Musik och indexering i folkbiblioteken - BADA - Högskolan i Borås
Musik och indexering i folkbiblioteken - BADA - Högskolan i Borås
Musik och indexering i folkbiblioteken - BADA - Högskolan i Borås
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2.2 <strong>Musik</strong><br />
<strong>Musik</strong>vetenskapen i sig innefattar flera delområden som exempelvis; akustik,<br />
instrumentforskning, musikpsykologi, musikantropologi, musiksociologi,<br />
musiketnologi, <strong>och</strong> musikhistoria. <strong>Musik</strong>professor Ingmar Bengtsson har ställt frågan<br />
”vad är musik” <strong>och</strong> konstaterar att människor under tusentals år givit olika svar på den.<br />
Han återger synpunkter som att musik är det samma som organiserat ljud, eller att<br />
tonsättaren har rätt att bedöma vad som är musik <strong>och</strong> inte åhöraren. En annan åsikt är att<br />
om man sätter upp kriterier för vad som är musik så finns det alltid någon musikidé i<br />
någon del av världen som inte passar in i dessa (1973, s.2). Det finns många aspekter<br />
<strong>och</strong> åsikter som spelar in i definitionsfrågan. Men eftersom jag inte har för avsikt att<br />
röra mig i dessa musikaliska gränsland, utan kommer att behandla vad vi generellt<br />
benämner <strong>och</strong> accepterar som musik, känns inte definitionsproblemet nödvändigt att<br />
reda ut här. Min uppsats fokuserar på musikinspelningar som finns på biblioteken <strong>och</strong><br />
jag låter katalogisatörens omdöme för vad som klassats som musik gälla.<br />
2.3 <strong>Musik</strong> <strong>och</strong> <strong>indexering</strong><br />
”<strong>Musik</strong> är något annat än ord, <strong>och</strong> det är inte lätt att ”verbalisera om musik.” ”<br />
(Bengtsson 1973, s.3)<br />
”Music is of all the media the most abstract …” (Croghan 1972, s.87)<br />
Dessa citat sammanfattar mycket av den problematik som musik<strong>indexering</strong>en är<br />
förknippad med. Det faktum att musik är en abstrakt kulturform gör att den skiljer sig<br />
från dokumentära <strong>och</strong> informationsbärande dokument <strong>och</strong> bör behandlas utefter dess<br />
egna förutsättningar. Indexering handlar om att sätta ord på dokumentets ämnesinnehåll.<br />
Men kan man säga att musik handlar om något? Behandlar musik ämnen som låter sig<br />
indexeras? Myers menar att inom den klassiska musiken anses musikaliska teman<br />
jämbördigt med ämnen <strong>och</strong> är därför användbara som ämnesord (1995, s. 270).<br />
Svenonius anser däremot att detta resonemang är att töja på gränserna för vad<br />
ämnes<strong>indexering</strong> innebär (1994, s. 604). Lancaster beskriver ett angripningssätt som jag<br />
ansluter mig till:<br />
In practical application, of course, what we are discussing is really a relationship<br />
between a work and index terms assigned to represent that work. When we assign an<br />
index term to a book or a journal article we imply, in almost all cases, that the work<br />
conveys some information on the topic represented by that term. In the case of an<br />
imaginative work, on the other hand, an index term may be assigned to it by other<br />
reasons … (1998, s.194)<br />
Han menar att man ska se <strong>indexering</strong>en ur ett pragmatiskt perspektiv <strong>och</strong> inte fästa sig<br />
vid om termen verkligen relaterar till ett ämne i traditionell mening:<br />
From a pragmatic point of view none of this is really important. The central question<br />
is not whether a work is about nursing, illustrates nursing or uses nursing as setting,<br />
but whether the index term nursing should be applied to it. (1998, s.194)<br />
11