Nordeuropeisk energikarta (pdf) - IVA

More documents

Recommendations

Info

24 också få till följd att regionens energiintegration kommer att öka. Tyskland har under hela perioden sedan 1970 haft mer än hälften av regionens totala energitillförsel men dominansen var än mer markant i början på 1970-talet. Hela regionens tillförsel av primärenergi är i stort sett stabil eller möjligen svagt vikande och har så varit sedan mitten av 1980-talet. Självförsörjningsgraden har ökat från att vara ungefär 60 procent i början av 1970-talet, till ungefär 90 procent sedan början av 2000-talet. Oljeproduktionen beroende av Norge Regionens stora producent av olja, Norge, har minskat sin produktion under de senaste fem åren och även Danmarks produktion av råolja minskar. De senaste officiella uppskattningarna av Danmarks reserver av olja och naturgas visar att Danmark självförsörjningsgrad för dessa energislag går under 100 procent år 2018 respektive 2017. Hela regionens självförsörjningsgrad av olja beror dock på Norge och regionens totala produktion av råolja kommer därför fortsättningsvis att minska, men sannolikt inte i en dramatisk takt. För både olja och oljeprodukter är marknaden att betrakta som icke-regional och de totala import- och exportflödena i regionens länder är därför stora i förhållande till produktionen. De stora investeringarna i regionens raffinaderier talar för att regionens export av oljeprodukter kommer att fortsätta att öka. Klimatpolitik minskar kolproduktionen... Kol kommer även i framtiden att vara ett betydelsefullt energislag i den nordeuropeiska regionen även om den totala tillförseln kommer att fortsätta sjunka. Det är också troligt att trenden med produktionsminskning och importökning kommer att hålla i sig under det kommande decenniet. Kol är ett av de primärenergislag som berörs, och kommer att beröras, mest av klimatpolitik och utvecklingen kommer därför att vara starkt beroende av EUs och världens framtida klimatpolitik. ...men gynnar produktionen av naturgas Expansionen för produktion av naturgas har varit mycket kraftig sedan början på 1970-talet. Framtiden för regionens naturgasförsörjning präglas av ett antal olika faktorer, bland annat utbyggnaden av mottagningsstationer för LNG och transmissionsnätet för naturgas. LNG ger möjligheter till samma icke-regionala marknader som för olja och oljeprodukter och påverkar därför flöden av naturgas på ett helt annat sätt än transport i rörledningar. Också utvecklingen i Barents hav, där stora reserver av naturgas finns, kommer att påverka regionens naturgasförsörjning. Här finns ett relativt stort område, vilket än så länge varit mycket sparsamt prospekterat, som både Norge och Ryssland gör anspråk på. Utvecklingen av de enorma gasfyndigheterna vid det ryska Stokhman-fältet, där Norge och Ryssland har inlett ett samarbete, är också betydelsefull. Planerna för Stokhman-fältet har primärt kretsat kring LNG, men även rörtransport till den europeiska marknaden har diskuterats. Det finns dock stora tekniska problem att lösa innan produktion vid Stokhman-fältet kan påbörjas, vilket illustreras av de problem som följt produktionen vid det norska Snövit-fältet. Klimatpolitik kommer också sannolikt att få en allt starkare positiv påverkan på tillförseln av naturgas, då kol i första hand ersätts med naturgas. Svårt att förutse kärnkraftens framtid Utvecklingen för regionens kärnkraft är svårbedömd. I Tyskland finns lagstiftning om en avveckling, i Finland kommer produktionen att öka och i Litauen kommer kärnkraften först att minska för att sedan troligtvis öka. En trolig utveckling för de svenska kärnkraftverken är att de i dagsläget producerande enheterna även fortsättningsvis kommer att vara en del i det svenska energisystemet, eftersom det inte tagits några aktiva politiska steg i någon annan riktning. Ämnet är inte ett av de mest omdiskuterade i landet och något som indikerar samma sak är den stora fokuseringen på klimatpolitiska åtgärder. En förändring av politiken skulle däremot kunna orsakas av en större kärnkraftsolycka i någon del av världen och den svängning i opinion som kan bli följden. Stabil produktion av vattenkraft Vattenkraften kommer under överskådlig tid att vara en betydelsefull del av energitillförseln till regionen. De två länder som bidrar till de största mängderna vattenkraft, Norge och Sverige, skulle kunna bygga ut vattenkraften kraftigt men det är mycket osannolikt att så skulle bli fallet. I IVA 2008
Sverige är en utbyggnad av de fyra orörda älvarna i Norrland i dagsläget uteslutet. En mindre utbyggnad av vattenkraft i de nu utbyggda älvarna är mer opinionsmässigt och politiskt tänkbart, men det kommer inte att förändra situationen på ett dramatiskt sätt. I Norge har motståndet för utbyggnad ökat och många vattendrag är skyddade. Det gör att en storskalig utbyggnad inte heller i Norge är sannolik. Uppskattningar av klimatförändringens påverkan på vattenkraftsproduktionen tyder däremot på en ökad och jämnare framtida tillrinning, vilket skulle ge ökade möjligheter till produktion i befintliga vattenkraftverk. Ökad internationell handel med biomassa Utvecklingen för användning av biomassa och avfall har i regionen varit mycket snabb under det senaste decenniet, vilket till stor del kan förklaras med den klimatpolitik som förts. Tillgången av inhemskt avfall och biomassa är emellertid inte obegränsad och även om EUs klimatpolitiska målsättningar fram till år 2020 kommer att sätta ytterligare tryck på tillförseln av biomassa, kommer produktionen inte att kunna öka i någon extrem omfattning fortsättningsvis. Det är däremot troligt att den internationella handeln med biomassa kommer att öka som ett sätt att möta klimatpolitiska krav. Klimatpolitiken styr framtidens energikarta Sammanfattningsvis kommer den framtida tillförseln av olika primärenergislag till den nordeuropeiska regionen att påverkas av flera olika faktorer där tillgångar är en betydande faktor och det är också infrastrukturens utveckling. Något som kommer att få en allt större betydelse på sikt, och som redan i dag påverkar, är den klimatpolitik som förs inom EU och regionens länder. Klimatpolitiken påverkar tillförseln av olika primärenergislag direkt men också utvecklingen av olika tekniker som kan få effekter på användningen av primärenergi. Det gäller i synnerhet utvecklingen av metoder för avskiljning och lagring av koldioxid (på engelska carbon capture and storage, CCS). Storskalig tillämpning av sådan teknik skulle kunna innebära att tillförseln av kol kommer att öka. Som en följd av klimatpolitiken kan även vissa primärenergislag som i dag inte är så betydelsefulla få en allt större betydelse. Det gäller särskilt vindkraft, där utbyggnaden är mycket kraftig. Sverige är det land som hittills haft den kanske mest ambitiösa klimatpolitiken i världen. En bieffekt är att landet även framledes kan vara en relativt isolerad ö i en allt mer energimässigt integrerad omvärld. Huruvida så blir fallet beror både på Sveriges klimatpolitik och på den framtida utvecklingen för kärnkraften. REFERENSER [1] Baltrel Annual Reports, The Baltic Ring Electricity Co-operation Committee (Baltrel), 1999-2006. Vissa av dessa återfinns på: http://www.baltrel.com/ [2] BaltsoCooperation Organization of Estonian, Latvian and Lithuanian Transmission System Operators (Baltso). http://www.baltso.eu [3] BP Statistical Review of World Energy, London, June 2008. http://www.bp.com/liveassets/bp_internet/globalbp/globalbp_uk_ english/reports_and_publications/statistical_energy_review_ 2008/STAGING/local_assets/downloads/pdf/statistical_review_of_ world_energy_full_review_2008.pdf [4] Fernwärme- Forschungsinstitut (FFI), History of district heating, Hannover E.V., 2001. http://www.fernwaerme.de/Informationen_Geschichte_EN.html IVA 2008 25
Page 1 and 2: nordeuropeisk ENERGIKARTA Stefan Gr
Page 3 and 4: 1. Sammanfattning Olja, kol och nat
Page 5 and 6: Total tillförsel av primärenergi
Page 7 and 8: 1975 1985 0-500 MW 500-1000 MW 1000
Page 9 and 10: 200 200 200 160 160 160 120 120 120
Page 11 and 12: 77A 77B Gormanston Loughshinny Ball
Page 13 and 14: HANDEL MED NATURGAS I NORDEUROPA 20
Page 15 and 16: 140 120 100 80 60 40 20 0 1975 1985
Page 17 and 18: OM DIAGRAMMEN Baltikum är med trot
Page 19 and 20: mellan länderna i regionen. Region
Page 21 and 22: utfasning av kärnkraft. Utfasninge
Page 23: 5. 22 % 40 % 45 % 48 % 1975 1985 19
Page 27 and 28: PERSONLIGA KONTAKTER Frisk Lars, Sw

Nordeuropeisk energikarta (pdf) - IVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?