Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
Plastics in the classroom - Sweden - Plaster -en introduktion
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Avsnitt 7<br />
1&2<br />
Uppgift<strong>en</strong> kräver lite planer<strong>in</strong>g i förväg. Lärar<strong>en</strong> kan dela <strong>in</strong> klass<strong>en</strong><br />
i 5 olika arbetsgrupper där varje grupp tar hand om två områd<strong>en</strong> i<br />
närhet<strong>en</strong> (själva skolan, vägarna runt omkr<strong>in</strong>g skolan, <strong>en</strong> park eller<br />
ett fritidsområde).<br />
För varje utvald plats måste eleverna<br />
A registrera de typer av skräp som f<strong>in</strong>ns i området (<strong>en</strong> <strong>en</strong>kel<br />
tabell eller <strong>en</strong> checklista kan användas för uppgift<strong>en</strong>). De mest<br />
förekommande skräpföremål<strong>en</strong> är:<br />
• Dryckesburkar<br />
• Cigarettfimpar<br />
• Pappersbitar<br />
• Tuggummi<br />
• Plastförpackn<strong>in</strong>gar<br />
• Glasföremål och glasbitar<br />
B göra <strong>en</strong> bedömn<strong>in</strong>g liknande kriterierna för “Håll Sverige R<strong>en</strong>t”<br />
- det exempel som anges i text<strong>en</strong>. För att försäkra sig om att<br />
bedömn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> blir <strong>en</strong>hetlig, vore det bra om eleverna och lärar<strong>en</strong><br />
besökte ett område (t.ex. lekplats<strong>en</strong> eller framför skolan) och<br />
gjorde <strong>en</strong> kollektiv bedömn<strong>in</strong>g <strong>en</strong>ligt beskrivn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> av området<br />
(med hänsyn till <strong>in</strong>dex), så att samma kriterier tillämpas för alla<br />
områd<strong>en</strong> som eleverna besöker.<br />
C Mängd<strong>en</strong> skräp kan beräknas g<strong>en</strong>om att mäta upp ett<br />
specifikt område (ung. 10 X 1 meter) och räkna antalet olika<br />
föremål <strong>in</strong>om detta område, och sedan göra stapeldiagram, eller<br />
liknande för att jämföra de olika platserna.<br />
Tillbaka i klassrummet kan man jämföra alla data för de olika<br />
platserna och eleverna kan ta itu med frågorna i uppgift 1. Svar<strong>en</strong><br />
till dessa beror givetvis på området m<strong>en</strong> de mest förekommande<br />
föremål<strong>en</strong> verkar vara cigarettfimpar, tändstickor, små pappersbitar,<br />
godispapper och plastpåsar.<br />
Varje område bör värderas <strong>en</strong>ligt kriterierna för “Håll Sverige<br />
R<strong>en</strong>t”.<br />
Föremål som kan utgöra fara för människor eller djur <strong>in</strong>kluderar<br />
trasigt glas, glasflaskor (på grund av att små djur kan ta sig <strong>in</strong> i dem<br />
och fastna), sprutor som kastats eller andra medic<strong>in</strong>ska hjälpmedel<br />
(risk för Hepatit, HIV m m). Ibland dumpas stora saker som<br />
hushållsutrustn<strong>in</strong>g (t ex kylskåp och frysar), vilket eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> <strong>in</strong>te är<br />
skräp m<strong>en</strong> som kan vara särskilt farligt för små barn som kan fastna<br />
i dem. Föremål som är svåra och dyra att ta bort <strong>in</strong>kluderar<br />
tuggummi (tidsödande - varje bit måste skrapas bort eller blåsas<br />
bort med högtrycksutrustn<strong>in</strong>g). Om i stället glas, papper eller<br />
plastföremål samlas upp kan de hamna i avfallshanter<strong>in</strong>gssystemet<br />
och mycket kan då återv<strong>in</strong>nas på olika sätt.<br />
Bedömn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> av varje område (A, B, C, etc) omvandlas till<br />
siffror (5, 4, 3, etc). Med hjälp av dessa utarbetas sedan<br />
r<strong>en</strong>lighets<strong>in</strong>dexet för området. Om tio platser undersöks och varje<br />
plats får omdömet A (eller 5), blir värdet för det uppmätta<br />
området 50/50 eller 100%. M<strong>en</strong> om varje plats får omdömet 1, blir<br />
r<strong>en</strong>lighets<strong>in</strong>dexet 10/50 eller <strong>en</strong>dast 20%.<br />
3<br />
D<strong>en</strong>na uppgift kan göras i grupper. Varje grupp tilldelas ett område<br />
och funderar över alla olika typer av skräp som man tror kan<br />
hittas, hur det hamnade där (vem som har tagit dit det och lämnat<br />
det, och varför), huruvida det är nedbrytbart, återv<strong>in</strong>n<strong>in</strong>gsbart<br />
eller <strong>in</strong>te, etc.<br />
Detta kan leda till <strong>en</strong> diskussion om hur nedskräpn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> har<br />
förändrats under de s<strong>en</strong>aste 50 år<strong>en</strong>. Till exempel konsekv<strong>en</strong>serna<br />
av <strong>en</strong> ökn<strong>in</strong>g i antal människor med bil och utökad mängd fritid.<br />
Detta kan äv<strong>en</strong> omfatta <strong>en</strong> diskussion om begränsn<strong>in</strong>g av<br />
nedskräpn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> med hjälp av antalet papperskorgar och hur ofta<br />
de töms, städpatruller och lokala lagar.<br />
Åtgärder för att m<strong>in</strong>ska nedskräpn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> beror till viss del på<br />
natur<strong>en</strong> och typ<strong>en</strong> av skräp, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> <strong>en</strong>kla saker som t ex antal<br />
papperskorgar, och hur ofta de töms för att förh<strong>in</strong>dra att de<br />
svämmar över, kan också diskuteras i klass<strong>en</strong>. Ansvaret som<br />
<strong>en</strong>skilda människor, affärer och restauranger har för sitt avfall,<br />
eller ansvaret som djurägare har för att göra sig av med exempelvis<br />
hundlort på ett hygi<strong>en</strong>sikt sätt, kan också tas upp. Effekt<strong>en</strong> av<br />
nedskräpn<strong>in</strong>g (se ovan) kan leda vidare till ytterligare samtal om<br />
exempelvis fiskel<strong>in</strong>or i plast eller nät som ligger vid strand<strong>en</strong> - och<br />
som leder till att djur fastnar, tilltrasslade i <strong>en</strong> propeller, etc<br />
(fisk<strong>en</strong>ät som skurits loss från trålare gör att ett stort antal<br />
däggdjur fastnar, m m). En simpel plastpåse kan verka ofarlig m<strong>en</strong><br />
för <strong>en</strong> havssköldpadda kan d<strong>en</strong> se ut som <strong>en</strong> manet, och äts d<strong>en</strong><br />
upp kan d<strong>en</strong> fastna i tarmarna på sköldpaddan. Det slutar med att<br />
människor förstör och gör åverkan på det som de kom för att se.<br />
4<br />
Nedan f<strong>in</strong>ns kontakt<strong>in</strong>formation till “Håll Sverige R<strong>en</strong>t” som är d<strong>en</strong><br />
organisation som driver sv<strong>en</strong>ska kampanjer och sammanställer<br />
litteratur som uppmärksammar dessa frågor.<br />
Håll Sverige R<strong>en</strong>t<br />
Box 4155<br />
102 64 Stockholm<br />
www.hsr.se<br />
Tel: 08-714 87 70<br />
Fax: 08-642 91 10