NYBYGGARNA INGEN HAR KOLL PÅ UTLÄNDSKA BOLAG ”Myndigheterna agerar bara om det hänt en olycka”/ Utländska byggföretag som är aktiva i Sverige använder ofta arbetskraft från låglöneländer. De flesta har kollektivavtal, men varken arbetsgivarna eller facket har koll på om de efterföljs. Företag från låglöneländer har lägre nivå på löner, arbetsmiljö och arbetsrätt än vad svenska konkurrentföretag har, menar många bedömare. Niklas Bruun (bilden), professor i EU–arbetsrätt, anser att staten bör ta mer ansvar för efterlevnaden av kollektivavtalen i de utländska företagen. – Företagens förflyttningar över nationsgränserna ställer nya krav på fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Särskilt när det gäller att se till att kollektivavtalen efterlevs. Statsmakterna bör definitivt ta ett större ansvar än vad man gör i dag, bland annat när det gäller regler om kontroll. Man bör också tillhandahålla information om hur vårt avtalssystem ser ut. Det är man skyldig till enligt EG–rätten, säger han. Niklas Bruun hänvisar till att EU:s inre marknad inte fungerar på rätt sätt om inte samma krav ställs på utländska och svenska företag i Sverige, när det gäller arbetsrätt och arbetsmiljö. ’’ Statsmakterna bör definitivt ta ett större ansvar än vad man gör i dag. ’’ Christer Wälivaara, Byggnads internationelle sekreterare, jämför med marknaden i Tyskland. Där har polska företag, som har lägre nivå på arbetsmiljö, facklig organisering och arbetsrätt, konkurrerat ut de tyska bolagen. – Arbetslösheten bland tyska byggnadsarbetare är hög nu. Man talar om Berlineffekten. Vi kan få en Berlineffekt här också, säger han. Christer Wälivaara anser att social dumpning sker så länge utländska byggnadsarbetare inte integreras i det svenska samhället eller går med i facket. – De är utlämnade till sina arbetsgivare. De förstår inte språket, de bor isolerat, blir utfodrade och bussade till sina arbetsplatser. De är i en utsatt situation, säger han. Lars Lindström, arbetsmiljöansvarig och regionalt skyddsombud i Byggnads Malmöavdelning, menar att kontrollen av hur de utländska företagen sköter arbetsmiljöfrågor, är obefintlig. – Det svenska systemet för övervakning när det gäller arbetsmiljön, bygger på att det finns skyddsombud som känner till svensk arbetsmiljölagstiftning, säger han. I företag, där Byggnads inte har några medlemmar, kan ett regionalt skyddsombud från Byggnads avdelning inte heller ingripa, även om arbetsgivaren bryter mot lagen. – Och myndigheterna, arbetsmiljöverket, agerar bara om det har hänt en olycka, säger Lars Lindström. Få företag i vår kartläggning är med i en svensk arbetsgivarorganisation. Detta trots att det bara är de största utländska bolagen som är med i kartläggningen. Att bolagen inte är med i arbetsgivarorganisationer, har betydelse för hur arbetsgivaren följer och tolkar svenska regler. Detta eftersom arbetsgivarorganisationerna bistår sina medlemmar med information och vägledning, menar juristen Bo Adling vid Sveriges Byggindustrier (BI) (bilden). – Vår organisation har ett ansvar att se till att alla i branschen arbetar efter likvärdiga villkor. Det är ett problem att de inte blir medlemmar, eftersom de inte får kunskap om svenska regler, säger han. – Ofta har bolagen svenska affärsjurister som agerar som ombud i Sverige och de är oftast inte insatta i arbetsrätt, tillägger Bo Adling. BI har ganska dålig koll på vilka utländska företag som är verksamma i Sverige. Byggnads har desto mer kunskap eftersom man tecknar kollektivavtal. Men efterlevnaden av avtalen är desto svårare för facket att få grepp om. – Det är svårt för oss att kontrollera att de verkligen får avtalsenlig lön, när den betalas ut i hemlandet, säger Willy Hulthén, ombudsman på Byggnads. ● 10 AV DE STÖRSTA NYBYGGARNA I SVERIGE: ● Aug. Prien: Tysk huvudentreprenör som bygger 28 lägenheter i Västra hamnen i Malmö. Ett av de största ingenjörsbyggnadsföretagen i Nordtyskland. Har bred byggverksamhet. Vägbygge, hus, stålbyggnationer, broar och hamnbyggnader, vvs, sanering och renovering. Omsättningen är 1, 5 miljarder kronor. I företaget abetar 220 tjänstemän och 530 yrkesarbetare . ● Bruckner Grundbau GmbH: Tyskt företag som gör grundläggningsarbete på citytunneln i Malmö. Företaget har flera dotterbolag och 250 anställda. Är specialiserat på grund- och anläggningsarbete.Företaget har en omsättning på 475 miljoner kronor. Har för tillfället inga planer på att inrätta någon filial eller dotterbolag i Sverige. ● E. Heitkamp GmbH: Tyskt företag som tillsammans med Martin Oetken GmbH har byggt Malmö högskola.Startade 1892 som ”Tiefbaufirma E. Heitkamp”. Företagets verksamhet delas in i tre delar; byggprojekt med total–entreprenad, anläggnings- och infrastruktur. E.Heitkamp har flera dotterbolag ➜ 12 BYGGNADSARBETAREN NR <strong>17</strong> NOVEMBER <strong>2005</strong>
Snickare Magnus Nilsson (mitten), utsättare Olof Sjödahl (tv) och utsättare Carsten Pedersen på bygget av Citytunneln i Malmö. NR <strong>17</strong> NOVEMBER <strong>2005</strong> BYGGNADSARBETAREN 13
Change language