Nr 17 2005 - Byggnadsarbetaren

NYBYGGARNA
INGEN HAR KOLL PÅ
UTLÄNDSKA BOLAG
”Myndigheterna agerar bara om det hänt en olycka”/ Utländska byggföretag
som är aktiva i Sverige använder ofta arbetskraft från låglöneländer. De flesta har
kollektivavtal, men varken arbetsgivarna eller facket har koll på om de efterföljs.
Företag från låglöneländer har lägre nivå på löner, arbetsmiljö
och arbetsrätt än vad svenska konkurrentföretag har,
menar många bedömare. Niklas Bruun (bilden), professor
i EU–arbetsrätt, anser att staten bör ta mer ansvar för efterlevnaden
av kollektivavtalen i de utländska företagen.
– Företagens förflyttningar över nationsgränserna
ställer nya krav på fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Särskilt när det gäller att se till att kollektivavtalen
efterlevs. Statsmakterna bör definitivt
ta ett större ansvar än vad man gör i dag, bland annat
när det gäller regler om kontroll. Man bör också tillhandahålla
information om hur vårt avtalssystem
ser ut. Det är man skyldig till enligt EG–rätten, säger han.
Niklas Bruun hänvisar till att EU:s inre marknad inte fungerar på
rätt sätt om inte samma krav ställs på utländska och svenska företag
i Sverige, när det gäller arbetsrätt och arbetsmiljö.
’’ Statsmakterna
bör definitivt
ta ett
större ansvar
än vad man
gör i dag.
’’
Christer Wälivaara, Byggnads internationelle sekreterare, jämför
med marknaden i Tyskland. Där har polska företag, som har lägre
nivå på arbetsmiljö, facklig organisering och arbetsrätt, konkurrerat
ut de tyska bolagen.
– Arbetslösheten bland tyska byggnadsarbetare är hög nu. Man
talar om Berlineffekten. Vi kan få en Berlineffekt här också, säger han.
Christer Wälivaara anser att social dumpning sker så länge utländska
byggnadsarbetare inte integreras i det svenska samhället eller
går med i facket.
– De är utlämnade till sina arbetsgivare. De förstår inte språket, de
bor isolerat, blir utfodrade och bussade till sina arbetsplatser. De är i
en utsatt situation, säger han.
Lars Lindström, arbetsmiljöansvarig och regionalt skyddsombud i
Byggnads Malmöavdelning, menar att kontrollen av hur de utländska
företagen sköter arbetsmiljöfrågor, är obefintlig.
– Det svenska systemet för övervakning när det gäller arbetsmiljön,
bygger på att det finns skyddsombud som känner till svensk arbetsmiljölagstiftning,
säger han.
I företag, där Byggnads inte
har några medlemmar, kan ett
regionalt skyddsombud från
Byggnads avdelning inte heller
ingripa, även om arbetsgivaren
bryter mot lagen.
– Och myndigheterna, arbetsmiljöverket,
agerar bara om det
har hänt en olycka, säger Lars
Lindström.
Få företag i vår kartläggning
är med i en svensk arbetsgivarorganisation. Detta trots att det bara
är de största utländska bolagen som är med i kartläggningen.
Att bolagen inte är med i arbetsgivarorganisationer, har betydelse
för hur arbetsgivaren följer och tolkar svenska regler. Detta eftersom
arbetsgivarorganisationerna bistår sina medlemmar med information
och vägledning, menar juristen Bo Adling vid Sveriges Byggindustrier
(BI) (bilden).
– Vår organisation har ett ansvar att se till att alla i
branschen arbetar efter likvärdiga villkor. Det är ett
problem att de inte blir medlemmar, eftersom de inte
får kunskap om svenska regler, säger han.
– Ofta har bolagen svenska affärsjurister som agerar
som ombud i Sverige och de är oftast inte insatta i
arbetsrätt, tillägger Bo Adling.
BI har ganska dålig koll på vilka utländska företag
som är verksamma i Sverige. Byggnads har desto mer kunskap
eftersom man tecknar kollektivavtal. Men efterlevnaden av avtalen
är desto svårare för facket att få grepp om.
– Det är svårt för oss att kontrollera att de verkligen får avtalsenlig
lön, när den betalas ut i hemlandet, säger Willy Hulthén, ombudsman
på Byggnads. ●
10 AV DE STÖRSTA NYBYGGARNA I SVERIGE:
● Aug. Prien:
Tysk huvudentreprenör som
bygger 28 lägenheter i Västra
hamnen i Malmö. Ett av de största
ingenjörsbyggnadsföretagen
i Nordtyskland. Har bred byggverksamhet.
Vägbygge, hus, stålbyggnationer,
broar och hamnbyggnader,
vvs, sanering och
renovering. Omsättningen är 1, 5
miljarder kronor. I företaget abetar
220 tjänstemän och 530 yrkesarbetare
.
● Bruckner Grundbau GmbH:
Tyskt företag som gör grundläggningsarbete
på citytunneln
i Malmö. Företaget har flera dotterbolag
och 250 anställda.
Är specialiserat på grund- och
anläggningsarbete.Företaget
har en omsättning på 475 miljoner
kronor. Har för tillfället inga
planer på att inrätta någon filial
eller dotterbolag i Sverige.
● E. Heitkamp GmbH:
Tyskt företag som tillsammans
med Martin Oetken GmbH har
byggt Malmö högskola.Startade
1892 som ”Tiefbaufirma E.
Heitkamp”. Företagets verksamhet
delas in i tre delar; byggprojekt
med total–entreprenad,
anläggnings- och infrastruktur.
E.Heitkamp har flera dotterbolag
➜
12 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005