Nordeuropeisk energikarta (pdf) - IVA
Nordeuropeisk energikarta (pdf) - IVA
Nordeuropeisk energikarta (pdf) - IVA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4<br />
Tidsperioden från 1970 och framåt är intressant<br />
eftersom den inrymmer flera händelser<br />
som har haft stor betydelse för energianvändningen<br />
i världen, framför allt de två<br />
oljekriserna 1973–74 och 1979 samt Sovjetunionens<br />
sammanbrott 1991. Andra<br />
viktiga faktorer som påverkar utvecklingen<br />
är klimatöverenskommelserna, och de styrmedel<br />
som har blivit följden av dessa, samt<br />
ett allt högre pris på olja. Energisystemens<br />
infrastruktur är dock komplex, stor och investeringstung,<br />
vilket gör att förändringar<br />
av energisystemen tar lång tid.<br />
2.<br />
Energianvändning<br />
i Nordeuropa<br />
Energimarknaden i Europa blir alltmer<br />
sammanflätad, både vad gäller infrastruktur<br />
och handelsutbyte. Rapporten beskriver<br />
utvecklingen i Nordeuropa från 1970. I det<br />
här inledande avsnittet presenteras en<br />
översikt av Nordeuropas energitillförsel.<br />
Syftet med informationsmaterialet är<br />
att för ett antal nordeuropeiska länder<br />
beskriva utvecklingen för de mest betydelsefulla<br />
energislagen och infrastrukturen<br />
för dessa från 1970-talet och framåt. Vi<br />
beskriver energisystemen från ett perspektiv<br />
där den nordeuropeiska regionen så<br />
långt det går betraktas som en helhet. En<br />
allt mer långtgående sammanlänkning av<br />
energisystemens infrastruktur i regionen<br />
gör också att ett sådant betraktelsesätt blir<br />
mer och mer relevant. Trots det är det långt<br />
kvar innan de olika länderna har spelat ut<br />
sin roll när det gäller den nordeuropeiska<br />
regionens energisystem.<br />
Energianvändningen i Nordeuropa<br />
Hur ser då energianvändningen i de studerade<br />
länderna ut i jämförelse med världen i<br />
övrigt? Det finns många svar på den frågan<br />
och det beror naturligtvis på vilka faktorer<br />
som studeras. I jämförelse med världen i<br />
övrigt så är den genomsnittliga energitillförseln<br />
per capita drygt dubbelt så hög,<br />
45,5 MWh jämfört med 20,7 MWh för år<br />
2005 [10]. Däremot är energitillförseln i<br />
den nordeuropeiska regionen lägre än inom<br />
OECD-länderna totalt, där snittet ligger på<br />
55,1 MWh per capita och år.<br />
Hög andel biomassa i Skandinavien<br />
– hög andel kol i Polen<br />
Sammansättningen av den totala energitillförseln<br />
skiljer sig markant åt mellan de<br />
olika länderna. Utmärkande är bland annat<br />
stor användning av biomassa och avfall<br />
i Danmark, Finland, Lettland och Sverige,<br />
hög andel vattenkraft i Norge och Sverige,<br />
mycket hög andel kol i Polen, hög andel oljeskiffer<br />
i Estland samt hög andel kärnkraft<br />
i Sverige och Litauen. Som helhet motsvarar<br />
regionens sammansättning av tillförd<br />
primärenergi dock på många sätt OECDländerna<br />
eller världen som helhet, vilket<br />
framgår av figur 1.<br />
Nordeuropas länder<br />
De länder som ingår i den här rapporten<br />
är Danmark, Finland, Estland,<br />
Lettland, Litauen, Norge, Polen, Sverige<br />
och Tyskland. Dessa länder kallas<br />
här den nordeuropeiska regionen.<br />
<strong>IVA</strong> 2008