att återanvända Idag är
Page 15 and 16: Tillförsel utvinning av råmateria
Page 17 and 18: Byggnader Det finns många exempel
Page 19 and 20: UPPGIFT ETT Det är viktigt att fö
Page 21 and 22: UPPGIFT FYRA 1/ 1 Titta på följan
Page 23 and 24: UPPGIFT 1 Låt klassen undersöka
Page 25 and 26: Vad kan du göra för att hjälpa t
Page 27 and 28: framtida generationers behov och at
Page 29 and 30: Plastinvallningen ger också bönde
Page 31 and 32: 1.4 Ordningen efter stigande kokpun
Page 33 and 34: 5.1 Du kan använda ordet “mångs

Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?