Nr 17 2005 - Byggnadsarbetaren

HENRIK HAMNADE HALVNAKEN PÅ BODVÄGGEN 

KARTLÄGGNING 

Allt FLER utländska 

byggare i Sverige 

BILLIG 

arbetskraft 

pressar löner 

Trendigt 

träslag kan 

ge ASTMA 

Här är 

lånen med 

lägst RÄNTA 

MATS JOBBAR 

MED GUBBJÄVELN 

SÅ SAMSAS TVÅ GENERATIONER I SAMMA BYGGLAG 

NUMMER 17 / 24 NOVEMBER 2005 / WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE

NR 17 2005 ÅRGÅNG 57 24 NOVEMBER 2005 

Kenneth Petterson 

chefredaktör, 

ansvarig utgivare 

08–728 49 70 

070–607 56 97 

kenneth.petterson@byggnadsarbetaren.se 

Anki Wetterstål 

debattredaktör 

08–728 49 71 

070–664 49 00 

anki.wetterstal@byggnadsarbetaren.se 

Katarina Connheim 

allmänreporter, 

nyhetsansvarig 

08–728 49 87 

070–627 60 84 

katarina.connheim@byggnadsarbetaren.se 

Nina Christensen 

allmänreporter 

webbansvarig 

08–728 40 79 

070–246 87 06 

ingemar.dahlkvist@byggnadsarbetaren.se 

Ingemar Dahlkvist 

arbetsrätt, löner 

08–728 49 72 

070–607 56 91 

ingemar.dahlkvist@byggnadsarbetaren.se 

Margite Fransson 

arbetsmiljö, hälsa 

08–728 49 74 

070–607 56 89 

margite.fransson@byggnadsarbetaren.se 

NYBYGGARNA 

NU BYGGER 

HELA VÄRLDEN 

I SVERIGE 

51 utländska byggföretag finns i Sverige, visar 

Byggnadsarbetarens kartläggning. SID 8-15 

15 

UTLÄNDSK KONKURRENS 

PRESSAR LÖNER SID 34-35 

LÄRLINGAR SOM TÖRS 

JOBBA MED FARSAN 

SID 24-26 

TRENDIGT TRÄSLAG HÄLSOFARA PÅ BYGGET SID 22-23 

PÅ JOBBET 

KOMMUNENS DYKARE 

VÄNTAR PÅ BYGGLÖN 

SID 16-18 

Elin jönsson 


08–728 49 98 

elin.jonsson@byggnadsarbetaren.se 

Cenneth Niklasson 


08–728 49 76 

070–607 56 92 

cenneth.niklasson@byggnadsarbetaren.se 

Johan Sjöholm 


08–728 49 73 

070–651 62 59 

johan.sjoholm@byggnadsarbetaren.se 

Anki Sydegård 

reportageansvarig 

08–728 49 77 

070–607 56 87 

anki.sydegard@byggnadsarbetaren.se 

TS-kontrollerad 

upplaga 2004: 132 900 

Telefon: 08–728 49 00 

Postadress: 106 32 Stockholm 

Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm 

Adressändring, medlem i Byggnads: 

Kontakta din lokala avdelning 

Prenumeration: Datarutin, telefon 

08–619 35 93 Pris, helår: 297 kr 

Annons: Swartling & Wranding Media, 

telefon 08–545 160 67 

Repro: Grafit 

Tryck: Sörmlands grafiska, Quebecor 

DEBATT SID 4-5 

Att välja vård är orättvist 

”Efter avskaffandet av Bygghälsan är det i dag 

stora skillnader mellan vårdgivarna”, skriver P. 

Jonsson och R. Ahl. 

GREJER & GREPP SID 36 

Mätare avslöjar 

vibrationer 

Så mäts farliga helkroppsvibrationer. 

BYGGFOLK SID 40-41 

Dokusåpa-hus 

ställs ut på museum 

DINA PENGAR 

SÅ LÅNAR DU 

BILLIGAST 

TILL BILEN 

SID 20-21 

Betalda klämdagar i nytt byggavtal 

BYGGNYTT/ Betalda klämdagar vid nationaldagen 6 juni och särskilda satsningar 

på bil- och maskinförare. Det är några av nyheterna i årets nya avtal. SID 27 

BYGGFOLK SID 38-39 

Då blir ”Spånga” 

hård och ful 

Bandyspelaren och snickaren 

Patrik Spångberg lever på viljan. 

Han blir lite hårdare och fulare i 

matcherna med IFK Motala. 

5 HAN & 5 HON 

SID 7 

Henrik skriver 

naket om 

sin kärlek 

MÖTEN & SÅNT SID 42 SISTA ORDET SID 46 BILDKRYSSET SID 47 

NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 3

DEBATT 

FRÅGAN 

Vill du jobba för 

en utländsk firma 

i Sverige? 

Bo Rolander, 

54, snickare, 

Skärholmen 

– Det beror på 

betalningen. 

Så länge de 

följer svenska 

kollektivavtal 

kan jag tänka 

mig det. Arbetsmiljö och säkerhet 

måste också vara bra. Det är 

okej att prata engelska, men då 

måste alla kunna det. Om jag 

vill åka till Tyskland och jobba 

så dumpar inte jag några löner. 

Jag vill ju ha lika mycket betalt 

som tyskarna. 

Daniel 

Eriksson, 20, 

snickarlärling, 

Sollentuna 

– Helst inte. 

Jag tycker att 

det skulle bli 

problem med 

språket. Men 

om jag skulle göra det vill jag 

i så fall inte vara lärling, utan 

fullbetald och tjäna lika bra 

som svenskar. De utländska 

arbetarna får ta sådana jobb 

som svenskar inte kan ta för att 

vi inte tjänar på det, eftersom vi 

har för hög lön. 

Robert Vainio, 

29, rörläggare, 

Åkersberga 

– Ja, men jag 

vill inte gå ner 

i lön. Om man 

kan få samma 

lön som på 

svenska firmor 

är det okej. Man måste också 

kunna kommunicera. Det är ju 

enklare om man pratar samma 

språk, men engelska skulle gå 

bra. Vi måste också ställa samma 

krav på säkerhet och arbetsmiljö 

som på svenska företag. 

Låt oss få Bygghälsan tillbaka 

● Dagens system med att 

byggföretagen själva får välja 

företagshälsovård bland olika 

vårdgivare är orättvist. Efter 

avskaffandet av Bygghälsan, 

som hade stor kompetens om oss 

och vår arbetsmiljö, är det i dag 

stora skillnader mellan dagens 

vårdgivare. 

Förr, när alla betalade en liten 

procent av lönen till Bygghälsan, 

som alla var anslutna till, var 

det mer rättvist. Kunskapen på 

Bygghälsan byggdes efter hand 

ut till att omfatta fler och fler 

områden och yrken i byggbranschen. 

Är alla företag som erbjuder 

företagshälsovård anpassade för 

byggbranschen? I dag är det så 

att små företag ibland nekas att 

handla hälsovård på grund av 

att de har för få anställda. Skillnaderna 

i pris kan också variera 

mycket för samma tjänst. 

Det kan innebära att företag 

med låg kunskapsnivå om 

vad företagshälsovård är och 

ska innehålla får sämre skydd 

mot ohälsa. Ofta glömmer man 

bort att förebygga kommande 

1991, när bilden togs, fanns Bygghälsan fortfarande kvar. 

problem i form av förslitningar, 

damm, kemikalier etc. 

Det var vår motpart, Sveriges 

Byggindustrier (BI), som sade 

upp avtalet om denna tjänst och 

förespråkade en privat lösning. 

Vi får i vårt jobb på avdelningen 

ofta frågan: ”Varför är inte 

Bygghälsan kvar?” 

Den kommer från företagare, 

som vill teckna hängavtal, 

Höj traktamentet till 600 kronor 

● Jag är medlem i Byggnads och 

jag och mina arbetskamrater 

är så ursinniga på er för att ni 

ingenting gör för att höja traktamentet. 

Det har legat på samma nivå i 

15 år och det är verkligen dåligt. 

Många tänker gå ur Byggnads på 

grund av att ni inte verkar bry er 

om det som är så viktigt. Traktamentet 

borde vara minst 600 

kronor/dag, skattefritt. 

Med dagens priser på bensin, 

rum och mat räcker inte 300 kronor 

långt. Be politiker åka ut och 

leva en vecka på 300 kronor/dag 

så får vi höra vad de tycker. 

Man ska väl inte behöva betala 

för att jobba, men det börjar bli 

så. En riktig uppstramning av er 

på facket behövs, annars står ni 

snart utan medlemmar. Vilka 

ska då betala era löner? 

KENNETH SANDSTRÖM 

Svar: Valfritt med traktamente 

● Till er som kräver att traktamentet 

ska höjas: hur stor del 

som är skattefri bestämmer inte 

Byggnads. 

Det är väl valfritt att ligga ute 

på traktamente, och arbetsgivaren 

får betala mer än 300 kronor 

om han vill. Så ni får kräva mer 

av honom om ni inte är nöjda. 

STEFAN G. 

men även från företag, som är 

medlemmar i BI, som upplevde 

Bygghälsan som mycket bra, 

kompetent samt prisvärd. Även 

många medlemmar saknar det 

förra systemet med en rikstäckande 

hälsa. 

Vi anser att situationen i dag inte 

leder till ”en hel kropp efter ett helt 

arbetsliv”. En ändring måste ske. 

P. JONSSON/R. AHL 

Vem betalar lönen? 

● Vi vill att det i avtalets § 7b 

lönespecifikationen, ska framgå 

vem som är arbetsgivare med organisationsnummer 

med mera. 

I byggnadsavtalet saknas 

arbetsgivaruppgifter som företagsnamn, 

organisationsnummer, 

adress och telefonnummer 

på lönespecifikationen när lön 

utbetalas under året. I dag får 

vi dessa uppgifter först på kontrolluppgifterna 

som avser årsinkomsten 

för kalenderår. 

Vad händer vid en eventuell 

konkurs, företagsuppköp eller 

nedläggning av företaget? Man 

vill ju vara säker på att man finns 

registrerad i företaget som anställd 

och att företaget gör inbetalning av 

A-skatt till skattemyndigheten. 

RAGNAR PERSSON 

PELLE LINDGREN 

SKRIV TILL OSS – VI BJUDER PÅ PORTOT! 

Adressen är Byggnadsarbetaren, Svarspost 110455302, 110 19 Stockholm. Du behöver inte sätta på något 

frimärke. Ring 08–728-49-00 Faxa 08-728-49-80 E-posta redaktionen@byggnadasarbetaren.nu 

Glöm inte uppge namn, adress 

och telefonnr (som hemlighålls 

mellan dig och redaktionen om 

du använder signatur). 

4 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005

LEDARE 

En avdelning i Skåne räcker 

● Är det meningen att de få 

som sitter på makten i Skånes 

avdelningar, arbetsutskotten, 

ska bevaka sina egna positioner 

i stället för att ta till vara medlemmarnas 

intresse, som är en 

efterlängtad Skåneavdelning. 

Detta kommer att innebära en 

bättre medlemsservice och ekonomiska 

förbättringar för alla 

medlemmar i Skåne. 

I Skåne finns fyra avdelningar, 

som blir en avdelning vid en 

sammanslagning. Där finns fyra 

ordförande, fyra kassörer, fyra 

mätningsföreståndare och fyra 

styrelser. 

Detta borde man omorganisera 

så att vi får en ordförande, 

en kassör, en mätningsföreståndare 

och en styrelse. De personer 

som inte blir till exempel kassör, 

går då in i organisationen och 

stärker medlemmarnas intressen, 

framför allt då på mätningssidan, 

som vi måste flytta fram 

positionerna för för att behålla 

och utveckla vårt lönesystem. 

Även på den administrativa sidan 

bör man omorganisera och 

där kommer man då att få ett 

visst överskott på tjänster. 

Det kommer att stärka oss 

organisationsmässigt och ekonomiskt. 

Medlemmarna måste agera 

och driva dessa frågor i ett repskap, 

då de som sitter på makten 

inte gör tillräckligt för att få ut 

den bästa medlemsservicen. 

Inför gemensam EU-skatt 

BODTOMTEN 

– Skönt med 

nytt avtal. Nu 

får vi påökt 

även när vi är 

lediga … 

SKÅNEPÅG 

● Skatterna inom EU måste 

harmoniseras. Som det är i dag 

beskattas det svenska folket högt 

och våra surt förvärvade kronor 

skickas till länder, som inte beskattar 

sitt eget folk som Sverige 

gör. 

De förväntar sig att andra länder 

ska skjuta till pengar för uppbyggnad 

av deras infrastruktur 

och välfärd. 

Vi, det svenska folket, vill 

gärna vara solidariska med de 

europeiska folken. Men först får 

de beskatta sitt eget folk. Inför 

därför samma nivå på inkomstoch 

bolagsskatterna inom EU. 

DANIEL HAVDELIN 

Lönesmitare borde kollas 

● Som arbetssökande vill man 

känna sig trygg när man söker 

arbete. 

Speciellt när man är tvungen 

att stå till arbetsmarknadens 

förfogande, då man annars riskerar 

att bli utan ersättning. 

Arbetsförmedlingen borde ha 

en skyldighet att se till att arbetsgivare, 

som söker arbetskraft, är 

seriösa och betalar såväl löner som 

sociala avgifter och skatter. 

Detta borde vara en självklarhet 

då vi vill värna om den enskilde 

individen, men även för 

att skydda vårt välfärdssystem. 

VI SOM BRYR OSS 

TYCK DIREKT PÅ NÄTET! 

På vår hemsida kan du publicera insändare direkt på nätet. 

Gå in på www.byggnadsarbetaren.nu. 

ANDERS FRIMAN 

Flextid och 

klämdagar 

Efter två månaders avtalsrörelse fick 70 000 byggnadsarbetare 

ett nytt avtal. Uppgörelsen blev klar 

på natten 9 november, efter sedvanlig nattmangling 

och en dryg vecka efter det att det gamla avtalet 

löpte ut. 

Ingen större dramatik alltså, i varje fall inte utåt, till skillnad 

från 2001 då 4 000 byggnadsarbetare strejkade i två dagar 

innan avtalet skrevs på. 

I reda pengar betyder det nya avtalet drygt tre kronor 

mer i timmen, vilket är i nivå med andra LO-grupper. 

Byggnads låglönegrupper, bil- och maskinförare samt 

dykare, får välförtjänt lite mer, drygt fyra kronor i timmen. 

Förändringar blev det också när det gäller arbetstiden. Nu 

kan arbetsgivaren och de anställda göra upp om hur arbetstiden 

ska läggas ut. Det innebär i 

” Byggarbetsgivarna 

vill förhandla 

direkt 

med laget.” 

praktiken en öppning för flextid 

också i byggbranschen. 

I gengäld fick Byggnads igenom 

kravet på betalda klämdagar 

kring nationaldagen den 6 juni. 

Men en av de riktigt svåra frågorna 

kvarstår olöst. Det gäller vem 

som ska ha makten över lönerna. 

Byggnads kräver att ombudsmännen ska vara förhandlingspart 

också vid lokala ackordsförhandlingar för anläggningsarbetare, 

till exempel på broar och tunnlar. Så sker i dag på 

bostads- och kontorshusbyggen. Byggarbetsgivarna 

vill förhandla direkt med laget utan medverkan av 

Byggnads ombudsmän. 

Den brännheta frågan hänvisades till en arbetsgrupp, 

som ska försöka lösa tvisten under avtalsperioden 

som löper till den 31 mars 2007. 

Läs mer om avtalen på sidorna 27-28. 

För några år sedan var det ovanligt med utländska 

byggföretag i Sverige. Före EU:s utvidgning 

blev det ofta ett fall för polisen eftersom det 

vanligtvis handlade om enskilda byggnadsarbetare 

som vistades illegalt i Sverige. I dag är läget 

som bekant annorlunda. Nu finns ett stort 

antal utländska byggföretag i Sverige, och i 

vad mån de har hängavtal med Byggnads så 

gäller det nya avtalet även dem. 

Vi har kartlagt de största. Läs mer på sidorna 

8-15. 

Nästa nummer utkommer den 15 december. 

På återseende! 

KENNETH PETTERSON 

CHEFREDAKTÄR 


5 HAN ● 5 HON 

TILL VEM? Elektrikern och författaren HENRIK KOLBJÈR, 27 ÅR från Sundbyberg. 

VARFÖR? Han HAR SKRIVIT BOKEN ”HON OCH HAN” tillsammans med sin 

sambo Annika Sundbaum-Melin. 

”DE SATTE UPP EN BILD 

DÄR VI VAR HALVNAKNA” 

1 

Hur kommer det sig att 

ni skrev den här boken? 

– Det var Annikas idé 

från början. Hon ville veta hur 

en man tänker. Hon föreslog att 

vi skulle skriva vartannat kapitel. 

Jag tyckte det var en intressant 

idé för jag har inte läst något 

sådant förut. Det fungerade lite 

som terapi för oss. 

2 

Hur har dina arbetskamrater 

reagerat 

sedan boken kom ut? 

– Boken har de inte reagerat så 

mycket på. Jag tror inte att de 

har läst den än. Men strax innan 

vi släppte boken gick Annika och 

jag en sexkurs ”Gudomlig njutning” 

för Expressens räkning. 

Det roade mina arbetskamrater. 

De satte upp en bild i boden där 

Annika och jag var halvnakna 

och kramades. Men de har inte 

sagt något elakt. De tycker att 

det är rätt kul och spännande. 

3 

Vad är den värsta gliring 

du fått? 

– Det var någon som 

frågade om han kunde kalla mig 

Malena. 

4 

Du skriver att du ångrar 

att du blev elektriker. 

Varför det? 

– Jobbet är okej och jag trivs med 

arbetskamraterna. Men jag känner 

ibland att jag inte hamnat i 

det yrke jag vill jobba i resten av 

mitt liv. 

5 

Hur skulle du vilja att 

ditt liv ser ut om tio 

år? 

– Jag har en sommarstuga. Och 

jag jobbar nog med något annat, 

som heltidsförfattare eller journalist. 

Helst frilans så att jag kan 

jobba på landet. 

Henrik Kolbjèr har skrivit den delvis självbiografiska ”Hon och han” 

tillsammans med sin sambo, journalisten Annika Sundbaum-Melin. 

FRÄCKISEN 

Det var en man som ringde till doktorn. 

– Hjälp, min femårige son har svalt en kondom. Vad ska jag göra? 

– Lugn, sa doktorn, jag kommer om en stund och hjälper till. 

Efter en liten stund, när doktorn ska åka, ringer mannen igen. 

– Ta det lugnt, du behöver inte komma. Jag hittade en annan 

kådis. 

ANDERS LINDH 

1 

Tycker du inte att det 

är pinsamt när Annika 

beskriver ert sexliv så 

detaljerat? 

– Nej. Sexskildringar har man 

sett i litteraturen förut. Man kan 

alltid hävda att det delvis är fantasier. 

Vi har inte varit så noga 

med att allt ska vara autentiskt. 

2 

Vad är fördelarna 

med att leva tillsammans 

med en kvinna 

som är 16 år äldre? 

– Hon är en erfaren tjej, även sexuellt. 

Man behöver inte springa 

på minor som man kan göra när 

man är unga båda två. Jag tycker 

det är skönt med en kvinna som 

har en karriär och jobb. Då blir 

det ett jämlikt förhållande. 

3 

Vad är nackdelarna? 

– En dag kanske jag vill 

ha egna barn. Jag vill 

inte ha barn nu och Annika vill 

inte ha fler nu. Socialt är hennes 

två barn mina också. 

4 

Hur ska en kvinna 

vara för att du ska bli 

kär i henne? 

– Ögonen är viktiga, det första 

man ser. Hon ska helst ha långt 

hår. Hon ska vara utåtriktad, livfull, 

ha allmän utstrålning, inte 

vara för tillbakadragen, utan 

kunna ta tag i saker. Jag vill ha 

en fyllig tjej med lite former. 

5 

Vad är viktigast för 

att få en relation att 

fungera? 

– Ärlighet och engagemang. Om 

man bara går runt och inte bryr 

sig dör nog förhållandet till slut. 

Det är viktigt att man har gemensamma 

drömmar och mål. 

Vår dröm är en sommarstuga att 

fly till. 

ANKI WETTERSTÅL 


NYBYGGARNA 


Skanska, NCC, JM 

och Peab är inte 

längre ensamma på 

hemmaplan/ Över 50 

utländska byggföretag 

slåss om entreprenaderna 

i Sverige, visar 

Byggnadsarbetarens 

kartläggning. På bygget 

av Citytunneln i Malmö 

samsas till exempel 

byggföretag från minst 

fyra länder. 

TEXT NINA CHRISTENSEN OCH 

KATARINA CONNHEIM 

FOTO ANDRÉ DE LOISTED 

NU BYGGER 

HELA VÄRLDEN 

I SVERIGE 

Citytunneln i Malmö byggs av konsortiet 

MCG, där företag från Tyskland, 

Danmark och Polen ingår. 


NYBYGGARNA 

51 utländska bolag bygger i Sverige/Polen dominerar med 19 byggföretag 

på plats. Tyskland satsar också på Sverige och några företag kommer så långt 

bortifrån som Kina och Thailand. 

Byggnadsarbetaren har kartlagt de stora utländska 

byggföretagen, de som har minst tio anställda på 

byggen i Sverige. Granskningen visar att 51 företag 

är i Sverige just nu, eller har varit det under det senaste 

året. 

De flesta bolag finns i södra Sverige. Bara i Malmö har det 

funnits minst 14 utländska firmor med fler än tio byggnadsarbetare 

på plats. 

Fem av dessa bolag är stora och har mellan 20–40 anställda 

byggnadsarbetare verksamma i Malmö. Praktiskt taget alla bolag 

i granskningen tar med sig arbetskraft från hemlandet eller 

anlitar underentreprenörer från ett tredje land, ofta låglöneländer, 

som exempelvis Polen. 

Cirka hälften av företagen, 24 stycken, kommer från det forna 

östeuropa. Det land som dominerar bland östländerna är Polen 

med 19 bolag. 

13 kommer från Tyskland. Bakom flera av de polska företagsnamnen 

döljer sig i själva verket tyska transnationella företag 

som till exempel Rheinhold & Mahla, Bilfinger Berger och Siemens. 

Isoleringskoncernen Rheinhold & Mahla äger exempevis R&M 

Industrial Service Polska, R&M Izomar, samt R&M Plettac. 

Rheinhold & Mahla äger för övrigt också det välkända isoleringsföretaget 

Isenta. Rheinhold & Mahla köptes upp av tyska 

Bilfinger Berger 2002. De har i sin tur åtagit sig flera infrastrukturprojekt 

i Sydsverige: Svinesundsbron, Götatunneln i Göteborg 

och Citytunneln i Malmö. 

Polska rörföretaget Wibrem, som har gjort jobb i Gästrikland, 

ägs i själva verket av tyska koncernen Siemens. 

Sammanfattningsvis är två av tre företag i kartläggningen medelstora 

eller mycket stora i sina hemländer. 

Byggföretag i Tyskland har sedan flera år tillbaka mer och mer 

polsk arbetskraft, eller polska underentreprenörer, vilket lett 

’’ 

Polska företag 

betalar 

lägst 

lön, cirka 

109 kronor i 

timmen. 

’’ 

till ökad arbetslöshet bland tyska 

byggnadsarbetare. Detta mönster, 

att tyska byggbolag väljer polska 

underentreprenörer, kan skönjas 

när det gäller vissa företag i Sverige. 

Bilfinger Berger använder polska 

byggnadsarbetare, bland annat 

från bemanningsföretaget Eurotec 

i flera av sina stora projekt. Tyska 

Althammer, som åtagit sig rörjobb 

på Stora Enso i Dalarna, använde 

ungersk och polsk arbetskraft. Aug. Prien använder polska byggnadsarbetare 

när de bygger lägenheter i Malmö. 

Men svenska koncerner använder också arbetskraft från forna 

östeuropa på svenska byggen. NCC har till exempel sålt ut 

anläggningsarbetet till NCC Polska, på byggen i Jönköping och 

Malmö. 

De utländska företagen finns i de flesta sektorer av byggbranschen, 

men vissa sektorer dominerar: hälften av bolagen finns 

antingen inom rör, eller husbyggnad. 

Alla företag har kollektivavtal eller förhandlar om sådana. Två 

av tre bolag betalar timlöner till sina anställda, övriga ackordslön. 

Finska rörföretag betalar mest i lön till sina finska arbetare, 160 

kronor i timmen. 

Polska företag betalar lägst lön, cirka 109 kronor i timmen. Det 

är den så kallade stupstockslönen som enligt avtalet bara ska användas 

vid vissa speciella tillfällen, exempelvis när förhandlingarna 

strandat, eller vid permission, dvs när byggnadsarbetarna 

”sitter på lådan”. 

Byggnads har i flera fall upptäckt att det finns skuggavtal. 

Men att regelmässigt kontrollera att utländska byggnadsarbetare 

verkligen får avtalsenlig lön, är svårt. Då krävs det att 

Byggnads får tillgång till information om löneutbetalningar i 

hemländerna. ● 

Båda bilderna: Citytunnelni Malmö. 


HÄR ÄR ALLA UTLÄNDSKA BYGGFÖRETAG: 

Dessa är de utländska byggföretag i Sverige som tagit med sig minst tio anställda. Alla har varit här det senaste året. I kartläggningen 

ingår inte de byggföretag som blivit integrerade på den svenska marknaden, till exempel Veidekke och YIT. 

Avdelningar 

Malmö (Högskola) 








Malmö (Citytunnel) 





Malmö 

Malmö 

Malmö 

Malmö 

Malmö 

Malmö 

Malmö 

Norrköping 

Norrköping 

Norrköping 

Nyköping 

Piteå 

Värmland 

Värmland (Skoghalls bruk) 




Väst 

Väst (Preemraff) 





Dalarna 

Dalarna 

Dalarna 

Dalarna 

Dalarna 

Gästrikland 

Gästrikland 

Gästrikland 

Gästrikland 

Göteborg 

Göteborg (Götatunneln) 

Göteborg (Götatunneln) 

Helsingborg 

Jönköping 

Kalmar 

Kalmar 

Kalmar 

Kalmar 

Linköping 

Lund 

Lund 

Företag 

Konsortium = Bauunternehmung E. 

Heitkamp GmbH + Martin Oetken GmbH 

Objekt und Plan Szameitat GmbH 

Sahin Wandputz GmbH 

De Nieuwlander 

Estrich-Bau Böck GmbH & Co. KG 

Bau Union Wissmar 

Origoszer B.T. 

FT Montage 

Bilfinger Berger = konsortium = MCG 

Per Aarsleff A/S = konsortium=MCG 

E Pihl & Son A/S = konsortium= MCG 

NCC Polska 

Eurotec 

Combinatie Snelbouw B.V 

Eko-Bud Grzelczyk, Woreta 

P.B Calbud Sp.z.o.o. 

Toplux Spolka z.o.o. 

Alumen 

Bruckner Grundbau GmbH 

Möbius J Bau-Aktiengesellschaft 

Primekss 

R&M Industrial Service Polska 

Kormal 

Lizmontageens Empresa de Montage 

NM Novmar ltd 

R&M Industrial Service Polska Sp.z.o.o 

Mostostal Pulawy 

R&M Izomar Sp.z o.o. 

Drawbridge 

Instraco 

Sefaco 

IREM 

R-M Plettac 

Semisul 

Vinc Placement 

Instraco 

KPA Teollisuusputkistot 

Nostokonepalvelu 

Mostostal Pulawy 

Althammer 

Complex Montage 98 kft 

China Lixi Industrial Group 

Termokor 

Wibrem 

Möbius 

PPUH Drevnokor 

Bilfinger Berger+ 

Anjobygg (sv) = konsortium 

Eurotec 

Twintec Scandinavia AB 

NCC Polska 

D.E.C. 

Suomen Malmi Oy 

Kvaerner Pulping 

ACSS 

Best Spolka Acynja 

Muniak 

JGS 

Länder 

Tyskland 

Tyskland 

Tyskland 

Tyskland 

Tyskland 

Tyskland 

Ungern 

Tyskland 

Tyskland 

Danmark 

Danmark 

Polen 

Polen 

Nederländerna 

Polen 

Polen 

Polen 

Polen 

Tyskland 

Tyskland 

Lettland 

Polen 

Polen 

Portugal 

Polen 

Polen 

Polen 

Polen 

Tjeckien 

Tjeckien 

Polen 

Italien 

Polen 

Portugal 

Thailand 

Tjeckien 

Finland 

Finland 

Polen 

Tyskland 

Ungern 

Kina 

Polen 

Polen 

Tyskland 

Polen 

Tyskland 

Polen 

Belgien 

Polen 

Belgien 

Finland 

Norge 

Tyskland 

Polen 

Polen 

Polen 

Bransch 

bygg 

bygg 

fasadarbeten 

(isolering o. puts) 

bygg 

golv 

bygg 

gipsväggar 

montering/betong 

anläggning 

anläggning 

anläggning 

betong 

betong 

montering 

bygg 

bygg/betong 

betong 

montering av fasader 

anläggning 

muddring 

betonggolv 

isolering 

husbyggnad 

ugnsmurare 

rör 

isolering 

industrirör 

isolering 

ställning 

ställning 

industrirör 

vvs 

ställningar 

ställning/vvs 

vvs 

ställningar 

industrirör 

kran 

industrirör 

arbetsledning 

industrirör 

husbygge 

rör 

rör 

anläggning 

bygg o. mur 

anläggning 

armering 

gjuter betonggolv 

anläggning 

muddring 

borrare 

rör 

stenläggare 

mur o. puts 

husprod. 

renovering 

Källor: Byggnads 31 avdelningar, uppgifterna gäller fram till och med september 2005. 


NYBYGGARNA 

INGEN HAR KOLL PÅ 

UTLÄNDSKA BOLAG 

”Myndigheterna agerar bara om det hänt en olycka”/ Utländska byggföretag 

som är aktiva i Sverige använder ofta arbetskraft från låglöneländer. De flesta har 

kollektivavtal, men varken arbetsgivarna eller facket har koll på om de efterföljs. 

Företag från låglöneländer har lägre nivå på löner, arbetsmiljö 

och arbetsrätt än vad svenska konkurrentföretag har, 

menar många bedömare. Niklas Bruun (bilden), professor 

i EU–arbetsrätt, anser att staten bör ta mer ansvar för efterlevnaden 

av kollektivavtalen i de utländska företagen. 

– Företagens förflyttningar över nationsgränserna 

ställer nya krav på fackförbund och arbetsgivarorganisationer. 

Särskilt när det gäller att se till att kollektivavtalen 

efterlevs. Statsmakterna bör definitivt 

ta ett större ansvar än vad man gör i dag, bland annat 

när det gäller regler om kontroll. Man bör också tillhandahålla 

information om hur vårt avtalssystem 

ser ut. Det är man skyldig till enligt EG–rätten, säger han. 

Niklas Bruun hänvisar till att EU:s inre marknad inte fungerar på 

rätt sätt om inte samma krav ställs på utländska och svenska företag 

i Sverige, när det gäller arbetsrätt och arbetsmiljö. 

’’ Statsmakterna 

bör definitivt 

ta ett 

större ansvar 

än vad man 

gör i dag. 

’’ 

Christer Wälivaara, Byggnads internationelle sekreterare, jämför 

med marknaden i Tyskland. Där har polska företag, som har lägre 

nivå på arbetsmiljö, facklig organisering och arbetsrätt, konkurrerat 

ut de tyska bolagen. 

– Arbetslösheten bland tyska byggnadsarbetare är hög nu. Man 

talar om Berlineffekten. Vi kan få en Berlineffekt här också, säger han. 

Christer Wälivaara anser att social dumpning sker så länge utländska 

byggnadsarbetare inte integreras i det svenska samhället eller 

går med i facket. 

– De är utlämnade till sina arbetsgivare. De förstår inte språket, de 

bor isolerat, blir utfodrade och bussade till sina arbetsplatser. De är i 

en utsatt situation, säger han. 

Lars Lindström, arbetsmiljöansvarig och regionalt skyddsombud i 

Byggnads Malmöavdelning, menar att kontrollen av hur de utländska 

företagen sköter arbetsmiljöfrågor, är obefintlig. 

– Det svenska systemet för övervakning när det gäller arbetsmiljön, 

bygger på att det finns skyddsombud som känner till svensk arbetsmiljölagstiftning, 

säger han. 

I företag, där Byggnads inte 

har några medlemmar, kan ett 

regionalt skyddsombud från 

Byggnads avdelning inte heller 

ingripa, även om arbetsgivaren 

bryter mot lagen. 

– Och myndigheterna, arbetsmiljöverket, 

agerar bara om det 

har hänt en olycka, säger Lars 

Lindström. 

Få företag i vår kartläggning 

är med i en svensk arbetsgivarorganisation. Detta trots att det bara 

är de största utländska bolagen som är med i kartläggningen. 

Att bolagen inte är med i arbetsgivarorganisationer, har betydelse 

för hur arbetsgivaren följer och tolkar svenska regler. Detta eftersom 

arbetsgivarorganisationerna bistår sina medlemmar med information 

och vägledning, menar juristen Bo Adling vid Sveriges Byggindustrier 

(BI) (bilden). 

– Vår organisation har ett ansvar att se till att alla i 

branschen arbetar efter likvärdiga villkor. Det är ett 

problem att de inte blir medlemmar, eftersom de inte 

får kunskap om svenska regler, säger han. 

– Ofta har bolagen svenska affärsjurister som agerar 

som ombud i Sverige och de är oftast inte insatta i 

arbetsrätt, tillägger Bo Adling. 

BI har ganska dålig koll på vilka utländska företag 

som är verksamma i Sverige. Byggnads har desto mer kunskap 

eftersom man tecknar kollektivavtal. Men efterlevnaden av avtalen 

är desto svårare för facket att få grepp om. 

– Det är svårt för oss att kontrollera att de verkligen får avtalsenlig 

lön, när den betalas ut i hemlandet, säger Willy Hulthén, ombudsman 

på Byggnads. ● 

10 AV DE STÖRSTA NYBYGGARNA I SVERIGE: 

● Aug. Prien: 

Tysk huvudentreprenör som 

bygger 28 lägenheter i Västra 

hamnen i Malmö. Ett av de största 

ingenjörsbyggnadsföretagen 

i Nordtyskland. Har bred byggverksamhet. 

Vägbygge, hus, stålbyggnationer, 

broar och hamnbyggnader, 

vvs, sanering och 

renovering. Omsättningen är 1, 5 

miljarder kronor. I företaget abetar 

220 tjänstemän och 530 yrkesarbetare 

. 

● Bruckner Grundbau GmbH: 

Tyskt företag som gör grundläggningsarbete 

på citytunneln 

i Malmö. Företaget har flera dotterbolag 

och 250 anställda. 

Är specialiserat på grund- och 

anläggningsarbete.Företaget 

har en omsättning på 475 miljoner 

kronor. Har för tillfället inga 

planer på att inrätta någon filial 

eller dotterbolag i Sverige. 

● E. Heitkamp GmbH: 

Tyskt företag som tillsammans 

med Martin Oetken GmbH har 

byggt Malmö högskola.Startade 

1892 som ”Tiefbaufirma E. 

Heitkamp”. Företagets verksamhet 

delas in i tre delar; byggprojekt 

med total–entreprenad, 

anläggnings- och infrastruktur. 

E.Heitkamp har flera dotterbolag 

➜ 


Snickare Magnus Nilsson 

(mitten), utsättare Olof Sjödahl 

(tv) och utsättare Carsten 

Pedersen på bygget av 

Citytunneln i Malmö. 


NYBYGGARNA 

Ulrich Pohland är vd för Martin Oetken Norden, ett av de utländska byggföretag som etablerat sig i Sverige. 

... 10 AV DE STÖRSTA NYBYGGARNA, (FORTS) 

➜ 

med stor internationell verksamhet. 

De många dotterbolagens 

verksamhet är bland annat tunnelbyggnad, 

järnvägar, prefab, 

motorvägar och pipelines. Antal 

anställda: 3 300. 

● Martin Oetken GmbH 

Martin Oetken har hittills bara 

funnits på den tyska marknaden. 

Nyligen bildades 

Martin Oetken 

Norden, ett nytt dotterbolag 

som har 

för avsikt att åta sig 

byggprojekt i Norden. 

Totalt har företaget 

300 anställda 

och bolaget har fem 

dotterbolag. Åtar sig 

stora projekt; husbyggnad, 

brobyggen, tunnelbyggen, 

vägbyggen etc. Omsättningen är 

565 miljoner kronor. 

● R& M Izomar Sp.zo.o 

HÄRIFRÅN 

KOMMER 

FÖRETAGEN: 

Övriga 

16 st 

Finland 

3 st 

Polen 

19 st 

Tyskland 

13 st 

Polskt företag som gör isoleringsjobb 

på Skogshalls bruk i 

Värmland.Har sitt huvudkontor 

i Warszawa. Är specialiserat på 

byggoch montering inom industrin 

och anläggning. Över 500 

anställda och en omsättning på 

150 miljoner svenska kronor. 

● R&M Plettac Sp. zo.o 

Polskt företag som bygger ställningar 

på Preemraff i 

Lysekil.Specialiserad 

på montering, försäljning 

och uthyrning av 

ställningar. Har 220 

anställda och en omsättning 

på 44 miljoner 

svenska kronor. 

Rheinhold & Mahla 

R&M Izomar och R&M 

Plettac ingår i Rheinhold 

& Mahla som är en stor tysk koncern. 

Den är specialiserad på rörarbeten 

inom industrin. och har över 

11 000 anställda. Sedan 2002 ingår 

Rhein–hold&Mahla i Bilfinger 

Berger. 

● Bilfinger Berger: 

Är en jättekoncern med säte i 

Tyskland. Företaget har omkring 

50 000 anställda och ett stort 

antal kontor i de flesta länder i 

världen. Bilfinger Berger har fått 

flera beställningar på byggjobb 

i Sverige; Svinesundsbron, Götatunneln 

i Göteborg och Citytunneln 

i Malmö. Har flera verksamhetsområden; 

husbyggnad, 

industribyggnad, installation och 

reparation inom kraftindustrin 

och IT. Omsättning: 57 miljarder. 

● Mostostal Pulawy S.A 

Ett polskt företag som gör rörjobb 

på Skogshalls bruk i Värmland 

och i Dalarna. 

Är medlem av Mostostal Warszawa 

Group S.A. Är specialiserat 

inom stålkonstruktioner, montering, 

tekniska installationer, broar 

och viadukter. Företaget har 

550 anställda och en omsättning 

på 168 miljoner kronor. 

● P.B Calbud Sp. zo.o 

Ett polskt företag som bygger 

bostäder i Malmö, vilket är det 

första jobbet i Sverige. 

Gör olika slags byggverksamhet; 

både för industrin och husbyggnad. 

En avdelning i Tyskland. 

Har 200 anställda och en omsättning 

på 160 miljoner kronor. 

● Kormal: 

Ett polskt byggföretag som har 

byggt sex villor norr om Söderköping. 

Har 350 anställda. Kormal arbetar 

både på den inhemska marknaden 

och utomlands, särskilt i 

Tyskland. 

Tre verksamhetsområden; byggoch 

anläggning, rostskydd 

inom industrin samt svetsning i 

skeppsvarv och raffinaderier. ● 

Källor: Företagens hemsidor, exportrådet i Polen och intervjuer med företagen. 


DUMPADE LÖNER 

TVINGAR UT TYSKAR 

Polsk arbetskraft tar över på hemmaplan/ Ulrich Pohland är glad att Sverige finns. 

På den svenska marknaden har hans företag konkurrenskraft. ”Alla stora bolag i 

Tyskland tar in arbetskraft från det forna östeuropa, vi kan inte konkurrera med 

dem längre”, säger han. 

Ulrich Pohland arbetar på byggföretaget Martin Oetken 

som är familjeägt och startades på 1850–talet i 

Tyskland. Han är vd för ett nytt dotterbolag: Martin 

Oetken Norden AB. Bolaget har nyligen etablerat 

sig i Sverige och har bland annat byggt högskolan 

i Malmö, ett parkeringshus åt HSB i Malmö, och snart startar 

bygget av cirka 100 lägenheter i Västra Hamnen. Strategin är att 

växa på den svenska marknaden. 

– Vi är ett konservativt företag som vill behålla vår egen personal. 

Vi har problem på den tyska marknaden. Det beror på att 

de stora företagen inte längre använder egna byggnadsarbetare, 

utan anlitar exempelvis polska, ungerska och rumänska arbetare 

i stället. 

Oetken har byggt högskolan i Malmö, som blev klar i höstas, i 

samarbete med ett annat tyskt företag, Heitkamp GmbH. Heitkamp 

vann upphandlingen i konkurrens med fyra andra bolag, 

Skanska, NCC, samt ett franskt och ett norskt företag. 

Oetken stod för stommen och Heitkamp projektledning, ekonomiska 

beräkningar, teknik. 

– Vi bygger alltid stommen med egen personal. Vvs, el, rör, fasad, 

golv, gipsväggar och liknande använder vi underentreprenörer 

till, säger Ulrich Pohland när han visar upp den enorma glasbyggnaden. 

I biblioteket på den översta våningen i den 155 meter 

långa byggnaden kan man njuta av en hisnande utsikt över havet 

och över Malmö stad. 

Oetkens underentreprenörer kommer i de flesta fall från Tyskland 

och dessa tar med sig sin egen arbetskraft. Det är oftast 

frågan om underentreprenörer, som företaget samarbetat med 

i tidigare projekt. Men också svenska underentreprenörer har 

deltagit i bygget av högskolan, exempelvis Flexfasader från Örebro, 

Sydtotal och Midroc. 

Den huvudsakliga marknaden för Oetken finns fortfarande i 

Tyskland. Etableringen i Sverige är en ny strategi, ett sätt att överleva. 

Antalet anställda på Oetken i Tyskland har minskat från 650 

till 300 på tio år. 20–25 procent av arbetarna i företaget är med i 

tyska byggfacket, i likhet med övriga företag i Tyskland 

– Det borde vara 80 procent så att man vet vilka man förhandlar 

’’ 

Visst kan 

det bli aktuellt 

att 

anställa 

svenskar 

på sikt. 

’’ 

med. Jag är tacksam att Byggnads är en 

så kraftfull fackförening, som kan stoppa 

lönedumpningen här i Sverige. Vi vill 

betala våra anställda bra löner, löner som 

de kan leva på i Tyskland, säger han. 

Till svenska beställare vill Ulrich 

Pohland höja ett varningens finger. 

Att bara fokusera på de anbud som 

ligger lägst, kan påverka samhällsekonomin 

på lång sikt, om köpkraften 

bland svenska byggnadsarbetare 

minskar på grund av arbetslöshet. 

– Polacker konsumerar inte varor i Sverige. De gör av med 

pengarna i Polen. Det är illa om svenskarna inte längre kan konsumera 

i sitt eget land. Arbetarna måste få löner som de kan leva 

på i sitt eget land, säger han. 

De tyska byggnadsarbetarna i Oetken har avtalsenliga löner, 

enligt Byggnads avdelning i Malmö, men skatt och pension betalas 

in i Tyskland. 

– Arbetarna är här bara 181 dagar, de klassas som ”gästarbetare”, 

säger Ulrich Pohland. Efter det måste de betala full skatt i Sverige. 

Bolaget Oetken Norden betalar dock skatt i Sverige, eftersom 

man har varit här längre än ett år. Företaget är, trots 2,5 år i Sverige, 

inte med i Sveriges Byggindustrier. 

Så har Ulrich Pohland inte heller någon direkt koll på svensk 

arbetsrätt. När Byggnadsarbetaren ställer några testfrågor, visar 

det sig att han inte vet vad turordningsreglerna i Las är, hur 

svenska MBL fungerar, eller vilka myndigheter man ska kontakta 

om det händer en olycka. När det gäller svenska arbetsrättsregler, 

hänvisar han efter en stunds diskussion till tyska 

varianter av de svenska reglerna. 

Tyska byggnadsarbetare får avtalsenliga löner och dessutom traktamenten, 

blir det inte dyrt? Kommer ni att anställa svenskar? 

– Visst, tyskarna är något dyrare. Men de arbetar effektivt med 

prefabdelarna. De frågar ingenting, de vet exakt vad de ska göra, 

och vi vet vad de kan. Men visst kan det bli aktuellt att anställa 

svenskar på sikt, om det går bra för oss här i Sverige. ● 


Bygglön dröjer för k 


ommunens dykare 

I Karlskrona finns Sveriges enda 

kommunalanställda dykare. Tre 

byggnadsarbetare som år efter 

år arbetar under vatten för att 

underhålla hamnar och ledningar 

åt kommunen och kommunala 

bolag. “Vi känner till vattnet och 

vi drar ledningarna själva. Det 

gör att vi jobbar effektivare än 

många dykfirmor”, säger dykaren 

Mattias Hellberg. 

TEXT ELIN JÖNSSON FOTO JÖRGEN RAGNARSSON 

Staffan Svensson packar upp och kontrollerar 

reservtuberna som han måste ha med sig, utifall 

att den vanliga luftlinan inte fungerar. 

Klockan är åtta på morgonen och i slutet av oktober 

har solen ännu inte orkat hela vägen upp. I 

Karlskrona blåser det friskt. Den klara luften 

skvallrar om ovädret och skyfallet som drog 

genom staden kvällen före. 

Ute i oljehamnen står tre män, tre kommunalanställda 

dykare. Staffan Svensson ska gå ner i tung utrustning för att 

jobba. Magnus Lejhall följer med, med lättare utrustning för att 

fotografera, bara för Byggnadsarbetarens skull. Mattias Hellberg 

är, trots att det blåser kallt, glad att han får stå på land. 

– Det är inte kul att dyka i det här vädret, säger han, vilket 

också visar sig när de andra har kommit under ytan. I en 

monitor på land kan vi följa Magnus undervattenskamera 

och man ser inte långt. Gårdagens oväder har rört upp botten 

och gjort vattnet genomgrumligt. 

Dagen var egentligen vikt för ett annat jobb ute i skärgården. 

Karlskrona består av trettiotre öar och på de flesta bor 

det folk. Till exempel ska de boende i hela östra skärgården 

få färskvatten indraget. Över tolv kilometer är det till de yttersta 

öarna från fastlandet och nu håller dykarna på att dra 

rör hela vägen. Om det inte hade varit för ovädret och blåsten 

skulle de ha gjort det även i dag, men planen fick göras om. 

– Det är väldigt sällan vi måste stuva om på grund av vädret. 

När det har handlat om akuta grejer, som en läcka till 

exempel, har vi alltid kunnat fixa det, även om det har blivit 

lite struligt med flakmopeder på isen för att hitta läckan, 

säger Mattias Hellberg. 

Han är den pratgladaste av de tre och också den som har 

arbetat längst. I fem år har han varit anställd av Karlskrona 

kommun. Innan dess körde han färja åt ett byggföretag i 

Stockholm och hade då kontakt med flera dykfirmor. 

Trots att han tycker att kommunen är en seg arbetsgivare 

där det tar lång tid innan ”något händer” och där man inte får 

köpa sin utrustning var man vill, trivs han med sitt arbete. 

Han är glad att han kan bo hemma och inte behöver ligga ute 

på jobb på annan ort. Även om det häromdagen var nära att 

NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 17

Enligt Arbetsmiljöverket ska all dykutrustning vara CE-märkt. Den regeln följer långt ifrån alla dykföretag men Karlskrona kommun är ett undantag. 

AH5 CE 0088 står det på Staffan Svenssons hjälm. 

de tvingades övernatta i en av båtarna, efter 

att Mattias körde på grund. 

– Klockan var åtta på kvällen och det tog 

över fyrtio minuter innan vi kom loss. 

Det är lätt att föreställa sig den goda stämningen 

i arbetslaget vid sådana tillfällen. 

Men största nackdelen med att vara anställd 

av kommunen är inte byråkratin, utan 

lönen. 

– Vi tjänar 19 700 kronor i månaden. Det 

är ungefär fyra tusen mindre än andra med 

samma kompetens och erfarenhet, säger 

Mattias Hellberg. 

En anledning till att lönerna inte går upp 

är att det inte är klart i vilket förbund som 

dykarna ska organisera sig. Byggnads och dykarna 

själva vill att de ska tillhöra Byggnads. 

Kommunen och Kommunal vill att de ska 

höra till Kommunal. Konflikten har pågått 

sedan 2001. 

– Kommunal kan ingenting om dykning. 

Vi är bara tre man: hur intresserade är de av 

att hjälpa oss? frågar sig Mattias retoriskt. 

Samtidigt är han besviken på uppbackningen 

från Byggnads. Han trodde nog att 

konflikten skulle lösa sig på kortare tid, men 

nu har det gått fyra år och organiseringen är 

ännu inte klar. 

– Under tiden har jag begärt individuell 

löneförhandling med personalkontoret, men 

de vägrar att förhandla med mig. 

– Ställ dig upp! ropar Mattias till Staffan 

strax innan han ska gå i vattnet, men han får 

inget svar. ”Knack knack” på hjälmen och en 

tumme upp framför ansiktet fungerar bättre. 

Staffan ställer sig upp och lutar sig framåt för 

att få hjälp att få på sig tuber med luft. Tuberna 

är bara i reserv, utifall att den vanliga 

luftlinan skulle strula. 

Magnus och Staffan går i vattnet medan Mattias 

lever lyxliv på land. I windstopper-fleece, 

rejäla byxor och handskar är det uthärdligt. 

Under ytan kontrollerar Staffan zinkanoder. 

Oljepiren vilar på pelare av stål. För att 

se till att de inte rostar monterar man fast 

anoder, zinkblock, på varje pelare. Eftersom 

zinken är mindre ädel än stål, korroderar den 

först och skyddar därmed stålpelarna från att 

rosta. Men zinkblocken måste bytas ut med 

jämna mellanrum för att fortsätta skydda 

pelarna, och det är det dykarna gör i dag. 

Ungefär halva arbetstiden, 20 timmar i 

veckan, arbetar de under vatten. Det är mycket 

att göra i en kommun som består av öar och 

det är också därför som Karlskrona, ända 

sedan 1940-talet, valt att ha fast anställda 

dykare. 

Jan-Olof Ekstrand ansvarar för kommunens 

hamn- och stuveriverksamhet och är 

dykarnas närmsta chef. 

– Vårt arbete skulle inte kunna skötas av 

ett utomstående bolag. Vi svetsar avloppsrör, 

drar elledningar, reparerar hamnarna. Vi har 

en oslagbar lokalkännedom eftersom vi jobbar 

i vattnet hela tiden. Vi drar rören själva 

och vet exakt var de ligger, säger han. 

Han jämför med inhyrda företag som, enligt 

honom, inte tar sitt uppdrag på samma allvar. 

– De lämnar två års garanti på utfört jobb 

medan vår garanti är livslång. Vi anstränger 

oss mycket för att slippa åka ut och reparera en 

ledning bara två år efter att vi har dragit den. 

Ett resultat av det kontinuerliga arbetet är 

att de lyckats vidareutveckla flera branschlösningar, 

så att det passar Karlskronas skärgård 

bättre. Till exempel har de utvecklat en 

ny typ av vikter, det vill säga betongblock som 

ska hålla ledningarna på plats på botten. Tidigare 

klagade yrkesfiskarna på att näten 

fastnade i vikterna. Med en ny konstruktion 

är det färre bultar som sticker ut. Vikten blir 

slätare och fiskarna nöjdare. 

Som dykare är de ständigt beroende av 

massor av andra grupper. Skärgårdsborna 

har synpunkter på vilken typ av arbeten som 

behövs. De berättar om en äldre man som 

inte vill ha rinnande vatten och avlopp: ”Har 

jag klarat mig i 70 år hittills, ska det nog gå 

bra ett par år till”, lär han ha sagt. 

Vid ett annat tillfälle var det mindre lustigt. 

Det kommunala elbolaget behövde borra i 

havsbotten och ville då veta var huvudströmmatningen 

fanns, så att de kunde undvika 

den. Kommunens dykare hyrdes in för att 

hitta ledningen. Enklaste sättet skulle vara 

att börja vid land och spola fram den med 

brandpump, till den punkt man letar efter. 

– Men det fick vi inte för länsstyrelsen för 

”det förstör fisket”. I stället ville de använda 

metalldetektor för att hitta på ett ungefär var 

ledningen var, men sedan fick jag gå runt på 

botten, med dy upp till midjan och försöka 

gräva fram den med händerna, berättar Magnus 

Lejhall. 

– Jag såg ingenting och blev helt desorienterad 

av all dy. Det var jobbigt. 

Dessvärre hittade de aldrig kabeln utan processen 

ska börja om igen, en dag som passar. 

I dag är det dags att packa ihop. Kommunikationsradio, 

dräkter, kamera och annan 

utrustning lassas in i släpvagnen som har ett 

extremt illalåtande inbrottslarm. In med allt 

i bilen, och iväg på nästa jobb. 

Den här gången med båt. ● 

FAKTA KARLSKRONA 

BYGGDYKARE 

Vad byggs: kommunens underhållsarbete 

av hamnar, ledningar och annat under 

vatten mellan fastlandet och de 33 öarna. 

Antal byggnadsarbetare: tre byggoch 

anläggningsdykare 

Beställare: Karlskrona kommun 

Lön: 19 700 kronor 


TJÄNA PÅ ATT VÄLJA 

Här är bästa räntorna/ Behöver du pengar till en bättre begagnad bil eller en 

plasmaskärm? Du kan tjäna tusenlappar på att välja rätt lån. De lägsta räntorna för 

lån utan säkerhet ligger på drygt 5 procent och de högsta på nästan 13 procent. 

TEXT CENNETH NIKLASSON FOTO ANKI SYDEGÅRD 

SEB 

Medlemslån (Föreningssparbanken/Nordea) 

Handelsbanken 

GE Moneybank 

Lånebelopp 

30 000-350 000 kronor. 

10 000 - 150 000 kronor. 

För två som lånar tillsammans 

200 000 (FS-banken) 

Valfritt (Nordea) 

30.000- 150.000 kronor 

20 000-200 000 kronor. 

Återbetal– 

ningstid 

Max 12 år 

Max 10 år (FS-banken) 

Max 12 år (Nordea) 

Max 10 år 

Max 12 år. 

Krav 

18 år. Fast anställning 

med en årsinkomst på 

150 000 kronor eller mer 

och vara fri från betalningsanmärkningar. 

Sedvanlig 

kreditprövning. 

Medlem i Byggnads i minst 6 

månader. Man måste ha ett 

konto i banken. Sedvanlig 

kreditbedömning. Inga betalningsanmärkningar. 

18 år. Fast anställning sex månader/pensionär. 

Årsinkomst: 

minst 120 000 kronor. Inga 

betalningsanmärkningar. Mantalsskriven 

i Sverige. Sedvanlig 

kreditprövning 

18 -74 år. Ha fast anställning eller 

vara pensionär och en deklarerad 

inkomst av tjänst eller 

pension. Inga betalningsanmärkningar. 

Sedvanlig kreditbedömning. 

Uppläggningsavgift 

500 kronor. 

– 

595 kronor. 

400 kronor. 

Aviseringsavgift 

– 

– 

– 

25 kronor/månad 

Övrigt 

– 

Försäkring som täcker kostnader 

för efterlevande vid 

dödsfall ingår. 

– 

Räntan är rörlig och bestäms 

individuellt och varierar beroende 

på lånebelopp. 

Ränta 

Upp till 200 000 kronor: 

5,95 procent. 200 000 - 

350 000 kronor: 5,25. 

5,64 procent 

5,85 procent 

20 000 och 74 999 kr: 8,75 

- 12,95 procent. 75 000 och 

200 000 kr: 5,75 - 8,70 procent. 

Effektiv 

ränta 

För ett lån på 100 000 

kronor och med räntesatsen 

5,95 procent, upplagt 

på 5 år blir den 6,33 procent. 

5,79 procent 

LÅG RÄNTA 

6,3 procent 

7,35 procent för lån på 

100 000 kronor baserat på 

6,75 procents årsränta. 

Allt fler lånar utan 

borgen. Förra åren 

omsatte den typen 

av lån cirka 100 

miljarder kronor. 

Men det gäller att låna hos rätt 

kreditgivare. Det finns många som 

lockar med snabba lån. Konsumentverket 

har flera gånger varnat 

för lån hos vissa kreditinstitut. 

– Det viktiga för kunden är oftast 

inte att få pengarna snabbt, 

utan att kostnaden blir så låg som 

möjligt, säger Annika Hernodh, 

jurist på konsumentverket. 

Hon vill inte avråda någon 

från att låna någonstans, utan 

säger att det viktigaste är att 

jämföra räntor och andra kostnader 

och att man är medveten 

om att pengarna faktiskt ska betalas 

tillbaka. 

Under de senaste åren har det 

skett en viss förändring på marknaden 

när det gäller blancolån. 

Tidigare var konkurrensen dålig 

och det fanns i princip bara två 

möjligheter. De så kallade medlemslånen 

för fackligt anslutna 

eller lån hos nischade kreditinstitut. 

Men nu erbjuder även de vanliga 

bankerna lån utan säkerhet. 

Det som skiljer de stora bankerna 

och kreditinstituten åt är 

att i bankerna får alla som klarar 

kreditbedömningen samma 

ränta. De sätter räntan i förhållande 

till reporäntan eller den så 

kallade Stiborräntan. Kreditinstituten, 

som är mer inriktade på 


RÄTT LÅN 

ICA 

Citibank 

Wasa Kredit 

20 000 -350 000 kronor. 

Upp till 250 000 

kronor. 

Upp till 150 000 kronor. 

PharmaNord 

Inom 10 år, dock senast 

vid 70 år. 

Max 12 år. 

Max 10 år. 

18 år, ha fast inkomst 

och var utan betalningsanmärkningar. 

Vid lån 

över 200 000 kronor: 

högra krav. Sedvanlig 

kreditbedömning. 

20 år. Fast inkomst 

på minst 100 000 

kronor. Mantalskriven 

i Sverige sedan 

3 år. Inga betalningsanmärkningar. 

20 år. Fast anställning 

sedan 6 månader.Mantalsskriven 

i Sverige i 3 

år. Inga betalningsanmärkningar. 

Sedvanlig 

kreditprövning 

– 

400 kronor. 

350 kronor. 

– 

10 - 20 kronor. 

35 kronor/månad. 

Man behöver inte ha 

ICA-kort. 

BRA VILLKOR 

Individuell bedömning 

av dig och av 

lånets storlek när 

räntan ska sättas. 

Räntan sätts individuellt 

beroende på betalningsförmåga. 

6,4 procent (5,2 procent 

över 200 000 

kronor). 

Lägst 5,95 procent. 

6,95-12,95 procent. 

Upp till 200 000 kronor: 

6,59 procent. 

Över 200 000 kronor 

är räntan 5,2 procent, 

vilket ger en effektiv 

ränta på 5,33 procent. 

Effektiv ränta blir 

vid lån på 100 000 

kr och 5 år 8,11 procent 

beräknad på 

en ränta på 7,75 

procent. 

Vid ett lån på 50 000 

kronor på 10 år med 

en ränta på 8,45 blir 

den effektiva räntan 

10,9 procent. 

HÖG 

RÄNTA 

att låna ut kapital utan säkerhet, 

anpassar däremot räntan efter 

kundens betalningsförmåga. 

Grundprincipen som gäller är: 

ju högre osäkerhet när det gäller 

återbetalningsförmågan, desto 

högre ränta får kunden betala. 

De fackliga medlemslånen är 

ofta ett bra alternativ för dem som 

är med i facket och som måste låna 

utan säkerhet. Räntan är ofta förhållandevis 

låg och det finns inga 

uppläggnings– eller aviavgifter. 

Det viktigaste att se på när 

man tar lånet är den effektiva 

räntan. Där är alla kostnader 

inbakade: ränta på ränta-effekten, 

aviavgifter, uppläggningskostnad 

och naturligtvis själva 

räntan som ska betalas. ● 


TRENDIGT TRÄ GER 

SKADOR FÖR LIVET 

Snickaren Martti Ruotsi fick astma av röd ceder/ Nu varnar arbetsmiljöverket 

för arbete med träslaget. Ändå ska Skanska använda det på ytterligare ett 

projekt i Göteborg. 

TEXT MARGITE FRANSSON FOTO CHRISTER OLOFSSON 

Martti stod i ett stort tält, en fältverkstad, 

och andades in damm 

när han sågade i röd ceder; ett 

ädelträ som blivit allt populärare. 

Han och kollegorna kapade 

bitar som fogades samman till färdiga husväggar. 

Jobbet började i november och ett par 

månader senare började han bli ordentligt 

dålig med ständiga förkylningar. 

– Och som du hostade, det var inte måttligt. 

Det lät som om du skulle hosta upp lungorna, 

säger kollegan Lars-Göran Hassel. 

Martti fick också andnöd vid flera tillfällen 

och var oändligt trött. 

Han var sjukskriven och gick till läkare i 

olika omgångar. Men diagnoserna skiftade, 

från influensa till lunginflammation. Men 

inga mediciner hjälpte. 

– Jag upptäckte att jag blev lite bättre, när 

jag var hemma från jobbet. När jag kom tillbaka 

och stod i tältet och sågade, tog hostan 

fart igen, berättar han. 

Det gick 4-5 månader innan han fick klart 

besked. Han hade fått astma och läkaren på 

allergologen kände till flera andra fall där 

arbetare fått astma av damm från cederträ. 

I dag går Martti på medicin för att få bukt 

med astman. Han inhalerar läkemedel morgon 

och kväll. 

– Jag är mycket trött, men tror att det beror 

på medicinen. Läkaren har sagt att jag aldrig 

mer får jobba med ceder, men han tror att jag 

kan bli bättre, säger han. 

Martti har också blivit känsligare mot lukter, 

parfymer, bilavgaser och vissa blommor. 

Även kollegan, Lars-Göran Hassel, fick 

problem med cederträ. Av en flisa i fingret 

blev en millimeterstor bit kvar. Ett par dagar 

senare var fingret tre gånger så stort och det 

pulserade. 

– Jag har fått flisor i händerna förut, men 

aldrig upplevt något som liknar detta, säger 

Lars-Göran, som varit snickare i 25 år. På vårdcentralen 

fick han hjälp att skära bort flisan. 

Byggnadsarbetarna på arbetsplatsen i 

Göteborg tycker att kollegorna skadades i 

onödan. 

– Vi hade hört att JM slutat använda ceder 

för att folk blivit sjuka av materialet. Vi var 

tveksamma och frågade högre upp i Skanska 

om riskerna, innan vi började jobba med det. 

Men vi fick besked att det skulle hanteras som 

vanligt trä och trädamm, berättar skyddsombudet 

Bertil Fagersson. 

Efter att Martti blev sjuk tycker han att företaget 

har tagit riskerna på allvar, även om 

han anser att det borde skett tidigare. Men 

han tycker också att arbetsmiljöverket borde 

varnat tidigare och att importörerna ska informera 

om faran. 

– Det är sanslöst det som kommit fram nu 

i efterhand om träslaget, säger han. 

UNDERHÅLLSFRITT TRÄSLAG 

Bara några timmars exponering av damm 

från cederträ kan leda till hosta och 

andningsproblem. Men det är vanligare 

att det tar längre tid. I en kanadensisk 

uppföljning av 75 arbetare som fått astma 

av röd ceder, hade bara hälften tillfrisknat 

långt efter att de fått astman. Allergiska 

personer ska inte jobba med materialet 

alls och de som jobbar med det ska ha 

ventilation, utsug och andningsskydd 

med minst p3-filter. Röder ceder är 

populärt eftersom det anses vackert och 

underhållsfritt. Det används bland annat i 

ytterpanel och altangolv. 

När Martti blivit sjuk fick Skanskas arbetsmiljöingenjör 

Hans-Erik Lundholm kännedom 

om fallet. Han utredde frågan och kontaktade 

arbetsmiljöverket, som varnar för 

hälsoriskerna med materialet. Verket anser 

att det helst inte ska användas alls och om 

man gör det måste man ha rätt skyddsutrustning. 

JM förbjöd 2002 användningen av 

röd ceder, efter att en av företagets snickare 

hade fått astma. 

I USA och Kanada är röd ceder ett vanligt 

byggmaterial och riskerna väl kända. Redan 

på 1970-talet upptäcktes 100-tals fall av 

astma hos sågverks- och byggnadsarbetare 

i Kanada, som utsatts för cederträdamm. 

Detta innehåller plikatinsyra som är ett högallergent 

ämne. Sverige har ett gränsvärde 

för trädamm, men inget speciellt för damm 

från cederträ. Det finns däremot i USA och 

det är mycket lägre än det svenska gränsvärdet 

för trädamm. 

Men arbetet med cederträ är inte slut på 

Skanska. På bygget där Martti arbetar ska 

det återupptas i början av nästa år, då ett 20- 

tal hus byggs med cederträ som ytterpanel. 

Orsaken är, enligt Skanska, att husen redan 

är sålda. Efter larmet om hälsoriskerna har 

de som vill fått hälsoundersökningar. I dag 

bearbetas andra träslag i fältverkstaden. 

Dammet mäts för att man sedan ska kunna 

reglera utsug och skyddsutrustning inför arbetet 

med ceder. 

– Förberedande åtgärder görs med ventilation, 

utsug och personlig skyddsutrustning, 

säger Hans-Erik Lundholm. ● 

Nu varnas för röd ceder – damm och stickor 

kan ge skador. De som drabbas värst får 

astma. På gamla Torslanda flygfält utanför 

Göteborg byggs hus i det trendiga träslaget. 


Lars-Göran Hassel och Martti Ruotsi. 

Bertil Fagersson. 


Med gubbjäveln 

som arbetskompis 

”Jag tvingade honom ta ringarna ur öronen” 

Mats Westlund och Fredrik Westin går i sina fäders fotspår. De 

är båda lärlingar i pappas arbetslag. Mats ska bli snickare som 

sin pappa. Fredrik ska bli armerare liksom sin far. ”Det är bra 

att de är på jobbet. Då vet man var de är”, flinar Mats pappa 

Peter Westlund. Fredriks far Lars Lundberg håller med. 

TEXT ELIN JÖNSSON FOTO ANNA SIMONSSON 

Mats Westlund, Fredrik Westin, Peter 

Westlund och Lars Lundberg. 

Ett reningsverk i Värtahamnen i 

Stockholm är under renovering. 

Det är byggt på 50-talet och har 

inte använts på ett tag men snart 

ska det få ställa upp som uppbackning 

åt en kollega. När reningsverket i Henriksdal 

blir fullt ska avloppsvattnet skickas 

över hit för lagring. Då gäller det att det är 

tätt och fungerar. 

I många sammanhang är det inte vidare 

populärt att barnen följer sina föräldrar. Se 

bara på Rönneberga-debatten i våras, där 

många blev indignerade över att chefen Ola 

Rask anställt både fru, dotter och son och att 

dottern dessutom attesterade hans fakturor. 

I byggbranschen däremot är det en gammal 

tradition att far och son arbetar tillsammans. 

På senare år har det kommit en del döttrar 

som följer i pappas fotspår, men det är långt 

ifrån vanligt. Men att det som i ett av Anjobyggs 

arbetslag om tio personer är två pappor 

och två söner, händer inte superofta. En 

armerare och en armerarlärling. En snickare 

och en snickarlärling. 

En slump förstås att de är i samma lag men 

inte att sönerna har följt sina fäder. 

Fredrik, 24, kommer från Gävle. Mats, 23, 

kommer från Köping. De ser väldigt olika ut 

och har valt olika yrken men en del har de 

gemensamt. Båda är traditionella lärlingar. 

Skolleda fick dem att inte vilja gå gymnasiet 

utan att försöka ta sig fram arbetsvägen. Efter 

ett par framgångslösa år på den tuffa arbetsmarknaden, 

ledsnade föräldrarna på att 

sönerna var arbetslösa. 

Peter frågade på sitt jobb om hans son 

kunde prova som lärling. Lars frågade på sitt 

jobb. 

– Den fjortonde augusti år 2000 stämplade 

jag in på Södra Länken, säger Mats utan att 

tveka. 

Av tonfall och uttryck är det svårt att uppfatta 

om han säger det med glädje eller sorg. 

Han glider snyggt på den smala linan som 

utgör det sneda leendets humor, där åhörarens 

osäkerhet på budskapet är en viktig del 

av behållningen. 

Redan första dagen fick han klara sig själv 

och gick med en annan snickare, långt ifrån 

Peter. 

– Det var okänt folk överallt och jag har 

aldrig hållit på med sådant här förut, berättar 

han. 

Peter kände aldrig någon pappa-oro för 

hur sonen skulle klara sig. Han följde själv 

med sin pappa på bygge när han var tonåring. 

Pappan var elektriker och drog ledningar vid 

tunnelbanebygget i Stockholm. 

Åtta meter ner, på botten i en av de största 

avloppsbassängerna går Mats med ett enormt 

plockepinn i händerna. Han stoppar ner de 

sista armeringsjärnen i ett par hål i formarna 

där de ska gjuta övergången mellan vägg och 

golv. 

”Det är klart. Det är bara att stoppa i”, skriker 

snickarlärlingen till sin pappa. 

Ett par sekunder senare kommer Peter och 

gör sin del av jobbet. 

Armerarlärlingen Fredrik hade en helt annan 

start på byggkarriären. Hela första dagen 

lämnade hans pappa Lars honom inte 

ur sikte. 

– Då hade jag honom under totalbevakning. 

Han skulle ju lära sig verktyg och allting, 

säger Lars och erinrar sig att han tvingade 

Fredrik att ta ur alla ringarna ur öronen och 

piercingen ur tungan. Nu ett par år senare 

har han dem i hela tiden och ingen verkar ta 

någon notis. 

– Just de första dagarna blev det en hel del 

frågor: ”Pappa, ska jag göra så här”, men sedan 

har jag klarat mig själv, konstaterar han 

och Lars fyller i: 

– Om det hade visat sig att han inte hade 

det minsta anlag för yrket så hade vi fått lösa 

det. Det är viktigt för mig som lagbas att inte 

favorisera honom. Det finns mer eller mindre 

trevliga jobb och det skulle inte fungera om 

jag gav Fredrik bara smörjobben: som att armera 

väggar, till exempel. 

Att det skulle finnas någon risk att Fredrik 

får extra mycket skitjobb, bara för att Lars ska 

visa att han inte favoriseras, tror ingen av dem. 


Mats och Peter Westlund är inte 

bara släkt. De snickrar ihop också. 


– Jag tänker inte på att han är min son, 

slår Lars fast. 

Håkan Kindfors, snickare i laget och Rolf 

Nylén som är maskinförare bekräftar att det 

är så. Självklart känner de till att de har två 

pappor med söner som kollegor, men det har 

aldrig stört dem. Inget privat snack, inga alltför 

interna skämt eller gliringar om hur Mats 

var som liten eller om Fredriks betyg. 

– Jag tänker inte på att de är släkt. Alla i 

laget är enskilda individer var för sig och alla 

har samma värde, säger Rolf Nylén. 

Vad kallar man då sin pappa på bygget? 

– ”Far” är nog det ord jag använder mest. 

”Pappa” låter lite barnsligt och ”Lars” formellt 

kanske. ”Far” är ett kul ord som fungerar 

bra, säger Fredrik. 

För Mats del blir det mest ”Peter” eller 

”gubbe”. ”Gubbjävel” någon gång då och då. 

Grova ord kan tyckas, men Mats tycker inte 

att det är farligt. Jargongen är sådan. Man 

skiljer på privatliv och jobbet. Ingen av sönerna 

har blivit tillsagda av sin pappa på ett 

sätt som tagit extra hårt i hjärtat, just för att 

det var pappa. 

Vad hade den största skillnaden varit om 

pappan inte varit i deras arbetslag? 

– Jag hade nog härjat mer med kollegorna. 

Tagit mer plats i laget, säger Fredrik utan att 

tveka och Mats nickar instämmande. 

Vad säger då papporna, som sitter med 

Både Fredrik Westin och Mats Westlund hade tagit större plats i laget om de sluppit papporna. 

facit i hand? Har de själva ändrat sig sedan 

sönerna kom till jobbet? 

– Nej, säger de båda två. 

– Inte är det så stor skillnad nu jämfört 

med innan. Fast det är klart att jag tycker att 

det är jävligt kul att han är med i laget. Men 

det är Fredriks val, han som har bestämt att 

han ska vara här. Det är skönt att veta att han 

får en gedigen yrkesutbildning, oavsett vad 

han hittar på sedan har han den i ryggen. 

Inte heller Peter har en enda dag ångrat att 

han drog in sin son Mats i byggbranschen. 

– Kontakter är fortfarande bästa sättet att 

få jobb på, då blir det naturligt att pojkarna 

får jobb via oss. De har inte jobbat så länge 

och har inte de kontakterna. 

Efter en stunds tystnad återkommer han. 

– Egentligen är inte den här branschen 

något att satsa på. Hur många byggjobbare 

orkar arbeta så länge att de kan gå i ålderspension? 

Men det är bättre att han är här än 

att han är hemma och inte gör något.● 

”VAD GÖR EN LAGBAS OM SONEN INTE SKÖTER SIG?” 

● Att anställda är släkt är 

inget problem för branschens 

stora arbetsgivare.”Men 

det är bra om de inte 

arbetar för nära varandra 

i organisationen”, säger 

Claes-Göran Ekblom, 

personaldirektör för Skanska 

Sverige. 

Generellt gäller för JM, Skanska 

och Peab att släktskap inte 

är något problem. Särskilt inte 

om det handlar om föräldrar och 

barn, då verkar kärleksrelationer 

ställa större krav på försiktighet 

från arbetsgivarens sida. 

– För oss är det enkelt. Företaget 

är så stort och vi har nya projekt hela 

tiden. Om det är några som blir 

kära på jobbet, brukar vi sära på 

dem till nästa projekt, säger Boel 

Thulin, personalchef på JM. 

– Vår enda policy är att man 

inte ska vara chef och underställd 

till varandra om man har 

en nära relation.Som anställd 

ska man kunna berätta personliga 

saker för sin chef utan att 

behöva fundera på om det dryftas 

med kollegorna vid hans 

middagsbord. 

JM är det enda av de fyra bolagen 

som har en policy för släktskap. 

De har tidigare gjort en intern 

undersökning om den här 

frågan och Boel Thulins intryck 

var att framför allt hantverkarna 

inte hade något problem med att 

arbeta med nära släktingar. 

Inom Peab, JM och Skanska 

ser man det mest som en tillgång 

att nyrekryteringar har släktingar 

inom företaget. Man känner 

till personen sedan tidigare och 

den har också insikt i yrket. 

– Att komma in via någon 

man känner, det förpliktigar. 

Jag tror att man skärper sig och 

tar ett större ansvar än man 

kanske hade gjort annars, säger 

Boel Thulin. 

Men på NCC Construction 

är personalchefen Mats Pettersson 

(bilden) inte särskilt 

förtjust i att anställda är släkt. 

Särskilt inte om någon är chef 

över den andra. 

– Det kan 

bli konstiga 

lojaliteter. Vad 

gör en pappa 

som är lagbas 

om sonen inte 

sköter sig, eller 

om han till 

exempel stjäl? Eller en dotter 

som är chef över sin mamma 

som kanske får alkoholproblem 

eller behöver annan rehabilitering? 

Både de inblandade och 

företaget ställs inför ett moraliskt 

dilemma som är svårt att 

hantera. 

Mats Pettersson har ganska 

nyligen tillträtt som personalchef 

på NCC och vill inte uttala 

sig allt för tydligt om branschen. 

De negativa erfarenheter han 

har är från tidigare arbeten i 

andra branscher. 

– Men det är inte säkert att det 

är så oproblematiskt bland byggnadsarbetare 

heller. Det är kanske 

lättare sagt än gjort att säga 

att man ska säga upp sin son om 

han inte sköter sig. Eller om någon 

snackar skit om chefen som 

är ens dotter. Det är inte så kul i 

den situationen, så jag vill helst 

inte att man hamnar där. 

Boel Thulin har också negativ 

erfarenhet från tidigare arbete. 

– När jag jobbade på försäkringskassan 

fick de som kommit 

in via anhöriga ofta lägre lön, för 

att ingen skulle tro att de var extra 

gynnade, berättar hon. 

Men i byggbranschen ser hon 

många fördelar med föräldrar och 

barn som väljer samma arbete. 

– Vet man att farsan är bra 

som snickare så är ofta sonen det 

också. Äpplet faller inte långt från 

trädet. Och om en snickare vill att 

sonen ska välja samma yrke, betyder 

det att han trivs och är stolt 

över sitt jobb, säger hon. ● 


BYGGNYTT 

24 NOVEMBER 2005 

Ris och ros om 

nytt byggavtal 

Avtal/ 

Dykaren Patrik Bergsman 

tycker att avtalet är ett misslyckande, 

trots höjt dyktilllägg. 

Skanskalaget i Göteborg 

ger både ris och ros åt de nya 

byggavtalen. 

Under vargtimmarna den 9 november, 

nio dagar efter det att de 

gamla avtalen löpt ut, fick drygt 

60 000 byggoch anläggningsarbetare 

nya kollektivavtal. 

Då hade alla svåra frågor om 

lönesystem och åtgärder mot låglönekonkurrens 

skyfflats undan. 

I de sista förhandlingsrundorna 

handlade det mesta om vad 

Byggnads skulle få i utbyte mot 

att luckra upp avtalens regler om 

arbetstid. 

Resultatet blev höjda bil- och 

Mikael Nyrén diskuterar det nya avtalet med Sten Thorell, Joakim Sahlström, Ulf Burman och Bengt Johansson. 

maskinförarlöner, 

höjt 

dyktillägg 

för dykarna 

och en ledig 

klämdag 

2006. 

Reaktionerna 

på de 

nya avtalen är blandade men 

mest negativa. 

Mest besvikna är dykarna. 

Patrik Bergsman (bilden), ordförande 

i yrkesdykarnas rikssammanslutning 

(SYR) hade 

hoppats på ett eget lönesystem, 

med lönetillägg för stämplar på 

certifikatet som visar på kompetens 

i de olika yrken som behövs 

i jobbet. 

– Vi är fruktansvärt besvikna. 

En ny arbetsgrupp är ett 

misslyckande eftersom vi redan 

prövat det utan att komma någonstans, 

säger han. 

I ett bygglag på Skanska i Göteborg 

är man mer positiv. 

Lagbasen Mikael Nyrén tycker 

att höjningen av grundlönen 

med tre kronor är för dålig och 

han beklagar att Byggnads givit 

efter när det gäller makten över 

arbetstiderna. 

Muraren Sten Thorell tycker 

att det är för lite pengar och för 

låg höjning av reseersättningen. 

– Men det är väl så i en förhandling. 

Man får ge och ta och 

jag tycker att nivåerna är okej och 

så lyckades man ju bevara det viktigaste 

av allt, att avdelningen är 

förhandlingspart i löneförhandlingar, 

säger Mikael Nyrén. 

INGEMAR DAHLKVIST 

CHRISTER OLOFSSON 

läs de senaste 

byggnyheterna på 

www.byggnadsarbetaren.se 

Framgång 

med två 

klämdagar 

Avtal / 

Byggnads anser att den största 

framgången är ledigheten 

med helglön under två klämdagar 

kring nationaldagen. 

Något som arbetsgivaren Sveriges 

Byggindustrier är mest 

besviken över. 

– Sett till utgångsläget, med arbetsgivarnas 

krav, får det här ses 

som en framgång, sade Gunnar 

Ericson, Byggnads förhandlingschef. 

Byggnads är nöjt med att få 

igenom höjda löner till bil-och 

maskinförare samt höjda dyk– 

tillägg till dykarna. 

Fackförbundet fick också igenom 

en första del av anpassningen 

av LO:s och Svenskt Näringslivs 

rekommendation om regler 

för utländska företag. I avtalen 

finns nu inskrivet att tvister ska 

lösas i svensk domstol. De övriga 

delarna av rekommendationen 

kommer att behandlas senare av 

Byggnads och BI. 

Avtalsförhandlingarnas avgörande 

samtal, de mellan de 

små delegationerna från BI och 

Byggnads, blev en hisnande upplevelse 

för BI:s ordförande, Olle 

Ehrlén, som deltog för första 

gången. 

– Det bestående intrycket är 

att det finns ett djupt rotat misstroende 

mellan parterna. Men 

jag upplever det ändå som att 

dialogen i år har skapat förutsättningar 

för förtroende. 

Mest besviken är Olle Ehrlén 

över att klämdagar runt nationaldagen 

blir lediga dagar. 

– Det är inte rätt signal att ge 

betald ledighet i juni. Våra utländska 

konkurrenter tar nog 

varken klämdag eller firar Sveriges 

nationaldag. 


NÄTFRÅGAN Vi frågade: Får utländska byggjobbare ut hela lönen i hemlandet? JA 20% NEJ 80 % 


BYGGNYTT NOV 2005 

I KORTHET 

Byggnads begär 

överprövning 

Överprövning/ Daniel Nilsson, 

21 år och Björn Brandi, 55 år, 

dödades när ett 40 ton tungt 

betongvalv rasade över dem den 

16 september. 

Två byggnadsarbetare skadades 

dessutom i olyckan. Senare beslöt 

åklagaren Lotten Loberg att 

lägga ner förundersökningen, 

eftersom hon inte ansåg att något 

brott kunde styrkas. Men 

detta protesterar Byggnads 

emot. Man anser att ett antal 

allvarliga felaktigheter har begåtts 

och begär en överprövning 

av åklagarens beslut. 

Adecco ny aktör 

på bemanning 

Bemanning/ Adecco, med över 

1 000 anställda hantverkare i 

Norge, ska starta uthyrning av 

byggnadsarbetare även i Sverige. 

– Vi kommer att använda våra 

kontor och våra samarbetspartners 

i Tyskland och Polen för att 

rekrytera arbetskraft. Hantverkarna 

kommer att erbjudas 300 

timmars språkundervisning i 

svenska, säger Mats Brändström, 

chef för byggoch anläggningsverksamheten 

i Sverige. 

Adecco ska i första hand anställda 

fyra yrkesgrupper: snickare, 

betongarbetare, murare och 

anläggningsarbetare. 

Byggnads förre 

ekonomichef död 

Dödsfall/ 

Byggnads 

förre ekonomichef 

Anders 

Larsson 

har avlidit i 

cancer, 76 

år gammal. 

Han föddes 

i Fågelsjö i Hälsingland och 

startade sin yrkesbana som 

ekonomiansvarig på tidningen 

Härjedalen, och därefter på 

Länstidningen i Östersund och 

A-pressen. 1962 kom han till 

Byggnads och var fram till 1992 

ekonomichef. Även efter sin 

pensionering var han verksam. 

Flexibla arbetstider 

priset för klämdag 

Avtal/ 

3:20 kronor mer per timme 

från 1 januari och ledig klämmåndag 

dagen före nationaldagen. 

Det blev Byggnads 

vinst i avtalsförhandlingarna. 

Priset man fick betala var mer 

flexibla arbetstider. 

Ändringarna i byggoch 

anläggningsavtalen börjar 

gälla den 1 januari 2006: 

● Utgående lön för yrkesarbetare 

höjs med 3:20. 

● Grundlönen höjs från 109 kronor 

per timme till 112 kronor per 

timme. 

● Bil- och maskinförarnas utgående 

löner höjs med ett månadsbelopp 

som motsvarar ytterligare 

1:25 kronor per timme. 

● Dyktillägget höjs från lägst 44 

procent till lägst 47 procent av 

grundlönen. 

● Tillägg för övertid, skift, förskjuten 

arbetstid, arbete i bergrum 

och kallortstillägg räknas 

upp med 2,8 procent. 

● Annandag pingst försvinner 

som ledig dag. I stället blir nationaldagen, 

den 6 juni ledig med 

helglön. Ledighet med helglön 

blir det också för måndagen de 

Avtal/ 

Maskin- och bilföraren Ulf Sjödin 

i Örnsköldsvik är nöjd med 

de nya avtalens extra satsning. 

– Det var på tiden, anser han. 

I byggoch anläggningsavtalen 

får bil- och maskinförarna drygt 

700 kronor mer per månad, 200 

kronor mer än övriga. Det nya 

entreprenadmaskinavtalet, som 

blev klart den 11 november, innehåller 

en motsvarande satsning 

men i ett längre avtal. 

Ulf Sjödin konstaterar att det 

är en rejäl satsning, den största 

han fått ta del av. 

Dyktillägget höjs i nya avtalet. 

år nationaldagen infaller på en 

tisdag och för fredagen de år den 

6 juni är en torsdag. 

● Den ordinarie arbetstiden kan 

vid speciella jobb och efter personliga 

önskemål förläggas så att 

arbetstiden blir max 160 timmar 

på en fyraveckorsperiod. För det 

krävs en skriftlig överenskommelse 

mellan den anställde och 

företaget. 

● En ny EU-anpassad del införs 

som begränsar den genomsnittliga 

veckoarbetstiden under fyra 

månader till 48 timmar, inklusive 

övertid. 

● Arbetsgivaren kan komma 

överens med den anställde, i stället 

för med Byggnads avdelning, 

om förskjutning av den ordinarie 

arbetstiden med högst två 

timmar samt om övertidsuttag 

inom arbetstidslagens ram på 

max 200 timmar. 

● Traktamentesreglerna ändras 

med syfte att förbättra 

boendevillkoren. Arbetsgivare 

som håller med ett ”ändamålsenligt 

och godtagbart” 

boende, i samråd med arbetstagaren, 

får minska traktamentet 

med 105 kronor per dygn. 

Om en anställd vill ha hjälp 

med boende, men inte får det, 

ska arbetsgivaren betala ett 

särskilt förrättningstillägg 

på 105 kronor per dygn, utöver 

traktamentets 300 kronor. 

● Reseersättningen höjs från 

1:70 till 1:80 kronor per kilometer. 

● Arbetsgrupper ska bland annat 

se över lönebestämmelser, tilllämpningen 

av lönebestämmelser, 

lön vid dykeriarbete, lyftsäkerhet, 

bodstandard, skyddsombudsutbildning 

och dykeriutbildning. 

En grupp ska dessutom komma 

med förslag till förbättrade boendevillkor 

vid traktamentesjobb. 

● Avtalet gäller i 17 månader, till 

den 31 mars 2007. 

JÖRGEN RAGNARSSON 


Maskinförare: ”Extra pengar är oss väl unt” 

– Vi är inte vana vid att det 

satsas på oss, trots att vi börjar 

först, slutar sist och har ett 

enormt ansvar, säger han. 

Avtalet för cirka 5 000 bil- och 

maskinförare som arbetar på företag 

anslutna till Maskinentreprenörerna 

(ME) är på 23 månader, 

till den sista september 2007. 

Mycket av innehållet är identiskt 

med byggoch anläggningsavtalen. 

Här är de viktigaste skillnaderna: 

● Bil- och maskinförare får 

3:63 kronor mer i lön per timme 

från den 1 januari 2006. Från 

den 1 januari 2007 får de ytterligare 

2:66 kronor per timme i 

lönelyft. 

● Yrkesarbetare som inte är 

bil- eller maskinförare får 2:75 

kronor per timme respektive 2 

kronor per timme. 

● Grundlönen höjs som i de 

andra avtalen vid nästa årsskifte, 

men också den 1 januari 2007, då 

till 114 kronor för yrkesarbetare 

och till 115 kronor för bil- och 

maskinförare. 

● Ersättningen för resor i 

tjänst höjs med en krona. 

● Byggnads avdelning blir 

lokal part vid ackordsförhandlingar. 


Ökat missnöje kring 

tvist vid Hallandsåsen 

JOHAN PERSSON 

Ejendal 

Hallandsåsen/ 

Missnöjet med det egna förbundet 

växer på Byggnads 

avdelning i Helsingborg. Borren 

i Hallandsåsen har snurrat 

i över en månad och fortfarande 

vet ingen vilket avtal som 

ska gälla för arbetarna. 

Seko och Byggnads har under 

hösten tvistat om vem som ska 

organisera arbetarna på Hallandsåsen. 

Frågan är uppe på förbundsnivå, 

men ännu är inga avtalsprotokoll 

justerade. 

Senaste uppgiften säger att 

Hallandsborren 

Åsa har snurrat i 

över en månad. 

Men det är fortfarande 

oklart vem 

som ska organisera 

byggnadsarbetarna 

på Hallandsåsen. 

inga förhandlingar kring Hallandsåsen 

kommer att hållas 

förrän efter den pågående avtalsrörelsen. 

Och nu växer irritationen 

inom Byggnads lokalt. 

– Man har segdragit det här 

för länge och vi på avdelningen 

får aldrig höra vad som händer, 

säger Bengt Sävström, ombudsman 

på Byggnads avdelning i 

Helsingborg. 

Bengt Sävström har svårt att 

se poängen med att vänta till efter 

avtalsrörelsen. 

– Det här har inte med avtalsförhandlingarna 

att göra ett enda 

dugg. Byggnads har resurser 

till att förhandla om avtalet på 

Hallandsåsen. 

– Och om inte förbunden kan 

lösa det här, får vi lyfta frågan till 

LO, säger han. 

Willy Hulthén, som förhandlar 

centralt för Byggnads om 

Hallandsåsen, säger sig just nu 

inte ha tid att svara på Byggnadsarbetarens 

frågor. 

– Hallandsåsen tar vi efter avtalsrörelsen, 

säger han. 

Så länge ingen uppgörelse 

är klar fortsätter arbetarna att 

jobba under Sekos avtal. 

JOHAN SJÖHOLM 

I KORTHET 

2,4 procent mer 

Löner/ Under det senaste 

året har lönen för tjänstemän i 

den privata sektorn ökat med 

3 procent. De privatanställda 

arbetarna har fått ett lyft på 2,4 

procent. 

Den genomsnittliga månadslönen 

för tjänstemän i den privata 

sektorn var 28 300 kronor i augusti 

i år. Arbetarna i den privata 

sektorn tjänade under samma 

månad i snitt 20 000 kronor per 

månad, enligt statistik från SCB. 

TA Ljungberg 



Lärlingar arbetslösa 

trots byggboom 

Lärlingar/ 

I Göteborg går ungdomslärlingar 

arbetslösa trots byggboom. 

I Stockholm är det 

tvärtom. 

I Göteborgsområdet byggs det för 

fullt just nu. 

Arbetslösheten minskar bland 

yrkesarbetarna. 

– Företagen vill ha folk, men 

det är svårt för arbetsförmedlingarna 

att fylla det stora behovet på 

byggsidan. 

– Samtidigt går 24 ungdomslärlingar, 

som verkligen vill in i 

branschen, arbetslösa. Det är 24 

för mycket, företagen borde ta sitt 

ansvar, säger ombudsmannen Tomas 

Emanuelsson på Bygg 12:an 

i Göteborg. 

Det handlar om den grupp lärlingar 

som gick ut byggymnasiet 

i våras. De har fullföljt sin 

gymnasieut 

bildning och behöver cirka 4 

000 timmar i företagen för att 

få yrkesbevis. 

Totalt går cirka 320 elever ut 

byggprogrammet varje år i Göteborg. 

I Stockholm är det andra tongångar. 

Där är det också hausse 

på byggmarknaden just nu. 

Men där har alla elever, som 

gick ut byggprogrammet med 

inriktning trä, betong och anläggning, 

fått lärlingsplatser. 

Skillnaden mellan de båda 

storstäderna kan bero på att det 

finns fler utbildningsplatser på 

byggprogrammen i Göteborg, i 

förhållande till antalet jobb. 

NINA CHRISTENSEN 

Fler stölder av diesel 

Dieselstölder/ 

350 liter dieselbränsle har stulits 

från banverkets maskiner i 

Kolbäck i Västmanland. 

Stölden inträffade i början av november 

när maskinisterna upptäckte 

att en grävmaskin och en 

hjullastare hade tömts på diesel, 

berättar Vestmanlands läns tidning. 

Ternikonult 

Detta trots att maskinerna 

stod på ett inhägnat område vid 

arbetsplatsen på bangården i 

Kolbäck. 

Det har varit åverkan två, 

tre gånger tidigare och mindre 

mängder diesel har tömts ur lastmaskiner. 

Polisen saknar spår efter förövarna. 

MARGITE FRANSSON 

Hultafors 

Würtz 


Senco 

3 C 

Fiat 



Sex olyckor på 

olycksfri vecka 

Kampanj/ 

Sex olyckor. Det blev slutfacit 

på Skanskas världsomfattande 

kampanj om en olycksfri 

vecka för anställda och underentreprenörer. 

En av de sex olyckorna inträffade 

i Sverige. Det var en bergborrare 

som fastnade med handen i en 

vajer på ett bygge i Stockholm. 

Olyckor inträffade under veckan 

även i Danmark, Finland, Tjeckien 

och USA. 

Målet för kampanjen var naturligtvis 

att inte en enda olycka 

skulle inträffa, men Skanskas vd 

Stuart Graham är ändå nöjd. 

– Vi är inte på noll ännu, men 

det är uppenbart att vi kan komma 

närmare genom att priortera 

säkerhet varje vecka, sa han i ett 

uttalande till Skanskas affärsenheter. 

Skanskas satsning på säkerhet 

på jobbet innebär bland 

annat att ledningen på alla nivåer 

ska arbeta aktivt med att 

minska antalet olyckor. 

Den 20 oktober 2004 bestämde 

Skanska att det skulle 

vara en olycksfri dag. Försöket 

lyckades och koncernledningen 

tyckte att initiativet ledde till att 

medvetandet om riskerna med 

byggjobb höjdes. 

Man beslutade därför att höja 

ambitionsnivån. 

I år var det därför en hel vecka, 

24 till 30 oktober, som skulle vara 

olycksfri. 

JOHAN SJÖHOLM 


Allvarligt skadad vid fall 

Arbetsolycka/ 

En ställningsbyggare föll fyra 

meter från en ställning på 

I 13 i Falun. Han fick allvarliga 

skador. 

Mannen arbetade med att bygga 

ställningen tillsammans med 

en arbetskamrat. Olyckan inträffade 

när kamraten stod och 

langade upp plattformar. 

Hitachi 

– Mannen uppe på ställningen 

tog emot de tre meter långa 

plattformarna. Det fanns varken 

skyddsräck eller livlina, säger 

Per-Arne Mattsson, arbetsmiljöinspektör 

i Falun. 

Ställningsbyggaren föll rakt 

ner på ett cykelställ innan han 

slog i asfalten. Han ådrog sig allvarliga 

skador. 

CENNETH NIKLASSON 

Nordbygg 


LÖNER 

LÅGELÖNEJOBB 

PRESSAR BYGGLÖN 

Tredje kvartalet är inget löneökningskvartal. Och tredje kvartalet 2005 blev 

sämre än vanligt. Lönerna i industrin ökar snabbare än bygglönerna. En anledning 

kan vara konkurrensen från utländska företag. 

TEXT INGEMAR DAHLKVIST 

LÖNERNA I HELA LANDET 

TIDLÖN 

Trä-, Ändring Ändring 

betongarbetare Andel 3 kv från 3 kv 3 kv från 3 kv 

samt murare % 2005 2004 2005 2004 

Borås 7,3 141,97 -4,8 131,34 1,6 

Dalarna 26,2 151,66 2,2 129,49 2,0 

Gästrikland 8,0 157,07 4,7 131,53 0,7 

Göteborg 15,9 151,51 1,7 136,05 2,4 

Halmstad 25,0 149,35 3,4 127,79 1,8 

Helsingborg 29,9 153,13 4,6 129,74 1,0 

Hälsingland 4,0 160,71 11,1 124,78 0,8 

Jämtl.-Härjed. 14,7 144,00 4,4 124,68 1,6 

Jönköping 13,3 157,70 4,3 132,72 1,9 

Kalix 29,5 141,00 - 128,00 0,5 

Kalmar 12,0 150,01 3,8 130,20 0,7 

Kiruna 38,3 146,90 - 124,08 -3,8 

Kristianstad 9,0 149,54 3,5 127,64 1,6 

Linköping 13,6 163,27 1,0 134,79 1,2 

Luleå 23,3 150,38 0,8 133,76 1,3 

Lund 29,9 156,01 4,1 126,65 0,7 

Malmö 36,7 159,34 2,4 133,16 1,6 

Mälardalen 15,4 153,38 2,3 134,74 3,4 

Norrköping 24,6 154,67 -6,6 133,19 0,1 

Nyköping - - - 137,71 7,6 

Piteå 27,7 145,44 1,4 134,23 2,7 

Skellefteå 19,1 152,31 1,2 133,35 1,3 

Stockholm 24,5 163,47 3,6 134,33 1,4 

Sundsv.-Ådalen 17,2 149,34 6,3 132,28 6,4 

Sydost 11,6 147,29 6,9 127,77 0,1 

Umeå 20,1 164,64 6,0 136,07 3,9 

Uppsala 14,2 160,06 1,0 132,90 2,1 

Värmland 21,1 147,90 3,8 128,84 2,6 

Väst 8,5 151,14 8,9 125,68 2,0 

VINNARE 

PRESTATIONSLÖN 

Örebro 16,8 151,40 0,6 129,96 2,2 

Örnsköldsvik 4,8 151,24 1,0 128,24 3,7 

Det är sällan hög löneökningstakt 

under 

tredje kvartalen. 

2005 är inget undantag, 

snarare tvärtom. 

Tidlönerna i den stora gruppen, 

trä-, betongarbetare samt murare 

(TBM-gruppen) ökade med 2:17 

kronor per timme, 1,7 procent, 

mellan tredje kvartalet 2004 och 

samma mätperiod i år. Det visar 

Byggnads lönestatistik för tredje 

kvartalet 2005. 

TBM-gruppens löneökning 

ligger under avtalsenlig löneökningstakt 

och till och med lägre 

än under motsvarande period ett 

år tidigare. Samtidigt visar Statistiska 

centralbyråns (SCB) konjunkturstatistik 

att byggbranschen 

har sämre löneutveckling 

än industrin. Från augusti 2004 

till samma månad i år ökade industrilönerna 

med 2,2 procent 

medan bygglönerna ökade med 

1,7 procent. 

Förklaringen till att både SCB 

och Byggnads statistik visar låg 

löneökning under tredje kvartalen 

är att få företag lägger ut löneökningar 

under den perioden. 

Det är svårare att peka ut förklaringar 

till att ökningstakten i 

år är lägre än vanligt och att industrilönerna 

ökar snabbare än 

bygglönerna. Det kan inte bero 

på lågt byggande, konjunkturen 

är inte dålig. Och det kan inte 

heller förklaras med små marginaler 

i företagen, de stora byggföretagen 

redovisar resultat som 

får börsen att jubla. 

En tänkbar orsak, som styrks 

till exempel av konkursstatistiken 

i Stockholm, är lönekonkurrens 

från utländska företag. 

Specialföretagen i glas-, pappoch 

golvbranscherna tycks ha utrymme 

för större löneökningar 

än byggföretagen. Där ökar tidlönerna 

snabbare. 

TBM-gruppens ackordslöner 

har också tagit fart, från 2 

procent förra kvartalet till 3 

procents ökningstakt nu. Det är 

framför allt höjda ackordslöner i 

Stockholm som slår igenom. 

Andelen prestationslöner 

minskar jämfört med andra 

kvartalet men ligger trots det på 

ungefär samma nivå som för ett 

år sedan. 

I TBM-gruppen är ackorden 

heta längst i norr och längst i 

söder. Kiruna toppar med en 

ackordsandel på 38,3 procent. 

Malmö är tvåa med 36,7 procent. 

TBM-gruppen har den högsta 

andelen prestationslön av yrkesgrupperna 

i Byggnads. ● 

’’ TBM-gruppens 

löneökning ligger 

under avtalsenlig 

löneökningstakt. 

’’ 


LÖNER YRKE FÖR YRKE 

Lön per Förändring, Andel 

3 kvartalet 2005 timme procent av timmar 

OSCAR LURÉN 

TBM-gruppen 

Ackord 157,71 3,0 16,5 

Övrig prestationslön 145,23 2,4 2,9 

Tidlön 131,73 1,7 80,6 

Tid och prestationslön 136,40 1,7 

VVS 


Ackordsandel 2,4 % 

Anläggning 

Prestationslön 160,87 0,7 14,6 

Tidlön 136,51 2,0 85,4 


Maskinförare 

Tidlön 128,00 2,4 

Glas 


Ackordsandel 3,3% 

Pappläggare 

Prestationslön 143,64 1,9 17,0 

Tidlön 129,90 4,1 83,0 

Golvläggare 

Prestationslön 145,30 2,2 5,2 

Tidlön 131,75 3,0 94,8 

Ställningsbyggare 


Ackordsandel 0,4 % 

Undertaksmontör 

Tidlön 128,24 -1,7 

LÖNER I BYGG OCH INDUSTRI 

SCB:s konjunkturstatistik, genomsnittlig timlön exklusive övertid i 

byggbranschen och i gruvor, mineralutvinning samt tillverkningsindustri. 

150 

140 

135 

130 

125 

120 

aug 

2004 

Bygg 

Industri 

nov 

2004 

feb 

2005 

maj 


aug 


Mästerförhandlaren Roland Johansson tror på en högre lönenivå. 

”MÅLET ÄR ATT HA ETT 

SNITT PÅ ÖVER 200” 

Namn: Roland Johansson 

Ålder: 57 år 

Bor: i Västervik 

Aktuell som: ackordsförhandlare 

som tappat ledningen. 

Roland gillar rally och tycker 

att det är viktigt att slåss för 

sista 25-öringen. 

4Linköping har tappat täten 

i löneligan. Är ni knäckta av 

striderna med Peab? 

– Nej, fjärde kvartalet kommer 

vi igen och 2006 har vi målet 

att ha ett snitt över 200 kronor 

per timme på ackord. 

4Vad beror det på att ni har 

lägre ackordslöneökning än 

riksgenomsnittet och en lägre 

ackordsandel än vanligt? 

– Hade vi haft hälften av det 

elände vi haft och lyckats behålla 

nivån hade jag varit nöjd. 

Den viktigaste orsaken till att vi 

tappat är att vi inte haft några 

stora jobb. Och så har några nya 

företag börjat använda ackord, 

de kommer från en lägre genomsnittslön. 

4Är ni nöjda med tredjeplatsen? 

– Nej, men att Stockholm börjat 

röra på sig är bra för alla. Vi 

fick mycket skit från arbetsgivarna 

för att vårt snitt låg högre 

än hos noll-åttorna. 

4Tidlönerna ökar långsamt i 

hela landet och lägre än riksgenomsnittet 

hos er, varför? 

– Vi har inte sett någon högkonjunktur 

här. Men huvudorsaken 

är nog att vi ägnar för lite 

tid åt tidlönerna. Vi har målet att 

tidlönerna ska närma sig utbetalningsnivån 

vid ackord, som 

är 146 kronor hos oss. Det fattas 

tolv kronor dit och det är alldeles 

för mycket. ● 

NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGADSARBETAREN 35

GREJER & GREPP 


Mikael Ericsson har kört en sväng med sin maskin sittandes på mätutrustningen, som ser ut ungefär 

som en fresbee med en ruta i mitten. 

Ny mätare avslöjar vibrationer 

● - Va, är det så höga vibrationer? 

Mikael Ericsson kör hjullastare 

och blir förvånad över 

att ett vanligt jobb kan ge höga 

vibrationer i hela kroppen. Han 

har nyss mätt dessa med en ny 

uppfinning, en vibrationsdosimeter. 

Under färden runt planen vid 

flygflottiljen F 21 i Luleå, är det 

lite ojämnt i marken, så vibrationstalet 

blir 1,2 meter per sekundkvadrat. 

Det är strax över 

det nya tillåtna gränsvärdet för 

helkroppsvibrationer. Att ligga 

på den dosen en hel arbetsdag är 

förbjudet. 

Sedan första juli i år finns 

regler för helkroppsvibrationer. 

Men i dag är kunskapen dålig 

om hur mycket olika maskiner 

vibrerar, och framför allt vet 

inte många maskinförare om 

hur mycket skadliga vibrationer 

deras kropp utsätts för. 

Resultatet av åratals skakande 

i maskiner blir i många fall ryggbesvär 

och det är för att skydda 

förarna från skador som reglerna 

har tillkommit. Tidigare 

har mätningar varit en ganska 

omständlig historia med mycket 

och tidskrävande utrustning. 

– Men jag tycker att det ska 

vara lätt att mäta och att föraren 

ska kunna göra det själv, säger 

Peter Jönsson, konsult, som 

doktorerat vid Luleå tekniska 

universitet i ämnet helkroppsvibrationer. 

Så han uppfann vibrationsdosimetern, 

HealthVib. Den mäter 

vibrationerna i enlighet med arbetsmiljöverkets 

nya föreskrifter. 

Det räcker med att köra tio 

sekunder för att veta: 

• den samlade vibrationsdos-en 

under tio sekunder 

• värdet omräknat till hela arbetsmomentet 

• värdet omräknat till ett åttatimmarspass. 

På så sätt kan en förare se hur 

mycket skadliga vibrationer han 

utsätts för. 

När Mikael är testpilot sitter 

han på plattan, men Peter har 

också tagit fram ett midjebälte 

där man mäter vibrationer när 

man gör stående jobb. Till exempel 

om man jobbar med en jordpackningsmaskin, 

som Paddan. 

Mikael Ericsson och hans kollega 

Klas Juhojuntti, som testar 

utrustningen i en minigrävare, 

tycker båda att utrustningen 

verkar bra och att den ger en 

tankeställare. Det är också meningen. 

– Avsikten är att börja få fram 

värden på den här typen av arbeten, 

så att man kan hitta åtgärder 

för att få ner vibrationerna, 

säger Peter Jönsson. 

Han driver företaget CVK, 

Center of Vibration Comfort i 

Luleå. BDX en organisation för 

330 maskin- och transportentreprenörer 

i Norrbotten, har 

stöttat utvecklingen av mätaren, 

som ännu är en prototyp. De ska 

hyra ut till delägarföretag. I dag 

kostar mätinstrumentet 10 000- 

15 000 kronor per styck. 

HAR DU EN BRA GREJ? 


Ring 08-728 49 70 

GREJER & GREPP PÅ INTERNET 

www.byggnadsarbetaren.se 

FAKTA SÅ LITE VIBRATIONER TÅL DIN KROPP 

I arbetsmiljöverkets nya regler om vibrationer, AFS 2005:15, anges 

hur mycket vibrationer du får utsättas för under en period på åtta 

timmar. Man får inte gå över gränsvärdet eftersom så höga vibrationer 

kan skada. Vid dessa värden kan jobbet stoppas. Om insatsvärdet 

överskrids ska arbetsgivaren utarbeta en handlingsplan. 

Insatsvärden 

Gränsvärden 

Hand- och armvibrationer 2,5 5,0 

Helkroppsvibrationer 0,5 1,1 


BYGGFOLK 

”Spånga” blir hård 

och ful på planen 

34-årig veteran lägger inte ner klubban 

Bandy är vinterns fotboll. Bandy är fart, taktik och många mål. Bandy är 

beroendeframkallande, åtminstone för vissa. “Det är svårt att lägga av”, menar 

IFK Motalas 34-årige veteran Patrik Spångberg. 

TEXT OCH FOTO ANDERS RÖRBY 

Spånga” tar fart från mittlinjen någonstans 

och tuffar förbi motståndare 

efter motståndare. Stilen är 

vägvinnande, om än mer kraftfull 

än elegant. Mångårige lagkompisen 

Mattias Sjöholm beskriver den storväxte 

mittfältaren: ” Stark, bollsäker och avig. Man 

vet aldrig åt vilket håll han ska gå. Enda svagheten 

är väl att han har lite svårt att släpppa 

bollen ibland”. 

– Det stämmer, erkänner Patrik leende. Ser 

jag ingen i bättre läge är det bara att dribbla 

på. 

Själv ser han viljan som sin främsta styrka. 

– Det är den jag lever på i matcherna. Jag 

blir lite hårdare, lite fulare. Men det måste 

finnas en spärr, man får inte skada någon 

medvetet. 

Bandy drabbas av förhållandevis få skador 

jämfört med hockey och fotboll. Men helt har 

”Spånga” inte klarat sig. 

Näsbenet har knäckts två gånger och återkommande 

ljumskproblem gjorde att han fick 

tacka nej då han blev uttagen till A-landslaget 

i slutet av 1990-talet. 

– Det hade varit kul att vara med, men det 

är inget jag går och grämer mig för. 

Det blir många timmar på Motala Isstadion. 

Inte bara i samband med det egna idrottandet. 

Sönerna, nio och sju år, som spelar 

både bandy och hockey ska följas och stöttas. 

Dessutom har Patrik 

tillbringat det senaste 

året där i jobbet som 

snickare, med läktarbygge 

och annat. 

Elitbandy tar tid. 

Match två dagar i veckan, 

träning fyra kvällar. 

Dock har Patrik 

med ålderns rätt fått 

ledigt från torsdagsträningarna 

under de två 

senaste säsongerna. 

Patrik Spångberg, 

34 år. 

–Så att man hinner ta hand om familj och 

hus, det får inte bara vara ett jävla stressande. 

Redan inför förra säsongen hade han funderingar 

på att lägga av. Tveksamheten fanns 

även i år. 

– I slutet av en säsong är man ganska trött 

på bandy. Men sedan kommer suget igen. 

Barnen tjatade att jag skulle spela i år med. 

Min fru tycker att hon får dra ett lite för tungt 

lass, men hon sa inte nej i alla fall. 

IFK Motalas storhetstid inföll i mitten av 

1980-talet då man spelade två SM-finaler och 

blev svenska mästare en gång. De senaste säsongerna 

har klubben fått jobba för att hålla 

sig kvar i högsta serien. Nu har man ett ungt 

lag som, enligt Patrik, kan bli riktigt bra när 

de yngre fått självförtroende och vågar ta för 

sig mer. I en liten stad som Motala är bandyspelarna 

kända ansikten. 

– ”Du kör väl ett år till”, säger folk man träffar 

på överallt. Så jag stannar tills det lättar 

lite. Man vill ju hjälpa föreningen, hävdar 

”Spånga” som nyss påbörjat sin 14:e säsong i 

det blåvita laget. 

Sitt stora IFK-hjärta till trots är Patrik inte 

Motalabo från början. Han växte upp och 

inledde sin bandykarriär i sörmländska Flen, 

vilket anas på dialekten. 

Spångberg är ett välkänt namn i bandykretsar. 

Brorsan Kenneth spelar i Falu BS, 

pappa 

Urban var allsvensk i Hälleforsnäs liksom 

farbror Håkan. Kusinen Niklas, som spelat 

i Sandviken i många år, är den här vintern 

proffs i ryska Uralskij Trubnik. En klubb som 

även Patrik fick anbud från. 

– Men jag struntade i det. Ska man göra en 

sådan grej måste pengarna vara rätt, 

34-åringen spelade länge i tröja nummer 3. 

För fyra, fem år sedan bytte han till 33. 

– Jag tänkte att jag skulle hålla på tills jag 

blev så gammal. Det kändes lagom då. Men 

det är svårt att lägga av. Jag kommer att sakna 

det sociala när jag slutar, snacket i omklädningsrummet 

och allt annat runt ikring. 

Ändå vet Patrik precis vad han ska göra 

den dag han bestämmer sig för att snöra av 

sig bandyrören för gott. 

– Då ska jag bli en halvfet, gnällig gubbe 

som står på läktaren och tror att jag vet allt 

om bandy. ● 


Patrik Spångberg kommer 

från en känd bandyfamilj 

och återväxten är god: han 

har två bandyspelande 

söner. 


BYGGFOLK 

PRESSENS BILD 

Ny arkitektur föder vardagens dokusåpor 

Utställning/ 

Smalt och grått med jättelika 

fönster. För drygt två år 

sedan stod bostadshuset på 

Surbrunnsgatan klart. Nu är 

det ett exempel på ung svensk 

arkitektur i en utställning på 

Arkitekturmuseet. 

M PERLMUTTER 

Jag blir så förbannad på folk 

’’ som sitter där i verkställande utskottet 

och inte vågar säga något. 

Men så fort de stänger dörren 

bakom sig springer de ut och 

snackar en massa skit om Göran 

Persson.” 

Nalin Pekgul, frispråkig socialdemokrat 

(Di/Weekend) 

CITAT 

Jag jobbade på ett bygge i Piteå 

en sommar. Där fanns en kil- 

’’ 

le som körde baklastare och var 

fruktansvärt kul. Jag var inte sjuk 

en enda dag. Jobbet i sig var fasansfullt, 

vi grävde i blålera och 

elände. Men det var en njutning 

att gå till jobbet.” 

Lasse Eriksson, artist, om humor 

på jobbet (du&jobbet) 

Jag är stolt över att bo i ett 

’’ land med en sån makalös sjukvård 

som vi har.” 

Marie Fredriksson, artist, behandlad 

för hjärntumör (SvD) 

Redan från början väckte byggnaden, 

eller Nejlikan som den 

kallas efter kvarteret, stort intresse. 

Hos oss, som har redaktionen 

mitt emot, mest för att det 

var som att ha fått Big Brotherhuset 

till granne. Vi kunde följa 

invånarna när de softade, vandrade 

runt nakna och jobbade. 

– Insynen är inget problem, 

det är ju bara kontor mittemot, 

sa en av bostadsrättsinnehavarna 

i en intervju som satt uppsatt 

länge på redaktionen. 

Sedan blev det ridå för vår 

egen dokusåpa. En efter en lät 

invånarna sätta upp lamellgardiner 

för de stora fönstren. 

Nu är huset ett typexempel på 

den arkitektur som visas upp i 

Arkitekturmuseets utställning 

”Ung, svensk arkitektur”. Stora 

fönster och akvariekänsla är 

trend, i dokusåpornas och de 

högljudda mobiltelefonsamtalens 

tid. Det privata har blivit 

offentligt och vad är väl då mer 

rätt än att man kan se rakt in i 

människors hem? Utställningen 

pågår till 8 januari 2006. 

ANKI SYDEGÅRD 

Gå in på Vera arkitekters hemsida och se Surbrunnsgatan 54, i Stockholm, 

växa fram: www.vera.se 

BÖCKER 

SKIVOR 

Mannen från berget 

av Kjell Eriksson 

Solens port 

av Elias Khory 

Thåström: 

Skebokbarnsv. 209 

Andreas Johnson: 

Mr Johnson, your room is on fire 

Deckare/ 

Manuels ena bror 

sitter i svenskt 

fängelse, den andre 

dog under en 

polisjakt. De lurades 

att smuggla 

narkotika och när Manuel 

träffar narkotikahajen bakom 

all olycka sätter en ny händelsekedja 

i gång. Få beskriver 

människor på ett så levande och 

engagerat sätt som Kjell E. Det 

här är inte främst en kriminalroman, 

det är en berättelse. AS 

Roman/ 

Storslaget och vackert, tragiskt 

och upprörande. Om Palestinas 

erövring och palestiniernas 

fördrivning. Elias Khory lyckas 

göra riktiga människor av palestinska 

offer. ID 

Hon och han 

av Annika Sundbaum-Melin och 

Henrik Kolbjèr 

En kärlekshistoria/ 

Hon och han skriver vartannat 

kapitel, skildrar komplicerad 

kärlek ur var sitt perspektiv. MF 

Legend/ 

”10 vackra visor 

och Personliga Person” 

heter Cornelis 

främsta album. 

Thåströms nya kan 

kanske beskrivas som tolv skitiga 

visor och en electrojazzhybrid. 

Novellaktiga texter skildrar ungdomens 

Rågsved och åren i Köpenhamn. 

Ballader dominerar 

och liknar ”Karenina” mer än 

”Die Mauer”. Thåström som en 

svensk Leonard Cohen på äldre 

dar. Svåremotståndligt. JS 

Pop/ 

”Glorious”-mannen är tillbaka 

med en yvig men melodistark 

platta. Avhandlar allt från 

handklappsgospel till Nick 

Cave-doftande ballader. JS 

Il Divo: 

Ancora 

Operapop/ 

Operapojkband som charmat 

många svenskar. Album två är 

fyllt av lustmord på gamla balladklassiker. 

Det lär bli succé. 

Ledsamt nog. JS 


Byggkille 

drack urin 

Äckligt/ Törstig? Då borde du 

kolla flaskan först. En byggnadsarbetare 

som hade köpt 

en flaska mineralvatten 

på en stormarknad fick 

en tråkig överraskning, 

skriver Aftonbladet. 

När mannen började 

dricka ur flaskan 

kände han en märklig 

smak, det var precis 

som kiss. Och det var 

det också. Stormarknaden 

i Florida fick en 

upprörd kund vid dörren och nu 

har en anställd blivit avskedad 

för att ha kissat i flaskan och 

ställt tillbaka den i hyllan. 

– Nu kan vi bara hoppas att 

mannen inte hade någon könssjukdom, 

säger offrets advokat 

till amerikansk tv. 

NOT 

water 

DANIEL BYLUND 

Baka hus med 

förbindelser 

Tävling/ Nu är det dags för 

Arkitekturmuseets årliga pepparkakshustävling. 

Årets tema 

är ”arkitektoniska förbindelser”. 

Det är inspirerat av storskaliga 

byggnadsverk som Årstabron 

och pir F på Arlanda. 

Bidrag kan lämnas in på museet 

26-27 november och utställningen 

öppnar den 1 december. 

I nio dagar kan sedan publiken 

rösta på sin favorit och den 11 december 

blir det prisutdelning. 

TASKIGT FALL 

– Den där fallskärmen som ni 

sålde till mig utvecklade sig 

aldrig. Händer det ofta? 

– Ni är faktiskt den första som 

kommer hit och klagar. 

annons pharma nord 

Blivande Funktionärsaspirant? 

Stimulerande framtid! 

Byggnads Uppland söker funktionärsaspirant. Arbetsuppgifter som 

kommer att bli aktuella är löneförhandlingar och allmänfacklig 

verksamhet. 

Tillträde till tjänsten sker snarast efter överenskommelse. Ansökan ska 

vara avdelningsstyrelsen till handa senast 30 november. 

Frågor om tjänsten besvaras av Jan Ejdersund och Hans Olsson. Facklig 

företrädare för Byggnads lokalombudsmannaförening 

är Bengt Westman. 

BYGGNADS UPPLAND, Box 1303, 751 43 Uppsala 

Telefon 018-19 45 00, E-post uppland@byggnads.se 

MATLÅDAN 

Pannbiff ”skomakare”, 3-4 pers. 

● 500 gr nötfärs 

● 1 gul lök, finhackas 

● 2 ägg 

● 2 dl grädde 

● 1 msk dijonsenap 

● 1 tsk svartpeppar, grovmalen. 

● 100 gr bacon 

● 2 purjolökar 

lök, ägg, grädde ,dijonsenap, 

svartpeppar och salt. 

➋ Forma till lagom stora 

pannbiffar. Stek på plåt i ugn, grill 

220 grader, cirka 12-14 minuter. 

➌ Fräs purjolök och bacon 

i stekpanna. Serveras med 

potatismos. Perfekt till matlådan. 

MICKE SELANDER 

➊ Blanda nötfärs med gul 


SISTA ORDET 

DE SOM FÅR VITA 

JOBB ÄR VINNARNA 

Svart eller vitt. Så kan man sammanfatta 

reaktionerna efter debattartikeln 

om hushållsnära 

tjänster som jag skrev i DN tillsammans 

med ordförandena för 

Målarna, Elektrikerna och Fastighets. Från 

svart till vitt var utgångspunkten i artikeln 

och från svart till vitt har reaktionerna på 

artikeln alltså varit. Lika många är för som 

emot ett skatteavdrag för hushållsnära – eller 

bonära – tjänster. 

De som reagerat med ryggmärgen 

har varit de som är 

emot förslaget och de är också 

de som hörts mest. Deras argument 

är att vi genom sådana 

skattesubventioner skulle göda 

de välbeställda som redan 

i dag har råd att betala för sig. 

Detta har de förstås rätt i, men 

det finns en framsida på myntet också. Och 

ibland får man ta det onda med det goda – i 

alla fall om det goda överväger. 

Min utgångspunkt har varit densamma 

som i alla andra sammanhang, nämligen 

att vi måste jobba för en arbetsmarknad 

med justa villkor och för att minska den 

svarta arbetsmarknaden. Många av dem 

som jobbar med sådant som till exempel 

städning och trädgårdsarbete, är i dag utan 

kollektivavtal och i många fall jobbar de 

också svart, vilket innebär att de inte har 

någon rätt till a-kassa, sjukersättning eller 

försäkringar vid arbetsskada. De står med 

andra ord helt utanför samhället. 

Är då skattesubventioner moraliskt rätt eller 

fel? Socialdemokraternas kongress avslog 

motionen om att ta fram ett förslag om rätt 

till avdrag för köp av hushållsnära tjänster. 

Men samma kongress fattade beslut om att 

”Vi måste jobba 

för en arbetsmarknad 

med 

justa villkor. ” 

äldre ska få hjälp med hushållsnära tjänster 

till rimliga priser. Gränsdragningarna är 

alltså inte solklara. 

De som är för förslaget med skattesubventioner 

tycker att det är bra att vi lyfter fram 

frågan, eftersom svartmarknaden i den här 

sektorn blir ett allt större problem. De som 

är motståndare till förslaget har inte kommit 

med några alternativa lösningar på problemet. 

Vi löser ju inte morgondagens problem 

med gårdagens lösningar och därför 

kan det väl i alla fall vara värt 

att prova. 

Ett införande av skatteavdrag 

för hushållsnära tjänster 

skulle vara samhällsekonomiskt 

lönsamt genom att 

svarta jobb blir vita, vilket 

ger större skatteinkomster 

till staten samtidigt som det 

skulle skapa fler arbetstillfällen. Och individen 

som kan gå från ett svartjobb 

till en vanlig anställning är den 

stora vinnaren. För mig är det 

viktigt att alla är med – kanske är 

detta ett sätt! 

Tjänstesektorn växer starkt och 

kommer att bli alltmer betydelsefull 

för vår framtida sysselsättning. 

Mellan 1987 och 2004 

blev jobben i den privata tjänstesektorn 

570 000 fler samtidigt 

som varuproducerande företag 

minskade med 360 000 och den 

offentliga sektorn tappade över 

300 000 jobb. Med en så starkt 

växande sektor är det viktigt med 

ordning och reda. Då ska kollektivavtal 

gälla och tjänster ska utföras 

mot kvitton! ● 

HANS TILLY 

förbundsordförande 

Telefon 08- 728 48 10 

Mobil 070-552 67 40 

E-post hans.tilly@byggnads.se 

TILLY TYCKER TILL… 

... OM VARUMÄRKESINTRÅNG 

● Wanja Lundby-Wedin anklagar Fredrik Reinfeldt 

för varumärkesintrång när han försöker 

inbilla väljarna att moderaterna är ett arbetarparti. 

Hon fick välförtjänt den längsta applåden 

för det på s-kongressen. 

... OM NÅGRA VISA ORD 

● Apropå hushållsnära tjänster: ”Det krävs 

ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem 

som det gamla sättet att tänka har skapat.” 

Albert Einstein 

... OM RESOR TILL VÄRMEN 

● Saco-ordföranden Anna Ekström reste tillsammans 

med bland andra Fredrik Reinfeldt 

och Maud Olofsson till värmen för en konferens. 

Men det var väl också ett tillfälle att 

frottera sig bland Alliansens vänner. 


VINNARE I BILDKRYSS 14 

blev Jan Dahlqvist, Helsingborg, Kristina 

Nohrén, Farsta, Kenneth Nilsson, Tranås, Lars 

Back, Rättvik, Andreas Williams, Göteborg, 

Rune Andersson, Alfta, Cary Carlsson, 

Kristinehamn, Gunnar Larsson, Nyköping, 

Susanne Öberg, Gävle, Maj Westman, 

Örnsköldsvik, David Fredriksson, Svedala, 

Emil Keisu, Juoksengi, Erkki Poikulainen, 

Domsjö, Rune Magnusson, Rimbo samt Lars- 

Ove Gustavsson, Nävekvarn, vilka får var sin 

dubbeltrisslott. 

BILDKRYSS #17 

Dragning den 11 januari. 15 med rätt lösning vinner var sin 

dubbeltrisslott med chans att få upp till 7,5 miljoner kronor. 

Sänd lösningen till Bildkryss 17, Byggnadsarbetaren, Box 

196 15, 104 32 Stockholm. 

Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nr 17 2005 - Byggnadsarbetaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?