SPANSKA LÃRAR.indd - Ur

SPANSKA 

PALABRAS 

A L A I R E 

SPANSKA 

PALABRAS 

A L A I R E 

Elevhäfte 2006/07 

1 

LÄRARHÄFTE 

2006/07 

1

2 

Allt detta finns! 

Tv- och radioprogram som du lånar på 

närmaste AV-Mediacentral. 

Välj mellan fem nivåer på svårighetsgrad; 

Mycket lätt, lätt, medel, avancerad och mycket 

avancerad. 

Elevhäften med bilder och texter till programmen. 

Två språk i varje häfte; franska, 

spanska eller tyska + engelska. 

Lärarhäften där du hittar fakta om programmen 

och får pedagogiska tips och idéer. 

Arbetsblad till programmen med övningar 

och uppgifter för eleverna finns på 

www.ur.se/sprak 

Programmanus läggs ut på www.ur.se/ 

sprak allt eftersom programmen sänds. 

Dessutom på vår hemsida: 

• Information om hela vårt utbud, både nya 

och äldre program 

• Sändningsschema i utskriftsvänligt format 

• Möjlighet att titta och lyssna på program 

• Interaktiva språkövningar för eleverna 

Gå in på! 

w w w . u r . s e / s p r a k

3 

Innehåll 

La familia 6 RADIO 

Elena estudia tercero 6 RADIO 

El ladrón de los colores 7 RADIO 

Contrarios 8 RADIO 

Carta a los Reyes Magos 8 RADIO 

¡Qué animales! 9 RADIO 

¿Sabes de dónde soy? 10 RADIO 

Tema Colombia 

Realidad y fantasía 11 RADIO 

Tema Colombia 

Cómo decir no 11 RADIO 

En busca de mis raíces 12 RADIO 

Un día en Bogotá 12 RADIO 

Bailando la cumbia 13 RADIO 

Tema Madrid 

Tema Madrid 

Bajo el cielo de Madrid 14 RADIO/TV 

Soñaba con una aventura 14 TV 

Animalitos 15 TV 

Poniente 16 TV 

Alba y Daniel: Escena final 17 RADIO 

Actualidades 17 RADIO 

Språkvideotävling 20 

Sändningsschema 22

4 

Varför ska jag lära mig språk? 

Ann-Kari Sundberg 

DOKTORAND, SPRÅKDIDAKTIKER OCH LÄRARUTBILDARE VID LINKÖPINGS UNIVERSITET. 

Det som skiljer språkämnena i skolan från andra 

ämnen är bland annat att innehållet är mindre bestämt 

på förhand. Det främmande språket är både 

målet för lärandet och medlet. Den som öppnar detta 

häfte ser snabbt att här finns ett rikt programutbud. 

Ett utbud som är aktuellt, som behandlar olika intresseområden 

och som lämpar sig för elever på olika 

språkliga nivåer. Men hur kan programmen påverka 

lektionsinnehållet och lärandet utifrån en språkdidaktisk 

synvinkel? 

Ju mer engagemang desto mer lär man sig 

Innehållet i undervisningen skapas gemensamt av 

lärare och elever i klassrummet. Ju mer motiverade 

eleverna är desto större är chansen att de genom 

sina röster bidrar till innehållet. Då många röster gör 

sig hörda i klassrummet får vi ett dialogiskt forum där 

utrymmet för lärande ökar. Många av URs program 

inbjuder eleverna till att tycka och tänka kring olika 

frågor. Detta leder i sin tur till att man skapar möjligheter 

för autentiskt tal utifrån en autentisk grund. 

Eleverna uttrycker sina åsikter utifrån sina egna erfarenheter 

kring ett verkligt material.

5 

Aktivera nybörjaren 

De program som är avsedda för grupper på nybörjarnivå 

ger ofta eleverna möjlighet att möta ord och 

uttryck som de redan är bekanta med. De möter 

språket i en annan kontext vilket främjar lärandet. 

Programmen kan sedan fungera som en avstamp 

för det fortsatta arbetet i klassrummet. 

”Varför ska jag lära mig språk!?” 

Genom URs program skapas en möjlighet till det 

som brukar kallas interkulturell förståelse. Programmen 

är gjorda för ungdomar och handlar ofta om 

just ungdomar i de olika målspråksländerna. Är 

franska ungdomar så olika svenska egentligen? 

Skiljer sig den spanska skolan från den svenska? 

Hur ser den tyske femtonåringen på livet? Kanske 

är dessa ungdomar - som pratar sitt eget modersmål 

– de enda som våra elever får möta under sina 

språkstudier i skolan? Tänk om just dessa möten 

väcker en lust hos eleven att få veta mer… 

URs radio- och tv-program kan skapa ett rikt och 

varierat innehåll i språkundervisningen som i sin tur 

bidrar till en motiverande och positiv lärandemiljö. 

A N N-KARI SUNDBERG 

Sedan våren 2006 har UR och Linköpings 

universitet ett samarbete där lärarstudenter 

använder program under sin VFU i syfte att studera 

olika aspekter kring användningen utifrån 

ett didaktiskt perspektiv.

6 

La familia 

FRÅN: år 6 och steg 1 

SPRÅKNIVÅ: lätt 

LÄNGD: 10 min 

AV-NR: 100099/ra6 

ARBETSBLAD: www.ur.se/spanska 

PROGRAMMANUS: www.ur.se/spanska 

ELEVHÄFTET: sid. 2 

Introduktion 

Det traditionella spanska familjemönstret är i snabb 

omvandling, men än lever människor tillsammans i flera 

generationer, i synnerhet på landsbygden. Rörligheten är 

låg och man livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel i 

liten skala – kanske med någon bisyssla. Magda i vårt 

reportage är exempelvis låg- och mellanstadielärare. 

Innehåll 

I den lilla byn La Torre (80 inv.) nära Tarragona, Cataluña, 

bor familjen Rofes: Tere och Quim med barnen Didac 

och Ariadna. De har en bondgård och många djur. Åsnan 

är allas älskling. 

Quims föräldrar bor också i La Torre. Teres föräldrar 

bor i grannbyn. Tre generationer lever alltså mycket 

nära varandra. 

Familjen Rofes odlar bl.a. tomater, potatis, auberginer, 

meloner och vindruvor. De har också mandelträd och 

hassel. 

Vi får kort lära känna var och en i storfamiljen, namn, 

ålder, vad de gillar/ogillar. 

Syfte 

• Att öva hörförståelse 

• Att befästa och öva på ”familjeorden” och ord för 

några djur och växter 

• Att möta en familj som fortfarande lever på traditionellt 

sätt på landet 

Före programmet 

• De yngre eleverna gör de första övningarna på arbetsbladet. 

• De äldre eleverna kan själva få klura ut hur familjen 

Rofes släktträd ser ut. De läser häftestexten och ritar 

ett släktträd. De jämför med varandra och läraren 

kan fråga: ¿Cómo se llama la hermana de Didac? 

Fattas några släktord? Eleverna kan skriva dem i 

marginalen, ex. primo, tía osv. 

Under programmet 

Man kan lyssna fram till musiken och kolla upp att alla 

kan följa med. 

Därefter kommer en kortfattad presentation av varje 

familjemedlem. 

Pausera efter varje presentation och ställ ev. några 

frågor. 

Efter programmet 

• De yngre eleverna har arbetsblad med många övningar. 

• De äldre elever som vill kan rita ett eget släktträd. 

Därefter berättar de om sin egen familj i smågrupper. 

(Som alltid i sådana här sammanhang behöver man 

inte berätta ”sanningen”; övningen går ut på att tala 

spanska!) 

Tips 

Familia tradicional – familia moderna ** (2001/2002) 

01042ra4 

C R E D I T S 

Intervjuer och manus: Annika Nylén 

Producent: Laura Albanesi 

Elena estudia 

tercero 

FRÅN: åk 9, steg 2 

SPRÅKNIVÅ: lätt-medel 


AV-NR: 100099/ra7 




Introduktion 

Elena 14 år, Madrid, berättar om sin skola och fritid. 

Hon går i motsvarande åk 8. 

Det är inte helt lätt att förstå Elena, men intervjuaren 

sammanfattar och klargör på tydlig spanska. 

Innehåll 

Elena är 14 år, bor i Madrid och går i ”tercero de la ESO”, 

dvs. motsvarande åk 8 i Sverige. Hon berättar om en 

vanlig skoldag: sitt schema, att hon äter lunch hemma 

klockan tre på eftermiddagen, att hon gillar matte och 

fysik och att det är många som går om i hennes klass. 

I elevhäftet kan vi läsa om den spanska grundskolan 

och titta närmare på Elenas schema och hennes fritidsaktiviteter. 

Syfte 


• Att lära sig något om skolan i Spanien 

• Att kunna jämföra med situationen i Sverige

7 

• Att kunna berätta om sin egen skolgång och egna 

fritidsintressen 


• Läs häftestexten och skriv gärna en lista på ”skolord”: 

ex. ir al colegio, estudiar tercero…, aprobar, suspender, 

asignatura favorita, repetir curso, aprender. 

• Studera schemat. Vad innebär Lengua?, Plástica? 

Ed. Física? 


Läraren kan gärna göra ett stopp vid musikavsnitten och 

ställa några korta innehållsfrågor för att förvissa sig om 

att alla elever hänger med. 


• Eleverna kan skriva sitt eget schema på spanska och 

jämföra ämnen och tider. 

• Eleverna kan i smågrupper skriva och berätta om sin 

egen skolgång och vad de gör på fritiden. 

Tips 

Rita en stapel med hjälp av infon i häftet. 5 år básica + 

4 år secundaria. 

Andra program med skolanknytning: Intercambio, om 

utbyte med spanska skolor (02042ra 4-6). 

C R E D I T S 

Idé, intervju och manus: Fernando Álvarez 

Producent: Fernando Álvarez 

El ladrón de 

los colores 

FRÅN: år 6 -7 och steg 1 



AV-NR: 100203/ra3 




Introduktion 

El ladrón de los colores är en kort saga om när färgerna 

försvann från byn och hur det blev när de kom tillbaka. 

Programmet kan användas så snart eleverna blivit bekanta 

med adjektivets feminin- och pluralbildning. 

Gymnasister frågar ibland efter sagor. Den här sagan 

är nog inte för barnslig för lite äldre nybörjare, men de 

tar snabbare till sig böjningsmönstren. 

Innehåll 

Solen lyser gul, husen är vita, äpplena röda och citronerna 

gula. En dag börjar färgerna försvinna, den ena 

efter den andra. Slutligen är allt grått. Linda ger sig ut på 

detektivjakt och får upp ett spår. Hon hittar tjuven som 

lovar att ställa allt till rätta, men – hur blir det? 

Syfte 


• Att öva på färger 

• Att utvidga ordförrådet 

• Att öva på substantivets pluralbildning 

• Att öva på adjektivets feminin- och pluralbildning 

• Att självständigt kunna beskriva en bild (muntligt, 

kanske också skriftligt) 


• Se till att eleverna kan de spanska orden och genus 

för det man ser på bilden av den ”vanliga byn”. Praktiskt 

är att göra en OH-bild i färg. Den kan användas 

flera gånger. Ex. ¿Qué hay en el pueblo? Hay un 

limón, dos limones, un limonero; una manzana, un 

manzano, un árbol, dos árboles osv. 

Skriv de nya orden på tavlan. Slutligen pekar man 

bara på olika föremål på bilden och klassen svarar i 

kör. 

• Repetera färgerna. ¿De qué color es la casa? ¿De 

qué color son los limones? Eleverna blir uppmärksammade 

på genus och numerus. 

Ovanstående kan med fördel göras lektionen innan 

man tänker använda programmet. Man behöver inte 

dela ut häften och det blir inte för mycket ”tjat”/repetition. 

• Följande lektion: för de yngre nybörjarna kanske läraren 

läser ett stycke ur elevhäftet högt och eleverna 

talar om vad de tror att det betyder på svenska. Det 

finns en imperfektform – glid över den. 

• Eleverna får veta att när de lyssnat ska de själva 

beskriva den ”nya byn”. 


Lyssna och följ med i häftet. (Det finns någon enstaka 

preteritumform, men den stör knappast.) 


• I smågrupper får eleverna beskriva hur byn blev med 

de nya färgerna. De kan också skriva några rader 

och lämna in för rättning. 

• Låt eleverna rita egna tavlor, ge sedan ett nummer 

till de olika objekten och bestäm efteråt en färg för 

varje nummer. På så sätt blir allting lika tokigt som i 

sagan. Kan kanske integreras med bildämnet.

8 

C R E D I T S 

Idé och målningar: Joaquín Masoliver 

Manus: Joaquín Masoliver och Fernando Álvarez 


Contrarios 



LÄNGD: 5 min 

AV-NR: 100101/ra2 




Introduktion 

Att lyssna till musik och sjunga med själv levandegör 

språket och är alltid uppskattat. 

Innehåll 

Contrarios är en liten rimmad visa som kan användas för 

både yngre och äldre nybörjare i spanska. 

Syfte 

• Att med musikens hjälp bidra till att göra undervisningen 

mer lustfylld 

• Att befästa och utvidga ordförrådet 


• För de yngre nybörjarna går man kanske direkt till 

musiken. Låt dem följa med i häftet. 

• För de äldre nybörjarna kan man göra likadant eller 

börja med att spåna kring vilka motsatsord klassen 

redan kan. Eleverna kommer med förslag och läraren 

skriver på tavlan. Läraren, som på det här stadiet vet 

vilka ord klassen kan, kan också själv styra genom 

att skriva ex. cerrar och ge en förklaring på spanska 

om han vet att klassen kan abrir. På så vis utvidgas 

ordförrådet. 

• Vilka motsatsord finns i bilden. Där finns faktiskt de 

flesta svaren. 

• Därefter kan man tillsammans svara på frågorna på 

sid. 12 i häftet. Vilka är motsatserna till bueno, largo 

osv.? 


• Lyssna på sången. 

• De äldre eleverna försöker skriva de rimord som inte 

står utskrivna i texten. 

• Dessa ord är: adiós, rico, gato, vino, barco, invierno, 

rana, sal (subst.) och sal (verbform). Spanskan har 

vokalrim så barco rimmar på blanco. 


• De yngre eleverna kan i sångtexten leta upp de ord 

de kan eller känner igen och skriva upp dem. 

• De äldre eleverna kommer överens om vilka de inte 

utskrivna rimorden är. Säkert behöver de lyssna på 

slutet av visan en gång till. 

• Sjung tillsammans med Fernando. 

• Arbetsblad. Eleverna kan också hitta på egna motsatspar 

som de tycker verkar bra att kunna. 

• Skriva egna korta meningar med valda ord ut 

motsatslistorna. Obs. att adjektiv ska böjas liksom 

verb. 

Tips 

Tidigare enkla sångprogram: 

Canciones de ranas… (Katten på råttan…), 

2004/2005 

Las letras y los números (alfabetet och siffrorna) 

2003/2004 

Canciones, 2002/2003 

Contando con los esqueletos (klockan), 

2001/2002 

Andra enkla övningar på färger: 

Jugamos al veo-veo 2001/2002 

C R E D I T S 

Idé och text: Fernando Álvarez 

Musik: Ricardo Ausín 

Framförande: Fernándo Álvarez, Ricardo Ausín 


Carta a los Reyes 

Magos 




AV-NR: 100099/ra5 



ELEVHÄFTET: sid.14 

Introduktion 

Varje år före jul vill eleverna, yngre som äldre, veta hur 

man firar jul i Spanien. 

Innehåll 

Häftestexten handlar om los Reyes Magos och innehåller 

också ett brev till dem från Alejandro 9 år.

9 

Radioprogrammet är en förtjusande liten intervju med 

Alejandro. Han berättar lite blygt var han bor, att han 

har många kompisar, gillar matte i skolan och att spela 

fotboll på fritiden. Han berättar också att han önskar sig 

”un coche desmontable”. 

Syfte 

• Att öva hörförståelse. 

• Realia kring hur spanska barn firar sin jul. 


• De yngre eleverna: gör lämpliga delar av arbetsbladet. 

• De äldre eleverna: gör som ovan eller lyssnar direkt 

utan förberedelse. 

• Läraren skriver på tavlan: ¿Qué cuenta Alejandro? 

eller ¿Qué sabes de Alejandro? 

• Elevernas uppgift blir att lyssna uppmärksamt och 

kort anteckna vad de uppfattar. 


Lyssna och anteckna. 


• Gå igenom vad klassen kommit fram till. Läraren kan 

skriva i punktform på tavlan. 

• Ta reda på var Cantabria ligger. 

• Lyssna en gång till om det visar sig att eleverna inte 

uppfattat det mesta. Man uppfattar så mycket mer 

andra gången – och det är uppmuntrande. 

• Läs Alejandros brev i häftet. De yngre eleverna kanske 

vill skriva ett eget brev med detta som modell. 

• Läs häftestexten om klassen inte gjort det tidigare. 

• Sången i programmet är så lätt att eleverna nog skulle 

kunna sjunga med om de får lyssna en extra gång. 

Tips 

La piñata de Navidad (México) 2004/2005 

Un regalo de Navidad * - ** 2001/2002 

C R E D I T S 

Idé, intervju och manus: Fernando Álvarez 


¡Qué animales! – 

Plumas 

¡Qué animales! – 

Bestias 

FRÅN: år 9 och steg 2 Plumas; steg 3 Bestias 

SPRÅKNIVÅ: medel; något avancerad 

LÄNGD: 2*5 min 

AV-NR: 100203/ra1-2 



Introduktion 

Två korta, roliga program med en knorr på slutet. Perspektivet 

är ett annat än det man först tar för givet. ”Las 

apariencias engañan”. 

Plumas: presens 

Bestias: imperfekt och preteritum 

Innehåll 

• Plumas. Jag befinner mig på en paradisisk plats. Blå 

berg i bakgrunden, doft av jasmin, surrande bin och 

ljudet av stilla porlande vatten. Plötsligt får jag syn 

på en egendomlig fågel. Den är röd och har några 

blå fjädrar på huvudet… 

• Bestias. Den dagen kommer vi aldrig att glömma. Vi 

hade vandrat hela natten och äntligen kommit fram 

till Människornas land. Vi var uppspelta. Allt var nytt. 

Men så fick vi syn på två män som slogs. De hade 

knivar, men som tur var fanns det ett staket mellan 

dem och oss. Vi blev rädda och gick till polisen för 

att berätta. 

Syfte 


• Att (förhoppningsvis) uppleva tillfredsställelsen att 

förstå slutknorren 

• Att öva bildbeskrivning, muntligt och ev. skriftligt 


• Plumas. Beskriv bilden detaljerat tillsammans i klassen. 

Läraren skriver upp lämpliga ord. Ord som bör 

vara med är: pavo real, ha abierto la cola, abanico 

och pluma. 

Texten under bilden är inte nödvändig. Man kan därför 

i förväg göra en OH-bild i färg så slipper man dela 

ut häften. 

• Bestias. Som ovan. Ord som bör vara med: pelearse, 

cuchillo, sangre, verja de protección. 


Lyssna utan avbrott. Man ser och hör om eleverna 

förstått det omvända perspektivet. Fnissar de är målet

10 

uppnått. I Plumas nämns fåglar som águila och halcón. 

Det är oväsentligt i sammanhanget. 


För de osäkra elevernas skull kan man förtydliga genom 

att (Plumas) fråga: ¿Qué cree/piensa el pavo real? ¿Por 

qué abre la cola? 

Bestias. ¿Quiénes son los más salvajes? Hay una verja 

entre las fieras y los hombres. ¿A quiénes protege? 

C R E D I T S 

Idé och målningar: Joaquín Masoliver 

Manus: Fernando Álvarez 


¿Sabes de 

dónde soy? 

FRÅN: år 7–8 och steg 1–2 


LÄNGD: 4 x 5 min 

AV-NR: 100097/ra1-4 




Introduktion 

¿Sabes de dónde soy? är fyra lättsamma tävlingsprogram 

där man med hjälp av ljud och bild ska komma fram 

till rätt land. Det kan användas på flera olika nivåer. 

Innehåll 

Ljud och bild är ledtrådar som ska leda eleverna fram 

till rätt land. 

Typiska ord för varje land: huevón ung. dumsnut, cachar 

förstå (Chile); che ung. hej! (Argentina); 

chévere Toppen! Kanon! (Colombia); de a cachimba fin, 

snygg, trevlig (Nicaragua) 


• ¿Sabes de dónde soy? kan användas på flera stadier 

och i olika åldersgrupper. 

• Vilka latinamerikanska länder känner eleverna till? 

Peka på kartan. Känner de till några huvudstäder? 

• Läs texten tillsammans så att alla förstår. Ev. kan de 

ha arbetsblad framför sig. 


Lyssna och titta samtidigt på bilderna i häftet, alternativt 

lyssna och fyll i arbetsbladet. 


• Vilka ledtrådar ledde till rätt svar? 

• Gå igenom arbetsbladet. 

• Eleverna övar i smågrupper på att göra en muntlig 

presentation av landet. 

Tips 

• Varför inte använda fotona mer aktivt? De lämpar sig 

så bra till bildbeskrivning. I smågrupper kan eleverna 

hjälpas åt att beskriva sina foton så detaljerat som 

möjligt. 

• Äldre elever kanske själva vill göra ett snarlikt gissningsprogram. 

I grupper diskuterar de sig fram till 

land, vilka ledtrådar som ska leda fram till landet osv. 

Kanske kan man ha som krav att en bild och en sång 

ska ingå i varje presentation? 

• Andra program om Chile: fem program med anknytning 

till Chile, 2003/2004 

• Argentina: Che Argentina, TV och 5 radioprogram 

2002/2003; Cosas de Argentina * - **, Bingo argentino 

** och Argentina – cuatro mundos ** (alla tre 

från 1999/2000) 

C R E D I T S 

Idé och manus: Jonas Knutell 

Producent: Jonas Knutell 

Syfte 

• Att på ett lättsamt sätt öva hörförståelse 

• Att öka kunskaperna om fyra latinamerikanska länder 

• Att bli uppmärksammad på skillnader i ordförråd inom 

det stora spanskspråkiga området 

• Att orientera sig på den latinamerikanska kartan 

• Att öva muntlig bildbeskrivning (utmärkta foton för 

detta syfte), att själv göra en kort muntlig presentation 

av landet

11 

TEMA 

Colombia 

Colombia: 

realidad y fantasía 

FRÅN: steg 3 

SPRÅKNIVÅ: avancerat 


AV-NR: 100099/ra3 




Introduktion 

Tema Colombia innehåller fl era program. I detta vill vi 

fånga det motsägelsefulla och visa på de stora kontrasterna 

i landet. 

Innehåll 

Intervju med den colombianske historikern Carlos 

Vidales. 

En beskrivning av landets geografi , natur och befolkning. 

Århundraden av våld. Och nu, ett ständigt pågående 

krig sedan 40 år tillbaka. 

Karnevaler och musikfestivaler, stor exportör av kokain, 

kaffe, mänskliga organ för transplantation… 

Syfte 

• Att lära känna ett stort latinamerikanskt land 


• Inventera vad eleverna redan vet om Colombia. Var 

ligger landet? Huvudstad? 

• Eleverna kan lista alla ord (spanska eller svenska) 

som de förknippar med Colombia. 

• Häftestexten är ganska tät. Man kan dela in klassen i 

mindre grupper som förbereder översättning av varsin 

del. 


Lyssna. 


Göra arbetsblad. 

Tips 

Andra program i Tema Colombia i detta häfte 

C R E D I T S 

Intervjuad: Carlos Vidales 


Cómo decir no 

FRÅN: steg 4 

SPRÅKNIVÅ: mycket avancerat 


AV-NR: 100099/ra2 




Introduktion 

Vi får här lyssna till ett autentiskt radioprogram från 

Colombia. Det är alltså inte på något sätt förenklat eller 

tillrättalagt. Delvis är programmet förvånansvärt lätt 

att förstå. Delvis är det naturligtvis svårt och det beror 

främst på talhastigheten. 

Cómo decir no är ett program i den colombianska radioserien 

Juntos y revueltos, gjort av unga för unga. Andra 

ämnen i serien kan vara: Hur väljer man en partner?, 

Hur vet man vad man vill bli? 

Innehåll 

Milena, 13 år, och Sandra är bästa vänner. Sandra är 

impulsiv och trasslar ofta till det för sig. Hur säger man 

nej till sin bästis? 

Milena berättar om sig själv och ger ett exempel. Programledaren 

sammanfattar med att säga att det handlar 

om att sätta gränser. 

Syfte 


• Att mer specifi kt lyssna på det colombianska uttalet. 

Kan eleverna jämföra med europeisk spanska? 

• Att mer övergripande se att ungefär samma tankar 

och problem fi nns hos andra unga människor 

• Avsikten är inte att eleverna ska förstå allt. Att hyfsat 

förstå vad som sägs på radio i ett land i Sydamerika 

bör ändå vara en glad utmaning för de elever som 

fortsätter efter grundkurserna.

12 


• Tycker eleverna själva att det kan vara ett problem 

att säga nej? 


Det kan vara för långt att lyssna aktivt i 10 min. Dela 

då upp i kortare avsnitt, försök sammanfatta avsnittet, 

och låt eleverna lyssna fl era gånger. 


• Har gruppen förstått Milenas beslut och Sandras 

förslag? Diskutera. 

• Skriv ett brev från Milena till sin mor, motivera varför 

hon vill följa med väninnan: a) för att uppleva något 

spännande; b) för att byta miljö och träffa nya människor; 

c) för att ha ett friår: d) för att hämnas sin 

mördade pappa; e) för att tjäna pengar 

• Kanske ett samtal om för- och nackdelar med 

autentiska program. 

Colombia 

Syfte 


• Att möta en ung människa som söker sin identitet 

• Att ytterst vidga förståelsen mellan människor i vårt 

”mångkulturella samhälle” 


• Man kunde exempelvis börja med ett samtal om 

kompisar från andra länder. Vilka länder? Hur länge 

har de varit i Sverige? Drömmer de om att åka tillbaka? 

Åker de tillbaka på sommarlovet? Det fi nns 

naturligtvis invandrarelever i klassrummet och de 

kanske vill bidra med sina erfarenheter om man talar 

om andra först. 

• Läs häftestexten. 


Stoppa ev. någon gång och ställ en fråga för att se till 

att alla elever förstår. 

Tips 

Det fi nns fl era radio- och TV-program om Colombia i 

UR:s utbud för 2006/2007. Man kan börja med dem 

så att eleverna är förtrogna med ämnet och under tiden 

bygga upp en motivation för ett ”riktigt” radioprogram. 

C R E D I T S 


En busca de 

mis raíces 


SPRÅKNIVÅ: medel 

LÄNGD: 5 min 

AV-NR: 100099/ra1 



Introduktion 

Många unga människor talar om att ”söka sina rötter”. 

Sökandet efter en identitet är central under vuxenblivandet 

och gäller alla unga människor, mer eller mindre, men 

särskilt de som har en dubbel kulturell bakgrund. 

Innehåll 

Daniel, vars pappa är svensk och mamma är colombianska, 

berättar om sig själv, sitt sökande efter identitet, 

sina rötter. Han tittar på Allsång på Skansen och kan 

texten till Stockholm i mitt hjärta. Han är ju svensk! Men 

att gå till Skansen och sjunga tillsammans med de andra 

– aldrig! Han är ju colombian! 


• Om det inte var lämpligt att inleda som ovan så kanske 

det känns naturligt att fråga lite om elevernas 

egna erfarenheter nu. 

• Hur upplever Daniel sin dubbla identitet och vad är 

viktigt för honom? 

• Lista för- och nackdelar med att växa upp med ”dubbel 

identitet”, arbeta två och två. Jämför sedan med 

andra grupper och argumentera för och emot. 

Tips 

Andra program på samma tema: 

Piel morena – mirada sueca, steg 3 (2005/2006) 

Patricia, sueco-chilena (2003/2004) 

Julia, la madrileña ** (2000/2001 

Poesía juvenil * - ** (2000/2001) 

C R E D I T S 

Idé och text: Daniel Persson 


Un día en Bogotá 

FRÅN: år 7 - 8 och steg 1 



AV-NR: 100099/ra4 



Introduktion 

Nico är 16 år och bor i Bogotá. Han berättar vad han 

gör en vanlig dag, timme för timme.

13 

Innehåll 

Nico berättar på ett enkelt språk om en vanlig dag: när 

han stiger upp, äter frukost, gör matteläxan, kommer 

till skolan osv. Av vårt Tema Colombia framgår vilket 

kontrasternas land Colombia är. I det här programmet 

vill vi även visa att, samtidigt som La Violencia pågår 

med större eller mindre intensitet, så är vardagen för en 

ung skolelev så normal att den lika gärna skulle kunna 

äga rum i Sverige. 

Syfte 

• Att berätta om sin vardag 

• Att öva klockan: ¿Qué hora es? och ¿A qué 

hora…? 


• Titta på fotona i elevhäftet och läs texten under varje 

foto. Ställ frågan ¿Qué hora es? bild efter bild. 

• Gå igenom listan med verbformer sid. 29, ev. bara 

3 pers: se viste, da, sale osv. 

• Gå igenom fotona från början och låt eleverna beskriva 

varje bild. ¿Qué hace Nico en la foto número 

uno? De ser verbet i 1 pers. men ska böja det i 3 

pers. 


Eleverna följer med i häftet när de lyssnar på Nico. 


1. Eleverna arbetar parvis och går igenom fotona igen. 

De frågar varandra: 

• ¿A qué hora se levanta Nico? 

• ¿A qué hora prepara su madre el desayuno? Osv. 

Därefter vänder de på frågeställningen. De frågar 

varandra: 

• ¿Qué hace Nico a las 6 de la mañana? 

• ¿Qué hace su madre a las 6.10? Osv. 

2. Härefter kan det vara lämpligt att övergå till elevernas 

egen vardag. Gå tillbaka till verblistan och öva verben i 

1 och 2 pers. Därefter frågar de varandra: 

• ¿A qué hora te levantas? 

De kan skriva om Nicos dag/sin egen dag. 

• Be eleverna ge exempel på vad som skiljer Nicos 

vardag från en svensk elevs. Där fi nns bland annat 

att Nicos skoldag ser annorlunda ut, att han möjligen 

hjälper till mera hemma än ungdomar i allmänhet gör i 

Sverige, att de sparkar fotboll på gatan, vilket kanske 

inte är så vanligt i dagens Sverige. 

C R E D I T S 

Medverkande: Nico 

Intervjuer och manus: Daniel Persson 


Colombia 

Bailando la cumbia 



LÄNGD: 5 min 

AV-NR: 100101/ra1 



Introduktion 

Cumbia är musik, cumbia är dans! Att vara i Colombia 

är att vara i kontakt med cumbia. Musiken har infl uenser 

från inhemska, afrikanska och spanska rytmer. Namnet 

cumbia kommer från cumbé, som är en dansform från 

Ekvatorialguinea, f.d. Guinea española. 

Innehåll 

Daniel går på kurs och lär sig dansa cumbia. Han berättar 

om kursen och vi lyssnar till musiken. 

Syfte 

Musik är gränsöverskridande, intresseväckande och 

stimulerande. 


• Behöver klassen snabbrepetera några klädesplagg? 

I så fall kan läraren – eller en elev – skissa en man 

och en kvinna på tavlan. 

Ord som ska illustreras: blusa con manga corta, falda, 

pantalón, camisa, sombrero campesino, pañuelo, 

sandalias de cuero, descalzo/-a. 

Kroppsdelar: cuello, caderas. 

När man ändå är igång kan man rita tända stearin/ 

vaxljus, velas encendidas, i kvinnans händer. Det 

måste ha varit otroligt effektfullt i den afrikanska 

natten … Förutom elden som symbol – både farlig 

och lockande. 

• Vilka latinamerikanska rytmer och danser känner man 

till i klassen? Tango, salsa, mer…? 


Lyssna. 


En del elever kan nog vilja pröva att dansa själva. Ibland 

kan idrottsläraren hjälpa till. 

Tips 

• Andra program om Colombia: se Tema Colombia i 

detta häfte. 

• Andra musik- och dansprogram: Tango, se Che 

Argentina 2002/2003. 

C R E D I T S 

Intervjuer och manus: Daniel Persson 

Producent: Laura Albanesi

14 

TEMA 

Madrid 

Bajo el cielo 

de Madrid 

FRÅN: steg 1, svensktextad version; 

steg 3, spansktextad version 

SPRÅKNIVÅ: lätt till avancerad 

LÄNGD: 4 x 15 min (tv); 4 x 5 min (radio) 

AV-NR: 100109/tv1-4; 100096/ra1-4 



ELEVHÄFTET: sid. 32–41 

Introduktion 

Bajo el cielo de Madrid är en stor satsning: 4 TV-program 

och 4 radioprogram. Samtliga har sin utgångspunkt i 

Lavapiés, en färgstark stadsdel i centrala Madrid där 

det bor många invandrare, och som har en alldeles egen 

atmosfär. I skrivande stund är programmen inte färdiga, 

varför vi här är lite försiktiga med rekommendationer 

om användandet. De arbetsblad som ska produceras 

kommer ett ge fylligare hjälp. 

Innehåll 

Programmen tar upp övergripande ämnen som Integración, 

Tolerancia, España y el islam och Medio ambiente. 

De bygger på intervjuer vi gjort med ungdomar som har 

egna och unika erfarenheter inom respektive område. 

Syfte 

• Att lyfta fram stora frågor som invandring, integration, 

islam, växande storstäder och miljö 

• Att få en mångfasetterad bild av den aktuella situationen 

i Spanien 



• Fundera på om programmen lämpar sig för grupparbete. 

• Studera häftet och ev. arbetsblad. 


Lyssna. 


• Arbetsblad. 

• Tala tillsammans om programmet. 

Tips 

Lästips: Thomas Gustafsson: Madrid – staden som aldrig 

sover. TG är journalist på Aftonbladet och en av Sveriges 

främsta Spanienkännare. Han har också skrivit Spanien 

– sol och skugga och en bok om Barcelona. 

Madridboken är lättläst. Den innehåller 40 korta kapitel 

om ”allt”. I slutet fi nns en praktisk guide för resenären. 

Absolut en bok för skolbiblioteket! (Spanienboken kommer 

i ny, aktualiserad upplaga om ett år.) 

C R E D I T S 

Research: Esther Latorre 

Filmfoto: Rodrigo Ferrada Stoehrel 

Ljudtekniker (tv): Jorge Galocha Gómez 

Producent (tv och radio): Laura Albanesi 

Projektledare: Ulrika Arlert, Lasse Lindgren 

Soñaba con una 

aventura 

FRÅN: år 7 och steg 1, svensktextad version; 

steg 2 – 3, spansktextad version 



AV-NR: 100301/tv1 




Introduktion 

En kort fi lm, 10 min., eller snarare en upptakt till en fi lm 

som väcker vårt intresse och nyfi kenhet. Vi får inte veta 

”hur det går”, vi får fantisera vidare själva. Filmen utgör 

också underlag för en rad kreativa övningar. 

Berättelsen utspelar sig i förfl uten tid och berättarrösten 

är relativt enkel. Filmen är inspelad i Marrakech i 

autentiska miljöer. 

Innehåll 

En ung man reser ensam för första gången i sitt liv. 

Han drömmer om Äventyret. Han har hört att Marocko 

är främmande, farligt, lockande… 

En dag kommer han till en okänd stad. Han kommer till 

en stor öppen plats. Det är tidigt på morgonen. Han får 

lust att köpa lite dadlar. Det är då han får syn på henne. 

Hon vinkar honom till sig, han följer efter … Plötsligt 

är hon borta. Vem är hon? Var är hon? Är det hela en 

dröm? Äventyret har börjat.

15 

Syfte 

• Att väcka intresse, att underhålla 

• Att ge eleverna tillfälle till kommunikativa övningar, 

ex. fråga efter vägen, köpa oliver, dadlar, smycken 

osv. 

• Att öva (arbetsblad) vanliga fraser, tempus och personliga 

pronomen 

• Att ge viss kunskap om Marocko 


• Var ligger Marocko? Var ligger Marrakech? Visa på 

kartan. Vad vet eleverna på förhand om Marocko? 

• Låt eleverna beskriva fotona på sid. 42 och läs den 

introducerande texten Soñaba con … 


Visa filmen utan avbrott. 


Här måste man ju välja beroende på vilket steg eleverna 

befinner sig på. 

• Öva att fråga efter/visa vägen. Karta över Marrakech 

finns på nätet. Se adress på arbetsblad. Gör en 

OH. 

• Öva att köpa och sälja dadlar, oliver, mattor, smycken 

… (arbetsblad) 

• Se filmen en gång till vid lämpligt tillfälle och gör 

arbetsblad 1. (Lyssna och skriva samtidigt) 

• Arbetsblad 2: dela in klassen i smågrupper. Ge 

varje grupp en bunt textbitar (klipp isär textbitarna 

i arbetsblad 2 före lektionen). Gruppen ska lägga 

bitarna i rätt ordning och tala spanska under tiden. 

• Förslag på ytterligare övningar finns på arbetsblad 3. 

• Studera Marocko. Läs den informativa texten i 

häftet. 

Tips 

Tre program som anknyter till Marocko, men inte alls till 

innehåll och stämning i Soñaba con… 

• Buscándose la vida ** - *** Två marockanska pojkar 

har flytt och hamnat på ett uppsamlingshem i Madrid. 

(2001/2002) 

• Entre Ceuta y Gibraltar * - *** El Clandestino, en hit 

av sångaren Manu Chau. (2001/2002) 

• Voces españolas 1–5 TV (1999/2000) I dessa program 

får vi lära känna levnadsvillkoren för några barn i 

Spanien, Guatemala och i tältläger i Algeriet på gränsen 

till Marocko. De är människor utan land – los saharauis. 

När Spanien lämnade Spanska Sahara 1975 och 

Marocko tog över såg sig invånarna tvingade att flytta 

ut i öknen. Tusentals människor bor i stora tältläger. 

De bor där nu i andra, tredje generationen… Bl.a. 

FN bekostar dessa läger. Vatten fraktas dit … Detta 

är en stor olöst politisk fråga som ligger helt i s.k. 

medieskugga. Säkert finns det elever som vill veta 

mer och söka information om denna fråga. 

• Håll också ögonen på ¿Qué pasa? och Noticias en 

español (Actualidades). Ämnena till dessa program 

bestäms under årets gång. 

C R E D I T S 

Pojken: Huber Gagey 

Flickan: Myriam Henriot 

Filmfoto: Daniel Jonsson 

Producent: Gabriella Thinsz 

Spansk versionering: Lasse Lindgren 

Animalitos 




AV-NR: 41465t/v9-12 




Introduktion 

Under 2005 sändes sammanlagt åtta TV-program à 5 

minuter om vilda djurs ungar. Det var ”gulliga” bilder på 

ungar som snabbt blev mångas favoriter. Nu kommer 

ytterligare fyra program om en orangutang, en hyena, ett 

sjölejon och en zebra. Programmen har en enkel speakertext 

och det finns roliga och kreativa arbetsblad. 

Programmen är textade på spanska och bör kunna användas 

från slutet av åk 6 och uppåt. Även gymnasister 

är förtjusta i ”söta djur”! 

Innehåll 

• Orangutangen Momo lever på Borneo i den tropiska 

regnskogen. Han hänger och klänger på sin 

mamma och blir inte självständig förrän om 5 år! 

• Hyenan Rosita lever i Afrika. Några veckor efter 

födseln får hon och hennes bror vara hos en ”dagmamma” 

medan deras egen mamma går på jakt. 

• Sjölejonet Lolo föds på en strand i Sydafrika. 

Mamma och barn känner igen varandra på lukt och 

läten. Snart ska hon ut i Stilla havets vågor … 

• Zebran Zum lever på savannen i Afrika. Han har 

först lite svårt att komma upp på sina darriga ben, 

men snart kommer han att springa fort, mycket fort. 

Att springa är det enda sättet att komma undan en 

fiende. 

Syfte 

• Att ge nybörjarna roliga, korta och lättsamma TVprogram

16 


• Vilka djur kan eleverna de spanska namnen på? Skriv 

upp på tavlan. 

• De yngsta eleverna kan sedan få i uppgift att rita sitt 

älsklingsdjur, slå upp ordet i en ordbok och skriva det 

bredvid teckningen. 

• Rita sedan exempelvis en katt på tavlan och gå 

igenom de kroppsdelar som är gemensamma för 

de flesta djur: cabeza, dientes, ojos, orejas, patas, 

cola… 

• Läs därefter den korta faktatexten i häftet. 


Se programmet utan stopp. 


• Låt eleverna göra arbetsbladet/bladen. 

• De yngsta ska nu ta med sig teckningen på sitt 

älsklingsdjur, välja ut en samtalspartner och tala om 

varför de valt just det djuret. De kan säga ex. El gato 

es bonito/Tengo un gato/Mi gato se llama Pelle. 

• Elever i högre årskurser gör en presentation av ett 

valfritt djur enligt modellen i häftet. 

Tips 

VT 2005: elefant, giraff, lejon och känguru. 

HT 2005: babian, gepard, koala och gnu. 

C R E D I T S 

Producerat av: Marathon Films 

Speaker: Laura Albanesi 

Producent på UR: Laura Albanesi 

Poniente 

FRÅN: steg 1, svensktextad version; 

steg 3, spansktextad version 



AV-NR: 100280/tv1-4 




Introduktion 

Poniente (2002) är en långfilm av den kvinnliga regissören 

Chus Gutiérrez. Den sänds i fyra delar, textad på 

svenska och spanska. 

Innehåll 

Lucía, lågstadielärare, återvänder efter många år till sin 

barndoms by. Med sig har hon sin lilla dotter Clara. Där, i 

provinsen Almería, får hon uppleva en ny värld, plastens 

värld. Hela landskapet är täckt av plast. Den glittrar som 

en hägring på avstånd. På nära håll ser man plaststycken 

blåsa längs marken och fastna i buskarna. Växthusens 

plast skapar ett aldrig upphörande, vinande ljud. 

Här arbetar tusentals människor, de flesta invandrare 

från Marocko och andra afrikanska länder, men även 

östeuropéer. Här finns kamratskap men också fördomar, 

rädsla och misstänksamhet. Lucía möter Curro. Båda 

känner sig rotlösa och är beredda att börja något nytt. 

De upplever en passionerad kärlekshistoria. 

El Poniente, (eg. väster, där solen går ner) är ett område 

med stora sötvattensamlingar omgivet av berg i norr och 

Medelhavet i söder. 

Filmen gjordes 2 år efter de stora raskravallerna i El 

Ejido som skakade hela Spanien. 

Syfte 

• Att se en kommersiell långfilm gjord för spanjorer 


• Att uppleva plastlandskapet i denna del av Spanien 

• Att se varifrån tomater och andra grönsaker kommer 

(alla köper vi spanska tomater) 

• Att bli medveten om att Spanien, som nu är ett 

invandrarland, för inte så länge sedan var ett utvandrarland, 

och att ge en inblick i de problem detta för 

med sig 

• Att få ett underlag för att diskutera olika mellanmänskliga 

relationer 


Samtala om var de stora växthusen i plast, invernaderos, 

ligger, vilka som arbetar där osv. Gör lämplig del 

av arbetsblad. 


Se filmavsnittet utan avbrott. 


Gör lämplig del av arbetsblad. 

Tips 

Lästips: Mikel Azurmendi: Estampas de El Ejido, un 

reportaje sobre la integración del inmigrante (Taurus). 

Azurmendi är från Baskien, har doktorerat i socialantropologi 

och är även skönlitterär författare. 

Efter raskravallerna i El Ejido (Almería) i februari 2000 

och ett ganska ensidigt fördömande i media av rasismen 

hos de infödda i trakten, bosatte sig Azurmendi i fem 

månader i området för att göra en seriös studie över 

samlevnaden mellan invandrarna av spanskt ursprung 

(1970-talet) och de nya utländska invandrarna. 

Azurmendi gör en tydlig boskillnad mellan kultur och rasism. 

Det finns stora motsättningar mellan folkgrupperna

17 

men de är, enligt hans uppfattning, mer av kulturell natur. 

Här ingår även synen på arbetet. Azurmendi betecknar 

sig själv som ”politiskt inkorrekt” när han, nästan, förnekar 

rasismen. Hans arbetsmetod är att vara ”deltagande 

observatör”, att tala med människor på alla nivåer för 

att försöka förstå människornas historia, levnadsvillkor 

och värderingar. 

För 20 år sedan var Almería ett underutvecklat område 

med 2 000 invånare. Idag är det 60 000. För 20 år 

sedan fanns 3 000 legala invandrare. Idag är det 

12 000 – förutom ett oräkneligt antal ”sin papeles”. 

Azurmendi arbetar med bandspelare och gör långa 

djupintervjuer med ett antal människor. De långa citaten 

ger en känsla av autenticitet. Man gör sig en bild av varje 

enskild människa genom vad han berättar och hur han 

berättar. En röst är Aroumas. Arouma är akademiker 

från Guinea och berättar enkelt och gripande om sitt liv 

och sina erfarenheter. 

Slutligen är boken en hyllning till jordbrukaren, han och 

hon som för 30 – 40 år sedan kom till dessa ogästvänliga 

trakter ”sin otra cosa más que los brazos y lo puesto”. 

C R E D I T S 

Producerat av: Araba Films, Madrid 

Producent på UR: Laura Albanesi 

• Att se vad andra, jämnåriga elever, kan åstadkomma. 

• Att bli stimulerad att göra något liknande själv 

• Att kunna föra en enkel diskussion om relationsproblem 

ungdomar emellan 


• OBS! Man måste känna till de tidigare avsnitten av 

Alba y Daniel, annars blir upplösningen meningslös. 

• Läraren kan i förväg läsa igenom texten i detta 

häfte och ge eleverna bakgrunden till programmet. 

(Eleverna behöver inte läsa.) 


Lyssna. Det borde kunna fungera utan avbrott. 


Eleverna kan diskutera ex. följande frågor: Hur skulle 

du ha gjort om du var Alba eller Daniel? 

Vilket slut skulle du ha föredragit? Hur går det sen? 

C R E D I T S 

Alba: Francesca Bargüena 

Daniel: Vidar Bignert 

Manus: Madelene Tasel, Kim Henriksson och Sofia 

Kuylseroch 

Regi: Alejandro Iglesias 


Alba y Daniel: 

Escena final 

FRÅN: steg 2 



AV-NR: 51426/ra3 



Introduktion 

Ht 2005 sändes radioteatern Alba y Daniel i två avsnitt. 

Historien hade ett öppet slut och eleverna uppmanades 

att skriva en fortsättning och skicka in till UR. Här kommer 

vinnarnas bidrag, Escena final, radioteater skriven av 

tre elever vid Colin Leclair-gymnasiet i Södertälje. 

Innehåll 

Vi får höra hur det går för Alba y Daniel. 

Syfte 


• Att stilla nyfikenheten. Hur gick det sen? 

Actualidades 

FRÅN: år 6 och steg 1 (¿Qué pasa?); 

steg 3 (Noticias en español, ¿Tú qué opinas?) 


LÄNGD: 4*5 min (¿Qué pasa?); 4*10 min 

(Noticias en español); 2*10 min (¿Tú qué opinas?) 

AV-NR: 100100/ra1-10 



Introduktion 

Actualidades är det sammanfattande namnet på två 

nyhetsprogram, ¿Qué pasa? och Noticias en español, 

och ett diskussionsprogram, ¿Tú qué opinas? 

Nyhetsrogrammen inleds med en uppläsning av nyhetsrubrikerna 

på nyheterna. Längden på varje nyhet 

varierar mellan en halv och en minut. Det är roligt att 

på nybörjarstadiet lyssna på ett fristående program och 

upptäcka hur pass bra man faktiskt förstår!

18 

Innehåll 

Nyhetsprogrammen tar upp nyheter av allehanda slag 

från den spanskspråkiga världen. Ofta finns inslag om 

politik, musik och idrott med. Noticias en español, det 

lite mer avancerade programmet, brukar avslutas med 

ett längre inslag, kanske en intervju eller en presentation 

av en musiker. 

¿Tú qué opinas? är ett diskussionsprogram där programledaren 

samtalar med spanskspråkiga elever i Sverige 

om aktuella ämnen, exempelvis har vi i tidigare program 

tagit upp frågan om slöja i skolan och om astrologi. 

Syfte 

• Att på ett regelbundet och relativt enkelt sätt ta del 

av vad som händer i den spansktalande världen 



• En del lärare drar gärna ut manus från nätet. Man 

klipper ut varje nyhet och kopierar den. Eleverna 

delas in i smågrupper och får en nyhet. Uppgift: 

presentera nyheten med egna ord inför klassen. 

• Alternativt kan man låta eleverna lyssna direkt utan 

förberedelse. Då betonar man hörförståelsen. 


Vanligen stoppar man nog efter varje nyhet. 

Spela gärna upp samma nyhet en gång till så att eleverna 

uppfattar den ordentligt. Alltefter nivå kan de tala om på 

svenska eller spanska vad nyheten handlade om. 


• Låt eleverna göra arbetsbladen. 

• Gör det som en del lärare inleder med: att studera 

manus och med egna ord berätta en nyhet. 

• Pricka för ett antal ”bra-ord-att-kunna” 

Tips 

C R E D I T S 

Redaktör: Joaquín Masoliver 

Programledare: Fernando Álvarez och Laura Albanesi 

(¿Qué pasa?, Noticias en español), Fernando 

Álvarez (¿Tú qué opinas?). 

Producent: Laura Albanesi (¿Qué pasa?, Noticias 

en español), Fernando Álvarez (¿Tú qué opinas?).

20 

20 

Språkvideo 

Språkvideotävlingen bara växer och växer! I fjol fick vi 

över hundra bidrag. Nu firar tävlingen fem år och får 

en ny, fin webbsida. Där kommer upp till 15 filmer per 

språk att visas från och med den 15 mars 2007. Vår 

jury avgår och lämnar över makten och härligheten till 

alla som besöker webbsidan. Vem som helst kan alltså 

gå in och rösta på sin favorit. Den film som leder omröstningen 

den 15 maj 2007 vinner! 

Resan t 

Årets tema 

Tävlingsregler 

• Elever i grundskolans år 6-9 får delta. 

• Filmen får vara max 3 minuter lång. 

• Filmen ska vara på tyska, franska eller spanska. 

• Eleverna skriver manus själva, läraren hjälper till med 

språket. 

• Använd en DV-kamera (digital videokamera). 

• Om ni inte redigerar fi lmen: Skicka in DV-bandet från 

kameran. Om ni redigerar: Skicka oss fi lmen på CD 

eller DVD sparad i DV-format eller högupplöst AVI. 

Ange om ni vill ha DV-band sända i retur. CD/DVD 

skickas ej i retur. 

• Bifoga tävlingsformuläret som fi nns att hämta på 

www.ur.se/videotavling 

Posta tävlingsbidraget till oss senast 

den 15 december 2006 till 

UR 

Språkvideotävling 

113 95 Stockholm 

Att jobba med 

ett filmprojekt 

M A N U S Ett manus kan förstås komma till på otaliga 

sätt. Kanske kan eleverna få till uppgift att skriva varsin 

kort berättelse på temat ”Resan till...”. Eller också kan 

de sätta sig i mindre grupper och spåna fram varsin idé. 

Rösta sedan fram det bästa förslaget! 

A N S L A G Börja gärna på ett överraskande sätt, så att 

tittaren vaknar till och vill se mera. 

AV S L U T Försök att ”knyta ihop” historien på ett kul och 

oväntat sätt. 

J O B B A med det språkliga! Hjälp eleverna att uttrycka 

sig ledigt i fi lmen. 

I N N A N DET ÄR DAGS AT T FILMA... 

Bestäm vem som ska göra vad. För att göra fi lm behövs 

skådespelare, kostym och rekvisita, en regissör, en 

fotograf och en ljudtekniker. 

Repetera tills skådespelarna kan replikerna utantill.

tävling 2006 

ill… 

P L A N E R A I N S P E L N I N G E N Vilka scener ska fi lmas och 

i vilka miljöer? Om ni inte tänker redigera fi lmen efteråt, 

måste allt spelas in i kronologisk ordning. 

Låt fantasin fl öda! Man kan åstadkomma mycket skoj 

med små medel. 

T E K N I K Inventera er kunskapsbank! Om du själv känner 

dig osäker på att fi lma, kolla om en medielärare eller om 

någon annan på skolan kan hjälpa till. Många elever är 

också duktiga på ny teknik. Eller fi nns det kanske en 

förälder som är intresserad? 

L J U D Tänk på att lyssna noga på inspelningen så ni 

vet att replikerna går fram. Om ljudet brister är fi lmen 

chanslös i tävlingen! 

Omgivningen spelar stor roll för ljudet. Ekande lokaler 

och trafi kerade gator är besvärliga. Tänk också på att 

kamerans inbyggda mikrofon är ganska svag. Koppla 

helst in en lös mikrofon! Om den inte får synas i bild 

kan ni surra fast den på ett kvastskaft. Den som är 

ljudtekniker håller då mikrofonen över dem som pratar. 

Om det blåser – trä en strumpa över mikrofonen. Har ni 

ingen lös mikrofon måste ni fi lma på nära håll. 

Gör en provinspelning och kolla att ljudet blir bra. Använd 

hörlurar när ni fi lmar. Då är det lättare att höra hur ljudet 

blir på bandet. Ljudmätaren ska slå upp till ca 12 dB när 

någon pratar i vanlig samtalston. 

B I L D Låt bandet rulla någon minut innan ni börjar fi lma. 

Använd gärna ett stativ till kameran. Undvik att fi lma i 

motljus eller i mörka lokaler. Experimentera och ha kul 

med olika kameravinklar! 

R E D I G E R I N G är inget måste! Om ni planerar inspelningen 

väl och fi lmar allt i kronologisk ordning så funkar 

det ändå. Men det fi nns numera gott om enkla redigeringsprogram 

och att klippa fi lm är ett kreativt och roligt 

arbete. Hos UR:s forum ”Rum för berättande” fi nns 

lathundar till två av de vanligaste redigeringsprogrammen: 

Imovie och Moviemaker. 

Se www.ur.se/rfb/metoden.php. 

M U S I K kan ni använda vilken ni vill, men tänk på att 

inte dränka replikerna. Rapportera musiken ni har använt 

i en speciell blankett på www.ur.se/videotavling (vi 

betalar STIM). 

När fi lmen är klar, spela upp den för en utomstående för 

att få ett kvitto på att replikerna hörs och att handlingen 

går fram. 

Låna programmet Språkvideotävling 2005 – vinnarna! AV-nummer 100160/tv1 

www.ur.se/videotavling 

21 

21

Sändningschema 

Hösten 2006 

PROGRAMMEN SÄNDS I P2 AV-NR TID 

Pueblos y países 

En busca de mis raíces 100099/ra 1 tisdag 12 sep 14.25-14.30 

Cómo decir no 100099/ra 2 tisdag 19 sep 14.15-14.25 

Colombia: realidad y fantasía 100099/ra 3 tisdag 26 sep 14.15-14.25 

Un día en Bogotá 100099/ra 4 tisdag 3 okt 14.15-14.25 

Carta a los Reyes Magos 100099/ra 5 tisdag 17 okt 14.10-14.20 

Actualidades 

¿Qué pasa? 1 100100/ra 1 tisdag 26 sep 14.25-14.30 

¿Tú qué opinas? 1 100100/ra 2 tisdag 10 okt 14.20-14.30 

Noticias en español 1 100100/ra 3 tisdag 24 okt 14.15-14.25 

¿Qué pasa? 2 100100/ra 4 tisdag 7 nov 14.25-14.30 

Noticias en español 2 100100/ra 5 tisdag 21 nov 14.20-14.30 

Español con ritmo 

Bailando la cumbia 100101/ra 1 tisdag 3 okt 14.25-14.30 

Arte y cultura 

¡Qué animales! - Plumas 100203/ra 1 tisdag 17 okt 14.25-14.30 

¡Qué animales! - Bestias 100203/ra 2 tisdag 24 okt 14.25-14.30 

El ladrón de los colores 100203/ra 3 tisdag 31 okt 14.20-14.30 

22 

Våren 2007 

Bajo el cielo de Madrid 

Integración 100096/ra 1 

Tolerancia 100096/ra 2 

España y el islam 100096/ra 3 

Medio ambiente 100096/ra 4 

Juegos 

¿Sabes de dónde soy? 1 100097/ra 1 




Pueblos y países 

La familia 100099/ra 6 

Elena estudia tercero 100099/ra 7 

Actualidades 

¿Qué pasa? 3 100100/ra 6 

¿Tú qué opinas? 2 100100/ra 7 

Noticias en español 3 100100/ra 8 

¿Qué pasa? 4 100100/ra 9 

Noticias en español 4 

100100/ra10 

Español con ritmo 

Contrarios 100101/ra 2 

Alba y Daniel 

Alba y Daniel: Escena final 51426/ra 3

23 

Hösten 2006 

PROGRAMMEN SÄNDS I SVT 1 AV-NR TID 

Top! En español 

Top! En español 9 41546/tv 9 tisdag 5 dec 17.05-17.25 Svensk text 

onsdag 6 dec 10.05-10.25 Spansk text 

fredag 8 dec 10.20-10.40 Svensk text 

söndag 10 dec 15.30-15.50 Spansk text 

Top! En español 10 41546/tv10 tisdag 12 dec 17.05-17.25 Svensk text 


fredag 15 dec 10.20-10.40 Svensk text 


Animalitos 

Momo, el orangután 41465/tv 9 tisdag 5 dec 17.00-17.05 Spansk text 


fredag 8 dec 10.15-10.20 Otextad 


Rosita, la hiena 41465/tv10 tisdag 5 dec 17.25-17.30 Spansk text 




Lolo, el lobo marino 41465/tv11 tisdag 12 dec 17.00-17.05 Spansk text 




Zum, la zebra 41465/tv12 tisdag 12 dec 17.25-17.30 Spansk text 




Bajo el cielo de Madrid 

Integración 100109/tv 1 tisdag 17 okt 17.00-17.15 Svensk text 

onsdag 18 okt 10.00-10.15 Spansk text 

fredag 20 okt 10.15-10.30 Svensk text 

söndag 22 okt 15.25-15.40 Spansk text 

Tolerancia 100109/tv 2 tisdag 24 okt 17.00-17.15 Svensk text 

onsdag 25 okt 10.00-10.15 Spansk text 

fredag 27 okt 10.15-10.30 Svensk text 

söndag 29 okt 15.25-15.40 Spansk text 

España y el islam 100109/tv 3 tisdag 31 okt 17.00-17.15 Svensk text 

onsdag 1 nov 10.00-10.15 Spansk text 

fredag 3 nov 10.15-10.30 Svensk text 

söndag 5 nov 15.25-15.40 Spansk text 

Medio ambiente 100109/tv 4 tisdag 7 nov 17.00-17.15 Svensk text 

onsdag 8 nov 10.00-10.15 Spansk text 

fredag 10 nov 10.15-10.30 Svensk text 

söndag 12 nov 15.25-15.40 Spansk text 

Våren 2007 

Soñaba con una aventura 

Soñaba con una aventura 101301/tv 1 

Poniente 

Poniente 1 100280/tv 1 



Sändningstiderna för våren 2007 hittar du på www.ur.se från och med januari 2007. Vi reserverar oss för 

ändringar i tablån. Exakta sändningstider hittar du på www.ur.se/spanska och i dagspressen.

24 

Vill du veta mer om hur 

man kan arbeta med mediepedagogik 

och UR-material 

i undervisningen? 

Kontakta våra mediepedagoger! 

G Ö T E B O R G 

GR-Utbildning 

ANDERS HJORT 

Box 5073 tel: 031-335 53 23 

402 22 Göteborg mobil: 070-675 03 79 

Besöksadr: 

e-post: ahj@ur.se 

Gårdavägen 2 

L U L E Å 

UR/SR Norrbotten ROLF GRANSTRAND 

971 71 Luleå tel: 0920-24 48 86 

mobil: 070-266 87 23 

e-post: rgr@ur.se 

M A L M Ö 

Malmö Högskola LARS FERNEBRING 

att: Lars Fernebring tel: 040-665 86 51 

Lärarutbildningen mobil: 070-642 27 67 

205 06 Malmö e-post: lfe@ur.se 

S U N D S VA L L 

UR 

MARIE HALLÉN 

Krönvägen 18 tel: 060-19 03 22 

851 79 Sundsvall mobil: 070-538 08 84 

e-post: mha@ur.se 

V Ä X J Ö 

UR/AV Media 

FREDRIK NORDBLADH 

Kronoberg tel: 0470-77 86 59 

Videum mobil: 070-538 10 99 

351 96 Växjö e-post: fno@ur.se 

S T O C K H O L M 

UR 

113 95 Stockholm 

ÅSA HEMBORG 

(projektutvecklare 

lärarfortbildning och språk) 

tel: 08-784 40 45 

mobil: 070-218 28 35 

e-post: ash@ur.se 

CECILIA BORESON 

(biträdande redaktionschef) 

tel: 08-784 42 09 

mobil: 070-538 00 32 

e-post: cbo@ur.se 

EDDIE WESTBROEK 

(projektledare 

”Rum för berättande”) 

tel: 08-784 40 57 

mobil: 070-269 85 15 

e-post: ewe@ur.se 

webbplats: www.ur.se/rfb 

ANNELI NORBERG 

(mediepedagog) 

tel: 08-784 40 37 

mobil: 070-538 19 75 

e-post: ano@ur.se 

Ö R E B R O 

UR 

PER-INGVAR ADAMSSON 

Storgatan 6 tel: 019-12 92 80 

703 61 Örebro mobil: 070-538 00 93 

e-post: pia@ur.se

26 

REDAKTÖR 

Lasse Lindgren 

LÄRARHANDLEDNINGAR 

Kerstin Lagercrantz 

PEDAGOGISKT ANSVARIG 

Laura Albanesi

Tre månader med UR 

”Kan vi inte få se på video idag?” är en fråga som vi språklärare får med 

jämna mellanrum. Och visst händer det att man tvekar, eller till och med är 

snabb till ett nej. För det finns många underliggande åsikter om just att ha 

tv-program i undervisningen, så som; ”TV/video använder lärare som inte 

kan entusiasmera eleverna själva” eller ”Ja, det kan ju vara roligt som omväxling 

men det är inte speciellt meningsfullt”. 

Men man kan också ställa sig frågan varför eleverna ber att få ”se på video”? 

Kan det vara för att de faktiskt tycker att de lär sig genom att se och 

höra språket, eller till och med för att de tycker att det invanda i undervisningen 

är tråkigt och därför ber om variation? 

Så förra hösten svarade jag i stället: ”Ni ska få se på tv-program ända fram 

till jul”. Och eleverna jublade. Vad var det då vi hade gett oss in på? Jo, som 

tysklärare valde jag att arbeta med tv-serien ”Wir in Berlin”, en serie i åtta 

avsnitt om ungdomar i Berlin. Vi bestämde att ”Wir in Berlin” skulle bli år 

9:s läromedel i tyska under hela höstterminen (2005) och att all undervisning 

skulle utgå från programmen. 

Nu har det gått en tid och vi kan se tillbaka och utvärdera tre månaders intressant, 

annorlunda och meningsfull språkundervisning. 

Samtliga elever var positiva i sina utvärderingar. Anmärkningsvärt var att de 

elever som vanligtvis uppfattar tyska som svårt och jobbigt blev intresserade. 

De verkade identifiera sig med karaktärerna i serien och blev nyfikna 

på att veta mer. En återkommande kommentar från mina elever var att det 

”kändes äkta”. Med äkta menade de att personerna i serien var sig själva 

och att både handlingen och språket var autentiskt, på riktigt. Runt omkring 

programmen byggde vi upp en mängd övningar och aktiviteter. Eleverna 

kommer nog aldrig att glömma loppmarknaden de hade i klassrummet eller 

när de fick göra egna radioprogram på tyska! 

De flesta elever tycker om att se på film och tv, höra radio eller vara aktiva 

på webben; det är självklara ingredienser i deras liv utanför skolan och just 

därför något att ta vara på i undervisningen. 

Eller med mina elevers egna ord: 

”Kul med lite annorlunda uppgifter på lektionerna” 

”Kul att se hur vanliga ungdomar har det i sin vardag” 

”Språket som används känns på riktigt” 

Johan Poppen 

tysklärare på Ekenässkolan i Eslöv 

pedagogisk rådgivare till ”Wir in Berlin” 

ISBN 91-25-06011-2 

28 

9 789125 060113

SPANSKA LÃRAR.indd - Ur

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

SPANSKA LÃRAR.indd - Ur