VerksamhetsberÃ¤ttelse 1999 - IVA

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1999

Artikelförfattare: Cissi Billgren Askwall (s. 9), Charlotta Eiborn (s. 13), Kerstin Lekander (s. 12), 

Pär Rönnberg (s. 6–7), Per Stenson (s. 10–11), Björn Strokirk (s. 4–5) och Teresa Söderhjelm (s. 8). 

Fotografer: Clas Göran Carlsson (s. 16 a), Lars Falck (s. 10 d), Claes-Göran Flinck (s. 18), 

Anders Kollberg (s. 6 c, 13 b, 23, 24 a, b, 25), Pär Rönnberg (s. 6 a, b, 7 a, 13 a, 16 b, 17, 18 b, 21, 24 c), 

Karin Tjulin (s. 4, 10 a, b, 11), Mikael Wallerstedt (s. 14, 15), Andreas Wanitzky (s. 16 c) och Anders Wiklund (s. 3). 

Produktion: Eva Reinholdtsen 

Omslag: Kinga Art & Design 

Teknisk produktion: Tryckfaktorn AB, Stockholm 

Tryck: Stenby Offset, Västerås 

ISSN: 1100-5645 

ISBN: 91-7082-665-X 

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA 

Box 5073, 102 42 Stockholm 

Tfn: 08-791 29 00. Fax: 08-611 56 23. E-post: info@iva.se. Hemsida: www.iva.se 

©Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 2000

IVA 


Verksamhetsberättelse 1999 

2 IVA – kunskapsarena för det nya millenniet 

4 Teknisk Framsyn – ett projekt för nya insikter 

6 CONNECT-nätverken i snabb tillväxt 

8 Svenskt företagsklimat mäts i IVA Rating 

9 Kulturnät Sverige – en portal för kulturintresserade 

10 Naturvetenskap och teknik för alla 

11 Ett friskt arbetsliv för konkurrens och lönsamhet 

12 Fyra projekt i IVA-regi 

14 Samfundsverksamheten 

22 Presidiet 

23 Akademikollegiet 

24 IVA:s Näringslivsråd 

26 Ekonomi 

30 IVA-dokumentation 


VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1999 

1

IVA – kunskapsarena 

för det nya millenniet 

1999 var IVA:s jubileumsår och samtidigt det 

sista på århundradet och årtusendet. Vart är 

Sverige nu på väg? Hur påverkas IVA? 

Den nya ekonomin är redan en verklighet 

för dagens svenska företag, allt mer nätverksbaserade 

och allt mindre hierarkiska. Gränsen 

mellan företag och omgivning luckras upp. Anställningsformerna 

utvecklas, arbetstiden blir 

flytande och jobbet blir för många mer ett sätt 

att leva än ett ställe att gå till. 

Teknikdriven globalisering 

Drivkrafterna i dag liknar snarare förhållandena 

i slutet av 1800-talet än under 1900-talets 

mitt. Med stora teknikgenombrott, globalisering 

och nya ledande sektorer som driver 

strukturomvandlingen. 

Fram till 1985 var omvandlingstakten måttlig. 

Men mellan 1985 och 1990 accelererade 

allt globalt samarbete. Världshandeln växte 

exempelvis dubbelt så snabbt som den samlade 

produktionen. 

I dag är globaliseringen avsevärd – det gäller 

såväl kommunikationer, transporter och det 

finansiella systemet som världshandel. Och 

snabbast går utvecklingen på finansmarknaderna. 

Tekniken driver globaliseringen och det är 

den nya informationstekniken som möjliggjort 

förändringarna. IT är en gränsöverskridande 

innovation som kommer att förvandla allt i sin 

väg. 

Men det innebär inte att det är tekniken i 

sig som är det centrala utan dess konsekvenser 

för individ, näringsliv och arbete. Denna utveckling 

har radikalt ändrat förutsättningarna 

för att organisera företagande och politik. Det 

handlar om en ny struktur, ett nytt sätt att se 

på företagsamhet och arbete, inte om utnyttjande 

av ny teknik. 

Ointressant uppdelning mellan 

industri och tjänster 

De nya företagen är fler än man kan tro. Det 

är inte bara s.k. fria agenter eller IT-företag som 

växer tack vare ny teknik och ett mer nätverksbaserat 

sätt att se på företag, utan också i hög 

grad de klassiska svenska storföretagen. Många 

av de förändringar som beskrivs som framtida 

har i praktiken redan inträffat. Och de är här 

för att stanna. 

En konsekvens är att uppdelningen mellan 

industri och tjänster numera är ointressant. 

Nästan alla företag är tjänsteföretag. Cirka fyra 

av fem yrkesverksamma svenskar finns i dag i 

företag som producerar någon form av tjänster. 

Många av arbetstillfällena inom tjänsteproduktion 

är lokala och manuella! Å andra sidan 

växer den kunskapsintensiva uppdragsverksamheten 

och de nya affärsmodellerna. 

Inom tre år beräknas t.ex. distanssupport i s.k. 

tredjepartscenter sysselsätta 100 000 personer. 

Ökad produktivitet 

Med globaliseringen och den nya tekniken förändras 

företagens värdeskapande. I de nya 

tjänsteföretagen är industrialiseringen – dvs. 

specialisering, standardisering och professionalisering 

– den dominerande trenden. Genom 

stordrift, med hjälp av ny teknik, går det att 

öka produktiviteten. 

Konkurrens omvandlar tidigare anslagsstyrda 

tjänsteenheter till självständiga resultatenheter 

eller nya företag. En uppdragsekonomi 

utvecklas inom tjänstesektorn. Bemanningsföretagen 

var tidigare ett sätt att lösa tillfällig 

personalbrist. I dag är de långsiktiga entreprenadlösningar. 

USA:s största företag i dag 

är ett bemanningsföretag! 

Stora företag blir större och internationella 

och de riktigt små mikroföretagen försvinner. 

Begrepp som köpare och säljare, moderbolag 

och dotterbolag, arbetsgivare och arbetstagare 

blir allt diffusare. 

Ny arbetsmarknad och nya roller... 

I specialiseringens och globaliseringens kölvatten 

dyker nya organisationsformer upp. 

Förändrade arbetsformer innebär också förändringar 

i medarbetarnas sätt att förhålla sig 

till sina arbeten – och nya roller för arbetsmarknadens 

olika aktörer. Utvecklingen är ofta 

svår att se för en iakttagare på makronivå, men 

resultatet är påtagligt. 

Projektnomader, fria agenter, förläggare, 

symbolanalytiker och kedjeorganisatörer... På 

den gamla arbetsmarknaden hade medarbeta- 

2 



en, enkelt uttryckt, att välja mellan att bli arbetare 

eller tjänsteman. Valet avgjorde sedan 

förutsättningarna för hela löne- och kompetensutvecklingen. 

I dag är den strukturen passé 

och nya roller skapas. Även om tillsvidareanställningen 

inte har spelat ut sin roll, utgör 

den inte längre normen. 

...ger en differentierad bild 

Många av de nya företagen saknar helt den 

historia av hierarki, enhetlighet och kollektiva 

lösningar som format traditionella svenska företag. 

Och den traditionella indelningen av arbetsmarknaden 

i grupper som arbetare, tjänstemän, 

akademiker och företagare fungerar allt 

sämre på dagens yrken. 

IT-konsulten kan vara akademiker och företagare 

och samtidigt utföra arbetsuppgifter 

som förr förknippades med arbetare. 

Helt andra indelningar fungerar bättre för 

att beskriva hur värde skapas på arbetsmarknaden. 

Även i den lokala manuella tjänstemarknaden 

måste personalen agera mer som företagare 

än som anställd. Kanske är det bara 

inom den kategori som kallas distanssupport 

som vi i fortsättningen kan finna de trygga, 

traditionella tjänsteindustrijobben. 

ska vi anpassa regelverket till den nya situationen? 

Det är inte säkert att IVA har alla svar. Men 

vi kan teckna bilden, forma tankefiguren och 

uppskatta de verkliga förändringarna. 

IVA ska också i det nya millenniet vara en 

förstklassig mötesplats för människor och idéer. 

Vi ska föra samman tekniker, ekonomer och 

fackrepresentanter och diskutera hur ny teknik 

påverkar oss. Kunskap utvecklas ju som 

bekant bäst när den delas. 

Vi ska ge vår, förhoppningsvis välgrundade, 

åsikt om vilken utveckling som är möjlig 

och vilken som är sannolik. 

Superstarteoremet 

I dag är den stora bristvaran uppmärksamhet. 

Den som, trots allt, lyckas bryta igenom bruset 

kan nå enorma framgångar och få ett stort 

marknadsvärde. Ofta med elitstatus som följd. 

Optioner och partnerskap medför att många 

unga entreprenörer bygger upp betydande förmögenheter. 

Men det är inte bara i de kunskapsintensiva 

företagen som lönebildningen förändras. 

Även i den lokala manuella tjänsteproduktionen 

utvecklas relationen arbetstagare och arbetsgivare. 

Tidsackord i form av beting eller 

raka ackord används i ökande grad. Likaså 

franchising där anställd blir företagare. 

Så återstår ändå några frågor 

Vad kan vi dra för slutsatser av utvecklingen? 

Och hur kan vi förbereda oss för framtiden? 

Hur påverkas marknaden för arbete? Och hur 

Tf. verkställande direktör 



3

Teknisk Framsyn – ett projekt för nya insikter 

Panel 7, ’’Tjänster’’ i prioriteringstagen. 

Teknisk Framsyn är 

namnet på ett samarbetsprojekt 

mellan 

IVA, Industriförbundet, 

NUTEK och 

Stiftelsen för Strategisk 

Forskning. Projektets 

huvuduppgift 

har varit att identifiera 

framväxande teknik och bedöma dess 

framtida betydelse för Sveriges näringsliv och 

samhälle. Med projektet vill man skapa insikt 

och visioner om teknikutvecklingen på lång sikt 

(10–20 år) för att kunna ange vilken väg inom 

utbildning, forskning och utveckling som främjar 

det svenska samhällets utveckling. 

Teknisk Framsyn har samlat ett drygt hundratal 

sakkunniga från olika delar av samhället. 

De har arbetat över ämnesgränserna i åtta 

s.k. framsynsområden eller paneler. Till sin 

hjälp har de åtta panelerna haft referens- och 

intressentgrupper. 

Scenarier för framtiden 

Varje panel började med att ta fram 100–300 

viktiga frågor och ämnen inom det egna området, 

och ur dessa formulerade man 5–15 

nyckelområden som djupanalyserades när det 

gäller möjligheter och problem, kompetensbehov 

och hur vi kan påverka utvecklingen och 

ta till vara möjligheterna. Vissa paneler har 

också studerat olika framtidsscenarier som utvecklats 

utifrån två huvudsakliga perspektiv: 

• Är vi geografiskt låsta till arbetsplatsen eller 

inte? 

• Kommer företagsvärlden att utvecklas mot 

många små eller mot färre och därmed större 

enheter? 

Några nyckelfrågor i analysen har varit kundernas 

och marknadens krav samt kostnader 

för ny teknik. Andra viktiga frågor har varit 

ekologi och miljöaspekter. Globalisering och 

sysselsättningsfrågor har också behandlats, liksom 

den regionala utvecklingen och hur värderingar 

och attityder påverkar användning, 

utveckling och spridning av ny teknik. 

Åtta rapporter för framtiden 

I början av år 2000 publicerades åtta panelrapporter. 

Här följer en kort sammanfattning 

av panelernas slutsatser i de åtta rapporterna. 

Hälsa, medicin och vård. Svensk sjukvård 

står inför viktiga förändringar. Panelens framtidsvision 

följer två huvudspår: teknisk och 

medicinsk utveckling samt utmaningar och 

strategier inom hälso- och sjukvårdssystemet. 

De huvudteman som diskuteras är medicinska 

och naturvetenskapliga landvinningar, genteknik, 

IT och bildbehandling inom diagnostiken, 

vårdfinansiering, tillväxtmöjligheter samt IT 

som plattform för kommunikation inom vården. 

Biologiska naturresurser. Den biologiska 

revolutionen, informationstekniken och sensortekniken 

är några av de faktorer som möjliggör 

nya produkter och material från de biologiska 

naturresurserna. Panelen har fokuserat 

på utvecklingen inom jordbruks- och skogsin- 

I styrgruppen för projektet ingår: 

Arne Wittlöv (ordförande), AB Volvo 

Gunnel Färm, Rådet för arbetslivsforskning 

Christer Heinegård, NUTEK 

Ingvar Lindgren, Stiftelsen för Strategisk Forskning 

Camilla Modéer, Industriförbundet 

Kurt Östlund, IVA 

Huvudprojektledare: Lennart Lübeck, IVA 

Sekreterare: Enrico Deiaco, IVA 

4 



dustrierna, bioenergi och avancerade sensorrika 

produktionssystem. Småskalig produktion 

baserad på biologiska naturresurser med turism 

som ett viktigt inslag ger också förutsättningar 

för en levande landsbygd. 

Samhällets infrastruktur. Samhällets infrastruktur 

består av byggda miljöer som oftast 

har stor varaktighet och är trögföränderliga. 

Panelen anlägger ett system- och samhälleligt 

perspektiv på infrastrukturen och dess användning 

och har identifierat fem nyckelområden 

för infrastrukturen som en förutsättning för 

svenskt näringsliv och teknikutveckling: den 

regionala strukturen med fortsatt omflyttning, 

staden som en allt viktigare mötesplats, fastighetsmarknaderna 

med ökad flexibilitet och 

variation, transportinfrastrukturen samt nya 

finansieringsformer. 

Produktionssystem. Med utgångspunkt 

från fem framtidsbilder, som beskriver vad som 

kan komma att ske globalt, presenterar panelen 

ett förslag till svensk strategi för att möta 

den tänkbara utvecklingen. Nyckelord i förslaget 

är förändringsförmåga, samarbete och allianser, 

kraftsamling och satsning på nya affärsmöjligheter 

inom resurseffektivisering och 

kretslopp. 

Informations- och kommunikationssystem. 

Panelen konstaterar att vi kommer att vara 

ständigt ”uppkopplade” i framtiden. Oberoende 

av tid och rum kommer människor att 

kommunicera elektroniskt med varandra, sina 

hem eller med olika tjänster på Internet. Till 

vår hjälp kommer vi att ha digitala assistenter 

som självständigt kan agera och anpassa information 

till användarens situation och krav. 

Utvecklingen kan hota den personliga integriteten. 

För att IT-användningen ska fortsätta att 

utvecklas positivt krävs ett förtroende för tekniken. 

Det fordrar ny teknik, ett nytt juridiskt 

paket med en kombination av lagar, överenskommelser 

och självreglering. 

Material och materialflöden i samhället. 

Krav på resurseffektivitet och kretsloppsanpassning 

kommer att leda till ökade krav på 

materialegenskaper. Lätta och höghållfasta 

material är intressanta – speciellt med tanke 

på att produkterna blir allt mindre – och även 

yt-/skikt- samt nanoteknik. Materialens funktion 

kan utvecklas med integrering av modern 

halvledarteknik liksom biomimetiska material 

och processer. För att lyckas med marknadsanpassning 

krävs utveckling av bearbetningsteknik 

och processteknik, modellering och simulering, 

men även designmedvetande och 

kunskap om hälsoeffekter av material. 

Tjänster. Panelen har ställt det tekniskt 

möjliga mot det mänskligt önskvärda och skapat 

framtidsbilder inom nyckelområdena arbete, 

bostäder, upplevelser, resor och transporter. 

Man konstaterar att gränsen mellan arbete 

och fritid har luckrats upp och att anställningsformerna 

förändras. Jakten på kompetens ersätter 

jakten på kapital. Nya underhållningsmedier 

uppstår. Fritidsresandet ökar och arbetsresandet 

minskar. Elektronisk handel ökar. I 

rapporten varvas framtidsbilder med tänkta 

dagböcker från 2010. 

Utbildning och lärande. Kraven på livslångt 

lärande kommer att öka bl.a. på grund av den 

höga förändringstakten i samhället och den 

ökande mångfalden. Den tekniska utvecklingen 

tillsammans med samhällsutvecklingen ger 

stora möjligheter, men det finns också hinder. 

Panelen har bl.a. diskuterat huvudutmaningarna 

för Sverige inom barn- och ungdomsutbildning, 

universitets- och högskoleutbildning 

samt det fortsatta livslånga lärandet. 

En process utan slut 

Även om projektet inte kan förutsäga framtiden, 

så är avsikten att det ska öka beredskapen 

inför framtiden och påverka investeringar 

i produktion och spridning av kunskap. Arbetsprocessen 

för att skapa och genomföra framsynen 

är därmed i sig lika viktig som projektets 

slutliga bedömningar. En lyckad framsyn 

är en process som får en fortsättning – en process 

utan slut. 

Mer att läsa om Teknisk Framsyn finns på Internet: www. tekniskframsyn.nu, där också panelrapporterna kan beställas 



5

CONNECT-nätverken i snabb tillväxt 

Projektet CONNECT – med hemvist på IVA – 

har som syfte att genom frivilliga insatser sammanföra 

entreprenörer med de finansiella, tekniska 

och företagsutvecklande resurser de behöver 

för att skapa och utveckla tillväxtföretag 

i Sverige. Vid utgången av 1999 kan man 

konstatera att CONNECT är ett tämligen etablerat 

och välkänt inslag i den arsenal av åtgärder 

som finns att tillgå för att trygga en fortsatt 

positiv utveckling för det svenska näringslivet. 

CONNECT expanderade snabbt under 

1999. Flera företag som fått hjälp via någon 

eller några av CONNECT:s aktiviteter har 

under året fått mycket god fart på sin tillväxt; 

som exempel kan e-handelsföretaget Dressmart 

nämnas. 

Regionalt verksamma nätverk 

Grunden för ett framgångsrikt resultat genom 

CONNECT är de regionalt verksamma 

nätverken med kunniga 

revisorer, advokater och andra 

professionella yrkesmän som genom 

frivilliga insatser hjälper entreprenörer 

att skapa och utveckla 

nya snabbväxande företag. 

Även om grunden till flera lokala 

CONNECT-nätverk lades redan 

1998 är det under 1999 som de 

har fått en fast form och på allvar 

kommit igång med sin verksamhet. 

Fyra regionala nätverk är 

igång: CONNECT Väst, CON- 

NECT Skåne, CONNECT Stockholm 

och CONNECT Uppsala. Samtliga har 

tillsatt styrelser med välkända personer från 

högskola/universitet och näringsliv i respektive 

region. De fyra nätverkens ekonomi håller 

på att säkerställas dels genom medlemsavgifter, 

dels genom de servicepaket som nätverken 

säljer till intressentgrupper vid olika aktiviteter. 

Totalt är ca 450 personer knutna till något 

av de fyra regionala nätverken. 

På ritbordet finns ytterligare ett regionalt 

nätverk – CONNECT Norr – där ett förberedande 

arbete har satts igång. Det norrländska 

nätverket kommer att vara verksamt i hela 

norra Sverige och ta sin utgångspunkt i ett samarbete 

med samtliga norrländska universitet 

och högskolor. 

Framgångsrika aktiviteter 

Organisatoriskt och intressemässigt kan man 

alltså betrakta 1999 som ett framgångsrikt år 

för CONNECT, vilket också gäller de aktiviteter 

som genomförts. 

Under våren anordnades ett mindre, lokalt 

Finansieringsforum i Göteborg, då företag från 

Venture Cup fick tillfälle att presentera sig för 

investerare. 

Nya tillväxtföretag möter potentiella investerare under 

Finansieringsforum ’99 i Lund. 

I projektstyrelsen ingår: 

Christer Zetterberg (ordförande), IDI AB (avd. IX) 

Lars Öjefors (v. ordförande), Industrifonden (avd. VI) 

Anders Kuikka, (v. ordförande), CONNECT Sverige 

Ulf Dinkelspiel, Sveriges Exportråd (avd. IX) 

Anders Flodström, KTH (avd. VII) 

Ulf H. Gustavsson, Teknikbrostiftelsen i Göteborg 

Kaj Hammerich, Invest in Sweden Agency 

Thomas Johannesson, Lunds tekniska högskola (avd. V) 

Per-Ola Karlsson, McKinsey & Company 

Ann-Marie Nilsson, SITO (avd. XII) 

Reidar Peters, Arthur Andersen AB 

Hans Wigzell, Karolinska Institutet (avd. X), adjungerad ledamot 

Projektledare: Örjan Isacson, Bison International 

6 



För såväl Finansieringsforum i Lund som 

Partnerskapsforum i Göteborg gällde att de 

deltagande tillväxtföretagen hårdgranskats och 

tränats av urvalskommittéer inom de regionala 

nätverken. 

Sammanfattningsvis kan nämnas att de 22 

tillväxtföretag som presenterades vid Finansieringsforum 

’98 drygt ett år senare hade erhållit 

360 miljoner kronor i riskkapital. Efter ca 

tre månader har de riskkapitalsökande 30 företagen 

som deltog i Finansieringsforum ’99 

erhållit ca 190 miljoner kronor. 

Deltagare i CONNECT:s Partnerskapsforum på Svenska Mässan i 

Göteborg. 

Ett större Finansieringsforum med internationellt 

deltagande arrangerades i Lund av 

CONNECT Skåne. Här fick 20 tillväxtföretag 

från hela Sverige möjlighet att presentera sig 

för en publik bestående av flera hundra personer. 

Inslaget av riskkapitalister var stort. Evenemanget 

rymde även ett Idéforum för ytterligare 

tio företag i en mycket tidig utvecklingsfas, 

som informellt fick presentera sig för investerare 

och tjänsteföretag. Detta Idéforum 

kan närmast beskrivas som en minimässa med 

kvalificerade besökare, och många av de deltagande 

företagen erhöll inom några veckor det 

kapital de sökte för sin fortsatta utveckling. 

Drygt 300 personer deltog i ”Swedish Biomedical 

Partnership Forum”, som genomfördes 

i Göteborg i början av november. Ett 70- 

tal mindre företag med någon form av ”biotech” 

som affärsidé sökte samarbetspartners 

bland stora läkemedelsföretag. Arrangemanget 

riktade sig till en internationell publik och 

genomfördes i sin helhet på engelska. 

Språngbrädor 

De forum som ingår i CONNECT samlar stor 

publik och många företag vid ett tillfälle. Vid 

en ”språngbräda” däremot fokuserar en kunnig 

panel från något av nätverken på ett enda 

företag som befinner sig i en tidig utvecklingsfas. 

Entreprenören får redogöra för sin affärsplan 

och sitt hjälpbehov. De erfarna paneldeltagarna, 

som är noga utvalda för att kunna 

hjälpa just den presenterande entreprenören, 

fungerar som bollplank och hjälper entreprenören 

att snabbt komma vidare. 

Denna typ av aktivitet har väckt stort intresse. 

I exempelvis Stockholm är det köbildning 

till språngbrädorna. Under 1999 fick fler 

än ett dussin företag hjälp av frivilligt arbetande 

experter via det stockholmska nätverket. 

Totalt har de regionala CONNECT-nätverken 

under året genomfört omkring 45 aktiviteter 

med ca 1 600 deltagande personer. Drygt 

120 nya tillväxtföretag har ”processats” i någon 

CONNECT-aktivitet av frivilliga erfarna 

personer i de regionala nätverken. 

Handböcker för nyföretagare 

Den stora kunskapspotential som ryms inom 

nätverken har också använts genom att CON- 

NECT har lanserat en skriftserie. Hittills har 

fyra skrifter publicerats: kortfattade praktiska 

handböcker som fokuserar på problem som 

nyföretagare ofta ställs inför. Efterfrågan på 

dessa handböcker har varit mycket stor. Ett flertal 

möten har under året arrangeras av de regionala 

nätverken kring dessa skrifter. 

Mer om CONNECT finns på IVA:s webbplats: www.iva.se/connect. Beställ CONNECT-skrifterna via connect@iva.se. 



7

Svenskt företagsklimat mäts 

i IVA Rating 

Näringslivet är motorn i samhällsutvecklingen. 

Näringslivet skapar de resurser som vi behöver 

för att utveckla samhället och även oss 

själva som enskilda individer. Att frambringa 

optimala förutsättningar för näringslivets utveckling 

ligger således i allas vårt intresse. Än 

viktigare blir detta framöver, eftersom den internationella 

konkurrensen ökar i allt snabbare 

takt. 

En mycket viktig 

komponent i den miljö 

eller det klimat som företagen 

skall verka och 

utvecklas i är våra egna 

attityder till industriell 

verksamhet och företagande. 

För att få en uppfattning 

om dessa attityder 

genomförde IVA:s Näringslivsråd 

under hösten 

1999 ett pilotprojekt 

i samarbete med SIFO, med syfte att kartlägga 

skilda gruppers inställning till det svenska företagsklimatet. 

Undersökarna har ställt frågor 

till IVA:s ledamöter, kommunpolitiker, fackliga 

förtroendevalda, unga IT-företagare, riskkapitalbolag, 

advokater och revisorer. 

I stället för en traditionell opinionsundersökning 

beslutade man använda sig av en klimatundersökning, 

som undersökte vad de intervjuade 

tror att andra tycker. En väsentlig del 

av vårt agerande beror nämligen på vad vi tror 

att andra tycker – en tro som kan vara mer 

eller mindre välgrundad. 

Under arbetet med denna undersökning 

framstod tydligt att det finns ett behov av en 

dialog mellan företagare, politiker och fackliga 

företrädare. Det är därför en förhoppning 

att undersökningen ska sätta igång en konstruktiv 

debatt som leder till ett starkt och positivt 

företags- och företagarklimat i Sverige. 

Några resultat i punktform 

• USA betraktas som möjligheternas land för 

företagare. Norge som omöjligheternas, tätt 

följt av Sverige. 

• Överallt ser man önskningar om bättre villkor 

för småföretagare. 

• Det finns ingen förståelse för de stora fallskärmarna 

för företagsledare. 

• De borgerliga partierna anses mer positiva 

till företag och företagande än socialdemo- 

kraterna, vänster- och miljöpartiet. Men 

LO-funktionärer och socialdemokratiska 

kommunalråd tycker att socialdemokratin 

är nästan lika företagsvänlig som moderaterna. 

• Väletablerade företagsledare är tveksamma 

till att starta företag om de skulle börja om 

i yrkeslivet. Däremot kan 76 procent av de 

socialdemokratiska kommunalråden tänka 

sig att starta företag om de skulle börja om 

på nytt. 

Även om det i vissa frågor finns en spännvidd 

i åsikter mellan de olika tillfrågade grupperna 

visar undersökningen att man faktiskt i ganska 

stor omfattning har gemensamma värderingar. 

Exempelvis anser en majoritet i samtliga 

grupper att det finns ett stöd hos allmänheten 

för att privatisera statliga och kommunala 

företag. Och på frågan om allmänhetens syn 

på skattesänkningar för småföretagare är en 

förkrossande majoritet säker på att ett sådant 

stöd finns. 

Den existerande debatten om företag och 

företagandets villkor speglar dessvärre inte 

denna gemensamma uppfattning, utan kännetecknas 

tvärtom av skyttegravsargumentation. 

Stor mental beredskap för 

förändringar 

Av undersökningen framgår tydligt att det faktiskt 

föreligger en tämligen stor mental beredskap 

till förändringar inom alla grupperna. 

Detta är ett positivt konstaterande, eftersom 

det innebär att de justeringar av regler och villkor 

som kan vara nödvändiga bör vara möjliga 

att genomföra. En förutsättning är dock att 

alla berörda parter inser att de behöver ha tillgång 

till och använda en gemensam kartbild 

över verkligheten. 

Näringslivsrådets undersökning kan därför 

utgöra en tänkbar utgångspunkt för en mer 

nyanserad debatt om näringslivets villkor: en 

debatt i vilken man fokuserar på att åstadkomma 

just en gemensam beskrivning av verkligheten 

och av de faktiska förhållanden som påverkar 

denna i positiv riktning. 

En projektgrupp inom IVA:s Näringslivsråd tog fram själva 

frågeformuläret med hjälp av experter som professor Hans 

Zetterberg (VI) och Jan O. Berg, Nextwork AB. 

Projektledare: Teresa Söderhjelm, IVA 

Läs mer om undersökningen på Internet: www.iva.se/bokhandel/bocker/R434.html. Hela rapporten återfinns i form av pdf-filer på www.iva.se/iva-aktuellt/00. 

8 



Kulturnät Sverige – en portal för kulturintresserade 

Sverige har det senaste decenniet utvecklats till 

ett informations- och kunskapssamhälle. IVA 

använder informationstekniken på många sätt, 

och i projektet Kulturnät Sverige har Internet 

fungerat som en plattform för att skapa en 

mötesplats för svensk kultur. 

Projektet inleddes när regeringen i mars 

1997 uppdrog åt IVA att i samarbete med 

Kungl. Vitterhets Historie- och Antikvitets 

Akademien starta och driva Kulturnät Sverige. 

Syftet var att underlätta för kulturintresserade 

att uppleva svensk kultur med hjälp av Internet. 

Kulturnät Sverige skulle också öka kontakterna 

mellan kulturproducenter och publik 

och vidga samarbetet mellan dem som skapar 

och dem som förmedlar kultur i landet. 

En redaktion inrättades vid IVA och en 

webbplats började byggas med länkar till hemsidor 

om svensk kultur. Från ett hundratal 

webbplatser vid starten i juni 1997 har länkkatalogen 

stadigt växt och omfattade vid millennieskiftet 

över 4 200 webbplatser. Dessa kan 

sökas geografiskt, via ämnesområden och med 

fritext. Länkkatalogen finns även i en engelskspråkig 

version. 

Inspiratör och rådgivare för ITanvändare 

Kulturnät Sverige har under projekttiden utvecklats 

till en portal för kulturintresserade. På 

www.kultur.nu publiceras regelbundet nyheter 

om kultur och IT, sedan hösten 1999 i form av 

nätmagasinet kultur.nu. Ända sedan starten har 

man utsett och presenterat ”Veckans länk”. 

Andra välnyttjade tjänster är en anslagstavla, 

en evenemangskalender, möjligheter att diskutera 

frågor som rör svensk kultur och en sammanställning 

av digitaliserat material vid arkiv, 

bibliotek och museer. För dem som arbetar 

i Kultursverige finns också en vägledning 

kring lag och rätt på Internet, en förteckning 

över var man kan söka pengar för kulturprojekt 

och råd om hur man skapar och publicerar 

en hemsida. 

För att inspirera till 

ökad IT-användning 

medverkar Kulturnät 

Sverige vid konferenser, 

mässor, seminarier 

och utbildningar. Redaktionen 

arrangerar 

seminarier för kulturinstitutionerna 

liksom 

inspirationsdagar runt 

om i Sverige för institutioner 

och kulturutövare 

som vill veta mer 

om hur IT kan användas. 

Utöver detta har 

Kulturnätet fortlöpande fungerat som rådgivare 

för dem som vill skapa hemsidor eller digitalisera 

kulturmaterial. 

Numera en permanent verksamhet 

Medel för att utveckla Kulturnät Sverige anslogs 

av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, 

Stiftelsen framtidens kultur och 

Riksbankens Jubileumsfond. Projektets längd 

planerades ursprungligen till tre–fem år, men 

efter en utvärdering hösten 1998 menade de 

internationella utvärderarna att projektet var 

så lyckosamt att det borde permanentas och 

bli ett statligt åtagande. Utvärderarna noterade 

också ”att förläggningen av kulturnätet till 

den neutrala, men mycket stödjande, atmosfären 

hos IVA har varit en betydelsefull faktor 

för den framgångsrika starten”. 

Utvärderarnas slutsatser ledde till att Kulturdepartementet 

våren 1999 föreslog att Kulturnät 

Sverige skulle bli en permanent verksamhet 

vid Statens kulturråd. Remissinstanserna 

var övervägande mycket positiva till förslaget, 

och regeringen uppdrog åt Statens kulturråd 

att fortsättningsvis driva Kulturnät Sverige. 

Verksamheten flyttades från IVA till Kulturrådet 

vid millennieskiftet. Medel till Kulturnät 

Sverige anslås i fortsättningen via statsbudgeten. 

Läs mer om Kulturnät Sverige på www.kultur.nu! 

Styrgruppens ledamöter: 

Ann-Christin Nykvist, Konkurrensverket, ordförande 

Jonas Anderson, Stiftelsen framtidens kultur 

Dan Brändström, Riksbankens Jubileumsfond 

Anders Gillner, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling 

Ulf Erik Hagberg, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets 

Akademien 

Gerd Häggman, Västerbottens museum 

Thomas Lidman, Kungliga Biblioteket 

Palæmona Mörner, Kulturhuvudstad 1998 AB 

Erik Norberg, Riksarkivet 

Bi Puranen, Institutet för framtidsstudier 

Ann Rosén, konstnär 

Peter Seipel, Stockholms universitet 

Barbro Thomas, Statens kulturråd 

Ana L. Valdés, författare 

Keith Wijkander, Riksantikvarieämbetet 

Kurt Östlund, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 



9

Naturvetenskap och teknik för alla 

Harriet Ehrner-Samuel, en ”veteran i 

skolan”. Två timmar i veckan stödjer 

hon två lärare i naturvetenskap och 

är med på deras lektioner i 

sjätteklasserna i en Nackaskola. 

Flinka femteklassfingrar bygger en 

elektrisk motor med hjälp av 

materialet i en temaenhet. 

Om Sverige ska kunna hävda sig i den internationella 

konkurrensen måste vi ge det uppväxande 

släktet en god grund i naturvetenskap och 

teknik. Redan i grundskolans lägsta årskurser 

bör intresset väckas. IVA och Kungl. Vetenskapsakademien 

(KVA) driver därför sedan 

läsåret 1997/98 projektet Naturvetenskap och 

teknik för alla (NTA). Målgruppen är i första 

hand elever i årskurs 1–6. 

Verksamhetsutveckling i skolan 

behövs 

Projektet utgår från behovet av verksamhetsutveckling 

i skolan, speciellt när det gäller ett 

experimentellt och forskande arbetssätt, 

didaktisk kompetens, tillgång till 

arbetsmaterial samt verklighetsanknytning 

och kontakt med grundforskningen 

och dess tillämpning i 

samhället. Redan 1996 inledde IVA 

och KVA ett samarbete med National 

Science Resources Center i USA, 

som verkar för att skapa varaktig lokal 

utveckling i olika skoldistrikt. Genom 

samarbetet får projektet tillgång 

till de teman och den metod som centret 

utvecklat under 15 år. 

Projektets fem grundpelare är: 

• ett forskande arbetssätt med tillgång till 

tematiskt experimentmaterial 

• organiserad materialhantering 

• kontinuerlig kompetensutveckling för 

lärare 

• fortlöpande utvärdering av elevernas 

lärande 

• lokal samverkan mellan skola, kommun, 

högre utbildning, näringsliv med flera. 

Ett temainriktat arbetssätt 

Genom NTA-teman för olika åldrar får läraren 

direkt användbara förslag på arbetsområden. 

Varje tema består av utbildning och handledning 

för lärare, handledning för elever och laborationsmaterial 

för arbete i helklass. Med 

koppling till målen i läroplan och kursplaner 

I styrgruppen ingår: 

Tõive Kivikas (ordförande), Estinvest AB (ledamot av IVA) 

Sven-Olof Holmgren (v. ordförande), Stockholms universitet 

(ledamot av KVA) 

Håkan Lans, G P & C Systems International AB (ledamot av IVA) 

Ulf Lindahl, Uppsala universitet (ledamot av KVA) 

Uno Lindberg, Stockholms universitet (ledamot av KVA) 

Nils Lundgren, MeritaNordbanken (ledamot av IVA) 

Adjungerade 

Louise Fernstedt, Kommunförbundet 

Gillis Persson, Linköpings kommun 

Per-Olof Wickman, Lärarhögskolan i Stockholm 

Projektledare: Martin Sohlberg, KVA och Anna Zetherström, IVA 

hjälper NTA läraren att skapa en röd tråd för 

verksamheten inom naturvetenskap och teknik. 

Ett tema täcker åtta–tio veckors studietid. 

Grundfilosofin är att eleverna under denna tid 

ska tillämpa ett forskande arbetssätt och successivt 

vänja sig vid att själva ta ansvar för sitt 

arbete. Temaområdena är valda så att de ska 

sätta elevernas situation i centrum och väcka 

deras nyfikenhet. Några exempel på teman är 

”Vardagskemi”, ”Från frö till frö” samt ”Magneter 

och motorer”. 

Eleverna gör egna undersökningar samt 

diskuterar och dokumenterar sitt arbete och 

sina resultat. På så vis bidrar projektet också 

Håkan Lans (II), som ingår i styrgruppen för projektet, 

testar materialet för Tema rörelse och design. 

till elevernas språkliga utveckling. Arbetsgången 

fokusering–utforskning–reflektion–tillämpning 

återkommer ständigt i projektet. Ett viktigt 

moment är att eleverna själva får utvärdera 

vad de lärt sig under varje tema, för att sedan 

föra arbetet vidare till nya frågor och olika 

typer av tillämpningar. 

Ett delprojekt är ’’Veteraner i skolan’’. Här 

ingår pensionerade naturvetare och tekniker, 

som efter en kort utbildning får medverka i 

klassrummet ett par lektioner i veckan. 

Allt fler kommuner deltar 

Verksamheten sker i nära samarbete med de 

inblandade kommunerna. Under läsåret 99/00 

medverkar tre kommuner i projektet: Linköping, 

Nacka och Södertälje. Läsåret 00/01 kommer 

ytterligare sex kommuner att inleda verksamhet. 

Projektets första skede har kritiskt granskats 

av en oberoende expertgrupp. Resultatet 

visar att såväl lärare och elever som företrädare 

för kommuner och näringsliv är mycket positiva 

till projektet och anser att det fyller ett 

behov i den svenska skolan. 

NTA-projektet ska drivas i projektform av 

IVA och KVA t.o.m. 2003 och därefter övergå 

till fortlöpande verksamhet, dock med en fortsatt 

kontakt med akademierna. 

Läs mer om NTA-projektet på Internet: www.nta.nu! 

10 



Ett friskt arbetsliv för konkurrens 

och lönsamhet 

Det behövs fortsatt utvecklingsarbete när det 

gäller medarbetarnas resurser och kompetens 

(= humankapital). Humankapitalets välbefinnande, 

dvs. hur medarbetarna mår, är av avgörande 

betydelse för näringslivet redan nu, 

och kommer att vara det i ökande grad i framtiden. 

Det framgår av IVA-projektet Ett friskt 

arbetsliv. 

Projektet genomfördes 1998–1999, och har 

sin utgångspunkt i ett symposium om handikappteknik, 

vilket IVA anordnade i februari 

1996. Detta symposium blev startskottet för 

tre seminarier, bl.a. ”Prevention och rehabilitering 

– näringslivets medverkan”, som i sin 

tur gav upphov till projektet Ett friskt arbetsliv. 

Projektet har fått ekonomiskt stöd av AMF 

Försäkring, Arbetslivsinstitutet (ALI), Näringsoch 

teknikutvecklingsverket (NUTEK), Rådet 

för arbetslivsforskning (RALF) och SPP. 

Syftet har varit att öka engagemanget för 

en god hälsa och att föra upp hälsofrågorna 

på en strategisk beslutsnivå i företagen. 

Från fysiska sjukdomar till 

psykosociala 

Om man studerar utvecklingen av humankapitalet 

i Sverige finns utan tvivel klart negativa 

tendenser. Det framgår av SIFO:s mätningar 

av humankapitalindex, men också av ökande 

sjukskrivningar och debatter i massmedierna. 

När det gäller sjukskrivningar finns en tydlig 

omfördelning från fysiska diagnoser mot psykosociala. 

Ord som ’’utbrändhet’’ och ’’depression’’ 

blir allt vanligare. 

Men det finns trots allt positiva inslag. SIFO 

har inom projektet gjort humankapitalmätningar 

och mätt bl.a. innovativt klimat, motivation 

och ’’empowerment’’ i arbetet. Exempel 

på mycket gynnsamma arbetsmiljöer finns 

– främst i näringslivet, i mindre omfattning 

inom den offentliga sektorn. Dessa positiva 

exempel kan mycket väl utgöra goda förebilder 

för den framtida utvecklingen på området. 

Stress är en viktig orsak 

Man har funnit att olika former av stress ligger 

bakom många sjukskrivningar, och forskarna 

är i dag eniga om vilka orsaker – stressorer 

– som påverkar den negativa spiralen. De 

viktigaste är: 

• Stora krav men bristande befogenheter och 

stöd. 

• Oklarhet om mål och mening med verksamheten. 

• För stor arbetsbörda i förhållande till egna 

förutsättningar. 

• Brist på tid för att kunna utföra ett bra jobb. 

• Oklara roller och arbetsinstruktioner. 

• Ingen eller dålig belöning. 

• Underutnyttjande av kapacitet och kompetens. 

• Risk för att mista jobbet. 

• Dålig fysisk arbetsmiljö. 

I vissa nya branscher förekommer också att 

man ”kör in i väggen” på grund av överambition 

och gängtryck. 

Hälsofrågorna måste upp på 

chefsnivå 

Hälsofrågorna handhas ofta på personalchefsoch/eller 

företagshälsovårdsnivåer. Men om 

någon väsentlig förändring ska ske måste frågorna 

upp på mer strategiska nivåer i företagen. 

VD, styrelse och ägare måste intressera 

sig för hur humankapitalet mår. De uppräknade 

stressorerna kan alla bearbetas genom förändringar 

i organisation och ledning av arbetet, 

och en gemensam nämnare är mer respekt 

för de anställda. 

Ett effektivt och kvalitetssäkrat humankapital 

kommer att vara avgörande för företagens 

konkurrensförmåga och lönsamhet i framtiden. 

De åtgärder som projektet föreslår skulle 

underlättas om de institutionella förhållandena 

– särskilt socialförsäkring, arbetsmiljölag 

och arbetsskadeförsäkring – anpassades till behoven 

i arbetslivet. 

Projektets arbetssätt och 

sammansättning 

Projektet har samlat in och bearbetat fakta samt 

ordnat seminarier och andra aktiviteter. Slutrapporten 

utkom i mars 2000, och i den finns 

resultatet sett ur både forskarnas och näringslivets 

synvinkel. 

Vid slutseminariet Ett friskt arbetsliv 

den 19 oktober talade Elisabet Annell, 

SMG Sweden AB, kring temat ”Är 

humankapitalet en 

företagsledningsfråga?” 

Gerhard Larsson, ordförande i 

Rehabiliteringsutredningen, gick 

igenom behovet av institutionella 

förändringar. 

”Är humankapitalet en ägarfråga?” 

utvecklades närmare av Roland 

Fagerfjäll, Fagerfjäll o Partner. 

Skriften Ett friskt arbetsliv (IVA-M 329) kan beställas från 

Bokh@iva.se eller från www.iva.se/bokhandel.html 

I styrgruppen för projektet ingick: 

Leif Johansson (ordförande), AB Volvo (avd. IV) 

Kjell Svenson (v. ordförande), AB Volvo 

Hans Andersson, programchef, IVA 

Gunn Johansson, Stockholms universitet (avd. VI) 

Sven Kvarnström, med. dr (avd. VI) 

Birgitta Rolander, SPP Sjukförsäkring & Hälsa 

Torgny Wännström, AMF Försäkring 

Projektledare: Carl-Johan Wangerud, C-J Wangerud AB, och 

Anna Zetherström, IVA 



11

Fyra projekt i IVA-regi 

IVA:s Anläggningsforum verkar för 

förnyelse och kompetensutveckling 

inom sektorn. 

Anläggningsforum 

IVA:s Anläggningsforum bildades 1999 som en 

konsekvens av utredningen Kompetensutveckling 

inom samhällsbyggnad: delprojektet Anläggningar, 

avrapporterat i Anläggningar i fokus 

(IVA-M 322). Anläggningsforums övergripande 

uppgift är att verka för kompetensutveckling 

inom anläggningssektorn. Detta sker 

framför allt genom tre aktiviteter: demonstrationsprojekt, 

FoU-program och en årlig Anläggningsdag. 

Samtliga aktiviteter utformas så 

att skilda aktörer möts kring gemensamma frågeställningar 

– ett övergripande syfte är att öka 

samverkan inom anläggningssektorn. 

Vid årsskiftet 1999/2000 hade tre demonstrationsprojekt 

startat: ett inom Banverket 

avseende partnering och utformning av funktionskrav 

för drift- och underhållsentreprenader 

samt två inom Vägverket, vilka avser funktionskrav 

i entreprenader och partnering. Målsättningen 

är att följa sex–sju sådana demonstrationsprojekt. 

Den första Anläggningsdagen, som ägde 

rum den 1 december 1999, handlade om alternativa 

finansieringsformer. 

Under 1999 har kontakter knutits med olika 

aktörer. Detta arbete kommer att fortsätta, 

främst i samband med Anläggningsforums 

möten eller genom kontakt med enskilda medlemmar. 

En eller två mindre ’’hearings’’ planeras 

kring angelägna diskussionsfrågor. En aktuell 

fråga är bedömning av kompetens i samband 

med förfrågningsförfarandet. 

Byggherrerådet 

IVA inrättade 1998 ett Byggherreråd med uppgift 

att tydliggöra byggherrens ansvar i samhällsbyggandet, 

att främja byggherrerollens 

utveckling, att verka för att byggherrefunktionens 

behov uppmärksammas och att byggherren 

blir tillgodosedd med den kompetensutveckling 

inom byggsektorn som är nödvändig. 

Byggherrerådet uppstod ur ett delprojekt till 

projektet Kompetensutveckling inom samhällsbyggande. 

Delprojektets slutsatser kan läsas i 

IVA-skriften Byggherren i fokus, IVA-M 314. 

IVA:s Byggherreråd vill utveckla, driva och 

genomföra de förslag som diskuteras i ovan 

nämnda skrift och ska särskilt verka för: 

• att utbildningen i samhället anpassas till 

byggherrefunktionens behov och att detta 

sker genom samverkan mellan högskolor 

och andra aktörer inom sektorn som verkar 

för kompetensutveckling. 

• att efterfrågan på kompetens för byggherren 

ökar inom näringsliv och offentlig förvaltning 

genom information i samverkan 

med berörda branschorgan. 

• att förståelsen ökar i samhället som helhet 

för byggherrerollens betydelse så att byggherrerollens 

status ökar och nyrekryteringen 

stimuleras. 

Genom en seminarieserie vid de tekniska högskolorna 

har Byggherrerådet översiktligt kartlagt 

utbudet av kurser med byggherrefokusering 

och uttryckt önskemål om att såväl grundkurser, 

påbyggnadskurser, efterutbildning och 

forskning mer ska inrikta sig mot byggherrerelaterade 

frågor. En internationell delstudie inleddes 

under 1999 med syfte att studera byggherrerollen 

i olika länder. 

Medlemmar i Anläggningsforum: 

Carl-Olof Ternryd (ordförande) (avd. III) 

Bo Grönwall, adjungerad 

Bengt Hansson, Lunds tekniska högskola, adjungerad 

Bo Karlsson, Vägverket 

Bert Lilja, Byggentreprenörerna (avd. III) 

Ulf Olsson, Luleå tekniska högskola, adjungerad 

Håkan Stille, KTH (avd. III) 

Owe Swanson, AI-Företagen 

Björn Östlund, Banverket 

Projektledare: Kerstin Lekander, IVA 

Medlemmar i Byggherrerådet: 

Bernt Johansson (ordförande) (avd. III) 

Martin Bergdahl, Landstingsfastigheter Dalarna AB, Falun 

Miguel Guirao, ScandPro AB, Solna 

Jan-Erik Hagman, Byggherreföreningen, Stockholm 

Mirja Kvaavik Bartley, MKB Consulting Group, Stockholm (avd. III) 

Kerstin Kärnekull, BFAB, Stockholm 

Bengt Nyman, Sv. Fastighetsägareförbund, Stockholm 

Christer Wannheden, Akademiska Hus AB, Göteborg (avd. III) 

Projektledare: Kerstin Lekander, IVA 

12 



Möjligheter och utmaningar för 

svensk skogsindustri 

I takt med att omvärlden förändras måste den 

svenska skogsnäringen ständigt förnya och 

anpassa sig för att upprätthålla sin internationella 

konkurrenskraft. De svenska skogsföretagen 

genomgår i dag en utveckling från traditionella 

basindustrier till specialiserade aktörer 

på en global marknad och hela kedjan – 

från skog till slutkund – blir alltmer integrerad. 

Utvecklingen innebär att en rad nya frågor 

som rör organisation, humankapital, miljöaspekter, 

kapital, EU-frågor, m.fl. har kommit 

i fokus. 

Detta är bakgrunden till ett nytt projekt 

inom avdelning VIII, Skogsnäringens teknik: 

Möjligheter och utmaningar för svensk skogsnäring. 

Projektet avser att belysa frågeställningar 

som integrerar de skogliga och skogsindustriella 

sektorerna. 

Det saknas en holistisk genomlysning av 

växelverkan mellan aktörerna i kedjan från 

skog till marknad, som kan tjäna som underlag 

för politiska, finansiella och utvecklingsrelaterade 

förnyelser av denna viktiga näringsgren. 

Uppgiften är särskilt motiverad i dag, då 

frågor relaterade till skogsnäringen hanteras av 

fyra olika departement och tillsammans med 

starka intresseorganisationer och internationell 

påverkan ökar risken för suboptimering av 

skogsnäringens olika grenar. 

Syftet med projektet är att utifrån ett övergripande 

angreppssätt, genom seminarier, idédiskussioner, 

skrifter och temaaktiviteter, belysa 

skogsnäringen och dess strukturella frågor 

i ett framtidsperspektiv där centrala organisatoriska, 

finansiella och utvecklingsrelaterade 

aspekter beaktas. 

Under 1999 inbjöds ett antal oberoende 

forskare att bidra med skrivelser som under 

2000 ska ligga till grund för det fortsatta arbetet 

inom avdelningens arbetsgrupper. Outsourcing, 

värdekedjor och kompetensförsörjning är 

nyckelord för arbetsgrupperna. Temaarbetet 

avslutas med ett symposium under våren 2001. 

En viktig målsättning är att bibringa främst 

politiker, företagsledare och ägargrupper medvetenhet 

om och förståelse för skogsnäringens 

komplicerade villkor, framtida förutsättningar 

och samspel mellan dess olika delar. 

Mentorprogrammet 

IVA:s Mentorprogram riktar sig till unga företagare 

och entreprenörer. Syftet med programmet 

är att på ett effektivt sätt stödja innovationsverksamhet 

och entreprenörskap genom 

att erbjuda unga entreprenörer en mentor i 

form av en ledamot i akademien eller medlem 

i Näringslivsrådet. Att som ung företagare få 

stöd och hjälp från en 

mer erfaren person är 

ovärderligt. Med denna 

form av frivilligt och 

personligt stöd vill IVA 

verka för ett gott klimat 

för nyföretagande. 

Programmet riktar 

sig till unga människor 

som nyligen har startat 

företag. Under år 2000 

deltar ca 20 adepter i 

programmet. Förutom 

en relation med en mentor 

ingår även gemensamma 

arrangemang i 

programmet: adeptträffar, 

kick-off, studiebesök, 

föreläsningar och 

seminarier. Efter hand kommer allt fler adepter 

och mentorer att inkluderas i programmet. 

IVA utgör en stor resurs med sitt omfattande 

kontaktnät, och förutom det stöd en ledamot 

eller medlem av Näringslivsrådet bidrar 

med är det även givande för mentorn att få insyn 

i nya företag och en ung entreprenörs vardag. 

Programmet syftar också till att öka kommunikationen 

mellan olika företagsgenerationer 

och att synliggöra IVA i målgruppen. 

Helena Severin, Baltazar, 

tillsammans med sin mentor 

professor Peter Weissglas (XII). 

Styrgrupp för Skogsindustriprojektet: 

Jan Fryk (ordförande), SkogForsk (avd. VIII) 

Tom Lindström, Kungl. Tekniska Högskolan (avd. VIII) 

Yngve Stade, Stora Enso (avd. VIII) 

Olle Alsholm, STFI (avd. VIII) 

Anders Grönlund, Luleå tekniska universitet (avd. VIII) 

Gunilla Jönsson, Lunds Tekniska Högskola (avd. VIII) 

Hans Norrström, ÅF-Industrins Processkonsult AB (avd. VIII) 

Per-Erik Frick, Iggesund Timber AB (avd. VIII) 

Arbetsgrupp för IVA:s Mentorprogram: 

Hans Andersson, programchef, IVA 

Rolf Lindholm, Affärskollegiet i Stockholm (avd. VI) 

Projektledare: Charlotta Eiborn, IVA 



13

Samfundsverksamheten 

Vice preses Anders Vedin (XI) 

välkomnar nye utländske ledamoten 

James Utterback från USA vid en 

sammankomst dagen före 

högtidssammankomsten. 

Akademiens preses dr Björn 

Svedberg eskorterar Prinsessan Lilian 

till hennes plats i Konserthuset. 

IVA:s vice preses Kristina Glimelius 

(X) och uppfinnaren Håkan Lans (II). 

Samfundsverksamheten ska förvalta och utveckla akademiens nationella och internationella nätverk. 

De viktigaste inslagen är akademisammankomster, avdelningssammanträden och aktiviteter 

inom IVA Väst, IVA Syd, IVA:s kommittéer och Näringslivsrådet. Verksamheten består även 

av information och publicering, utdelning av stipendier och priser samt internationella kontakter 

och forskarutbyte. 

IVA:s 80:e högtidssammankomst 

Den 22 oktober 1999 var det dags för IVA:s årliga högtidssammankomst 

i Stockholms Konserthus stora sal. Cirka 1 000 gäster deltog, 

däribland H.K.H. Prinsessan Lilian, riksdagens talman Birgitta Dahl, 

representanter för riksdag, departement, näringsliv, universitet och högskolor, 

ambassader samt svenska och utländska ledamöter av IVA. 

Bland inslagen kan nämnas utdelning av IVA:s medaljer, parentation 

över avlidna ledamöter, en minnesteckning över Assar Gabrielsson 

och Gustaf Larson, AB Volvos grundare, vilken framfördes av professor 

Ulf Olsson (IX) samt ett tal av akademiens preses dr Björn Svedberg 

(IX) om IVA:s verksamhet under det senaste året. 

Programmet 

avslutades 

med den traditionella 

översikten 

över Framsteg inom forskning och 

teknik av tf. verkställande direktören 

Enrico Deiaco. 

Sopranen Lisa Gustafsson och Stockholmskvartetten 

stod för sammankomstens 

musikaliska inslag. 

Vid den efterföljande middagen i 

Stockholms Stadshus deltog ca 930 personer. 

Riksdagens talman Birgitta Dahl 

Tf. VD Enrico Deiaco samtalar med IT-företagens 

styrelseordförande Ulf Jonströmer om IT-utvecklingen i Sverige. 

höll ett tacktal till IVA, den utländske ledamoten professor David Hill talade för de utländska 

gästerna och medaljörernas tack framfördes av professor Gideon Gerhardsson, mottagare av 

akademiens Stora Guldmedalj, och dr Martin Leimdörfer (VI), mottagare av akademiens Guldmedalj. 

Banketten avslutades med dans till Gugge Hedrenius Big Blues Band. 

De flesta inslagen vid högtidssammankomsten finns återgivna i både svensk och engelsk version 

på IVA:s hemsida: www.iva.se/hs. 

Riksdagens talman Birgitta Dahl och 

IVA:s preses Björn Svedberg. 

Leif Johansson (IV), VD för AB Volvo, 

och professor Sven Olving (XI), 

Chalmers Industriteknik. 

Prinsessan Lilian 

tillsammans med 

preses dr Björn 

Svedberg och hans 

hustru Gunnel. I 

bakgrunden 

hovmarskalk Elisabeth 

Palmstierna. 

14 



IVA:s Minnesskrift 

Vid högtidssammankomsten presenterades 1999 års minnesskrift, 

vilken hedrade AB Volvos båda grundare Assar 

Gabrielsson (1891–1962) och Gustaf Larson (1887–1968). 

Dessa båda lade i mitten av 1920-talet grunden till en av 

Sveriges stora industrikoncerner med en numera världsomspännande 

marknad. 

Professor Ulf Olsson (IX), Ekonomisk-historiska institutionen 

vid Göteborgs universitet, har författat skriften som delades ut till deltagarna i högtidssammankomsten. 

Skriften finns även tillgänglig på IVA:s hemsida: www.iva.se/hs. 

Fem medaljörer 

Under sammankomsten delade Prinsessan Lilian ut IVA:s utmärkelser Stor Guldmedalj, Guldmedalj 

och Guldplakett till 1999 års fem medaljörer. 

Akademiens Stora Guldmedalj tilldelades professor emeritus Gideon Gerhardsson för hans 

framstående och inflytelserika arbete som forskare, rådgivare och informatör inom arbetsmiljöområdet. 

Hans arbete har haft stor betydelse för människors miljö, säkerhet och hälsa i svenskt 

arbetsliv. 

Tekn. dr Martin Leimdörfer (VI) tilldelades IVA:s Guldmedalj för sin förtjänstfulla gärning 

som problemlösare och entreprenör inom IT-området. Martin Leimdörfer är skapare och dynamisk 

ledare av företaget Industri-Matematik AB. 

Professor Ingemar Lundström (VII), Institutionen för fysik och mätteknik vid Linköpings 

universitet, tilldelades Guldmedaljen för det föredöme han utgör som utbildare av civilingenjörer 

och teknologie doktorer, produktiv och nyskapande forskare och ledare för en högskoleinstitution 

där grundforskning, tillämpad forskning och kommersialisering av forskningsresultat i form 

av nyföretagande och patentlicensiering ingår som en naturlig del i verksamheten. 

Civilingenjör Bengt Sjöberg tilldelades Guldmedaljen för sina visionära och epokgörande 

insatser vad gäller datorisering av tre generationer elektroniksystem i svenska flygplan. Han har 

under drygt 35 år varit verksam vid Saab i Linköping. 

Forskningsingenjör Kjell Håkansson, Fysiska Institutionen vid Lunds universitet, erhöll IVA:s 

Guldplakett för nyskapande tekniska konstruktioner vad gäller utrustning för experiment med 

acceleratorer. 

Professor Ulf Olsson höll ett 

anförande till minne av Volvos 

grundare, Assar Gabrielsson och 

Gustaf Larson. 

1999 års medaljörer: från vänster 

Martin Leimdörfer, Kjell Håkansson, 

Gideon Gerhardsson, Ingemar 

Lundström och Bengt Sjöberg. 

Mer information om medaljörerna finns på IVA:s hemsida: www.iva.se/hs 



15

Forskarna Sune Svanberg (VII) och 

Marcus Aldén (VII), Lunds tekniska 

högskola tilldelades Akzo Nobel 

Science Award Sweden. De flankeras 

här av prisjuryns ordförande Ragnar 

Ohlson (X) (t.v.) och prisutdelaren 

Cees van Lede, CEO och 

styrelseordförande vid Akzo Nobel. 

Professorerna (och äkta makarna) 

AnnMari och Bengt-Owe Jansson 

tilldelades Världsnaturfondens Carl 

Mannerfelt-pris vid akademisammankomsten 

i november. 

Övriga akademisammankomster 

Akademisammankomsten den 25 mars hade temat Människan i informationssamhället. 

Professor Larry Friedlander, Learning Lab vid 

Stanford University, talade under rubriken ”The profound changes 

that will be instigated by the widespread application of web based 

technologies”, professor Peter Gärdenfors, kognitionsforskare vid 

Lunds universitet, höll föredrag om hur det mänskliga tänkandet 

förändras av informationstekniken och Cissi Billgren Askwall, projektledare 

för Kulturnät Sverige, berättade om hur IT använts inom 

detta projekt. Moderator var professor Peter Weissglas (XII), Accretia 

AB. 

Gränser inget hinder – Forskare belönas var rubriken för sammankomsten den 27 maj. Akademiens 

preses, dr Björn Svedberg (IX), inledde varefter professorerna Marcus Aldén (VII) vid 

Förbränningstekniskt Centrum i Lund och Sune Svanberg (VII) vid Lund Laser Centre, Lunds 

tekniska högskola, tilldelades Akzo Nobel Science Award Sweden 1999. Prisutdelare var CEO 

och chairman Cees van Lede vid Akzo Nobel; motiveringen föredrogs av juryns ordförande 

professor Ragnar Ohlson (X). Marcus Aldén berättade därefter om sin forskning under rubriken 

”Nytt ljus inom förbränningsforskning” och Sune Svanberg föreläste om ”Laserspektroskopiska 

tillämpningar inom miljö- och medicinområdena”. 

Professor Karl Johan Åström (XII), Institutionen för reglerteknik vid Lunds tekniska högskola, 

hade valt titeln ”Envetenskap och mångvetenskap” på sitt föredrag, och forskningsdirektör 

Harry Frank (II), ABB Corporate Research, avslutade med ett anförande om ”Powerformer – ett 

tvärvetenskapligt projekt”. 

Den 30 september besökte akademien Telia Research Visionscenter i Farsta. Där informerades 

man bl.a. om Telias satsningar på hemmets kommunikation samt bredbands- och mobilt 

Internet. Från Telia medverkade verkställande direktör och koncernchef Jan-Åke Kark (XI), verkställande 

direktör Claes Nycander vid Telia Research AB, forskningschef Leif Bengtsson vid 

Telia Research AB och tekn. dr Östen Mäkitalo (II) från Telia Mobile AB. 

Teknisk Framsyn – mitt i slutspurten var temat för årets sista sammankomst den 25 november. 

Sammankomsten inleddes med att Världsnaturfondens Carl Mannerfelt-pris utdelades till 

professorerna AnnMari och Bengt-Owe Jansson vid Stockholms universitet för deras forskning 

kring Östersjöns miljöproblem. Prisutdelare var akademiens preses, dr Björn Svedberg (IX). 

Efter prisutdelningsceremonin presenterades delar av projektet Teknisk Framsyn, där ledamöterna 

fick en inblick från arbetet i några paneler. Medverkade gjorde direktör Lennart Lübeck 

(XI) som även är huvudprojektledare, direktör Camilla Modéer (XI), Industriförbundet och ledamot 

av styrgruppen, Björn Sundell, Jordbrukstekniska institutet och ledamot i panelen Biologiska 

naturresurser, förvaltningschef Ulrika Francke (III), SBC och ordförande i panelen Samhällets 

infrastruktur, och Anders Rydahl, Electrolux och ledamot av panelen Produktionsteknik. 

Tekn. dr Magnus Berggren, forskare 

vid Linköpings universitets campus i 

Norrköping, har tilldelats 1999 års 

Chester Carlson-pris för sin forskning 

inom utvecklingen av lysdioder. 

Prisutdelningen förrättades av 

styrelseordförande Antonia Ax:son 

Johnson (VI), vid avd. XII:s möte den 

23 november. Priset delas ut till 

personer, institutioner eller 

inrättningar för forsknings- eller 

utvecklingsarbete inom området 

informationsvetenskap. Utdelare är 

Xerox-fonden, i vars styrelse finns 

representanter för IVA och Rank 

Xerox AB. Priset är instiftat till minne 

av svenskättlingen Chester Carlson 

som uppfann torrkopieringsprocessen 

och grundade företaget Xerox. 

Avdelningssammanträden 

Under året har totalt 47 avdelningssammanträden 

hållits (se s. 31–33 för närmare uppgifter 

om avdelningsordförande, avdelningssekreterare 

och sammanträden). 

IVA:s Näringslivsråd 

Näringslivsrådets verksamhet under året samt 

styrelsens sammansättning beskrivs på s. 24– 

25. 

16 



Regional verksamhet 

IVA Väst och IVA Syd är två grupperingar av ledamöter inom akademien och dess Näringslivsråd 

som bor och arbetar i västra respektive södra Sverige. Ändamålet är att föra ut IVA och 

akademiens verksamhet i en regional miljö genom att skapa en mötesplats – normalt Göteborg 

respektive Lund – där ledamöterna dels kan följa och ge impulser till IVA:s viktigare projekt, dels 

kan samlas kring regionala teknik-, ekonomi- och näringslivsfrågor utifrån ett IVA-perspektiv. 

Under 1999 anordnade IVA Väst sju sammankomster och IVA Syd sju (se vidare s. 33–34). 

Information och publicering 

Akademien ska sprida fakta, bedömningar och rekommendationer, 

och en av de viktigaste uppgifterna är därför att informera både om 

egna aktiviteter och om svensk teknik och forskning. Huvudsakliga 

målgrupper är regering och riksdag, akademiens ledamöter, beslutsfattare 

inom näringsliv, utbildning och förvaltning samt ungdomar 

och studenter. 

Tidningen IVA-Aktuellt kom ut med tio nummer och nyhetsbrevet 

IVA Newsletter med två nummer. I tidningen IVA-aktuellt har 

IVA sin kanske främsta informationskanal. Med en upplaga på drygt 

4 000 exemplar når tidningen långt utanför akademiens inre krets. 

IVA-aktuellt har t.ex. vid flera tillfällen under året citerats av andra 

tidningar, bl.a. Ny Teknik och Computer Sweden. 

Internet som medium 

kommer att växa i 

betydelse, och IVA:s 

hemsida har därför utvecklats och förnyats rejält 

under året vilket har lett till allt fler besökare. Under 

årets första kvartal hade hemsidan 7 800 besök, 

till det fjärde kvartalet hade denna siffra ökat 

till 13 500 besök. 

IVA har också initierat ett projekt för att skapa 

nya funktioner till hemsidan, såsom enkätverktyg, 

gruppdiskussioner, evenemangskalender, kallelse 

och anmälan via hemsidan samt dokumenthantering 

över Internet. 

För att öka antalet studerande som besöker hemsidan, och för att profilera sig på tekniska 

gymnasier och högskolor, har IVA och Akzo Nobel tillsammans tagit fram en affisch som har 

beställts i nästan 3 000 exemplar. Affischen förklarar lättfattligt den forskning som belönats med 

Akzo Nobel Science Award 1999, och hänvisar också till hemsidan www.iva.se/pressrum/Releaser/pressmed99/akzonobel99.html, 

där mer information finns för den intresserade. 

IVA:s konferenscenter är en viktig exponeringsyta med cirka 20 000 externa besökare årligen. 

Ett nytt presentationsmaterial har tagits fram för att ge besökarna en uppfattning om vad 

IVA kan, gör och vill. Detta material delas ut till varje konferensgäst vid ankomsten till IVA. 

Massmedia är en viktig budbärare för att nå olika målgrupper. 

IVA har under året mer aktivt bearbetat media vilket 

resulterat i kraftigt ökad uppmärksamhet. Störst uppmärksamhet 

fick IVA:s seminarium ”Framtidsspanarna – IVA pejlar framtidens 

teknik” i Rikssalen på Kungl. Slottet, vilket direktsändes 

under en dryg timme i TV 1 den 28 december. 

Sex titlar utgavs i IVA:s båda publikationsserier under 1999. 

Därutöver publicerade IVA i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien 

en rapport där man granskade verksamheten vid 

Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling under perioden 

januari 1994–juni 1998. 

En mängd symposier, seminarier och konferenser har hållits 

i IVA:s regi under året (se s. 34–35). Ett möte i december 

med Sällskapet Riksdagsmän och Forskare (RIFO) samlade omkring 

200 riksdagsmän, som ville få information om årets framsteg 

inom forskning och teknik. 

Deltagarna i TV-programmet 

”Framtidsspanarna – IVA pejlar 

framtidens teknik” samlade till 

arbetsmöte. Längst bak fr. v.: Arne 

Wittlöv (I), Volvo och Per Grunewald, 

Electrolux; framför dem Karin Bjurel, 

Effnet, Lynn Åkesson, Lunds 

universitet och Mathias Uhlén (X), 

KTH. Längst fram Karin Larsson, 

grundare av Ms Freckles och 

rapportjournalisten Lotta Bouvin- 

Sundberg. Christer Zetterberg (VI), 

IDI AB, saknas på bilden. 



17

Tolv av 1999 års Hans Werthénstipendiater. 

Främre raden från 

vänster: David Gustafsson, Åsa Aulin, 

Ann-Charlotte Engström, Preeti Lali, 

Åsa Wallström och Nils Granath. 

Bakre raden från vänster: Magnus 

Land, Staffan Schedin, Ole Persson, 

Fredrik Engelhardt, Tomas Möller och 

Magnus Holmqvist. På bilden saknas 

Anders Gustafsson, Tony Gustafsson, 

Karin Högstedt, Anders Mannelqvist, 

Lars Nilsson och Maria Strömme 

Mattsson. 

Stipendier och priser 

IVA administrerar och/eller deltar i urvalet för en rad stipendiefonder. 

Jacob Wallenbergs Fond instiftades 1971 med ändamålet att främja materialvetenskaplig 

forskning genom bidrag till personer, institutioner eller inrättningar för forsknings- eller utvecklingsarbete 

inom forskningsområdet. Under 1999 utdelades stipendier till docent Lena Falk vid 

Chalmers tekniska högskola, professor Reiner Kopp vid Institute of Metal Forming, Aachen, 

professor Hugh Alexander Spikes vid Imperial College London och professor Karl-Heinz Zum 

Gahr vid University of Karlsruhe. 

Hans Werthén-fonden har sedan 1992 delat ut stipendier 

till yngre personer som är verksamma inom teknik- eller ekonomiområdet 

vid högskolor, universitet eller inom näringslivet. 

Stipendiaterna ska vidareutveckla sin professionella kompetens 

genom studier eller arbete i kvalificerad utländsk miljö. 

För att få stipendium måste man ha en akademisk grundutbildning 

och ha arbetat med ”verksamhet som ger grund 

för förväntningar om förmåga till framstående insatser som 

direkt eller indirekt kan gagna svensk industri”. Arton unga forskare, utvalda bland 130 kvalificerade 

sökande, delade 1999 på drygt 2,5 miljoner kronor. 

Sten Gustafssons fond för morgondagens entreprenörer 

instiftades 1993 av AB Astra. Fonden förvaltas av 

IVA som delar ut stipendier till yngre forskare med forskningsidéer 

eller forskningsresultat som kan omsättas i 

kommersiella produkter. I september 1999 fick två unga 

forskare från Göteborg, Peter Nordin och Claes Strannegård, 

ta emot varsitt stipendium på 250 000 kronor. 

Båda arbetar med avancerad datorprogrammering. 

Som tidigare nämnts tilldelades forskarna Marcus 

Aldén och Sune Svanberg vid Lunds tekniska högskola 

ett nyinrättat pris, Akzo Nobel Science Award Sweden, 

på 500 000 kronor vid akademisammankomsten i maj. 

De båda forskarna arbetar tvärvetenskapligt för att vinna 

ny kunskap och finna nya tekniska och medicinska 

lösningar med laserljusets hjälp. Priset baseras på en 

Peter Nordin (till vänster) och Claes Strannegård 

får motta 250 000 kronor var ur Sten Gustafssons 

fond. Sune Rosell (X) (mitten), f.d. vetenskaplig 

chef på Astra, delade ut priset. 

donation från Akzo Nobel AB till IVA; en jury inom IVA utsåg pristagarna bland ett tjugotal 

nominerade forskare. Priset kommer att delas ut vartannat år. 

Internationellt samarbete 

IVA:s internationella samarbete har alltid varit intensivt, t.ex. ingår 234 utländska ledamöter 

från ett 40-tal länder i akademien. 

Euro-CASE, European Council of Applied Sciences and Engineering, består av ingenjörsvetenskapsakademier 

från EU-länderna. Syftet är att Euro-CASE ska vara de europeiska akademiernas 

kontaktyta till Europeiska kommissionen. Under senare år har arbetet inom Euro-CASE 

intensifierats, och under 1999 har man arbetat med följande områden: Mobility, Transport and 

Traffic, Engineering and Venture Capital, Air Quality and Human Health, Sustainable Use of 

Water och European Industrial PhD Programmes. 

Euro-CASE arbetar även med förberedelser inför utdelningen av European IT Prize (IST), ett 

av Europas mest ansedda IT-priser. Tre stora priser om 200 000 euro och 20 mindre priser på 

5 000 euro utdelas årligen gemensamt av Europeiska kommissionen och de europeiska ingenjörsvetenskapsakademierna. 

IVA:s avd. XII, Informationsteknik, har fungerat som svensk referensgrupp 

i urvalsarbetet. I november erövrade de svenska företagen JE Systemkonsult AB, C 

Technologies AB och Effnet AB alla de tre stora priserna för 1999. 

IVA medverkar även i den internationella sammanslutningen av ingenjörsvetenskapsakademier 

– Council of Academies of Engineering and Technological Sciences (CAETS) – där f.n. 22 

akademier ingår. 

18 



Forskarutbyte med Central- och Östeuropa 

Omkring 35 forskare och specialister från Central- och Östeuropa har besökt svenska universitet, 

högskolor och forskningsinstitut. Cirka 35 forskare från Sverige har besökt utländska motsvarigheter 

inom ramen för IVA:s forskarutbyte med akademier och andra teknisk-vetenskapliga 

forskningsorganisationer i Central- och Östeuropa. 

IVA har diskuterat inriktning och former för ett samarbete med State Committee for Scientific 

Research (KBN), Polen, och ett samarbetsprotokoll har undertecknats i Warszawa. Dessutom 

har IVA och den ungerska vetenskapsakademien haft samarbetsdiskussioner kring det bilaterala 

teknisk-vetenskapliga forskarutbytet. 

Forskarutbyte med Kina och Sydkorea 

Ett forskarutbyte mellan IVA och Chinese Academy of Engineering (CAE) har inletts under året, 

företrädesvis inom miljö- och energiområdet. Fyra svenska forskare nominerades via utbytet att 

besöka Kina. Tre av dessa har under året genomfört sina resor. Dessutom har en kinesisk forskare 

tillbringat halva året i Sverige inom ramen för avtalet. 

IVA:s forskarutbyte med Korea Science and Engineering Foundation (KOSEF) i Sydkorea har 

fortlöpt i begränsad omfattning. Under året har två koreanska forskare besökt Sverige inom 

ramen för avtalet. 

Royal Technology Mission 

Royal Technology Mission 1999 gick till Kanada. Delegationsresan anordnades av IVA och leddes 

av akademiens preses dr Björn Svedberg. 

Under en vecka reste H. M. Konungen och ett 30-tal företrädare för svenska företag och 

forskningsinstitut runt i Kanada. Kungens medverkan i IVA:s delegationsresor garanterar alltid 

kontakter på mycket hög nivå. 

Delegationen studerade framgångsrika företag i Kanada, bl.a. hur en av världens största 

underleverantörer har utvecklats och varför så många bioteknikföretag har etablerats i Montreal. 

Man studerade också vilka möjligheter svensk industri har på den kanadensiska marknaden. 

För att få en känsla för hur man bygger upp och leder ett delvis svenskt bolag i Kanada 

besökte delegationen även AstraZeneca R&D Montreal. Bolaget har vuxit snabbt, mycket tack 

vare lyckade samarbetsprojekt med Kanadas nationella forskningscentra, Centres of Excellence. 

Delegationen besökte också Nortel – en av världens främsta innovatörer inom IT & telekommunikation, 

Magna International – ledande underleverantör till bilindustrier över hela världen, 

Alias Wavefront – specialiserade på datoriserad animering och industridesign samt University of 

Toronto – ett av Kanadas främsta universitet. 

Professorerna Karin Markides (IV) 

och Bengt Kasemo (VII) i cockpit på 

Bombardier i Montreal. 

Delegationen besöker AstraZenecas forskningscentrum i Montreal. 

Från vänster: Kung Carl XVI Gustaf, tekn. dr Håkan Mogren (X) 

och direktör Per From, som tidigare var chef för forskningscentret. 

Delegationen samlad vid universitetet 

i Toronto. 



19

Kommittéer inom IVA 

Industriforskargruppen 

IVA:s Industriforskargrupp (IFG) verkar för att öka kontakterna mellan FoU-verksamheten inom 

den svenska industrin samt mellan industrin och forskning vid högskolor och institut. Ett led i 

detta arbete är att bygga upp nätverk mellan unga FoU-aktiva inom näringslivet och högskolevärlden. 

IFG har 15 medlemmar som sitter på treåriga mandat. Nätverket IFG Alumni utgörs av de 

drygt 130 tidigare medlemmarna i IFG. 

IFG har hållit fyra möten under året, kombinerade med besök hos IFG-medlemmars företag 

eller organisationer. Årets första besök ägde rum på Radio Design AB i Kista den 23 februari. 

Sedan följde besök på Akzo Nobel Surface Chemistry i Stenungsund den 20 april, Chalmers 

Innovation i Göteborg den 2 juni, och slutligen på ModoPaper AB i Örnsköldsvik den 15 september. 

Den årliga utlandsresan gick till Australien 

8–17 oktober, då gruppen bl.a. besökte svenska 

dotterföretag, forskningsorganisationer, industriföretag, 

högskolor och universitet i Sydney, 

Melbourne och Brisbane. Gruppen fick 

även träffa ett flertal av IVA:s utländska ledamöter 

under resan. 

Förutom dessa aktiviteter har IFG Alumni 

haft sin årliga träff i Stockholm den 22 november. 

1999 års symposium hölls den 23 november 

under temat ”Globaliseringens effekter på 

svensk FoU”. Inledningsvis höll professor Nathan 

Rosenberg vid Stanford University ett anförande 

där han ur ett brett perspektiv ville belysa 

hur FoU påverkar ett modernt industrisamhälle. 

Därefter delade representanter för 

olika svenska företag och organisationer med 

sig av sina erfarenheter och synpunkter på 

området. 

IFG-delegationen utanför Australian Academy of Technological 

Sciences and Engineering (ATSE) tillsammans med sina 

australiensiska värdar. Längst fram fr. v.: Bengt Å. Lindberg, Scania 

AB, Ingrid Jansson, IVA (sekreterare, IFG), Lars Thorsén, Ericsson 

Utvecklings AB. Överst: Mrs. Joy Dudine, ATSE, Anders Blom (I), 

FFA (ordförande, IFG), Mrs. Elizabeth Meier, ATSE och Anders 

Karlström, AstraZeneca. 

20 



IVA:s Energi- och miljöråd 

Energi- och miljörådet har agerat som bollplank till projektet Teknisk 

Framsyn inom energi- och miljörelaterade frågor. 

Den 22 november arrangerade IVA:s energi- och miljöråd tillsammans 

med MISTRA och H 2 

forum ett seminarium om vätgasens roll i 

framtidens energiförsörjning. De tio föredragshållarna kom från Holland, 

Kanada, USA, Tyskland och Sverige och representerade många 

olika verksamhetsområden – från bilindustri till solcellsforskning. Presentationerna 

från seminariet sammanställdes till rapporten The Hydrogen 

Society – Reality or Fiction? (IVA-R 433). 

MTS-kommittén 

IVA:s kommitté Människa–Teknik–Samhälle (MTS) består av ledamöter 

från ett flertal av IVA:s tolv avdelningar. Genom föreläsningsserier, 

konferenser, seminarier och diskussioner försöker kommittén att åskådliggöra 

samspelet mellan människa, teknik och samhälle. 

MTS-kommittén inledde hösten 1998 tillsammans med Föreningen 

för Framtidsstudier en föreläsningsserie på temat ”Människa–Teknik– 

Samhälle år 2050”. År 2050 valdes som utgångspunkt eftersom mycket 

kommer att ske på 50 år, men inte så mycket att det blir fråga om ren fiktion. 

Under 1999 har fem föreläsningar hållits inom ramen för denna serie. Den första ägde rum 

den 23 februari kring temat ”Det teknologiska imperativet och framtidens arbetsmarknad”. Den 

15 april var ämnet ”Globalisering och 

marginalisering”, den 9 september tog 

man upp temat ”Demokratin om 50 

år?”, den 28 oktober ”Liv i Megacity?” 

och den 25 november ”Framtidsvisioner 

förr och nu”. 

Professor Sten-Eric Lindquist, 

Ångström Solar Center, Uppsala 

universitet var en av deltagarna i 

seminariet The Hydrogen Society – 

Reality or Fiction. Sten-Eric Lindquist 

är projektledare för forskning om 

vätgas ur vatten med solljus, s.k. 

fotoelektrokemiska solceller. 

Nya ledamöter, akademisammankomster, avdelningssammanträden, seminarier och symposier m.m. under 1999 redovisas på s. 30–36. 



21

Björn Svedberg 

Presidiet 

Akademiens verksamhet leds av ett presidium, som är akademiens styrelse. 

Presidiet är även styrelse för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens 

Stiftelse. Presidiet har 1999 haft följande sammansättning: 

Ulf Jakobsson 

Per Molin 

Preses: Dr Björn Svedberg (1997–2001) 

Vice preses: Professor Ulf Jakobsson (1997–1999) 

Vice preses: Professor Anders Vedin (1997–1999) 

Vice preses: Direktör Arne Wittlöv (1998–2000) 

Vice preses: Professor Kristina Glimelius (1999–2001) 

Näringslivsrådets ordförande: Direktör Per Molin (1998–2000) 

Verkställande direktör: Professor Kurt Östlund (1995–2000) 

Tf. verkställande direktör: Akademisekreterare Enrico Deiaco, M.A. 

Anders Vedin 

Kurt Östlund 

Arne Wittlöv 

Enrico Deiaco 

Kristina Glimelius 

22 



Akademikollegiet 

Inom akademien finns ett akademikollegium som har till uppgift att före 

beslut i presidiet överlägga om frågor och utforma rekommendationer 

som berör samtliga avdelningar, exempelvis stadgar och arbetsordning, 

budget, inval av utländska ledamöter och andra frågor. 

Akademikollegiet ska vidare samordna, prioritera och rekommendera 

i frågor gällande utformning av akademiens programverksamhet. 

Dr Björn Svedberg 

(preses 1997–2001) 

Professor Kurt Östlund 

(verkställande direktör 1995–2000) 

Professor Billy Fredriksson 

(ordförande avd. I 1999–2001) 

Direktör Göran Lundin 

(ordförande avd. II 1998–2000) 

Direktör Bernt Johansson 

(ordförande avd. III 1998–2000) 

Direktör Anders Ullman 

(ordförande avd. IV 1999–2001) 

Bergsingenjör Jan Olof Carlsson 

(ordförande avd. V 1997–1999) 

Direktör Christian Caspar 

(ordförande avd. VI 1998–2000) 

Docent Lennart Eriksson 

(ordförande avd. VII 1999–2001) 

Direktör Olle Alsholm 

(ordförande avd. VIII 1997–1999) 

Professor Sven-Olof Lodin 

(ordförande avd. IX 1998–2000) 

Professor Mathias Uhlén 

(ordförande avd. X 1999–2001) 

Direktör Jan Martinsson 

(ordförande avd. XI 1997–1999) 

Direktör Carl Göran Larson 

(ordförande avd. XII jan–†okt 1999) 

Professor Erik Sandewall 

(vice ordförande avd. XII 1997–1999) 

Professor Anders Blom, avd. I 

(ordförande Industriforskargruppen) 

Professor Tor Ragnar Gerholm, avd. IX 

(ordförande Människa–Teknik–Samhälle) 

Direktör Jan-Crister Persson, avd. XI 

(ordförande IVA Väst) 

Vid akademikollegiets möte den 18 februari deltog: yttre ringen fr.v. Gunnar Svedberg 

(ers. för Anders Ullman), Bernt Johansson, Billy Fredriksson, Olle Alsholm, Erik von Sydow 

(ers. för Mathias Uhlén), Björn Svedberg, Jan Olof Carlsson och Carl Göran Larson. I 

mitten fr.v. Sven-Olof Lodin, Jan Martinsson, Göran Lundin och Kurt Östlund. 

Direktör Kjell Nilsson, avd. III 

(ordförande IVA Syd) 

Direktör Per Molin 

(ordförande Näringslivsrådet 1998–2000) 



23


Näringslivsrådets ordförande Per 

Molin öppnar vårmötet. 

Inom IVA finns ett Näringslivsråd som bidrar med såväl finansiering 

som kompetens till akademiens verksamhet. Rådet 

ger IVA en stark förankring i näringslivet, vilket är en viktig 

förutsättning för akademien. 

IVA och Näringslivsrådet kan beskrivas som en kunskapsbank 

– ett nätverk bestående av mer än tusen människor i 

företag och på högskolor, inom stat och näringsliv, i Sverige 

och utomlands. Bredden i kompetens är en förutsättning för 

IVA:s förmåga att kombinera kunskap i nya banor. 

Näringslivsrådets omkring 300 ledamöter och 190 kontaktpersoner 

utgör en mycket viktig del i akademiens nätverk. 

Många ledamöter deltar i IVA:s projektverksamhet genom att 

ingå i arbets- eller referensgrupper. 

I Näringslivsrådet finns teknik- och forskningsföretag, finansbolag, 

banker och försäkringsbolag representerade. Ledamöter 

och kontaktpersoner i Näringslivsrådet deltar aktivt i IVA:s program. Näringslivsrådet 

ordnar dessutom egna välbesökta debatter och seminarier, där de kan knyta kontakter utanför 

den egna näringsgrenen och få tillfälle till ett omfattande kunskapsutbyte. 

Angelägna frågor 

Näringslivsrådet engagerar sig särskilt i villkoren för små och medelstora företag. Under år 2000 

kommer frågor kring kompetensförsörjningen för svenska företag på en internationell marknad 

att debatteras. Andra för rådet angelägna områden är utbildning inom naturvetenskap och teknik 

och frågor som rör miljö och energi. 

I mer än tio år har Håkan Lans 

försvarat rätten till bl.a. den teknik 

som gör att det finns färggrafik i våra 

datorer. Vid Näringslivsrådets vårmöte 

delade han med sig av sina 

erfarenheter från de långdragna och 

dyra processerna. Han anser att små 

företag utan stora resurser har 

minimala möjligheter att hävda sina 

rättigheter om ett storföretag 

beslutar sig för att göra intrång i 

deras patent. En patentförsäkring 

skulle behövas i Sverige, hävdade 

Håkan Lans. 

Aktiviteter under året 

Patent, sekretess och varumärken – vapen i det 3:e världskriget – informationskriget var tema för 

Näringslivsrådets möte den 18 mars. Inledande föredrag hölls av direktör Håkan Lans (II), GP 

& C Systems International, direktör Lars G:son Åkerman, Åkerman Licencing-Franchising & 

J-V, och avdelningschef Jan Averdal, Patent- och registreringsverket. 

Vem tror vad om svenskt företagsklimat och varför? var temat för rådets årsmöte den 18 

november, då resultaten från en klimatundersökning, genomförd i samarbete med SIFO, presenterades 

och diskuterades. Undersökningen har gjorts med syfte att kartlägga skilda målgruppers 

inställning till det svenska företagsklimatet. I paneldebatten medverkade Sören Gyll (IX), styrelseledamot 

AB Volvo, Nicolas Hassbjer, verkställande direktör för Hassbjer Micro System, Lennart 

Nyström, förbundsekonom på SIF, Luis Abascal, stadsdelsdirektör i Kista, och Johan Adolphsson, 

auktoriserad revisor på BDO Feinstein Revision AB, samt professor Hans Zetterberg (VI), 

som från SIFO medverkat vid utformningen av enkäten. Moderator var Teresa Söderhjelm, projektledare 

på IVA. 

Utöver dessa sammankomster 

har ledamöter och 

kontaktpersoner i rådet inbjudits 

till föredrag och diskussioner 

vid akademiens 

sammankomster och samtliga 

IVA:s tolv avdelningar. 

Lars G:son Åkerman från Åkerman 

Licencing-Franchising & J-V pekade 

på varumärkets betydelse exempelvis 

för kända företag inom 

konfektionsbranschen. 

– Men varumärket bör inte användas 

som ett vanligt ord i brödtext, för då 

kan det degenerera, sade han. 

24 



Styrelsen 

Näringslivsrådet har en egen styrelse och utser inom sig 

ordförande och vice ordförande. Ordföranden ingår i IVA:s 

styrelse, presidiet. Näringslivsrådets styrelse hade under 

1999 följande sammansättning: 

Ordförande: Direktör Per Molin, avd. V (1998–2000) 

Vice ordförande: Docent Tõive Kivikas, avd. VI (1999) 

Direktör Sven-Erik Zachrisson (1997–1999) 

Direktör Peje Emilsson (1998–2000) 

Direktör Per-Erik Mohlin, avd. VI (1998–2000) 

Generaldirektör Maria Norrfalk (1998–2000) 

Direktör Peter Wållberg (1998–2000) 

Direktör Lisbeth Gustafsson (1999–2001) 

Ekon. dr Lars Wohlin, avd. IX (1999–2001) 

Näringslivsrådets styrelse utanför Rausingrummet på IVA:s konferenscenter. Främre raden, 

uppifrån: Peter Wållberg, Tõive Kivikas, Lars Wohlin och Lisbeth Gustafsson. Bakre raden: Sven- 

Erik Zachrisson, Peje Emilsson, Per-Erik Mohlin och Per Molin. Maria Norrfalk saknas på 

bilden. 



25

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN 

RESULTATRÄKNING 

Verksamhetens intäkter Not 1999 (kkr) 1998 (kkr) 

Statsanslag 5 359 5 359 

Anslagsintäkter 29 155 23 026 

IVA:s Näringslivsråd 1 12 986 13 850 

Uppdragsintäkter 20 125 18 244 

Bidrag från IVA:s Stiftelse 1 800 69 425 1 700 62 179 

Verksamhetens kostnader 

Personalkostnader 2 -41 392 -36 044 

Administrationskostnader 3 -17 051 -15 412 

Publikationskostnader -1 668 -2 973 

Möteskostnader -7 802 -6 586 

Övriga kostnader -1 956 -69 869 -1 306 -62 321 

Verksamhetens resultat -444 -142 

Avskrivningar -1 050 -1 372 

Resultat efter avskrivningar -1 494 -1 514 

Kapitalavkastning 4 12 984 11 063 

Årets resultat 11 490 9 549 

BALANSRÄKNING 

Tillgångar Not 1999-12-31 (kkr) 1998-12-31 (kkr) 

Omsättningstillgångar 

Kassa och Bank 15 822 23 320 

Kundfordringar 4 784 910 

Förutbetalda kostnader 

och upplupna intäkter 1 726 1 885 

Ej rekvirerade anslag 19 295 11 389 

Övriga fordringar 3 483 45 109 3 199 40 703 

Anläggningstillgångar 

Värdepapper 5 86 573 67 581 

Inventarier 6 1 595 88 168 1 841 69 422 

Summa tillgångar 133 277 110 125 

Skulder och Eget kapital 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 6 842 3 196 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 2 932 2 621 

Ej förbrukade anslag 27 876 20 079 

Övriga skulder 586 38 236 678 26 574 

Eget kapital 7 

Fondkapital 83 500 74 000 

Disponibla medel 51 2 

Årets resultat 11 490 95 042 9 549 83 551 

Summa skulder och Eget kapital 133 277 110 125 

26 



KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN 

NOTANTECKNINGAR (belopp i kkr) 1999 1998 

Not 1 

Not 2 

Not 3 

Not 4 

Not 5 


Antal anslutna företag 193 207 

Personalkostnader 

Löner 15 023 12 738 

Arvoden 18 523 16 359 

Sociala kostnader 6 962 6 039 

Övr. personalkostnader 884 908 

41 392 36 044 

Antal årsanställda, män 15 12 

kvinnor 30 29 

45 41 

Administrationskostnader 

Kontorsomkostnader 6 391 6 005 

Lokalkostnader 5 028 4 527 

Resekostnader 5 632 4 879 

17 051 15 411 

Kapitalavkastning 

Räntor och utdelningar 3 756 4 007 

Realisationsvinster/förluster 9 557 7 412 

Förvaltningskostnader -329 -356 

12 984 11 063 

Värdepapper 

Svenska aktier 

Bokfört värde 34 713 34 429 

Marknadsvärde 61 413 42 212 

Utländska värdepapper 



Övriga räntebärande värdepapper 



Totalt värdepapper 



REVISIONSBERÄTTELSE 

för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 

Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt 

presidiets och verkställande direktörens förvaltning i Kungl. 

Ingenjörsvetenskapsakademien för år 1999. Det är 

presidiet och verkställande direktören som har ansvaret för 

räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är 

att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på 

grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Det 

innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i 

rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte 

innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska 

ett urval av underlagen för belopp och annan information i 

räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva 

redovisningsprinciperna och presidiets och verkställande 

direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den 

samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat 

väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i akademien 

för att kunna bedöma om någon presidieledamot eller 

verkställande direktören är ersättningsskyldig mot 

akademien eller på annat sätt har handlat i strid med 

akademiens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig 

grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god 

redovisningssed. 

Presidiets ledamöter och verkställande direktören har inte 

handlat i strid med akademiens stadgar. 

Vi tillstyrker att resultaträkningen och balansräkningen 

fastställs och att presidiets ledamöter och verkställande 

direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 13 april 2000 

Ulf Egenäs Lars-Gunnar Mattsson Bo Svensson 

Auktoriserad revisor 

Not 6 

Inventarier 

Anskaffningsvärde 4 861 5 108 

Ackumulerade avskrivningar enl. plan -3 266 -3 266 

Planmässigt restvärde 1 595 1 842 

Under året har inventarier med anskaffningsvärden 

motsvarande 866 kkr utrangerats. 

Avskrivning i % av avskaffningsvärdet: 

Maskiner och inventarier 20 % 20 % 

Datorer, skrivare 33 % 33 % 

Avskrivningar beräknas från anskaffningsmånaden. 

Not 7 Eget kapital Fondkapital Disp. medel Årets resultat 

Behållning 1998-12-31 74 000 2 9 549 

Disposition av 1998 års resultat 9 500 49 -9 549 

1999 års resultat 11 490 

Behållning 1999-12-31 83 500 51 11 490 

Förslag till resultatdisposition 

Disponibla medel ffg år 51 

Årets resultat 11 490 

11 541 

Ökning av fondkapital 11 500 

Disponibla medel att balansera 41 




Arne Wittlöv 

Christer Zetterberg 

Bengt Kasemo Per Molin Enrico Deiaco 



27

INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIENS STIFTELSE 

RESULTATRÄKNING 

Not 1999 (kkr) 1998 (kkr) 

Verksamhetens intäkter 

Hyresintäkter 10 078 8 982 

Övriga intäkter 117 10 195 144 9 126 

Verksamhetens kostnader 

Drifts- och förvaltningskostnader -3 236 -2 964 

Reparation och underhåll -2 963 -2 032 

Fastighetsskatt -699 -6 898 -698 -5 694 

Finansiella intäkter och kostnader 

Ränteintäkter 15 26 

Räntekostnader -604 -589 -732 -706 

Resultat före bokslutsdispositioner 2 708 2 726 

Avs. till periodiseringsfond -100 

Resultat före skatt 2 708 2 626 

Skatt -715 -698 

Årets resultat 1 993 1 928 

BALANSRÄKNING 

Not 1999-12-31 (kkr) 1998-12-31 (kkr) 

Tillgångar 

Omsättningstillgångar 

Kassa och Bank 3 630 2 889 

Hyresfordringar 33 37 

Andel i samförvaltade 

medel 6 536 6 014 

Förutbetalda kostnader 

och intäkter 211 186 

Övriga fordringar 114 10 524 27 9 153 

Anläggningstillgångar 

Fastighet och Andel 2 15 213 15 213 

Summa tillgångar 25 737 24 366 

Skulder och Eget kapital 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 751 625 

Skatteskuld 925 556 

Upplupna kostnader 

och förutbet. intäkter 823 426 

Övriga skulder 8 353 10 851 8 009 9 616 

Långfristiga skulder 

Inteckningslån 9 204 9 261 

Obeskattade reserver 

Periodiseringsfond, tax 99 100 100 



Periodiseringsfond, tax 96 410 1 102 410 1 102 

Eget kapital 3 

Bundet kapital 4 547 4 348 

Fritt kapital 33 4 580 39 4 387 

Summa skulder och Eget kapital 25 737 24 366 

Ställda panter 

Fastighetsinteckningar 10 088 10 088 

28 



INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIENS STIFTELSE 

NOTANTECKNINGAR (belopp i kkr) 

Not 1 

Not 2 

1999 1998 

Utdelade anslag 

Till akademiens verksamhet 1 800 1 700 

Fastighet och Andel 

Riddaren 10 


Ackumulerade avskrivningar -1 409 -1 409 


Taxeringsvärde 66 780 63 180 

Brf Näktergalen 1 



Not 3 Eget kapital Bundet Fritt 

kapital kapital 

Behållning 1998-12-31 4 348 39 

Årets resultat 1 993 

Utdelade anslag, not 1 -1 800 

Disposition av 1999 års 

resultat 199 -199 

Behållning 1999-12-31 4 547 33 


REVISIONSBERÄTTELSE 

för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens stiftelse 

Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt 

presidiets och verkställande direktörens förvaltning i Kungl. 

Ingenjörsvetenskapsakademiens stiftelse för år 1999. Det 

är IVA:s presidium och IVA:s verkställande direktör som har 

ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och 

förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Det 

innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i 

rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte 

innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska 

ett urval av underlagen för belopp och annan information i 

räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva 

redovisningsprinciperna och presidiets och verkställande 

direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den 

samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat 

väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för 

att kunna bedöma om någon presidieledamot eller 

verkställande direktören är ersättningsskyldig mot stiftelsen 

eller på annat sätt har handlat i strid med stiftelsens 

stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för 

våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med 

stiftelselagen. 

Presidiets ledamöter och verkställande direktören har inte 

handlat i strid med stiftelsens stadgar. 



Arne Wittlöv 

Christer Zetterberg 


Bengt Kasemo Per Molin Enrico Deiaco 

Ulf Egenäs Lars-Gunnar Mattsson Bo Svensson 

Auktoriserad revisor 



29

IVA-dokumentation 

PRESIDIET 

Preses: Dr Björn Svedberg (1999–2001) 

Vice preses: Professor Ulf Jakobsson (1997–1999) 

Vice preses: Docent Anders Vedin (1997–1999) 

Vice preses: Direktör Arne Wittlöv (1998–2000) 

Vice preses: Professor Kristina Glimelius (1999–2001) 

Näringslivsrådets ordförande: Direktör Per Molin (1998–2000) 

Verkställande direktör: Professor Kurt Östlund (1995–2000) 

Tf. verkställande direktör: Akademisekreterare Enrico Deiaco 

AKADEMIKOLLEGIET 

Akademiens preses, ordförande eller vice ordförande i akademiens 

avdelningar, ordförande i regionala sektioner samt verkställande 

direktören. Presidiets övriga ledamöter har rätt att närvara vid akademikollegiets 

sammanträden. Till sammanträdena kan även kallas 

ordförandena i IVA:s Näringslivsråd och kommittéer. 

OMBUDSMAN 

Regeringsrådet Bertil Werner 

REVISORER 

Justitierådet Bo Svensson 

Professor Lars–Gunnar Mattsson (VI) 

Aukt. revisor Ulf Egenäs 

Suppleanter: 

Direktör Bo Fahlin (VIII) 

Aukt. revisor Margaretha Sandberg 

LEDAMÖTER 

Uppgifter om akademiens ledamöter finns redovisade i IVA:s matrikel 

2000. Den 31 december 1999 var antalet svenska ledamöter 

728 och antalet utländska 234. Förändringar i sammansättningen 

under 1999 redovisas nedan. 

Antalet svenska ledamöter under 65 år är begränsat till 385, varav 

högst 42 på extra plats. De svenska ledamöterna under 65 år 

var vid arbetsårets början 357 och vid dess slut 350. 

Professor Lars A. Larsson (I) 

Professor Bo S. Lindström (I) 

Professor Margareta Norell Bergendahl (I) 

Direktör Olle Thomsson (I) 

Professor Gunnar Gustafson (III) 

Arkitekt Gert Wingårdh (III) 

Professor Olle Wijk (V) 

Professor Leif Lindmark (VI) 

Direktör Per Olofsson (VI) 

Direktör Lars Öjefors (VI) 

Professor Marcus Aldén (VII) 

Professor Fritz Bark (VII) 

Professor Jan-Otto Carlsson (VII) 

Professor Per Delsing (VII) 

Professor Britt-Marie Drottz Sjöberg (VII) 

Professor Per Lötstedt (VII) 

Professor Håkan Wennerström (VII) 

Professor Staffan Normark (X) 

Tekn. dr Cristina Glad (XI) 

Professor Sverker Sörlin (XI) 

Direktör Curt Andersson (XII) 

Dr Santiago Calatrava, Spanien 

Professor Michael Gibbons, Storbritannien 

Invalda svenska ledamöter 

Invalda utländska ledamöter 

Professor David J. Hill, Australien 

Professor Thierry de Montbrial, Frankrike 

Professor William D. Nordhaus, USA 

Direktör Jorma Ollila, Finland 

Professor James Utterback, USA 

Professor Yu-zhu Wang, Folkrepubliken Kina 

Avlidna ledamöter 

Dr O. Andreas Asbjørnsen (utl. ledamot 1985) 

Professor emeritus Carl-Georg Aurell (II 1954, XII 1987) 

Professor emeritus Sune Carlson (IX 1965) 

Tekn. dr Georg Drougge (I 1976) 

Tekn. dr Sixten Englesson (I 1970) 

Professor emeritus Bengt Hedström (IV 1971) 

Professor emeritus Gunnar Johansson (VIII 1970) 

Professor Mårten Landahl (VII 1983) 

Tekn. dr Ulf Langefors (III 1965) 

Direktör Carl Göran Larson (XII 1995) 

Professor emeritus Erkki Laurila (utl. ledamot 1954) 

Direktör Ingvar Lindholm (VIII 1977) 

Civilingenjör Gunnar Ljungström (I 1958) 

Bergsingenjör Ulf Notini (V 1965) 

Agr. lic. Clas-Erik Odhner (IX 1972) 

Professor emeritus Olof Rydbeck (II 1947, XII 1987) 

Dr Keizo Saji (utl. ledamot 1987) 

Senator Sanga Sabhasri (utl. ledamot 1986) 

Professor Glenn T. Seaborg (utl. ledamot 1949) 

Professor emeritus Torgny Segerstedt (XI 1962) 

Dr Robert A. Swanson (utl. ledamot 1983) 

Professor emeritus Nils Svartholm (VII 1965) 

Tekn. lic. Bertil Thorén (II 1974) 

Professor Sigvard Tomner (XI 1976) 

Civilingenjör Arne Waller (VIII 1954) 

Tekn. dr Ingvar Wivstad (I 1966) 

Tekn. dr Alf Åkerman (IX 1973) 

AKADEMISAMMANKOMSTER 

25 mars. 

Människan i informationssamhället. Inledare: Larry Friedlander, 

Learning Lab, Stanford University, Peter Gärdenfors, Kognitionsforskning, 

Lunds universitet, och Cissi Billgren Askwall, IVA. Moderator: 

Peter Weissglass (XII). 

27 maj. 

Gränser inget hinder – Forskare belönas. Inledare: preses Björn Svedberg 

(IX). Utdelning av Akzo Nobel Science Award Sweden 1999 

till Marcus Aldén (VII) och Sune Svanberg (VII). Motiveringen föredrogs 

av Ragnar Ohlson (X), juryns ordförande. Prisutdelare: 

Cees van Lede, Akzo Nobel. Föredragshållare: Marcus Aldén (VII), 

Sune Svanberg (VII), Karl Johan Åström (XII) och Harry Frank 

(II). 

30 september. 

Telia med fokus på framtiden. Besök på Telia Research Visionscenter 

i Farsta. Värd: Jan Åke Kark (XI). Medverkande: Claes Nycander, 

Telia Research AB, Leif Bengtsson, Telia Research AB, och dr 

Östen Mäkitalo (II). 

25 november. 

Utdelning av Världsnaturfondens Carl Mannerfelt-pris till makarna 

AnnMari och Bengt-Owe Jansson, Stockholms universitet. Prisutdelare 

var preses Björn Svedberg (IX). Teknisk Framsyn – en lägesrapport 

mitt i slutspurten. Inledare och moderator Camilla 

Modéer (XI). Övriga medverkande: Lennart Lübeck (XI), Björn 

Sundell, Jordbrukstekniska institutet, Ulrika Francke (III), och 

Anders Rydahl, Electrolux. 

30 



IVA:s NÄRINGSLIVSRÅD 

Styrelse 

Ordförande: Direktör Per Molin (V) (1998–2000) 

Vice ordförande: Docent Tõive Kivikas (VI) (1999) 

Direktör Sven-Erik Zachrisson (1997–1999) 

Direktör Peje Emilsson (1998–2000) 

Direktör Per-Erik Mohlin (VI) (1998–2000) 

Generaldirektör Maria Norrfalk 

(1998–2000) 

Direktör Peter Wållberg (1998–2000) 

Direktör Lisbeth Gustafsson (1999–2001) 

Ekon. dr Lars Wohlin (IX) (1999–2001) 

Antal ledamöter och kontaktpersoner 

Näringslivsrådet bestod i slutet av 1999 av närmare 200 företag, 

statliga verk och organisationer, som bedriver, utnyttjar eller finansierar 

teknisk forskning och utveckling. Dessa representerades av 

omkring 300 ledamöter och 190 kontaktpersoner. 

Sammankomster 

18 mars. 

Patent, sekretess och varumärken – vapen i det 3:e världskriget – 

informationskriget. Inledare: Håkan Lans (II), Lars G:son Åkerman, 

Åkerman Licencing-Franchising & J-V, och Jan Averdal, Patent- 

och registreringsverket. 

18 november. 

Vem tror vad om svenskt företagsklimat och varför? Paneldebatt 

med: Sören Gyll (IX), Nicolas Hassbjer, Hassbjer Micro System, 

Lennart Nyström, SIF, Luis Abascal, Kista Stadsdelsförvaltning, 

Johan Adolphsson, BDO Feinstein Revision AB, och Hans Zetterberg 

(VI). Moderator var Teresa Söderhjelm, IVA. 

IVA:s AVDELNINGAR 

Avdelning I, Maskinteknik 

Ordförande: Professor Billy Fredriksson (1999–2001) 

Vice ordförande: Professor Anders Blom (1997–1999) 

Vice ordförande: Direktör Ingvar Andersson (1998–2000) 

Sekreterare: Tekn. dr Ylva Sjönell, IVA, t.o.m. 1999-01- 

20, därefter vakant med Ulla-Britt Agárdi 

som stf. sekreterare. 

Antal ledamöter 1999-12-31: 77, varav 35 under 65 år. 

Sammanträden 

20 januari. 

Högpresterande metalliska material – industriella och tekniska 

möjligheter. Samarrangemang med avd. V, Berg- och materialteknik. 

Inledare: Nils-Göran Persson (V), Björn Thundal, Celsius Materialteknik 

CMT AB, och Kent Strand, DMT/Teknikstöd, Saab 

AB. 

14 april. 

MEMS – Mikroelektromekaniska system. Inledare: Jan Söderkvist, 

Colibri Pro Development AB, Greger Thornell, Ångströmlaboratoriet, 

och Jan Wikander, Inst. för Maskinkonstruktion, Kungl. Tekniska 

högskolan. 

8 september. 

Mikrokraftverk – ersättning för stora kraftverk? Inledare: Lennart 

Billfalk, Vattenfall AB, och Hans Levander (I). 

10 november. 

Giftförbud! Hur påverkas båtar och fartyg av nya bestämmelser 

för bottenfärger? Inledare: Lars Larsson (I) och Hans Elwing, Göteborgs 

universitet. 

Avdelning II, Elektroteknik 

Ordförande: Direktör Göran Lundin (1998–2000) 

Vice ordförande: Forskningsdirektör Bernt Ericson 

(1998–2000) 

Vice ordförande: Forskningsdirektör Harry Frank 

(1998–2000) 

Sekreterare: Civilingenjör Anders Ferntoft, IVA, t.o.m. 

1999-02-10, därefter vakant med Ulla-Britt 

Agárdi, IVA, som stf. sekreterare. 

Antal ledamöter 31 december 1999: 43, varav 23 under 65 år. 

Sammanträden 

10 februari. 

Avd. II år 1999–2001. Internt möte där man behandlade avdelningens 

verksamhet för den kommande perioden. 

28 april. 

Komplexa system – ett område där Sverige tillhör världseliten. Samarrangemang 

med avd. XII, Informationsteknik. Inledare: Torsten 

Cegrell (II). 

22 september. 

Företaget i kunskapsekonomin. Samarrangemang med avd. VI, 

Företagande och arbetsliv och XII, Informationsteknik. Inledare: 

Anders Kuikka, Connect Sverige, Johan Wall, Netsolutions AB och 

Pontus Herin, Affärsvärlden. 

Avdelning III, Byggteknik 

Ordförande: Direktör Bernt Johansson (1998–2000) 

Vice ordförande: Civilingenjör Isidor Andersson (1997–1999) 

Vice ordförande: Professor Anne Marie Wilhelmsen 

(1997–1999) 

Sekreterare: Tekn. lic. Kerstin Lekander, IVA 


Sammanträden 

3 februari. 

Rekrytering och status inom byggsektorn. Inledare: Bert Lilja (III), 

Kai Ödeen, Kungl. Tekniska högskolan, och Gunnar Gustafson, 

Chalmers tekniska högskola. 

13 april. 

Omvärldens förändringar – Hur påverkar de bygg- och fastighetssektorn? 

Inledare: Fredrik Lundberg (III) och Ulrika Francke (III). 

15 september. 

Resurseffektivisering och kundanpassning i byggandet – finns det / 

går det? Inledare: Claes Bankvall (III), Per Westlund (III) och Ingemar 

Samuelson, FoU-programmet ”Innemiljö –99”. 

4 november. 

Attraktiva städer – hur kan de utformas? Inledare: Roland Andersson 

(III) och Hans Bjur, Chalmers tekniska högskola. 

Avdelning IV, Kemiteknik 

Ordförande: Direktör Anders Ullman (1999–2001) 

Vice ordförande: Direktör Måns Collin (1997–1999) 

Vice ordförande: Professor Gunnar Svedberg (1998–2000) 

Sekreterare: Civilingenjör Anna Zetherström, IVA 


Sammanträden 

28 januari. 

Globalisering av kemisk industri och kemiindustrin i Sverige. Inledare: 

Owe Fredholm (IV), Ove Mattsson (IV), Urban Stenhede (IV) 

och Dag Strömqvist (IV). 



31

22 april. 

Kemitekniker – hur utbildas de? Inledare: Jaak Berendson och Lars- 

Göran Danielsson, Kungl. Tekniska högskolan, Camilla Modéer 

(XI), Krister Ström, Chalmers Lindholmen, Gunnar Svedberg (IV) 

och Per Warfvinge, Lunds tekniska högskola. 

9 september. 

Polymerteknologi i Stenungsundsindustrins tjänst. Samarrangemang 

med IVA Väst. Inledare: Tore Claesson och Sven Svensson, Hydro 

Polymers AB; Robert Onsander, Bill Gustafsson, Christer Lind och 

Gustaf Åkermark, Borealis AB; samt Thomas Hjertberg, Chalmers 

tekniska högskola. 

25 november. 

Katalysens betydelse för industri och miljö. Inledare: Haldor Topsøe 

(utl. ledamot av IVA) och Henrik Topsøe, Firma Haldor Topsøe A/ 

S i Danmark, och Sven Järås, Kungl. Tekniska högskolan. 

Avdelning V, Bergs– och materialteknik 

Ordförande: Bergsingenjör Jan Olof Carlsson 


Vice ordförande: Professor Torsten Ericsson (1997–1999) 

Vice ordförande: Teknisk direktör Åke Sander (1997–1999) 

Sekreterare: Arkitekt Bengt Mölleryd, IVA 


Sammanträden 

20 januari. 

Högpresterande metalliska material – industriella och tekniska 

möjligheter. Samarrangemang med avd. I, Maskinteknik. Inledare: 

Nils-Göran Persson (V), Björn Thundal, Celsius Materialteknik 

CMT AB, och Kent Strand, DMT/Teknikstöd, Saab AB. 

21 april. 

Besök hos SSAB i Luleå. Inledare: Göran Carlsson och Nils Edberg, 

SSAB Tunnplåt; Mikael Nyquist, Plannja, samt Thord Jonsson, 

SSAB Hard Tech. 

23 september. 

Mineralteknisk utveckling. Inledare: Ivar Larsson, Boliden Mineral 

AB, Marianne Thomaeus, Stiftelsen Mineralteknisk Forskning, 

och Eric Forssberg (V). 

18 november. 

Nya metoder att framställa järn. Inledare: Hans Sandberg (V) och 

Olle Wijk (V). 

Avdelning VI, Företagande och arbetsliv 

Ordförande: Direktör Christian Caspar (1998–2000) 

Vice ordförande: F.d. generalsekreterare Bo Oscarsson 


Vice ordförande: Rektor Clas Wahlbin (1998–2000) 

Sekreterare: Programchef Hans Andersson, IVA 


Sammanträden 

27 januari. 

Blomstrande näringsliv – Krafter och motkrafter bakom förändringar 

i europeiska och amerikanska regioner. Inledare: Jan-Evert 

Nilsson, Högskolan i Karlskrona/Ronneby. 

13 april. 

Final i affärsplanetävlingen Venture Cup 98/99 Väst. Medarrangörer: 

Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Mc- 

Kinsey & Company. Tävlingen syftar till att utveckla affärsidéer 

till detaljerade affärsplaner och förhoppningsvis till nya tillväxtorienterade 

företag. 

22 september. 

Företaget i kunskapsekonomin. Samarrangemang med avd. II, Elektroteknik 

och XII, Informationsteknik. Inledare: Anders Kuikka, 

Connect Sverige, Johan Wall, Netsolutions AB och Pontus Herin, 

Affärsvärlden. 

11 november. 

Behöver Sverige svenska företag? Samarrangemang med avdelning 

IX, Ekonomi. Inledare: Lars Jonung (IX), Sven-Olof Lodin (IX), 

Nils Lundgren (IX), Anders Narvinger (II) och Björn Svedberg (IX), 

IVA:s preses. 

Avdelning VII, Teknikens grunder och gränsområden 

Ordförande: Docent Lennart Eriksson (1999–2001) 

Vice ordförande: Professor Gunnar Edwall (1997–1999) 

Vice ordförande: Professor Bengt Kasemo (1998–2000) 

Sekreterare: Civilingenjör Cecilia Warrol t.o.m. 

1999-04-20, därefter fil. mag. 

Karin Tjulin. 


Sammanträden 

9 februari. 

Förorenad mark och marksanering. Inledare: Bert Allard (VII), Mats 

Forsman, Försvarets forskningsanstalt, Rolf Hallberg, Stockholms 

universitet, Mats Tysklind, Umeå universitet, samt Bo Mattiasson 

och Per Warfvinge, Lunds universitet. 

20 april. 

Strömningsmekanik: gränsöverskridande forskning. Inledare: Fritz 

Bark (VII), Said Zahrai, ABB Corporate Research, Ed Fontes, Eka 

Chemicals AB, Bo Norman, Kungl. Tekniska högskolan. 

29 september. 

Workshop om material och materialflöden i samhället – ”Den kunskapsintensiva 

produkten”. Inledare: Gunnar Edwall (VII) och Bengt 

Kasemo (VII), Kerstin Lekander, IVA, sekreterare i Panel 6 Teknisk 

Framsyn. 

17 november. 

Medicinska bilder. Besök på Novum forskningscentrum vid Huddinge 

Sjukhus. Inledare: Håkan Elmqvist (VII), medicinsk teknik, 

Peter Aspelin, radiologi, och Lars-Åke Brodin, klinisk fysiologi och 

ansvarig för enheten för funktionell bilddiagnostik. 

Avdelning VIII, Skogsnäringens teknik 

Ordförande: Direktör Olle Alsholm (1997–1999) 

Vice ordförande: Direktör Yngve Stade (1998–2000) 

Vice ordförande: Professor Anders Grönlund (1999–2001) 

Sekreterare: Tekn. dr Niklas Öhrner t.o.m. 1999-04-27, 

därefter civilingenjör Charlotta Eiborn. 


Sammanträden 

11 februari. 

Utmaningar och möjligheter för svensk skogsnäring. Internt sammanträde. 

27 april. 

Dags för ett förnyelseseminarium? Inledare skogsnäringens ”Young 

Guns”: Gert Adolfson, Trätek, Jeanette Annergren, SCA, Ebba 

Carbonnier, Connecta Euro Management, Sverker Johansson, Skog- 

Forsk, Emilia Liiri-Brodén, Iggesund Paperboard, Staffan Persson, 

Korsnäs, Björn Rönnmark, StoraEnso, Anna Strömberg, STFI. 

Moderator: Jan Fryk (VIII). 

21 september. 

Utmaningar och möjligheter för svensk skogsnäring. Inledare: Staffan 

Læstadius, Kungl. Tekniska högskolan, Anders Melander, Internationella 

Handelshögskolan i Jönköping, Christer Pettersson, 

Umeå universitet, Lennart Rådström, SkogForsk, Ola Sallnäs, Skogsoch 

Lantbruksuniversitetet. 

30 november. 

EMU – för och emot. 

Inledare: Anne Wibble, Industriförbundet, och Sören Wibe, Skogsoch 

lantbruksuniversitetet, f.d. EU-parlamentariker. 

32 



Avdelning IX, Ekonomi 

Ordförande: Professor Sven-Olof Lodin (1998–2000) 

Vice ordförande: Direktör Peggy Bruzelius (1997–1999) 

Vice ordförande: Professor Lars Calmfors (1997–1999) 

Sekreterare: Teresa Söderhjelm, M. Sc. (Econ.) 


Sammanträden 

27 januari. 

Politiska institutioner och ekonomisk politik. Inledare: Torsten Persson 

(IX). 

13 april. 

Varför använder politiker och ekonomer backspegeln som kompass? 

Inledare: Lars Jonung (IX). 

22 september. 

Välfärdsstat, tillväxt och samhällsekonomisk effektivitet. Inledare: 

Jonas Agell, Uppsala universitet. 

11 november. 

Behöver Sverige svenska företag? Samarrangemang med avd VI, 

Företagande och arbetsliv. Inledare: Lars Jonung (IX), Sven-Olof 

Lodin (IX), Nils Lundgren (IX), Anders Narvinger (II) och Björn 

Svedberg (IX), IVA:s preses. 

Avdelning X, Bioteknik 

Ordförande: Professor Mathias Uhlén (1999–2001) 

Vice ordförande: Professor Erik von Sydow (1997–1999) 

Vice ordförande: Docent Gustaf Brunius (1998–2000) 

Sekreterare: Tekn. dr Niklas Öhrner t.o.m. 1999-01-26, 

därefter civilingenjör Cecilia Warrol. 


Sammanträden 

26 januari. 

Extremofila mikroorganisationer. Inledare: Bo Mattiasson (X), Eva 

Nordberg och Hatti Ragni Kaul, Lunds universitet, Mats Forsman, 

FOA i Umeå samt Rudolf Ladenstein, Novum. 

27 april. 

Bioteknik – ett område med tillväxt. Inledare: Ulf Gustavsson, Chalmers 

Teknikpark, Björn Odlander, Health Cap, Bo Håkansson, 

Active Biotech AB, Peter Rotschild, Biogaia Biologics AB, och Jan 

M. Lundberg, Preclinical Affairs, Astra AB. 

28 september. 

Stamceller: Nyheter från cellbiologisk forskning. Inledare: Leif 

Carlsson och Helena Edlund, Umeå universitet, Inst. för cell- och 

molekylärbiologi, Jonas Frisén och Lars Ährlund-Richter, Karolinska 

Institutet, Inst. för cell- och molekylärbiologi. 

16 november. 

Internt möte för att diskutera avdelningens framtida aktiviteter. 

Avdelning XI, Utbildning och forskning 

Ordförande: Direktör Jan Martinsson (1997–1999) 

Vice ordförande: Senior Research Advisor Greta Fossum 

(1998–2000) 

Vice ordförande: Direktör Dan Brändström (1999–2001) 

Sekreterare: Arkitekt Bengt Mölleryd 


Sammanträden 

4 februari. 

Profilering eller fri, ostyrd utveckling av våra universitet och högskolor? 

Inledare: Bo Sundqvist (XI), SvenOve Johansson (XI), och 

Per-Olof Glantz, Malmö Högskola. 

5 maj. 

Innovationsprocessen som stafett och nätverk – samspel mellan 

forskning och näringsliv. Inledare: Lennart Ohlsson (XI). 

15 september. 

Rekrytering och utbildning av lärare. Inledare: Riksdagsledamot 

Jan Björkman. 

9 november. 

Forskning för Sverige. Diskussion kring Forskning 2000 samt regeringens 

proposition om forskningsfrågorna under våren. Inledare: 

Lennart Lübeck (XI) och Anders Flodström (VII). 

Avdelning XII, Informationsteknik 

Ordförande: Direktör Carl Göran Larson (jan–†okt 1999) 

Vice ordförande: Professor Erik Sandewall (1997–1999) 

Vice ordförande: Direktör Peter Weiss (1999–2001) 

Sekreterare: Civilingenjör Anders Ferntoft t.o.m. 

1999-02-11, civilingenjör Mats Comstedt 

t.o.m. 1999-04-28, därefter vakant. 


Sammanträden 

11 februari. 

Innovationer i stora företag. Inledare: Carl Göran Larson (XII), 

Anders Brännström, Volvo Technology Transfer, Jöran Hoff, Ericsson 

Radio Systems, och Kjell-Håkan Närfelt, Telia Business Innovation 

AB. 

28 april. 

Komplexa system – ett område där Sverige tillhör världseliten. Samarrangemang 

med avd. II, Elektroteknik. Inledare: Torsten Cegrell 

(II). 

22 september. 

Företaget i kunskapsekonomin. Samarrangemang med avd. II, Elektroteknik 

och VI, Företagande och arbetsliv. Inledare: Anders Kuikka, 

Connect Sverige, Johan Wall, Netsolutions AB och Pontus Herin, 

Affärsvärlden. 

23 november. 

Chester Carlsons Forskningspris 1999. Prisutdelningen förrättades 

av styrelseledamoten i Xerox AB, Antonia Ax:son Johnson (VI). 

Föredrag av pristagaren Magnus Berggren, Acreo AB, och Pia 

Wågberg, SCA Research. 

IVA VÄST 

Ordförande: 

Sekreterare: 

Sammanträden 

Direktör Jan-Crister Persson (XI) 

Civilingenjör Anna Zetherström, IVA 

26 januari. 

Projektet Teknisk Framsyn – ett västsvenskt engagemang. Medverkande: 

Arne Wittlöv (I) och Lennart Lübeck (XI). 

1 mars. 

Kan hela Sverige och hela Västsverige växa? Regionalpolitisk diskussion 

kring erfarenheterna från bl.a. IVA-studien Ett blomstrande 

näringsliv. Medverkande bl.a.: Lars Nordström (IX), Jan-Evert 

Nilsson, Per-Ola Eriksson, Gösta Oscarsson, Werner Stoppenbach 

och Anders Clason. Samarrangemang med Reväst – Styrelsen för 

regionalpolitiska frågor i Västra Sverige. 

9 juni. 

Besök på Ericsson Mobile Data Design. En inblick i framtidens 

mobildatasystem där telekommunikation och datakommunikation 

möts. Medverkande: bl.a. Åke Johansson och Göran Carlsson. 

9 september. 

Polymerteknologi i Stenungsundsindustrins tjänst. Studiebesök vid 

några av de stora stenungsundsindustrierna. Medverkande bl.a.: 

Robert Onsander, Thomas Hjertberg, Gustaf Åkermark, Christer 

Lind, Bill Gustafsson, Tore Claesson och Sven Svensson. 

26 oktober. 

Chalmers under stark utveckling. Medverkande: Jan-Eric Sundgren 

(VII) och Olof Engström (II). 

1 december. 

IVA Västs årsmöte. 



33

1 december. 

Teknikafton med IVA Väst. Presentation av IVA:s verksamhet av 

akademiens preses, dr Björn Svedberg (IX), samt redogörelse för 

Framsteg inom forskning och teknik 1999 av IVA:s tf. verkställande 

direktör, Enrico Deiaco. 

IVA SYD 

Ordförande: 

Sekreterare: 

Sammanträden 

Direktör Kjell Nilsson (III) 

Fil. kand. Ulla Svantesson, IVA 

1 mars. 

Vad är IVA bra för? IVA:s tf verkställande direktör Enrico Deiaco 

informerade om pågående verksamhet inom akademiens tolv avdelningar 

och IVA:s Näringslivsråd samt om projekten Teknisk 

Framsyn och CONNECT. 

6 april. 

Studiebesök vid Ericsson Mobile Communications. Värd: Bengt 

Widén. Övriga medverkande: Susanne Bergman, Mats Lindoff, 

Magnus Hjern, Tord Wingren och Sven-Olof Jönsson. 

10 maj. 

Perspektiv på Faktor 10-begreppet. Medverkande: Arne Jernelöv 

(VII), Forskningsrådsnämnden, utländske ledamoten professor Leo 

Alting, Department of Manufacturing Engineering, Technical University 

of Denmark och Richard Almgren, Industriförbundet. 

2 september. 

Kretsloppstänkande, återvinning och avfallsminimering – visionerna 

och verkligheten. Studiebesök och seminarium på SYSAV (Sydvästra 

Skånes Avfalls AB). Värd: Håkan Rylander, SYSAV AB. 

Övriga medverkande: Kjerstin Ekwall, SYSAV Utveckling AB, Tommy 

Nyström, SYSAV AB, Bo C. G. Persson, Svedala Industrier, 

Mathias Nilsson, JM, Jörgen Schultz, SYSAV AB, Björn Nyström, 

Ericsson Mobile Communications och Benny Carsten, SYSAV Kemi 

AB. 

27 oktober. 

Teknisk Framsyn. En redogörelse för processen och innehållet i 

projektet Teknisk Framsyn. Föredragshållare: Lennart Lübeck (XI), 

huvudprojektledare för Teknisk Framsyn och Gunilla Jönsson (VIII). 

7 december. 

IVA Syds årsmöte. 

7 december. 

Teknikafton med IVA Syd. Presentation av IVA:s verksamhet av 

akademiens preses, dr Björn Svedberg (IX), samt redogörelse för 

framsteg inom forskning och teknik 1999 av tf. verkställande direktören 

Enrico Deiaco. 

IVA-KOMMITTÉER 

Industriforskargruppen 

Ordförande: Professor Anders Blom (I) 

Sekreterare: Ingrid Jansson, IVA 

Miljö- och energirådet 

Ordförande: 

Sekreterare: 

MTS-kommittén 

Ordförande: 

Sekreterare: 

SEMINARIER OCH SYMPOSIER 

Direktör Göran A. Persson (IV) 

Civilingenjör Cecilia Warrol, IVA 

Professor Tor Ragnar Gerholm (IX) 

Programchef Hans Andersson, IVA 

18 januari. 

Kick-off för projektet Teknisk Framsyn. Medverkande: näringsminister 

Björn Rosengren, Sir Robert May, British Technology Foresight, 

och Svante Lindqvist (XI). 

23 februari. 

Det teknologiska imperativet och framtidens arbetsmarknad. Människa–Teknik–Samhälle 

år 2050. Seminarium arrangerat av IVA:s 

kommitté Människa–Teknik–Samhälle (MTS). Inledare: Mauricio 

Rojas, Lunds universitet och Lars Ingelstam, Linköpings universitet. 

15 april. 

Globalisering och marginalisering. Människa–Teknik–Samhälle år 

2050. Seminarium arrangerat av IVA:s kommitté Människa–Teknik–Samhälle 

(MTS). Inledare: Pernilla Ström, Dagens Nyheter och 

Sverker Gustavsson, Uppsala universitet. 

29 april. 

Kompetens för tillväxt. Seminarium kring boken Kompetens för 

tillväxt – verksamhetsutveckling i praktiken. Arrangörer: IVA och 

Rådet för arbetslivsforskning. Medverkande: Eric Giertz, Kungl. 

Tekniska högskolan, Birgitta Frejhagen, Infokomp AB och Kurt 

Lundgren, Arbetslivsinstitutet. Moderator: Kenneth Abrahamsson, 

Rådet för arbetslivsforskning. 

26 maj. 

Venture capital – hur påverkas tillväxten? Lunchmöte. Presentation 

av en studie av svenskt venture capital, utförd av Anders Isaksson. 

Arrangörer: IVA, NUTEK, SAF och Svenska Riskkapitalföreningen. 

Medverkande: Anders Isaksson, Handelshögskolan, 

Umeå, Enrico Deiaco, IVA, Lennart Jacobsson, Svenska Riskkapitalföreningen, 

Lennart Palm, SAF, Bo Stenviken, NUTEK samt Jan 

Andersson, ReadSoft. Moderator: Per Wahlström, Euroventure. 

26 maj. 

Finns det någon framtid i framtiden? IVA i samarbete med Jobline. 

Medverkande: Stefan Öström, Paradiset, Stig Berglund, Institutet 

för framtidsstudier och Charlotta Alsén, Creative Futures. Moderator: 

Hans Grönlund, Stockholms Handelskammare. 

27 maj. 

Ett friskt arbetsliv – kunskapsläget. Seminarium. Medverkande: Leif 

Johansson (VI), Åke Nygren, KI, Göran Hägg och Christer Hogstedt, 

Arbetslivsinstitutet, Kerstin Jeding och Töres Theorell, KI, 

Sven Kvarnström (VI) och Kjell Svensson, AB Volvo. 

7 juni. 

Ett friskt arbetsliv – incitament för näringslivet. Seminarium. Medverkande: 

Torgny Wännström, AMF Försäkring, Claes Dinkelspiel, 

E Öhman J:or AB, Töres Theorell, IPM, Elisabet Annell, SMG 

Sweden AB, Anna Fritz, Adicimus Analys AB, Christer Hallergy, 

SMG Sweden AB, Bert Jönsson, SIFO, Carl-Johan Wangerud, C-J 

Wangerud AB och Kjell Svenson, AB Volvo. 

18 juni. 

Undervattensteknologi i industriell tillämpning. Projektet Viking 

som nordisk industriell projektgenerator. Arrangörer: IVA och 

Kungl. Örlogsmannasällskapet Stockholm–Karlskrona. Medverkande: 

Gunnar Eliasson (IX) och kommendör Jan Nordenman. 

9 september. 

Demokratin om 50 år? Människa–Teknik–Samhälle år 2050. Seminarium 

arrangerat av IVA:s kommitté Människa–Teknik–Samhälle 

(MTS). Inledare: Olof Petersson, SNS och Mats Svegfors, 

Svenska Dagbladet. 

23 september. 

Finansieringsforum ´99. Ett forum för tillväxtföretag och investerare 

i Lund i samarbete med Svenska Riskkapitalföreningen och 

Exportrådet. 

19 oktober. 

The New Economy. A one-day symposium about the new paradigm. 

Arrangörer: IVA, UD, Förenta Staternas ambassad i Stockholm 

och CONNECT Sverige. Medverkande: Mark Anderson (moderator), 

Strategic News Service, David Batstone, University of San 

Francisco, Business 2.0, Johan Brenner, E*trade Nordic AB, Jobline, 

Maja Brisvall, Seek 2M Inc., Jan Carlzon, Ledstiernan Partners 

AB, David Cross, Forefront AB, Pamela Edstrom, Waggener 

Edstrom Inc., Larry Lopez, Silicon Valley Bank, Torbjörn Nilsson, 

Marketing & Strategies Business and Development, Ericsson, Kimmo 

Ojuva, Nokia Sweden, Lyndon L. Olson Jr., United States Ambassador 

to Sweden, Leif Pagrotsky, Swedish Minister for Trade, 

Jan Starrsjö, Cell Consulting Group, Dag Syrrist, Vision Capital 

Inc., Wiktor Södersten, New Media Distribution AB, Mark Urdahl, 

Applied Science Fiction Inc. och Christer Zetterberg (IX), ordförande 

för CONNECT Sverige. 

34 



19 oktober. 

Ett friskt arbetsliv – slutseminarium. Moderator: Kjell Svenson, AB 

Volvo. Medverkande: Leif Johansson (VI), Töres Theorell, IPM, 

Carl-Johan Wangerud, C-J Wangerud AB, Elisabet Annell, SMG 

Sweden AB, Ronald Fagerfjäll, Johnny Johnsson, Stora Enso Fors, 

Stefan Lundmark, Saab Automobile, Åke Nygren, KI, Claes Malmquist, 

Jämtlands Läns Landsting, Camilla Sundström, SPP, Jan Tallmark, 

Tallmark Konsult AB, Lars Dirke, Näringslivsdepartementet, 

och Gerhard Larson, Rehabiliteringsutredningen. 

19 oktober. 

Tekniska mässan: Framtidens möjligheter – så kan vi förbereda oss. 

Seminarium. Teknisk Framsyn. Moderator: Maria Borelius. Medverkande: 

Bengt Palmér (I), Bo Dahlbom, Victoriainstitutet, Gunilla 

Jönson (III), Vetenskapsteatern med Peder Falk och Ulf Eklund, 

Arne Wittlöv (I), Bernt Ericson (II), Lynn Åkesson, Lunds universitet, 

Johan Hernmarck, IT Provider Adviser AB och Kerstin Fredga 

(VII). 

28 oktober. 

Liv i Megacity? Människa–Teknik–Samhälle år 2050. Seminarium 

arrangerat av IVA:s kommitté Människa–Teknik–Samhälle (MTS). 

Inledare: Stenbjörn Styring, Lunds universitet och Lennart Philipson 

(X). 

1–2 november. 

CONNECT i Sveriges första Biomedical Partnership Forum på 

Svenska Mässan i Göteborg. Medverkade gjorde bl.a. Anders Vedin 

(XI), Christer Zetterberg (IX), Sören Gyll (IX) och Maria Borelius, 

KunskapsTV. 

5 november. 

Internet-access till hemmet med Ethernet. Symposium, arrangerat 

av IVA:s avd. XII, Informationsteknik, och Datalogilaboratoriet, 

Ericsson Utvecklings AB. Medverkande: Erik Sandewall (XII), Mikael 

Westergård, Brf. Irrblosset, Umeå, Matz Hagman, Växjöhem, 

Anders Rockström, Telia AO nät, Arvid Wenngren, Ersboda ITförening, 

Umeå, Björn West, Telia Nära, Tomas Stephanson, Ericsson 

Medialab, Dan Sahlin, Brf. Bågen, Bo Lindgren, TeleCyber 

Sweden AB, Dan Sahlin, Datalogilaboratoriet, Ericsson Utvecklings 

AB, Hans Eklund, Residential Communication Systems, Ericsson 

Radio, Jan-Erik Fiske, Bredbandsbolaget AB och Torbjörn Skarsgård, 

Telia. 

22 november. 

The Hydrogen Society – Reality or Fiction? A seminar with international 

industrial and research expertise. Moderator: Henrik Ekman. 

Medverkande: Reinhold Wurster, Ludwig Bölkow Systemtechnik 

GmbH, Tyskland, Herman Kuipers, Shell Global Solutions, 

Nederländerna, John Turner, NREL, Golden, Colorado, USA, Sten- 

Eric Lindquist, Ångström Solar Center, Uppsala, Peter Lindblad, 

IEA och Uppsala universitet, Richard Chahine, Hydrogen Research 

Institute, Université du Québec à Trois-Rivières, Canada, Dag Noréus, 

Stockholms universitet, Bertil Nygren, ABB Corporate Research, 

Västerås, Göran Johansson, Volvo Car Corp. och Per Johander, 

IVF. 

23 november. 

Small Country Squeeze – the Effect of Globalisation on Swedish 

Industrial R&D. IFG-symposium. Medverkande: Anders Blom (I), 

ordförande IFG, utländske ledamoten Nathan Rosenberg, Stanford 

University, Heinrich Blauert, Sveriges Verkstadsindustrier, Anders 

Flodström (VII), Jan Svärd, Akzo Nobel Surface Chemistry AB, 

Björn O. Nilsson (X), Lars-Göran Rosengren (XI), Jan Martinsson 

(XI), Håkan Eriksson, Telefon AB L M Ericsson, Alf de Ruvo (VIII), 

Charles Edquist, Linköpings universitet och Stig-Göran Larsson (I). 

23 november. 

Framsteg inom forskning och teknik 1999. Mottagning för riksdagens 

ledamöter. Arrangörer: IVA och Sällskapet Riksdagsmän och 

forskare. Medverkande: Majléne Westerlund Panke, RIFO:s ordförande, 

Enrico Deiaco m.fl. från IVA. 

25 november. 

Framtidsvisioner förr och nu. Människa–Teknik–Samhälle år 2050. 

Seminarium arrangerat av IVA:s kommitté Människa–Teknik–Samhälle 

(MTS). Inledare: Sven-Eric Liedman, Göteborgs universitet. 

26 november. 

Solar Världsekonomi. Frukostseminarium med Dr. Hermann Scheer. 

1 december. 

Anläggningsdagen 1999: Förnyelse och utveckling för anläggningssektorn. 

Medverkande: Carl-Olof Ternryd (III), Birgitta Heijer, Näringsdepartementet, 

Claes Björk, Skanska, Bo Bylund, Banverket, 

Jan Brandborn, Vägverket och Göran Lundgren, A-Train/Arlanda 

Express. 

28 december. 

Framtidsspanarna – IVA pejlar framtidens teknik. Under temat 

”Akademier i tiden” direktsändes ett TV-program under ledning 

av rapportjournalisten Lotta Bouvin-Sundberg. Medverkande: 

Christer Zetterberg (IX), Arne Wittlöv (I), och Mathias Uhlén (X), 

samt Karin Bjurel, Effnet, Per Grunewald, Electrolux, Karin Larsson, 

Ms Freckles och Lynn Åkesson, Lunds universitet. 

UTLANDSRESOR/UTLANDSBESÖK 

21–25 januari. 

Hans Andersson, IVA, deltog i New York TV and Video Festival 

1999 med TV-serien Svenska Ljus (projektet Ljusåret 97). 

6–13 februari. 

Hans Andersson, Örjan Isacson, Anders Kuikka och Åsa Larsson, 

IVA, företog en studieresa med projektstyrelsen för CONNECT 

Sverige i Kalifornien om hur man processar fram nya företag från 

universitet och högskolor. 

6–14 februari. 

Kurt Östlund, IVA, deltog i en CONNECT-delegation till Kalifornien. 

8–9 mars. 

Rebecka Svensén, IVA, medverkade i konferensen European Integration 

by Culture Communication Karlsruhe. 

22–26 mars. 

Besök av Dr. Mary Walshok, University of California, San Diego, 

USA, för att hjälpa och inspirera de regionala CONNECT-nätverken. 

25–26 mars. 

Enrico Deiaco, IVA, deltog i sammanträde med EURO-Case i Paris. 

29–30 mars. 

Cissi Billgren Askwall, IVA, deltog i möte med Kulturnät Danmark 

i Köpenhamn. 

6–7 april. 

Enrico Deiaco och Ulla Svantesson, IVA, besökte den ungerska vetenskapsakademien 

i Budapest för att diskutera det bilaterala teknisk-vetenskapliga 

forskarutbytet. 

13–15 maj. 

Enrico Deiaco, IVA, presenterade projektet Teknisk Framsyn vid 

konferensen ’’Forward Thinking: Keys to the Future in Education 

and Research’’ i Hamburg. 

18–19 maj. 

Enrico Deiaco och Ulla Svantesson, IVA, besökte State Committee 

for Scientific Research, KBN, Warszawa för diskussioner kring det 

bilaterala teknisk-vetenskapliga forskarutbytet. Samarbetsprotokoll 

undertecknades. 

26 maj. 

Hans Andersson, IVA, besökte SINTEF i Trondheim. 

29–30 maj. 

Cissi Billgren Askwall, IVA, deltog i konferens om att skapa ett 

Baltic Interface Net i Hamburg. 

3–7 juni. 

Cissi Billgren Askwall, Johan Kvickström och Rebecka Svensén, 

IVA, gjorde studiebesök på det skotska kulturnätet Scran i Edinburgh 

och mötte George Mallen, utvärderare av kulturnätet i London. 

10–11 juni. 

Cissi Billgren Askwall, IVA, deltog i Europarådskonferensen ”Culture 

in the Information Society” i Helsingfors. 

16 juni. 

Besök av Dr. ShangHi Rhee, Patent Attorney, minister, Korea. 

21 juni. 

Örjan Isacson, IVA, deltog i EU-möte i Bryssel. 



35

22–24 juni. 



29 juni–1 juli. 

Rebecka Svensén, IVA, deltog i möte i Mo i Rana med de nordiska 

kulturnätverken för att planera ett gemensamt nordiskt konstprojekt. 

21–24 juli. 

Rebecka Svensén, IVA, presenterade Kulturnät Sverige på konferensen 

EVA ´99 i Edinburgh. 

24–31 juli. 

Anna Zetherström, IVA, deltog i ett s.k. Strategic Planning Institute 

i Washington D.C. inom projektet Naturvetenskap och teknik 

för alla. 

17–18 augusti. 

Besök av en delegation från SINTEF i Norge: adm. direktör Roar 

Arntzen, strategidirektör Gunnar Sand, forskningsdirektör Tor Ulleberg 

och seniorkonsulent Jann H. Langseth. 

8–9 september. 

Björn Strokirk, IVA, besökte Trondheim för deltagande i ett nordiskt 

akademimöte. 


Bengt Mölleryd, IVA, besökte London och Cambridge betr. kontakter 

och undersökning av forskningssystem i Storbritannien. 

17 september. 

Enrico Deiaco, IVA, deltog i sammanträde med EURO-Case i Paris. 


Preses Björn Svedberg och Cecilia Warrol, IVA, deltog i IVA:s Royal 

Technology Mission till Kanada. 





Besök av Olaf Isachsen, Chairman, Institute for Management Development, 

Inc., USA, som deltog i Finansieringsforum ´99 samt i 

aktiviteter som ordnades av CONNECT Väst och Connect Skåne. 


Cissi Billgren Askwall och Rebecka Svensén, IVA, deltog i nordiskt 

kulturnätsseminarium i Reykjavik. 


Bengt Mölleryd, IVA, besökte Oslo för undersökning av forskningssystem 

i Norge. 

8–17 oktober. 

Ingrid Jansson, IVA, deltog i studieresa till Australien med Industriforskargruppen. 

28 oktober–4 november. 

Bengt Mölleryd, IVA, besökte Berlin för kontakter och undersökning 

rörande samhällsbyggnad samt forskningssystemets struktur i 

Tyskland. 

29 oktober. 

Cissi Billgren Askwall, IVA, presenterade Kulturnät Sverige vid 

konferens i Köpenhamn, anordnad av Danmarks biblioteksskole. 

11–12 november. 

Lennart Lübeck, IVA, deltog i sammanträde med Technopolis, London, 

för projektet Teknisk Framsyn. 

5–10 december. 



13–15 december. 

Hans Andersson, IVA, deltog i en konferens om eBusiness i New 

York. 

BESVARADE REMISSER 

Till Banverket 

Banverkets program för FoU inom järnvägsområdet perioden 1999– 

2005 (Remissversion April 1999) 

Till Kommittén om forskningsetik 

Att värna om vetenskapens integritet och god forskningssed 

Till Kulturdepartementet 

Departementspromemorian Kulturnät Sverige – för ökad tillgänglighet 

till kulturen på Internet (Ds 1999:20) 

Till Miljödepartementet 

Kretsloppsdelegationens rapport ’’Biomassa – En nyckelresurs’’ 

Till Riksantikvarieämbetet 

Svenska industriminnen – förslag till urval och program för bevarande 

och utveckling av Sveriges viktigaste industriminnen (313- 

4204-1999) 

Till Utbildningsdepartementet 

IVA:s yttrande över Forskningspolitik från Forskning 2000 (SOU 

1998:128). 

Uppdrag till Högskoleverket rörande arkitektutbildningen inom 

högskolan m.m. 

Till Vägverket 

Inriktningsprogram för FoU åren 2000–2009 för ett säkert vägtransportsystem 

som tillfredsställer det framtida samhällets behov 

och bidrar till långsiktigt hållbar samhällsutveckling. (Publikation 

1999:71, ISSN 1401-9612, Remissutgåva 1999-03) 

PUBLIKATIONER 

IVA-M-serien 

Promoting Innovation in Large Corporations. 

A report from the IVA Royal Technology Forum 1998. Sthlm 1999. 

IVA-M 325. 22 s. 

Internetpublicering. En juridisk vägledning. 

Författare: Malin Edmar. Medförfattare: Susanna Broms, Peter 

Carls, Peter Seipel. Sthlm 1999. IVA-M 326. 132 s. 

A Tribute to the Memory of the Founders of Volvo: 

Assar Gabrielsson (1891–1962) and Gustaf Larson (1887–1968). 

Författare: Ulf Olsson. Sthlm 1999. IVA-M 327. 40 s. Gratis. 

IVA-R-serien 

Att starta och driva tillväxtföretag. 

Några råd på vägen. (Connect). Sthlm 1999. IVA-R 429. 42 s. 

Finansieringsmöjligheter för tillväxtföretag. 

Några råd på vägen. (Connect) Sthlm 1999. IVA-R 430. 31 s. 

Att belöna och motivera medarbetare i tillväxtföretag. 

Några råd på vägen. (Connect). Sthlm 1999. IVA-R 431. 30 s. 

36

VerksamhetsberÃ¤ttelse 1999 - IVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?