Nr 17 2005 - Byggnadsarbetaren

More documents

Recommendations

Info

Enligt Arbetsmiljöverket ska all dykutrustning vara CE-märkt. Den regeln följer långt ifrån alla dykföretag men Karlskrona kommun är ett undantag. AH5 CE 0088 står det på Staffan Svenssons hjälm. de tvingades övernatta i en av båtarna, efter att Mattias körde på grund. – Klockan var åtta på kvällen och det tog över fyrtio minuter innan vi kom loss. Det är lätt att föreställa sig den goda stämningen i arbetslaget vid sådana tillfällen. Men största nackdelen med att vara anställd av kommunen är inte byråkratin, utan lönen. – Vi tjänar 19 700 kronor i månaden. Det är ungefär fyra tusen mindre än andra med samma kompetens och erfarenhet, säger Mattias Hellberg. En anledning till att lönerna inte går upp är att det inte är klart i vilket förbund som dykarna ska organisera sig. Byggnads och dykarna själva vill att de ska tillhöra Byggnads. Kommunen och Kommunal vill att de ska höra till Kommunal. Konflikten har pågått sedan 2001. – Kommunal kan ingenting om dykning. Vi är bara tre man: hur intresserade är de av att hjälpa oss? frågar sig Mattias retoriskt. Samtidigt är han besviken på uppbackningen från Byggnads. Han trodde nog att konflikten skulle lösa sig på kortare tid, men nu har det gått fyra år och organiseringen är ännu inte klar. – Under tiden har jag begärt individuell löneförhandling med personalkontoret, men de vägrar att förhandla med mig. – Ställ dig upp! ropar Mattias till Staffan strax innan han ska gå i vattnet, men han får inget svar. ”Knack knack” på hjälmen och en tumme upp framför ansiktet fungerar bättre. Staffan ställer sig upp och lutar sig framåt för att få hjälp att få på sig tuber med luft. Tuberna är bara i reserv, utifall att den vanliga luftlinan skulle strula. Magnus och Staffan går i vattnet medan Mattias lever lyxliv på land. I windstopper-fleece, rejäla byxor och handskar är det uthärdligt. Under ytan kontrollerar Staffan zinkanoder. Oljepiren vilar på pelare av stål. För att se till att de inte rostar monterar man fast anoder, zinkblock, på varje pelare. Eftersom zinken är mindre ädel än stål, korroderar den först och skyddar därmed stålpelarna från att rosta. Men zinkblocken måste bytas ut med jämna mellanrum för att fortsätta skydda pelarna, och det är det dykarna gör i dag. Ungefär halva arbetstiden, 20 timmar i veckan, arbetar de under vatten. Det är mycket att göra i en kommun som består av öar och det är också därför som Karlskrona, ända sedan 1940-talet, valt att ha fast anställda dykare. Jan-Olof Ekstrand ansvarar för kommunens hamn- och stuveriverksamhet och är dykarnas närmsta chef. – Vårt arbete skulle inte kunna skötas av ett utomstående bolag. Vi svetsar avloppsrör, drar elledningar, reparerar hamnarna. Vi har en oslagbar lokalkännedom eftersom vi jobbar i vattnet hela tiden. Vi drar rören själva och vet exakt var de ligger, säger han. Han jämför med inhyrda företag som, enligt honom, inte tar sitt uppdrag på samma allvar. – De lämnar två års garanti på utfört jobb medan vår garanti är livslång. Vi anstränger oss mycket för att slippa åka ut och reparera en ledning bara två år efter att vi har dragit den. Ett resultat av det kontinuerliga arbetet är att de lyckats vidareutveckla flera branschlösningar, så att det passar Karlskronas skärgård bättre. Till exempel har de utvecklat en ny typ av vikter, det vill säga betongblock som ska hålla ledningarna på plats på botten. Tidigare klagade yrkesfiskarna på att näten fastnade i vikterna. Med en ny konstruktion är det färre bultar som sticker ut. Vikten blir slätare och fiskarna nöjdare. Som dykare är de ständigt beroende av massor av andra grupper. Skärgårdsborna har synpunkter på vilken typ av arbeten som behövs. De berättar om en äldre man som inte vill ha rinnande vatten och avlopp: ”Har jag klarat mig i 70 år hittills, ska det nog gå bra ett par år till”, lär han ha sagt. Vid ett annat tillfälle var det mindre lustigt. Det kommunala elbolaget behövde borra i havsbotten och ville då veta var huvudströmmatningen fanns, så att de kunde undvika den. Kommunens dykare hyrdes in för att hitta ledningen. Enklaste sättet skulle vara att börja vid land och spola fram den med brandpump, till den punkt man letar efter. – Men det fick vi inte för länsstyrelsen för ”det förstör fisket”. I stället ville de använda metalldetektor för att hitta på ett ungefär var ledningen var, men sedan fick jag gå runt på botten, med dy upp till midjan och försöka gräva fram den med händerna, berättar Magnus Lejhall. – Jag såg ingenting och blev helt desorienterad av all dy. Det var jobbigt. Dessvärre hittade de aldrig kabeln utan processen ska börja om igen, en dag som passar. I dag är det dags att packa ihop. Kommunikationsradio, dräkter, kamera och annan utrustning lassas in i släpvagnen som har ett extremt illalåtande inbrottslarm. In med allt i bilen, och iväg på nästa jobb. Den här gången med båt. ● FAKTA KARLSKRONA BYGGDYKARE Vad byggs: kommunens underhållsarbete av hamnar, ledningar och annat under vatten mellan fastlandet och de 33 öarna. Antal byggnadsarbetare: tre byggoch anläggningsdykare Beställare: Karlskrona kommun Lön: 19 700 kronor 18 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005
TJÄNA PÅ ATT VÄLJA Här är bästa räntorna/ Behöver du pengar till en bättre begagnad bil eller en plasmaskärm? Du kan tjäna tusenlappar på att välja rätt lån. De lägsta räntorna för lån utan säkerhet ligger på drygt 5 procent och de högsta på nästan 13 procent. TEXT CENNETH NIKLASSON FOTO ANKI SYDEGÅRD SEB Medlemslån (Föreningssparbanken/Nordea) Handelsbanken GE Moneybank Lånebelopp 30 000-350 000 kronor. 10 000 - 150 000 kronor. För två som lånar tillsammans 200 000 (FS-banken) Valfritt (Nordea) 30.000- 150.000 kronor 20 000-200 000 kronor. Återbetal– ningstid Max 12 år Max 10 år (FS-banken) Max 12 år (Nordea) Max 10 år Max 12 år. Krav 18 år. Fast anställning med en årsinkomst på 150 000 kronor eller mer och vara fri från betalningsanmärkningar. Sedvanlig kreditprövning. Medlem i Byggnads i minst 6 månader. Man måste ha ett konto i banken. Sedvanlig kreditbedömning. Inga betalningsanmärkningar. 18 år. Fast anställning sex månader/pensionär. Årsinkomst: minst 120 000 kronor. Inga betalningsanmärkningar. Mantalsskriven i Sverige. Sedvanlig kreditprövning 18 -74 år. Ha fast anställning eller vara pensionär och en deklarerad inkomst av tjänst eller pension. Inga betalningsanmärkningar. Sedvanlig kreditbedömning. Uppläggningsavgift 500 kronor. – 595 kronor. 400 kronor. Aviseringsavgift – – – 25 kronor/månad Övrigt – Försäkring som täcker kostnader för efterlevande vid dödsfall ingår. – Räntan är rörlig och bestäms individuellt och varierar beroende på lånebelopp. Ränta Upp till 200 000 kronor: 5,95 procent. 200 000 - 350 000 kronor: 5,25. 5,64 procent 5,85 procent 20 000 och 74 999 kr: 8,75 - 12,95 procent. 75 000 och 200 000 kr: 5,75 - 8,70 procent. Effektiv ränta För ett lån på 100 000 kronor och med räntesatsen 5,95 procent, upplagt på 5 år blir den 6,33 procent. 5,79 procent LÅG RÄNTA 6,3 procent 7,35 procent för lån på 100 000 kronor baserat på 6,75 procents årsränta. Allt fler lånar utan borgen. Förra åren omsatte den typen av lån cirka 100 miljarder kronor. Men det gäller att låna hos rätt kreditgivare. Det finns många som lockar med snabba lån. Konsumentverket har flera gånger varnat för lån hos vissa kreditinstitut. – Det viktiga för kunden är oftast inte att få pengarna snabbt, utan att kostnaden blir så låg som möjligt, säger Annika Hernodh, jurist på konsumentverket. Hon vill inte avråda någon från att låna någonstans, utan säger att det viktigaste är att jämföra räntor och andra kostnader och att man är medveten om att pengarna faktiskt ska betalas tillbaka. Under de senaste åren har det skett en viss förändring på marknaden när det gäller blancolån. Tidigare var konkurrensen dålig och det fanns i princip bara två möjligheter. De så kallade medlemslånen för fackligt anslutna eller lån hos nischade kreditinstitut. Men nu erbjuder även de vanliga bankerna lån utan säkerhet. Det som skiljer de stora bankerna och kreditinstituten åt är att i bankerna får alla som klarar kreditbedömningen samma ränta. De sätter räntan i förhållande till reporäntan eller den så kallade Stiborräntan. Kreditinstituten, som är mer inriktade på 20 BYGGNADSARBETAREN NR 17 NOVEMBER 2005
Page 1 and 2: HENRIK HAMNADE HALVNAKEN PÅ BODVÄ
Page 3 and 4: DEBATT FRÅGAN Vill du jobba för e
Page 5 and 6: 5 HAN ● 5 HON TILL VEM? Elektrike
Page 7 and 8: Skanska, NCC, JM och Peab är inte
Page 9 and 10: HÄR ÄR ALLA UTLÄNDSKA BYGGFÖRET
Page 11 and 12: Snickare Magnus Nilsson (mitten), u
Page 13 and 14: DUMPADE LÖNER TVINGAR UT TYSKAR Po
Page 15: ommunens dykare I Karlskrona finns
Page 19 and 20: TRENDIGT TRÄ GER SKADOR FÖR LIVET
Page 21 and 22: Med gubbjäveln som arbetskompis
Page 23 and 24: - Jag tänker inte på att han är
Page 25 and 26: BYGGNYTT NOV 2005 I KORTHET Byggnad
Page 27 and 28: BYGGNYTT NOV 2005 Lärlingar arbets
Page 29 and 30: BYGGNYTT NOV 2005 Sex olyckor på o
Page 31 and 32: LÖNER YRKE FÖR YRKE Lön per För
Page 33 and 34: BYGGFOLK ”Spånga” blir hård o
Page 35 and 36: BYGGFOLK PRESSENS BILD Ny arkitektu
Page 37 and 38: SISTA ORDET DE SOM FÅR VITA JOBB

Nr 17 2005 - Byggnadsarbetaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?