Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
UPPGIFT ETT<br />
Det är viktigt att försöka sortera upp plaster från varandra tidigt under<br />
återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>gsprocess<strong>en</strong>.<br />
1 Varför är det troligt att avfall sorterat efter plastslag är mer värdefullt än<br />
osorterat avfall?<br />
2 Varför sorteras mörk plast ut från ljus plast – äv<strong>en</strong> då de är tillverkade av<br />
samma material?<br />
3 Se Dig omkr<strong>in</strong>g hemma på plastförpackn<strong>in</strong>garna i köket och badrummet.<br />
Leta reda på kodbeteckn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> som är präglad i bott<strong>en</strong> eller på <strong>in</strong>sidan av<br />
plastburkarna. Gör <strong>en</strong> tabell som visar vilk<strong>en</strong> plast som används för vilka<br />
ändamål.<br />
4 Skriv noga upp när två olika plaster används i samma produkt, t ex i ett<br />
lock och <strong>en</strong> burk. Varför används olika typer av plast?<br />
För att ytterligare underlätta<br />
återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g<strong>en</strong> då produkt<strong>en</strong> är<br />
slutanvänd tar tillverkar<strong>en</strong> redan vid<br />
formgivn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> hänsyn till dessa<br />
aspekter. Det kan exempelvis <strong>in</strong>nebära<br />
att man klistrar fast etiketter med<br />
vatt<strong>en</strong>lösligt lim så att de lätt kan tas<br />
bort vid återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g<strong>en</strong>.<br />
Återvunn<strong>en</strong> plast får ofta helt<br />
andra användn<strong>in</strong>gsområd<strong>en</strong>. Exempelvis<br />
omvandlas använda läskedrycksflaskor i<br />
plast oftast till fibrer.<br />
Förutom sorter<strong>in</strong>g för hand används<br />
fyra andra metoder för<br />
uppsorter<strong>in</strong>gsanalys:<br />
analys av beståndsdelarna i<br />
plast<strong>en</strong>. PVC är lätt att spåra på<br />
grund av kloratomerna i molekyl<strong>en</strong>. Det<br />
f<strong>in</strong>ns automatiska system som exempelvis<br />
kan id<strong>en</strong>tifiera och sortera olika typer av<br />
plastflaskor.<br />
separation med hjälp av<br />
d<strong>en</strong>sitet<strong>en</strong>. <strong>Plaster</strong>na skärs ned i<br />
fl<strong>in</strong>gor och blandas med <strong>en</strong> vätska,<br />
varefter vissa fl<strong>in</strong>gor flyter och andra<br />
sjunker, eller så används c<strong>en</strong>trifuger<strong>in</strong>g.<br />
elektrostatisk separation.<br />
D<strong>en</strong>na metod kan användas för<br />
plaster som kan laddas elektriskt – t ex<br />
PET och PVC.<br />
selektiv upplösn<strong>in</strong>g. Organiska<br />
lösn<strong>in</strong>gsmedel används för att<br />
lösa upp <strong>en</strong> eller flera polymerer så att de<br />
kan filtreras, isoleras och formas på nytt.<br />
UPPGIFT TVÅ<br />
1 Prop<strong>en</strong>plast har <strong>en</strong> d<strong>en</strong>sitet<br />
på 0,91 g/cm 3 . Styr<strong>en</strong>plast har<br />
<strong>en</strong> d<strong>en</strong>sitet på 1,05 g/cm 3 .<br />
Vilk<strong>en</strong> d<strong>en</strong>sitet ska <strong>en</strong> vätska<br />
ha för att man ska vara säker<br />
på att prop<strong>en</strong>plast flyter och<br />
styr<strong>en</strong>plast sjunker?<br />
2 PET har <strong>en</strong> d<strong>en</strong>sitet på<br />
1,2 g/cm 3 till 1,35 g/cm 3<br />
Vilk<strong>en</strong> d<strong>en</strong>sitet ska <strong>en</strong> vätska<br />
ha för att man ska kunna<br />
separera PET från styr<strong>en</strong>.<br />
3 Att det ska vara lätt att<br />
separera plastmaterial tänker<br />
man allt oftare på redan i<br />
konstruktionsstadiet. Vilka<br />
regler för konstruktion skulle<br />
Du rekomm<strong>en</strong>dera? Tänk på<br />
d<strong>en</strong>sitet, färg, tryckfärger och<br />
etiketter.<br />
PET<br />
et<strong>en</strong>tereftelatplast<br />
PE-HD<br />
et<strong>en</strong>plast med hög d<strong>en</strong>sitet<br />
4 Återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g av material är<br />
mycket viktigt, m<strong>en</strong> bara om<br />
tillgång<strong>en</strong> på återvunnet<br />
material svarar mot<br />
efterfrågan. Om efterfrågan är<br />
mycket m<strong>in</strong>dre än tillgång<strong>en</strong>,<br />
vad händer då med<br />
➔ priset som betalas för det<br />
återvunna materialet<br />
➔ mängd<strong>en</strong> återvunnet<br />
material i lager<br />
➔ kostnaderna för process<strong>en</strong><br />
➔ lönsamhet<strong>en</strong> i process<strong>en</strong>?<br />
PVC<br />
v<strong>in</strong>ylkloridplast<br />
PE-LD<br />
et<strong>en</strong>plast med låg d<strong>en</strong>sitet<br />
5 Om det är <strong>en</strong> stor skillnad<br />
mellan tillgång och efterfrågan,<br />
måste man m<strong>in</strong>ska mängd<strong>en</strong><br />
avfall som samlas <strong>in</strong>. Vilk<strong>en</strong><br />
effekt kan detta ge på d<strong>en</strong><br />
allmänna op<strong>in</strong>ion<strong>en</strong> och<br />
attityd<strong>en</strong> till kretsloppsidén?<br />
*står för övriga<br />
PP<br />
prop<strong>en</strong>plast<br />
PS<br />
styr<strong>en</strong>plast<br />
O*