Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
UPPGIFT FYRA<br />
1/ 1 Titta på följande <strong>in</strong>formation och gör <strong>en</strong> affisch där Du sammanfattar d<strong>en</strong>na.<br />
2 600 kg hushållsavfall har samma <strong>en</strong>ergivärde som 1 000 kg kol. En ökad<br />
förbränn<strong>in</strong>g av mängd<strong>en</strong> avfall på 10% skulle spara över 2 miljarder kg kol.<br />
2<br />
Sverige återv<strong>in</strong>ner redan <strong>en</strong>ergi ur 33% av plasterna i sitt hushållsavfall,<br />
vilket tillgodoser <strong>en</strong> stor del av behovet av fjärrvärme i landet. I Danmark<br />
återv<strong>in</strong>ns 56% av plasterna i hushållsavfallet till <strong>en</strong>ergi. Motsvarande<br />
uppgift för Schweiz är 55%.<br />
Om det europeiska avfallet brändes och värme<strong>en</strong>erg<strong>in</strong> återvanns skulle detta<br />
tillgodose 5% av vårt behov av <strong>in</strong>hemsk elektricitet och halvera import<strong>en</strong> av<br />
kol i Europa.<br />
D<strong>en</strong>na tabell visar i vilk<strong>en</strong> utsträckn<strong>in</strong>g plast återv<strong>in</strong>ns runt om i Europa.<br />
Mängd (i ’000 ton) 1994 1995 1996 1997<br />
Plastavfall, totalt 17 505 16 871 17 454<br />
Mekanisk återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g 1 057 1 222 1 440<br />
Kemisk återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g 51 99 251 334<br />
Energiutv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g 2 348 2 698 2 496 2 575<br />
Total återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g av plastavfall 4 019 4 067 4 349<br />
Total återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g av plastavfall i proc<strong>en</strong>t 20% 25% 24%<br />
Beräkna de saknade värd<strong>en</strong>a i tabell<strong>en</strong> och fyll i dessa.<br />
Svaret är förmodlig<strong>en</strong> att Du skulle<br />
använda alla tre sätt<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att<br />
noggrant avväga i vilk<strong>en</strong> utsträckn<strong>in</strong>g<br />
dessa tillvägagångssätt skulle utnyttjas.<br />
Vilket alternativ som används beror på<br />
omständigheterna, vilket område avfallet<br />
kommer ifrån, hur det samlas <strong>in</strong> och<br />
vilk<strong>en</strong> sorter<strong>in</strong>gs- och separationsteknik<br />
som är möjlig att använda. F<strong>in</strong>ns det <strong>en</strong><br />
efterfrågan på d<strong>en</strong> återvunna plast<strong>en</strong><br />
eller på avfallet som alternativt bränsle?<br />
För att ta reda på hur de olika<br />
alternativ<strong>en</strong> påverkar miljön kan man<br />
göra <strong>en</strong> studie. En sådan studie kan<br />
g<strong>en</strong>omföras obero<strong>en</strong>de i vilk<strong>en</strong> fas av s<strong>in</strong><br />
livscykel <strong>en</strong> produkt bef<strong>in</strong>ner sig i och<br />
kan ge vägledn<strong>in</strong>g redan vid<br />
formgivn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> för att man ska kunna<br />
välja det bäst lämpade materialet.<br />
Nedbrytbarhet<br />
Man kan tillverka nedbrytn<strong>in</strong>gsbara<br />
plaster, som bryts ned av ant<strong>in</strong>g<strong>en</strong> ljus<br />
eller bakterier. Dessa plaster används ännu<br />
<strong>in</strong>te allmänt och de löser <strong>in</strong>te frågan om<br />
vad vi ska göra med avfallet, eftersom det<br />
tar många år <strong>in</strong>nan de bryts ner helt och<br />
man dessutom förlorar <strong>en</strong> värdefull resurs<br />
som skulle kunna återv<strong>in</strong>nas.<br />
Dessa plaster används vid vissa<br />
tillämpn<strong>in</strong>gar <strong>in</strong>om medic<strong>in</strong><strong>en</strong> (t ex som<br />
nedbrytn<strong>in</strong>gsbara stygn och andra<br />
bioprodukter) och lantbruket (t ex<br />
fiberduk för att förbättra tillväxt<strong>en</strong> av<br />
grödorna).<br />
Deponier (=soptippar)<br />
I delar av Europa där avfallet <strong>in</strong>te kan<br />
brännas för att avge <strong>en</strong>ergi läggs<br />
det fortfarande upp för slutförvar<strong>in</strong>g i<br />
deponier. Detta är ett slöseri med resurser.<br />
Plast<strong>in</strong>dustr<strong>in</strong> arbetar för att utveckla<br />
återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>gsmetoderna så att så lite avfall<br />
som möjligt ska gå till deponier. Förr var<br />
ofta deponier förlagda till nedlagda<br />
st<strong>en</strong>brott eller lerschakt. Att fylla dessa<br />
stora hål i mark<strong>en</strong> med fast avfall har<br />
varit ett sätt att ta bort sår i landskapet<br />
och återställa mark<strong>en</strong>.<br />
Deponierna <strong>in</strong>nehåller organiskt<br />
material – vanlig<strong>en</strong> över 50% av d<strong>en</strong><br />
totala mängd<strong>en</strong> avfall. Därför uppför de<br />
sig som gigantiska komposthögar där<br />
material som papper, mat och naturfibrer<br />
långsamt bryts ned av bakterier.<br />
Moderna deponier kan <strong>in</strong>nehålla flera<br />
miljarder kg material, som utökas med<br />
miljontals kg varje dag.<br />
http://www.apme.org<br />
I deponianläggn<strong>in</strong>garna alstras två<br />
sidoprodukter – lakvatt<strong>en</strong> och gas.<br />
Vattnet, som i hög grad liknar<br />
kloakvatt<strong>en</strong>, måste hållas kvar i<br />
anläggn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> och får <strong>in</strong>te sippra ned i<br />
grundvattnet. För att förh<strong>in</strong>dra detta har<br />
anläggn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> vanlig<strong>en</strong> ett underlag av<br />
lera eller plast. Gas<strong>en</strong>, som består av <strong>en</strong><br />
blandn<strong>in</strong>g av koldioxid och metan, kan<br />
vara explosiv om d<strong>en</strong> <strong>in</strong>te övervakas<br />
noggrant. Båda gaserna bidrar till d<strong>en</strong><br />
globala uppvärmn<strong>in</strong>g<strong>en</strong>. Det f<strong>in</strong>ns många<br />
anläggn<strong>in</strong>gar där man nu samlar <strong>in</strong> och<br />
använder d<strong>en</strong>na gas för att alstra<br />
elektricitet eller värme.<br />
Deponi anses idag <strong>in</strong>te vara <strong>en</strong><br />
effektiv eller långsiktig metod att ta vara<br />
på avfall. Avgifterna för deponi ökar<br />
eftersom man strävar efter att påverka<br />
tillverkn<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>dustr<strong>in</strong> så att de tar hänsyn<br />
till hur produkt<strong>en</strong> ska återv<strong>in</strong>nas redan<br />
vid formgivn<strong>in</strong>g och tillverkn<strong>in</strong>g.<br />
G<strong>en</strong>om lagstiftn<strong>in</strong>g övervakas nu<br />
konstruktion och drift av deponier<br />
ytterligt noggrant.<br />
Detta avsnitt har behandlat några av de<br />
tre viktigaste möjligheterna att hantera<br />
plaster g<strong>en</strong>om<br />
➔återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g<br />
➔förbränn<strong>in</strong>g för <strong>en</strong>ergiutv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g<br />
➔slutförvar<strong>in</strong>g.<br />
De används alla i varierande utsträckn<strong>in</strong>g<br />
i Europa idag. Vilk<strong>en</strong> möjlighet som är<br />
mest tilltalande varierar från <strong>en</strong> tid till <strong>en</strong><br />
annan. En ändr<strong>in</strong>g av oljepriserna på<br />
världsmarknad<strong>en</strong> kan påverka värdet på<br />
återvunna plastmaterial och därmed<br />
önskan att återv<strong>in</strong>na.<br />
UPPGIFT FEM<br />
1 Gör <strong>en</strong> tabell över<br />
fördelarna och nackdelarna<br />
med<br />
➔ återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g av avfall<br />
➔ <strong>en</strong>ergiåterv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g ur<br />
avfall g<strong>en</strong>om förbränn<strong>in</strong>g.<br />
Tänk på transportkostnader,<br />
utsläpp, effekter på andra<br />
resurser och användn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> av<br />
mark.