Nr 17 2005 - Byggnadsarbetaren

DUMPADE LÖNER
TVINGAR UT TYSKAR
Polsk arbetskraft tar över på hemmaplan/ Ulrich Pohland är glad att Sverige finns.
På den svenska marknaden har hans företag konkurrenskraft. ”Alla stora bolag i
Tyskland tar in arbetskraft från det forna östeuropa, vi kan inte konkurrera med
dem längre”, säger han.
Ulrich Pohland arbetar på byggföretaget Martin Oetken
som är familjeägt och startades på 1850–talet i
Tyskland. Han är vd för ett nytt dotterbolag: Martin
Oetken Norden AB. Bolaget har nyligen etablerat
sig i Sverige och har bland annat byggt högskolan
i Malmö, ett parkeringshus åt HSB i Malmö, och snart startar
bygget av cirka 100 lägenheter i Västra Hamnen. Strategin är att
växa på den svenska marknaden.
– Vi är ett konservativt företag som vill behålla vår egen personal.
Vi har problem på den tyska marknaden. Det beror på att
de stora företagen inte längre använder egna byggnadsarbetare,
utan anlitar exempelvis polska, ungerska och rumänska arbetare
i stället.
Oetken har byggt högskolan i Malmö, som blev klar i höstas, i
samarbete med ett annat tyskt företag, Heitkamp GmbH. Heitkamp
vann upphandlingen i konkurrens med fyra andra bolag,
Skanska, NCC, samt ett franskt och ett norskt företag.
Oetken stod för stommen och Heitkamp projektledning, ekonomiska
beräkningar, teknik.
– Vi bygger alltid stommen med egen personal. Vvs, el, rör, fasad,
golv, gipsväggar och liknande använder vi underentreprenörer
till, säger Ulrich Pohland när han visar upp den enorma glasbyggnaden.
I biblioteket på den översta våningen i den 155 meter
långa byggnaden kan man njuta av en hisnande utsikt över havet
och över Malmö stad.
Oetkens underentreprenörer kommer i de flesta fall från Tyskland
och dessa tar med sig sin egen arbetskraft. Det är oftast
frågan om underentreprenörer, som företaget samarbetat med
i tidigare projekt. Men också svenska underentreprenörer har
deltagit i bygget av högskolan, exempelvis Flexfasader från Örebro,
Sydtotal och Midroc.
Den huvudsakliga marknaden för Oetken finns fortfarande i
Tyskland. Etableringen i Sverige är en ny strategi, ett sätt att överleva.
Antalet anställda på Oetken i Tyskland har minskat från 650
till 300 på tio år. 20–25 procent av arbetarna i företaget är med i
tyska byggfacket, i likhet med övriga företag i Tyskland
– Det borde vara 80 procent så att man vet vilka man förhandlar
’’
Visst kan
det bli aktuellt
att
anställa
svenskar
på sikt.
’’
med. Jag är tacksam att Byggnads är en
så kraftfull fackförening, som kan stoppa
lönedumpningen här i Sverige. Vi vill
betala våra anställda bra löner, löner som
de kan leva på i Tyskland, säger han.
Till svenska beställare vill Ulrich
Pohland höja ett varningens finger.
Att bara fokusera på de anbud som
ligger lägst, kan påverka samhällsekonomin
på lång sikt, om köpkraften
bland svenska byggnadsarbetare
minskar på grund av arbetslöshet.
– Polacker konsumerar inte varor i Sverige. De gör av med
pengarna i Polen. Det är illa om svenskarna inte längre kan konsumera
i sitt eget land. Arbetarna måste få löner som de kan leva
på i sitt eget land, säger han.
De tyska byggnadsarbetarna i Oetken har avtalsenliga löner,
enligt Byggnads avdelning i Malmö, men skatt och pension betalas
in i Tyskland.
– Arbetarna är här bara 181 dagar, de klassas som ”gästarbetare”,
säger Ulrich Pohland. Efter det måste de betala full skatt i Sverige.
Bolaget Oetken Norden betalar dock skatt i Sverige, eftersom
man har varit här längre än ett år. Företaget är, trots 2,5 år i Sverige,
inte med i Sveriges Byggindustrier.
Så har Ulrich Pohland inte heller någon direkt koll på svensk
arbetsrätt. När Byggnadsarbetaren ställer några testfrågor, visar
det sig att han inte vet vad turordningsreglerna i Las är, hur
svenska MBL fungerar, eller vilka myndigheter man ska kontakta
om det händer en olycka. När det gäller svenska arbetsrättsregler,
hänvisar han efter en stunds diskussion till tyska
varianter av de svenska reglerna.
Tyska byggnadsarbetare får avtalsenliga löner och dessutom traktamenten,
blir det inte dyrt? Kommer ni att anställa svenskar?
– Visst, tyskarna är något dyrare. Men de arbetar effektivt med
prefabdelarna. De frågar ingenting, de vet exakt vad de ska göra,
och vi vet vad de kan. Men visst kan det bli aktuellt att anställa
svenskar på sikt, om det går bra för oss här i Sverige. ●
NR 17 NOVEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 15