Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1.4<br />
Ordn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> efter stigande kokpunkt (från lägsta till högsta) kommer<br />
trolig<strong>en</strong> att vara ABFCDEG.<br />
Molekyl<strong>en</strong>s molmassa är <strong>en</strong> faktor som påverkar kokpunkt<strong>en</strong>.<br />
Molekyl<strong>en</strong>s form är <strong>en</strong> annan viktig faktor.<br />
2.1<br />
Et<strong>en</strong> består av små molekyler som <strong>in</strong>nehåller <strong>en</strong> dubbelb<strong>in</strong>dn<strong>in</strong>g<br />
mellan två kolatomer. D<strong>en</strong> är <strong>en</strong> platt molekyl, som är mycket<br />
reaktiv på grund av dubbelb<strong>in</strong>dn<strong>in</strong>g<strong>en</strong>. Polyet<strong>en</strong> består av <strong>en</strong> lång<br />
molekyl med bara <strong>en</strong>kelb<strong>in</strong>dn<strong>in</strong>gar. D<strong>en</strong> är <strong>in</strong>te platt och är mycket<br />
litet reaktiv på grund av att d<strong>en</strong> <strong>in</strong>te har några dubbelb<strong>in</strong>dn<strong>in</strong>gar.<br />
2.2<br />
CH2 = CH2 CH2 = CH2 CH2 = CH2 ➔<br />
CH2 - CH2 - CH2 - CH2 - CH2 -CH2 -<br />
Avsnitt 3<br />
1.3<br />
Plastförpackn<strong>in</strong>gar fungerar som <strong>en</strong> barriär mot mikroorganismer<br />
och håller därig<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> medic<strong>in</strong>ska utrustn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> steril. <strong>Plaster</strong> är<br />
lämpade för produkter som man önskar ha elastiska; t ex tuber och<br />
slangar.<br />
Engångsartiklar såsom handskar och <strong>in</strong>jektionssprutor kan tillverkas<br />
billigt i plast. Detaljer av plast kan dessutom tillverkas i former som<br />
annars skulle bestått av flera kompon<strong>en</strong>ter och därför varit svårare<br />
att göra r<strong>en</strong>a.<br />
1.4<br />
Små plastföremål som kastas skulle kunna ätas upp av djur. Avsnitt<br />
sju, som handlar om nedskräpn<strong>in</strong>g, ger ytterligare <strong>in</strong>formation om<br />
vad som orsakar nedskräpn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> och vad d<strong>en</strong> får för konsekv<strong>en</strong>ser<br />
samt hur vi kan handla för att m<strong>in</strong>ska miljöpåverkan.<br />
1.5<br />
När man kör <strong>en</strong> bil, värms de delar som består av plast upp, m<strong>en</strong><br />
tack vare plast<strong>en</strong>s speciella eg<strong>en</strong>skaper behåller de s<strong>in</strong> form och<br />
funktion. I matförpackn<strong>in</strong>gar kan vissa plaster tas direkt från<br />
frys<strong>en</strong> till ugn<strong>en</strong> eller mikron.<br />
3.1<br />
PET tål både höga och låga temperaturer och kan<br />
därför användas a) i <strong>en</strong> ugn och b) i <strong>en</strong> frys utan<br />
att plast<strong>en</strong> skadas.<br />
3.2<br />
Luft och smuts kan <strong>in</strong>te tränga ig<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>.<br />
3.3<br />
Et<strong>en</strong>plast med låg d<strong>en</strong>sitet (LDPE) är mer flexibel än et<strong>en</strong>plast med<br />
hög d<strong>en</strong>sitet (HDPE) och därför mer lämplig till produkter som<br />
kommer att böjas, kramas eller vridas.<br />
3.4<br />
LDPE används till<br />
• plastfolie för mat<br />
• beklädnad av<br />
• lådor och<br />
• elkablar<br />
HDPE används till<br />
• leksaker<br />
• b<strong>en</strong>s<strong>in</strong>tankar i bilar<br />
• rör<br />
HDPE används till produkter som behöver vara<br />
rätt styva. LDPE används till produkter som behöver vara flexibla.<br />
3.5<br />
Vid undersökn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> föreslås att man använder plastfolie och andra<br />
omslag såsom plastpåsar, papperspåsar, cellofan m m för att se hur<br />
effektivt kakorna hålls torra.<br />
Kakorna måste vägas i förväg och sedan återig<strong>en</strong> med regelbundna<br />
mellanrum för att man ska se hur mycket de ökat i vikt.<br />
Oförpackade kakor kan användas som kontrollmaterial.<br />
Avsnitt 4<br />
1.1<br />
Plast används i bl a hölj<strong>en</strong> till elektriska produkter i hemm<strong>en</strong> som<br />
hushållsapparater och hemelektronikprodukter. Exempel är<br />
strykjärn, brödrostar, hårtorkar, radioapparater, hifi-anläggn<strong>in</strong>gar.<br />
De används också i armaturer, stickproppar, lampsocklar,<br />
strömbrytare, förlängn<strong>in</strong>gssladdar och elkontakter.<br />
1.2<br />
Människorna kan direkt se om mat<strong>en</strong> är bra utan att röra d<strong>en</strong>.<br />
1.6<br />
Varor kan anlända i samma utförande som de lämnade fabrik<strong>en</strong>; de<br />
är skyddade mot sol och regn liksom mot oavsiktliga skador.<br />
2.1<br />
I många icke <strong>in</strong>dustrialiserade länder är distributionssystem<strong>en</strong><br />
dåliga, vilket medför att det tar mycket lång tid från det att mat<strong>en</strong><br />
lämnar bond<strong>en</strong> till det att d<strong>en</strong> når konsum<strong>en</strong>t<strong>en</strong>. Därför förstörs <strong>en</strong><br />
hel del mat på väg<strong>en</strong>. Brist på möjligheter att kyla mat<strong>en</strong> <strong>in</strong>nebär<br />
också att d<strong>en</strong> förstörs snabbare än <strong>in</strong>om EU. Hela 70 % av mat<strong>en</strong><br />
kan bli förstörd jämfört med 1-2 % i Västeuropa där förpackn<strong>in</strong>gar<br />
används.<br />
2.2<br />
Förpackn<strong>in</strong>gar skyddar mat mot mikroorganismer samt spröda och<br />
ömtåliga varor mot stötar och skador. Glasbehållare i badrum kan<br />
gå sönder och skada d<strong>en</strong> som kliver på skärvorna.<br />
2.5<br />
Hårdkokta ägg kan slås <strong>in</strong> i bubbelfilm och tappas från allt högre<br />
höjder. Använd bubbelfilm av olika tjocklek.<br />
3.1<br />
Plastflaskornas lägre vikt (jämfört med glasflaskorna) medför att<br />
det går åt m<strong>in</strong>dre bränsle.<br />
3.2<br />
Man måste känna till kostnad<strong>en</strong> för tillverkn<strong>in</strong>g, transport och<br />
skrotn<strong>in</strong>g av plast- och glasflaskor.<br />
3.3 Plastkassar<br />
• är segare och mer töjbara än papperskassar – m<strong>en</strong> handtag<strong>en</strong><br />
kan gå sönder vid tung belastn<strong>in</strong>g.<br />
• går <strong>in</strong>te sönder då de är våta, vilket papperskassar kan göra.<br />
• kan lättare anpassa sig till d<strong>en</strong> köpta varans form än<br />
papperskassar – m<strong>en</strong> vissa papperskassar är mer stabila än<br />
plastkassarna.<br />
• kan med fördel användas till våtsopor.<br />
• väger m<strong>in</strong>dre och tar upp m<strong>in</strong>dre utrymme vid lagr<strong>in</strong>g.<br />
3.4<br />
Du måste jämföra “lika för lika”. Jämför bara påsar som kan ta<br />
samma mängd godis.<br />
3.5<br />
Förpackn<strong>in</strong>garnas vikt skulle öka mycket kraftigt.