Merbetalningar för kött – var hamnar de? - Jordbruksverket
Merbetalningar för kött – var hamnar de? - Jordbruksverket
Merbetalningar för kött – var hamnar de? - Jordbruksverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
insamlingsåtagan<strong>de</strong> som lantbrukskoopertiva <strong>för</strong>etag har och som fortfaran<strong>de</strong> gäller<br />
innebär enligt ett intervjus<strong>var</strong> vissa kostnadsnack<strong>de</strong>lar även om <strong>de</strong>ssa är relativt små.<br />
Olika ersättning kan bero på andra lönelägen i andra län<strong>de</strong>r och geografiska skillna<strong>de</strong>r.<br />
Produktionskostna<strong>de</strong>rna i Sverige är enligt ett intervjus<strong>var</strong> 1-2 kronor högre än i<br />
konkurrentlän<strong>de</strong>rna. Jäm<strong>för</strong>t med Danmark är skillna<strong>de</strong>n volymrelaterad och ligger runt<br />
1 kr (danska stordrifts<strong>för</strong><strong>de</strong>lar) medan skillna<strong>de</strong>n mot Tyskland är ca 2 kronor (bå<strong>de</strong><br />
stordrifts<strong>för</strong><strong>de</strong>lar och lägre lönekostna<strong>de</strong>r). Enligt ett intervjus<strong>var</strong> har Danish Crown<br />
valt att möta problemen med höga lönekostna<strong>de</strong>r med att lägga fabriker i Tyskland.<br />
Det finns enligt flera intervjus<strong>var</strong> idag inte någon garanti <strong>för</strong> att <strong>kött</strong>et är mört. Det<br />
bor<strong>de</strong> finnas tydligare information om vilket <strong>kött</strong> kun<strong>de</strong>n får. Bon<strong>de</strong>n måste <strong>var</strong>a med<br />
och jobba <strong>för</strong> att få bättre villkor via högre kvalitet. Det behöver inte <strong>var</strong>a en nisch. De<br />
kostna<strong>de</strong>r som sådana kvalitetssatsningar innebär skulle kunna bli mindre <strong>för</strong> <strong>de</strong>n<br />
enskil<strong>de</strong> producenten om alla producenter i ett områ<strong>de</strong> samverkar eller går ihop.<br />
3.6 Har importen samma prisbild i<br />
ursprungslän<strong>de</strong>rna?<br />
Det mesta av gris<strong>kött</strong>simporten utgörs enligt en intervjuad av fläskfilé från Danmark.<br />
Oftast är <strong>de</strong>t fråga om lägre priser bå<strong>de</strong> <strong>för</strong> inköpspriserna från Danmark och <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>säljningspriserna i <strong>de</strong>n svenska <strong>de</strong>taljhan<strong>de</strong>ln än mots<strong>var</strong>an<strong>de</strong> priser i Danmark.<br />
Enligt intervjupersonen är <strong>för</strong>klaringen sannolikt att danskarna inte vill <strong>för</strong>störa sin<br />
hemmamarknad. Anledningen till att Danish Crown (DC) säljer så billigt i Sverige är att<br />
man vill upprätthålla en hög prisnivå i Danmark. DC måste enligt intervjupersonen <strong>var</strong>a<br />
ca 25 kr billigare på fläskfilén <strong>för</strong> att få sälja i Sverige. Danskarna sätter <strong>de</strong>t pris som<br />
behövs <strong>för</strong> att <strong>de</strong> ska komma in på markna<strong>de</strong>n. När man har ett överskott är man<br />
beredda att sälja <strong>de</strong>tta till lägre priser än dansk prisnivå, t ex svenska importpriser. Man<br />
”dumpar” dock inte utan säljer till ”europeisk” prisnivå 11<br />
Prisnivån på <strong>kött</strong> i Danmark är enligt flera intervjua<strong>de</strong> högre än i Sverige trots att danskt<br />
<strong>kött</strong> har mindre ”mervär<strong>de</strong>laddning”. Dansk fläskfilé i Danmark har ett pris, vid<br />
<strong>för</strong>säljning till Sverige ett annat. Med andra ord har vi en tvåprissituation där <strong>de</strong>t danska<br />
<strong>kött</strong>et betingar högst pris hemma i Danmark och betydligt lägre pris på export. Detta<br />
beror enligt en intervjuperson på att marginalerna i Danmark är högre och att<br />
inköpspriserna till daglig<strong>var</strong>uhan<strong>de</strong>ln i Danmark är helt andra än <strong>de</strong> danska<br />
exportpriserna. Det kan <strong>var</strong>a svårt att <strong>för</strong>stå att man lyckas hålla högre priser på danska<br />
markna<strong>de</strong>n trots <strong>de</strong>n inre markna<strong>de</strong>ns fria rörlighet av <strong>var</strong>or. Förklaringen kan enligt en<br />
intervjuperson sammanhänga med att DC i Danmark kan agera som en monopolist. DC<br />
och <strong>de</strong>taljhan<strong>de</strong>ln tar ut så högt pris som möjligt och litar på att danska konsumenter har<br />
en preferens <strong>för</strong> danskt <strong>kött</strong>. Den stora <strong>för</strong>loraren är enligt intervjupersonen <strong>de</strong>n danske<br />
konsumenten. Om <strong>de</strong> danska exportpriserna ha<strong>de</strong> legat på samma nivå som priserna på<br />
<strong>de</strong>n danska markna<strong>de</strong>n så skulle enligt flera intervjua<strong>de</strong> prisskillna<strong>de</strong>n i Sverige mellan<br />
svenskt och importerat danskt <strong>kött</strong> ha <strong>var</strong>it mycket liten eller obefintlig. Färsk kyckling<br />
håller inte mer än 10 dagar. Detta kan också enligt en annan intervjuad <strong>för</strong>klara hur<br />
danskarna lyckas upprätthålla olika priser trots en gemensam marknad och fri rörlighet<br />
av <strong>var</strong>or.<br />
11 Priserna på <strong>de</strong>n ”europeiska” exportmarkna<strong>de</strong>n är ganska enhetliga <strong>för</strong> <strong>kött</strong>produkter från danska,<br />
tyska, irländska eller andra säljare. Om <strong>de</strong>t inte är dumpning när priset på export är betydlgt lägre kan<br />
man i <strong>var</strong>je fall konstatera att <strong>de</strong>t handlar om prisdifferentiering.<br />
7