Nätverk – så funkar det - KK-stiftelsen

KK-stiftelsens uppdrag
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft.
Det gör vi genom att stödja:
• forskning vid nya universitet och högskolor
• kunskaps- och kompetensutveckling för näringslivet
• främjande av IT inom skola, utbildning samt hälso- och sjukvård
• omstrukturering av industriforskningsinstitut
Produktion: KK-stiftelsens kommunikationsavdelning. Foto: Ulf Lundin. Grafisk form: Sirje Papp AB. Tryck och repro: Redners, januari 2005
Nätverk –så funkar det
Erfarenheter och tips från KK-stiftelsens kunskapsdialog
Box 3222, 103 64 Stockholm. Tel 08-56 64 81 00. Fax 08-24 75 09. info@kks.se. www.kks.se
Fiskartorpet den 14 oktober 2004

Nätverk
–hur funkar det?
Vad är det vi vill
fånga i nätet?
Den 14 oktober samlades ett 70-tal personer på KK-stiftelsens kunskapsdialog för att
lära sig mer om nätverk. Deltagarna kom från företagarnätverk, webbcommunities,
skolvärlden, upplevelseindustrin mm. Gemensamt var deras starka engagemang för
nätverk och nätverkande.
Bengt Wallin, Jobbstudion i Örnsköldsvik, har funderat över vad nätverk egentligen är och
vad vi har dem till. Hans eget svar är att precis som med vanliga nät handlar det om att
fånga något – fånga tillhörighet, fånga nya tankar, fånga kunskap…
Nätverk är populärt idag. Det är också ett begrepp som kan stå för många olika saker.
En poäng med kunskapsdialogen var att låta olika typer av nätverk mötas för att lära
mer om och av varandra. Deltagarna insåg snart att det finns betydande skiljelinjer
mellan olika typer av nätverk när det gäller vissa nyckelfrågor, till exempel:
• behovet av organisation och styrning
• eldsjälarnas roll
• nätverket som maktfaktor
Den här skriften är en redigerad sammanställning av de samtal som fördes under
kunskapsdialogen. Vi har låtit en deltagare presentera frågeställningen i ingressen,
därefter följer ett koncentrat av samtalet.
Vi hoppas att samtalen ska inspirera andra att lära sig mer om nätverk – och att
fortsätta nätverka!
KK-stiftelsens uppdrag är att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.
I samband med stiftelsens tioårsjubileum 2004 genomfördes en serie
kunskapsdialoger på temat ”kunskap och kompetens för framtiden”.
Mer information finns på www.kks.se.
Nätverket är en form för tillhörighet.
I nätverket tar
man tillvara varandras
kunskap och kompetens, inte minst
när det saknas andra resurser.
– Nätverk är viktiga i glesbygden
där många är ensamma och kompetens
kanske inte finns så nära.
Människor har alltid jobbat i nätverk,
men med tekniska möjligheter
och människor som bor
utspridda har nätverk fått en
annan innebörd.
– En arbetssökande behöver ett
nätverk mer än arbetsförmedlingen
för att få jobb. Tidigare hette
det kontakter, men de var mer
personliga – nätverk är vidare.
Nätverket är inte hierarkiskt, det
går förbi linjeorganisationer och
hierarkier. Många ser nätverk som
en väg att utveckla verksamheter
som stagnerat.
– Nätverk som arbetsform skapar
en fri arena samtidigt som det
innebär ett ansvar.
– Vi är med i nätverk för att få
någonstans att leka, det är bästa
sättet att öka sin kompetens och
kunskap. Nätverket är stället där
man får provtänka.
– I nätverk har man förmånen att
få prata om en sak hela tiden.
Ett bra nätverk handlar om att ge
och ta. Alla deltar på lika villkor.
– Nätverk är som ett kärleksförhållande
– det behöver underhållas.
– Det finns ett kinesiskt ordspråk
som säger: Ge inte fisk till den
hungrige, lär honom att knyta
nätet. Det handlar om nätverk!
Det finns många olika typer av
nätverk: informella nätverk där
människor sökt upp varandra för
att de har ett gemensamt intresse,
formella nätverk där man representerar
sin organisation, virtuella
nätverk, institutionaliserade nätverk,
maktnätverk, kommersiella
nätverk…
Olika nätverk har olika logik.
Gemensamt för de flesta – men inte
alla – är:
• Deltagarna är nätverket. Deras
motivation driver nätverket.
• Nätverket måste ha ett syfte.
Utan ett gemensamt syfte dör
nätverket.
• Det behövs spelregler. Förutsättningar
för engagemanget
måste vara tydliga.
Bengt Wallin
Hur skapar vi känslan av
tillhörighet i nätverket?
Hur underhåller vi
nätverket?
Vad styr vårt nätverk?
Vilka är spelreglerna?
Foto: Marie Buhr
2
3

Hur skapas energi
i ett nätverk?
Om jag ger får jag
dubbelt tillbaka
Lars Lindblom, Entru AB i Skellefteå, upplever att många nätverk är döda. Det finns
ingen kraft och inget engagemang i dem längre, ändå fortsätter deltagarna att träffas.
Därför undrar han: Hur skapar man energi i ett nätverk? Här följer några svar.
Tydligt mål
Man måste ha en tydlig bild av vad
man vill uppnå med nätverksarbetet.
Man måste kunna visa på resultat.
Resultatet kan vara många olika
saker – ibland bara att träffas och
utbyta erfarenheter – huvudsaken
är att man vet vad man tillsammans
vill uppnå.
Man måste ha en tydlig, gemensam
värdegrund. Har man olika agendor
i ett nätverk blir det trögjobbat och
motivationen tar slut.
Egennytta
Nätverk deltar jag i av personliga
skäl, min egen nytta är helt avgörande
för engagemanget. Det är
viktigt att medlemmarna får
bekräftelse och uppmuntran för
sitt arbete.
Fritt och frivilligt
Nätverk bygger på frivillighet,
annars blir det ett projekt. Kraften
utgår alltid från dem som är engagerade,
eldsjälarna. Initiativtagarna
måste vara tydliga i inledningsfasen
så att deltagarna vet vad
som förväntas, man får inte ha
en dold agenda.
Samhörighet
Trygghet är viktigt. Om medlemmarna
är osäkra så ger de inget. Att
ta sig tid till informellt umgänge
för att stärka banden och lära
känna varandra stärker nätverket,
i synnerhet när det är frekventa
byten av personer i nätverket.
Det är viktigt att alla vet vilka som
är med i nätverket. Man behöver en
överenskommelse om att bara de
som vill vara aktiva ska vara med.
Förändringskraft
Om nätverket vill åstadkomma förändring
finns det incitament för att
nätverka. Om nätverket har till
uppgift att bevara bestående strukturer,
tar det aldrig fart. Att ställas
inför nya utmaningar där man blir
beroende av varandra stärker nätverkskänslan.
Men hot kan vara
både positivt och negativt: ett hot
utifrån kan inspirera, men att driva
på med olika former av hot kväver
engagemanget.
Mötesplatser
Väl fungerande digitala mötesplatser
är viktiga, e-postlistor
fungerar inte.
Lars Lindblom
Resurser
Det måste finnas resurser i nätverkssammanhang,
det räcker
inte bara med engagemang för att
skapa långsiktighet. När pengarna
tar slut försvinner en stor del av
förutsättningarna för att nätverket
ska leva vidare.
Aktualitet
Nätverk är färskvara! När syftet
med nätverket upphör, upphör
också nätverket. Det finns ingen
anledning att hålla liv i nätverk
som inte längre har en uppgift.
Stöd
En organisation med stöd för
nätverkare skulle vara bra:
Nätverksakuten.
Foto: Kaj Bjurman
Nätverk – vad är det egentligen?
För mig har nätverk
hittills betytt vänner,
bekanta och gamla arbetskamrater
som jag håller kontakt med, främst
via mejl.
Mitt nätverk är väl att betrakta som
organiskt och informellt och i
högsta grad nyttigt. Som frilans är
det helt avgörande att nätverka.
Ett tydligt exempel på hur jag
använder mitt nätverk var förra
sommarens uppdrag som redaktör
för ett trädgårdsprogram. Jag efterlyste
trädgårdar i mitt nätverk och
fick mängder med svar, oftast från
människor jag inte själv känner.
Mitt nätverk hade skickat frågan
vidare i sina nätverk.
På KK-stiftelsens nätverksdag insåg
jag att nätverk också kan betyda
något helt annat: Tibets exilregering
håller ihop sina 100 000 undersåtar
spridda över världen genom ett
nätverk där förutsättningen är
internet, eldsjälen Hidayet Tercan
har grundat Transfer, ett nätverk
som erbjuder elever besök av inspiratörer.
En annan eldsjäl som grundat
nätverk är Anna Toss som startade
det populära Föräldranätet och
Ingegerd Green talade om samverkan
i lokala nätverk i Gnosjötrakten
som en förutsättning för
de mindre företagens framgångar.
Vi som deltog i nätverksdagen kom
från många olika håll och samtalen
under eftermiddagen tog sig ofta
oanade vägar. Några deltagare såg
informella nätverk grundade av
eldsjälar som ett bekymmer. För
första gången hörde jag ordet eldsjäl
likställas med bråkstake.
I statlig och kommunal verksamhet
verkade det inte alls finnas
plats för nätverkande eldsjälar av
Tercans, Toss eller Gnosjöföretagarnas
kaliber. Informella nätverk
verkade man se som en potentiell
maktfaktor – ett hot mot verksamheten,
inte en resurs.
För mig är nätverk något som gör
en människa större och en organisation
mer kreativ. I nätverket hittar
jag kunskap, jobb, inspiration
och sparring. Om jag ger får jag
dubbelt tillbaka.
När jag i 20-årsåldern i dyster lågkonjunktur
ordnade praktikplats
på TV4 försökte jag förstås göra bra
ifrån mig och visa mig oumbärlig.
Bland annat genom att ta hjälp av
mitt nätverk; frågor jag inte själv
hade svaret på skickade jag ut i
nätverket.
Snart insåg jag att det inte spelade
redaktionen någon roll om det
var jag själv som besatt kunskapen,
huvudsaken var att jag löste
problemen. Redan min tredje
dag på jobbet rekommenderade
jag en ny vd till posten som länge
stått tom.
Tur för mig att detta var ett ungt
medieföretag, med platt organisation
och prestigelösa människor.
Jag tror inte jag hade blivit långlivad
i en statlig verksamhet.
Charlotte Sifvert
Frilansskribent
4 5

Ska man välja deltagare
i ett nätverk?
Eldsjälen – sabotör
eller nätverkets själ?
Annica Bray driver företaget Webbrand i Byske. Hon jobbar i ett nätverk av småföretagare,
driver lunchnätverk för kvinnor och affärsnätverk med Japan. I vissa nätverk har hon blivit
invald, andra har hon själv sökt upp eller startat. Det har fått henne att fundera över
formerna för att delta i nätverk.
Många nätverk drivs av eldsjälar, människor som brinner
starkt för sin fråga. Anna Toss, grundare av Föräldranätet,
har varit motor i en webbcommunity och undrar hur nätverk
kan stötta eldsjälarna. Det visade sig vara en av kunskapsdialogens
mest kontroversiella frågor.
Foto: Gunilla Welin, ETC Bild
Ska man välja deltagare i nätverk?
– De bästa nätverken är de som har
en gemensam vision.
– Avgörande är: syfte, sammanhang
och spelregler. Har man
det, kan deltagarna bestämma
själva om de passar i nätverket.
– I ett formellt nätverk där man
representerar sitt företag eller sin
organisation måste man ha ett
tydligt mandat.
Hur ska man välja deltagare till
nätverket?
– Det är sammanhanget och personkemin
som skapar resultatet.
Det viktigaste är inte att det är rätt
person som är med, huvudsaken
är att nätverket funkar.
– De som sitter i ett nätverk måste
ha makt att göra något.
– De som representerar någon i ett
nätverk måste vara lyhörda.
Undvik eldsjälar och idealister.
Det som händer i nätverket ska
kunna spridas till andra.
Om man ska starta ett nätverk,
hur gör man då – ska man välja
personer som man tycker om?
– Man väljer olika beroende på
målet. I ett socialt nätverk väljer
man dem som man tycker om!
– En jämn könsfördelning och
olika åldrar berikar nätverket.
– Man måste välja dem som tror
att syftet kan uppnås. Det är till
exempel inte bra med för prestigefulla
personer.
– Det är viktigt att man kopplar
samman folk med samma
värden.
Ska man undvika de tjuriga –
motsägarna – de som tar mycket
energi?
– Olika uppfattningar driver ett
nätverk framåt – annars blir det
en intresseförening. Det är bra
med olika perspektiv för att få
dynamik.
– Det är viktigt att det finns någon
i nätverket som har till uppgift att
ifrågasätta nätverkets uppdrag
och arbetsformer. Någon som
vågar ställa de obekväma frågorna
och tvingar medlemmarna att
formulera sig kring den ofta outtalade
överenskommelsen som
ligger till grund för arbetet.
Vad är viktigast när man väljer
deltagare?
– Att de ställer upp på det grundläggande
syftet och spelreglerna,
till exempel viljan att lära.
Annica Bray
– Att de verkligen vill utbyta
erfarenheter och ta vara på
varandras kunskaper.
– Att de är beredda att ge och ta.
Om några är passiva i nätverket,
ska man utesluta dem?
Får man sluta i nätverk när
man vill?
Ska man ha regler för utträde
ur nätverk?
Foto: David Eriksson
Bland deltagarna fanns både
starka, brinnande eldsjälar
och personer som tampats
med eldsjälar – och inte vill göra
det igen.
– Eldsjälar måste man hålla borta
från nätverk. Det blir deras privata
lekstuga. De har ofta ett alldeles
för stort personligt engagemang.
– Eldsjälen vill söndra organisationen
för att få sin idé att växa.
– Man måste skapa systematik för
att ett nätverk ska fungera och då
utgör eldsjälarna ett problem.
– Människor som inte blir sedda
behöver hitta någonstans där de
blir bekräftade, annars dör de.
Eldsjälen kan vara en som inte har
något annat sammanhang att
synas i.
Eldsjälar väcker starka känslor. På
samma gång som de upplevs som
hindrande och problematiska, är de
nödvändiga för att nätverket ska
utvecklas.
– Varför finns det alltid ett ”hot” när
eldsjälar finns med?
– Det är märkligt att ju högre upp i
ledningen av ett företag eller en
organisation man kommer desto
färre eldsjälar stöter man på. Sitter
man i en maktposition så kan
självklart eldsjälarna och deras
nätverk bli ett problem.
Från eldsjälens perspektiv är nätverkandet
givande, men också tärande.
Det är tungt att alltid vara den som
driver på.
– När man jobbar på ideell basis
krävs det lika engagemang från
alla. Finns det för många surfare
är det lätt att bränna ut eldsjälen.
– Som eldsjäl kan man känna tillfredsställelsen
av att folk har glädje
av varandra – det är till exempel
en tillfredsställelse att få betalt av
deltagarna för att se till att nätverket
underhålls.
– Som eldsjäl tillåter man sig att bli
utnyttjad. Därför är det viktigt att
tydliggöra sina grundvärderingar
så att man redan från början kan
ställa upp spelreglerna.
– Det är viktigt att komma ihåg att
eldsjälen också behöver feedback
och stimulans.
En lösning för att nätverket inte ska
stå och falla med eldsjälen är att
skapa olika funktioner.
– Nätverket behöver flera roller,
till exempel administratören,
Anna Toss
organisatören, processledaren.
Så stödjer man eldsjälen.
– De som samarbetar bäst får jobbet
gjort – aldrig de personer som är
”bäst”.
– Det kan uppstå konkurrens
mellan alla dessa eldsjälar, då
behövs en samordnare.
– Man kan ha ett internt avtal i
nätverket där man kommer överens
om syfte, värderingarna och
sanktioner. Då kan eldsjälarna
samarbeta.
6 7

Engagemang, inspiration...
...och gemensamma visioner
Kraften i nätverk är människors engagemang. När
många går samman, sätter upp ett gemensamt mål
och lär av varandra, börjar nätverket alstra en egen
energi som kan bära långt. I diskussionerna på
Fiskartorpet fanns det massor av energi och erfarenhet.
De fem inspiratörerna visade att nätverk till och
med kan förändra världen: Christer Sturmark, ITentreprenör
och samhällsdebattör, talade om sina
resor runt världen och hur internet länkar samman
befrielserörelsen i Tibet, ger indiska barn möjlighet
att gå i skolan och förkortar avstånden i Sverige.
Hidayet Tercan, generalsekreterare i Transfer,
berättade om hur svenska gymnasieelever får möjlighet
att träffa näringslivet genom Transfers nätverk av
föreläsare från svenska företag. Anna Toss, grundare
av Föräldranätet, beskrev hur tusentals föräldrar får
hjälp och stöd, genom att hon och några andra eldsjälar
vågade satsa på sin idé. Ingegerd Green, fd vd
för IUC i Gnosjö, menade att nätverk mellan småföretag
är ett alternativ till att flytta produktionen utomlands.
Nätverk är nödvändigt för att säkra framgången för
svensk industri. Lena Elfvingsson, Skolutvecklingsmyndigheten,
visade hur ett landsomfattande nätverk
kan vara ett stöd för att utveckla skolan.
Hidayet Tercan
Christer Sturmark
Anna Toss
Ingegerd Green
Lena Elfvingsson

Forskaren: Ingen skam
att låta nätverk dö
Att bilda nätverk är ett sätt att skapa lärande och samverkan i en organisation. Men för
att det ska lyckas måste verksamhetens intressen styra. Ofta stannar det vid att enbart
nätverksdeltagarna utvecklas personligen. Om nätverket inte uppfyller sitt syfte kan det
lika gärna dö, tycker forskaren Lennart Svensson.
Att bilda nätverk är en strategi
för utveckling. Det är ett
sätt att skapa innovationer,
att skapa något nytt som deltagarna
inte kan göra var för sig, säger
Lennart Svensson, professor i
sociologi.
Lennart Svensson har forskat
kring nätverksstrategier och
utvecklingsprocesser sedan 1970-
talet. Enligt honom är det enklast
att definiera ett nätverk utifrån vad
det ska användas till, i stället för att
försöka hitta en definition som
innefattar allt. I sin forskning har
han intresserat sig för hur organisationer
kan skapa lärande och värdeskapande
samverkan. Han
menar att det finns ett antal kriterier
som skapar lärande i ett nätverk.
– Det måste finnas tillit mellan
deltagarna. Tänk dig ett nätverk där
personer från konkurrerande företag
ingår. De måste kunna lita på
varandra för att våga diskutera
affärsstrategiska frågor.
Jämlikhet är en annan viktig
punkt, liksom att ha en bra processledare.
Ett nätverk gynnas av variation
och olikhet, det gäller även i
valet av deltagare. Dessutom tror
Lennart Svensson att det behövs
någon som provocerar, ifrågasätter
och formulerar regler för exempelvis
öppenhet i nätverket.
Deltagarna bör väljas utifrån kunskap,
intresse och engagemang.
Men det är samtidigt viktigt att
tidigt klargöra vilket mandat varje
deltagare har. Om syftet är att
genomföra förändringar i en
organisation krävs det att deltagarna
har mandat att fatta beslut.
– I dag sägs det ofta att arrangerade
nätverk inte fungerar. Men
vad innebär det att fungera? Det
centrala är hur nätverket återför
lärande till verksamheten. Ofta
stannar det vid att individerna i
nätverket utvecklas personligen,
men det händer inte så mycket i
organisationen, säger Lennart
Svensson.
Ställ krav på deltagarna
Lärandet i organisationer sker sällan
på ett systematiskt sätt. Enligt
Lennart Svensson kan man ställa
upp ett antal kriterier för att till
exempel återkopplingen ska fungera
bättre.
– Deltagandet ska vara aktivt. Det
borde ställas krav på närvaro och
på att deltagaren är förberedd. Man
måste våga putta ut personer som
inte bidrar!
För att ett nätverk ska fungera
krävs det en strategi för vad man
vill uppnå. Arbetet i nätverket
måste vara högt prioriterat på
ledningsnivå och det krävs rutiner
för hur rapportering och återkoppling
ska ske. Lennart Svensson
tycker dessutom att det ska vara
verksamhetens intressen som styr,
inte deltagarnas. Ett nätverk som
fungerar bra utmärks av att det är
kostnadseffektivt, informellt, involverar
många aktörer och skapar
långsiktighet.
– När syftet med nätverket är
uppfyllt kan man låta det dö, det är
inget att skämmas för. På kort sikt
kan det se ut som ett misslyckande,
men egentligen är det ett lärande.
Det viktiga är hur erfarenheterna
kommer till användning.
Att tänka på för nätverkare.
Vad är nätverkets vision?
Hur blir man medlem i
nätverket?
Vilka spelregler gäller?
Vad krävs av deltagarna?
Hur fungerar ledarskapet?
Finns det olika roller eller
funktioner i nätverket?
Är nätverket öppet eller slutet?
Klara besked om handlingsutrymme
I sin forskning har Lennart
Svensson studerat olika aspekter
av makt. Hans inställning är att
nätverk inte bara kan utan ska
utgöra en maktfaktor. De problem
som kan uppstå med makt hänger
återigen ihop med deltagarnas
brist på mandat.
– Det är ofta en illusion att nätverk
kan skapa rättvisa. Jag har sett
många exempel på nätverk som
arbetat fram förslag på förbättringar
i en organisation, men där ledningen
sedan omdefinierat förslagen
för att de hamnat i konflikt med en
tänkt strukturförändring. Deltagarna
måste veta handlingsutrymmet
när uppdraget ges och de borde
kräva att resultaten ska tas tillvara.
Att hålla liv i ett nätverk som
inte utför något finns det ingen
poäng med.
Hur kan man säkra öppenheten?
När behövs nätverket inte
längre?
För nätverk som arbetar
inom eller mellan olika
organisationer.
Vad är nätverkets uppgift?
Vilket mandat har nätverket?
Vilket mandat har deltagarna?
Hur ska nätverkets arbete
integreras i organisationen?
Hur ska nätverkets arbete
följas upp och utvärderas?
Lennart Svensson, professor i sociologi, som forskat kring nätverk.
10 11

Hur kan nätverk
leda till förändring?
Nätverkskontoret
Åsa Hemborg, UR, kan ibland känna frustration av allt nätverkande, när det gemensamma
arbetet inte tycks leda till förändring. Hur ska man få nätverken att bli mer än bara prat?
Hur gör man för att översätta pratet till konkreta resultat?
Ett nätverkskontor – finns det? På United Spaces i Stockholm tycker man sig ha skapat en
genuin arbetsplats för nätverkare. Där är det en självklarhet att bjuda även konkurrenter
på idéer, kunskaper och kontakter.
Iaffärsdrivande nätverk är det
nödvändigt att samarbetet
leder till mer än prat. Långsiktigt
ska det bli fler och bättre
affärer.
– Man måste hitta en vision som
ligger utanför en själv, där man
ser vad som tillsammans kan
göra oss stolta – då uppstår engagemang
och motivation.
– Täta utvärderingar är bra för att
veta att man verkligen kommer
någonvart.
– Om vi definierar nätverk som
”från ord till handling” betyder
det att något måste komma ut ur
dem – länkar till och mellan folk.
Åsa Hemborg
Väsentligt är att nätverket tydligt
uttalar sitt syfte: är det en ventil för
att prata eller vill man tillsammans
uppnå konkreta mål?
– Vi måste skilja på nätverk och
organisation. Nätverket är en
tankesmedja, resultaten får man
ta med sig in i organisationen.
– Ett sätt att få nätverket att skapa
förändring är att inrätta en styrgrupp
för nätverket, en styrgrupp
med makt och befogenheter att
genomföra förändringarna.
– Låt styrgruppen identifiera hindren
för att uppnå nätverkets mål.
Nätverket är ofta en gruppering
utanför den ordinarie organisationen.
Många nätverkare har upplevt
tröghet och besvikelse när man
försökt integrera nätverkets tankar
i det ordinarie arbetet.
– Det handlar om hur lyssnande
omgivningen är. Kan man bygga
en organisation med många
inbyggda öron?
– Organisationers förmåga att ta
till sig ny kunskap handlar om
hur infrastrukturen ser ut, om
den är byggd för lärande och
förändring. Hur sprids information?
Hur fattas beslut? Hur bygger
organisationen sina möten?
– Går det att rigga fler samtalsforum
i organisationen så att
kunskapen sprids? Det är alldeles
för många möten och för få idéforum.
– Organisationen måste visa att
man tar nätverkandet på allvar.
Låt nätverkarna ha redovisningsplikt.
För att få genomslag i organisationen
måste nätverket ha ett tydligt
mandat.
– Personen måste ha en legitimitet
som gör att andra lyssnar. Nätverket
måste vara erkänt av organisationen.
– Ofta är nätverken av privat karaktär,
mer som personlig utveckling.
Som ansvarig chef måste jag se
till att det finns öron för återkoppling
och spridning.
– Som deltagare i nätverket kan jag
se till att det är organisationens
frågor som behandlas i nätverket.
Alla nätverk är inte ute efter tydliga
resultat. Ibland är det just pratet –
erfarenhets- och kunskapsutbytet –
som deltagarna eftersträvar.
– Det handlar om att tala och lära
sig samtidigt.
– Man tror att nätverk är till för att
lösa problem, men det är inte
alltid så. Det kan också handla
om att man är beroende av att
knyta kontakter med andra.
– Ett nätverk kan ha olika faser, till
exempel från handling till prat.
United Spaces är ett kontorshotell
i grunden, men
det är framför allt ett kunskapsföretag.
Kontorslokalen är
både en fysisk arbetsplats för dem
som hyr in sig här, men också en
mötesplats för nätverkande, säger
Göran Garberg, en av grundarna
av företaget.
Göran Garberg kallar det för ett
nätverkskontor som förutom att vara
ett kontor med full service, även är
ett nätverk av intressanta människor.
De som valt att bli medlemmar
arbetar utifrån en gemensam
värdebas.
– Vi har gemensamma värderingar
som måste delas av alla
medlemmar, ett slags kulturavtal
som företagen skriver under på
mentalt när de flyttar in. Vi vill ha
en kultur där deltagarna kontinuerligt
utbyter kunskap och idéer
med varandra. Det handlar mycket
om att vara generös och att dela
med sig av både erfarenheter och
kontaktnät, berättar Göran
Garberg.
Omkring 120 personer i 70 bolag
arbetar i den öppna kontorsmiljön
och många gör affärer med
varandra. Företagen är från olika
branscher och personerna är i olika
åldrar med olika kompetenser.
En del av företagen är direkta
konkurrenter.
– Vi ser inga problem med att ha
konkurrerande verksamheter på
samma plats. Nuvarande medlemmar
blir ofta tillfrågade när potentiella
konkurrenter önskar medlemskap.
Här är samarbete och
partnerskap nyckelord, det är
uppskattat av alla involverade
parter. Ytterst handlar det om
synsätt; vi ser varandra som kollegor
och inte konkurrenter.
För att skapa ett dynamiskt och
spännande nätverk arrangeras nätverksträffar,
sociala tillställningar,
vanliga och ovanliga seminarier.
En gång i månaden inbjuds medlemmarna
i nätverket att kort presentera
sig själva och sina idéer till
samarbete. En del tycker att det låter
lite väl familjärt, men de ändrar
ofta åsikt, berättar Göran Garberg.
– Ett exempel på ett ovanligt
seminarium var en grupp artister
och kulturarbetare som under en
förmiddag erbjöd upplevelsen av
kontorsdans – helt absurt, helt fantastiskt,
vilken storytelling det blev!
United Spaces startades år 2000
av Corporate Missions, Fluidminds
och NCC. Kontoret ligger i
Münchenbryggeriet i Stockholm.
Enligt Göran Garberg ska företaget
Göran Garberg
etablera nya arenor i olika tillväxtregioner
i världen, med start i
Europa. Nyfikenheten på konceptet
är stor, representanter från 15 länder
däribland flera från Sydostasien
har visat intresse.
– Vi fortsätter bygga nätverk med
människor som gör affärer på en
global nivå. Det gör att våra medlemmar
får större och större nätverk
för sina affärer.
12 13

Vad händer när
nätverk får makt?
Maria Kristoffersson, som har företaget Emma Advice i Vilhelmina,
har funderat över nätverk som maktfaktor. Vad händer när ett
nätverk får makt? Kan nätverk hota demokratin?
Hur förnyar man formerna?
Per Lagerström arbetar för Mälardalsrådet, ett nätverk mellan
42 kommuner och fem landsting i Mellansverige. Nätverket
har funnits i många år och det finns en önskan att hitta
nya former, utan att för den skull förlora fokus från den
gemensamma visionen.
Nätverk handlar ofta om särintressen,
en grupp människor
sluter sig samman
för att driva en fråga som ligger
dem varmt om hjärtat. Men kan
nätverk också vara en maktfaktor?
– Ett nätverk kan aldrig ta makt.
Nätverk handlar om att folk som
tycker likadant har samlats.
– Nätverket är till för att driva
utvecklingsfrågor och förändring
och uppfattas ofta som ett hot.
– Man kan aldrig få i gång ett nätverk
om det inte har några som
helst maktbefogenheter.
– Det finns nätverk som utmanar
Maria Kristoffersson
Foto: Max Åke Brandtholm
och synliggör – till exempel
Reclaim the Streets.
– Tidigare organiserade sig ungdomar,
till exempel i miljörörelsen.
I dag uppstår oorganiserade nätverk
och de upplevs som mycket
mer hotfulla av etablissemanget.
Internationellt har de redan en
plats, de finns med i samtalen
om framtiden, i Sverige måste vi
lära oss hur vi ska hantera dessa
nya rörelser.
Nätverk kan också vara slutna sällskap,
grupperingar som bara vissa
utvalda har tillträde till men som i
praktiken har stort inflytande.
– Vi formar styrsystem för politiken
som gör att olika nätverk får
makt. De nätverken formeras
utifrån en icke-demokratisk
princip, grupperna är inte representativa
för befolkningen.
– Kluster (innovationssystem) är
till exempel ett nätverk som får
stor makt. I dag finns partnerskap
i alla län, även på nationell
nivå. De fördelar resurser och
medel, det handlar om miljontals
kronor som tidigare beslutades i
demokratisk anda.
Frågorna kring dessa nya maktnätverk
är många: Hur stort ansvar får
man lägga på ett nätverk? Vem
väljer dem som finns i nätverken?
På vilka meriter sitter man i dem?
Vilka är kraven för att komma in?
– Inom tillväxtpolitiken pratar man
om kluster, men inte om hur de
ser ut. Det är ett bekymmer att till
exempel kvinnor och invandrare
hamnar utanför.
– Det är också ett bekymmer för
företagarna, eftersom nätverken
består av personer som är knutna
till den offentliga världen.
Småföretagare som har sin verklighet
i en traditionell basnäring
kan inte spelreglerna.
Kravet på de nya nätverken är att de
ska vara öppna, synliga och ha ett
kompetent ledarskap om de ska
hantera offentliga medel.
– Man måste synliggöra nätverken
och öka transparensen.
– I den gamla politiska processen
var det lättare att göra sig hörd.
– Tidigare fanns partigrupper där
vem som helst kunde gå med.
Den gamla strukturen var rigid,
men förutsägbar. I den nuvarande
är det lätt att bli förbigången
och hamna utanför.
– Nätverk som fått en typ av
myndighetsuppdrag måste arbeta
utifrån ett regelverk där allt är
tydligt beskrivet: deltagande,
kvotering etc.
Diskussionen gav en hel del
konkreta tips på hur man
kan skapa ny energi i ett
nätverk som börjar gå på tomgång.
• Arrangera krockar, oväntade
möten.
• Låt gruppen bli ett bollplank –
fördjupa samtalet och jobba
med coaching. Utmana och
provocera varandra.
• Få nätverket att ta ett nytt steg
– att inte bara vara erfarenhetsutbyte
utan att också göra
affärer tillsammans.
Albert László Barabási
Linked
Plume Books, 2004
ISBN: 0-452-28439-2
S.N. Dorogovtsev & J.F.F. Mendes
Evolution of networks: from biological nets to
the Internet and WWW
Oxford University Press, 2003
ISBN: 0-19-851590-1
Håkan Gunneriusson (red)
Sociala nätverk och fält
Swedish Science Press
ISBN: 91-506-1553-x
Petter Holme
Form and function of complex networks
Umeå universitet
Avhandling, 2004
Finns även på http://publications.uu.se/umu
• Byt miljö. En informell miljö kan
komplettera, använd till exempel
naturen!
• Förnya gemytet. Fester är det bästa
sättet att skapa nätverkande.
• Folk måste också brinna för nätverkandet
i sig.
Man kan också ifrågasätta om ett
passivt nätverk ska underhållas,
eller om det helt enkelt spelat ut
sin roll.
• Nätverk är färskvara. När syftet
med nätverket upphör, upphör
också nätverket.
Läs mer! Här har vi samlat några tips på litteratur och länkar som handlar om nätverk.
Einar Hreinsson och Tomas Nilson (red)
Nätverk som social resurs: historiska exempel
Studentlitteratur, 2003
ISBN: 91-44-02879-2
Martin Lind
Det svårgripbara nätverket: en sociologisk
studie av företagare i nätverk
Örebro studies in sociology,
Avhandling, 2002
ISSN: 1650-2531
Karin Lundqvist
Perspektiv på nätverkssamhällets framväxt:
mot en ny ekonomi och en ny arbetsvärld
Vinnova, 2001
Finns även på http://www.vinnova.se/publvr-01-10.pdf
Nätverk för lärande och utveckling
Statens kvalitets- och kompetensråd, 2003
ISBN: 91-631-4595-2
Finns även på http://www.kkr.se/dokument
Per Lagerström
• Att jaga former kan handla om
att visionen inte är tillräckligt
stark – man kan sitta i en skrubb
om man bara brinner för det
man gör.
• Låt nätverk dö. Man måste inte
hålla liv i nätverk som inte längre
har en tydlig uppgift.
Peter Parker
How Personal Networks Shape Business:
an Anthropological Study of Social
Embeddedness, Knowledge Development
and Growth of Firms
Avhandling, 2004
Lund monographs in social anthropology
ISSN: 1101-9948 14
Howard Rheingold
Smart Mobs: The Next Social Revolution
Basic Books, 2002
ISBN: 0-7382-0861-2
Lennart Svensson, Carina Åberg
& Erik Jakobsson
Utvecklingskraften i nätverk:
Om lärande mellan företag
Santérus förlag
ISBN: 9189449215
14 15