Applied Autonomous Sensor Systems - KK-stiftelsen

s
Applied Autonomous
Sensor Systems
Slututvärdering av KK-stiftelsens
profilsatsning vid Örebro universitet
Ulrika Ekström
Christina Johannesson
Anders Sundin

Om KK-stiftelsen
För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde ska KK-stiftelsen bidra till att
näringsliv, lärosäten och forskningsinstitut tillsammans utvecklar ny kunskap och
kompetens. Vi är en aktiv finansiär som vill skapa möjligheter, förstärka positiva
effekter och stödja risktagande.
Sedan starten 1994 har vi satsat mer än sex miljarder kronor i över 1 900 projekt
som handlar om utveckling av nya lärosäten och institut, kompetensutveckling i
näringslivet, och lärande och IT.
Titel: Applied Autonomous Sensor Systems. Slututvärdering av KK-stiftelsens profilsatsning vid
Örebro universitet
Författare: Anders Sundin (huvudförfattare), Ulrika Ekström, Christina Johannesson
Utgivare: KK-stiftelsen
©: KK-stiftelsen
Datum: 2009
ISSN: 1652-5213
Diarienr: 2009/0039
I rapportserien publicerar KK-stiftelsen rapporter, förstudier och utvärderingar av våra program och
projekt. De värderingar och slutsatser som redovisas är författarnas egna. Det innebär inte att KKstiftelsen
tar ställning till framförda åsikter, bedömningar och resultat.
KK-stiftelsens rapporter finns att beställa eller ladda ner på www.kks.se.

Förord
KK-stiftelsen stödjer aktivt de nya universiteten och högskolornas arbete
med att bygga upp långsiktigt stabila forskningsmiljöer på hög internationell
nivå. Stödet gäller oberoende av vetenskapsområde. Ett krav för stöd är att
forskningen har god vetenskaplig kvalitet, är relevant för näringslivet och
finansierad till lika stor del av näringslivet.
En del av stiftelsens stöd till forskning och samverkan med näringslivet är
de s.k. profilsatsningarna. Avsikten är att bygga upp kvalitativt starka
forskningsmiljöer i samproduktion där relationen mellan näringsliv och
akademi fungerar så att forskningen sker kring en gemensam frågeställning,
ett gemensamt genomförande och ett gemensamt handhavande av
forskningsresultaten. Stiftelsen stödjer verksamheten under sex år.
Förhoppningen är att det under den tiden etableras en verksamhet som kan
få fortsatt finansiering från andra källor. Stiftelsen bidrar med maximalt 36
mkr till respektive profil, näringslivet med lika mycket. Stiftelsen har
beviljat sammanlagt 396 mkr till elva forskningsprofiler 1 vid tre tillfällen.
Se också www.kks.se.
I april 2001 beslutade stiftelsen om stöd till följande forskningsprofiler som
nu är slututvärderade:
• BESQ – Engineering Software Qualities (Blekinge Tekniska Högskola)
• AASS – Tillämpade autonoma sensorsystem (Örebro universitet)
• NSE – Den nya tjänsteekonomin (Karlstads universitet).
Syftet med slututvärderingen är att
1. ge programmet och forskningsprofilerna ett betyg på verksamheten
2. bidra till fortsatt verksamhetsutveckling av profilerna
3. öka förståelsen av grundläggande processer och händelser som kan
användas främst i nya satsningar som stiftelsen initierar.
Denna rapport som gjorts av FBA Holding, Stockholm, är en
slututvärdering av profilen AASS – Tillämpade autonoma sensorsystem vid
Örebro universitet.
Utvärderingsansvarig: Christina Ehneström
1
KK-stiftelsen har tidigare låtit slututvärdera tre och halvtidsutvärdera åtta
forskningsprofiler. Dessutom finns metarapporter för de två tillfällen då utvärderingar
hittills genomförts. Rapporterna finns på stiftelsens webbplats.

Innehållsförteckning
1 Executive summary ................................................................. 7
2 Sammanfattning .................................................................... 10
3 Inledning ................................................................................ 13
3.1 Bakgrund ................................................................................... 13
3.2 KK-stiftelsens profilsatsning ..................................................... 13
3.3 Utvärderingens syfte ................................................................. 15
3.4 Utvärderingsmodell ................................................................... 15
3.4.1 Huvudmodell – summativ och formativ utvärdering ... 15
3.5 Utvärderingens genomförande .................................................. 18
3.5.1 Självvärdering .............................................................. 18
3.5.2 Processutvärdering ....................................................... 19
3.5.3 Telefonintervjuer .......................................................... 19
3.5.4 Peer review ................................................................... 19
4 Ingångsvärde för AASS ........................................................ 20
4.1 Värdmiljön AASS ..................................................................... 20
4.2 Näringslivet ............................................................................... 20
5 Planen ..................................................................................... 21
5.1 Vision och mål .......................................................................... 21
5.2 Planerad forskningsinriktning ................................................... 21
5.3 Personal och organisation.......................................................... 22
5.4 Samarbetspartner och motfinansiering ...................................... 23
5.5 Information och kommunikation ............................................... 23
6 Utfallet .................................................................................... 24
6.1 En hög måluppfyllelse ............................................................... 24
6.1.1 En vetenskapligt konkurrenskraftig forskningsmiljö ... 24
6.1.2 14 disputerade, 19 licentiater ....................................... 24
6.1.3 Delprojekten inom AASS ............................................ 25
6.1.4 Omfattande akademiska nätverk .................................. 25
6.1.5 Stora och mindre industripartner .................................. 26
6.1.6 Tydlig koppling till utbildning på masternivå .............. 26
6.1.7 Professionalisering av information och
kommunikation ............................................................ 27
6.2 Stabilitet och långsiktighet ........................................................ 27
6.2.1 Säkrad finansiering ...................................................... 27
6.2.2 Tryggad återväxt .......................................................... 28
6.2.3 Kontinuitet och förnyelse i ledningen .......................... 28
6.2.4 Ny vision ...................................................................... 29
7 En diskussion om resultat .................................................... 30
7.1 Resultat för akademin................................................................ 31
7.1.1 Etablering och stabilisering av forskningsmiljön ......... 31

7.1.2 Tillgång till empiri ....................................................... 32
7.1.3 Fokusering och enande kring vision ............................ 32
7.1.4 Internationellt renommé och akademisk samverkan .... 33
7.1.5 Forskare ........................................................................ 33
7.1.6 Forskningsresultat, publikationer och konferenser ...... 33
7.1.7 Synlighet för robotik .................................................... 34
7.2 Resultat för näringslivet ............................................................ 34
7.2.1 Exponering och validering ........................................... 34
7.2.2 Kompetens och arbetskraft ........................................... 34
7.2.3 Information om forskningstrender ............................... 35
8 Skillnad mellan plan och utfall ............................................. 36
9 En diskussion om process ................................................... 37
9.1 Robotdalen och tillgång till infrastruktur .................................. 38
9.2 Redaktörskap, publikationer och priser ..................................... 38
9.3 Samarbete med ETRI ................................................................ 39
9.4 Befordringar och ny professur .................................................. 39
9.5 Företagsforskarskolan RAP....................................................... 39
9.6 Halvtidsutvärderingen och en ny vision .................................... 40
9.7 Överväxling: medel från KK-stiftelsen, Robotdalen och EU ... 41
10 Hantering av kritiska faktorer ............................................... 43
10.1 Ledarskap – vetenskapligt och organisatoriskt ......................... 43
10.2 Moment in i profilperioden ....................................................... 44
10.3 Genomtänkt rekryteringsprocess för doktorander ..................... 45
10.4 Mottagarförmågan ..................................................................... 45
10.5 Kontinuitet ................................................................................. 46
11 Lärdomar och utmaningar .................................................... 48
11.1 Vision och pragmatism.............................................................. 48
11.2 Långsiktig finansiering .............................................................. 48
11.3 Att utveckla mottagarkapaciteten .............................................. 49
11.4 Kommunikation ......................................................................... 49
11.5 Vikande studentunderlag ........................................................... 50
11.6 Statlig forskningspolitik ............................................................ 50
11.7 Att nå mindre företag ................................................................ 50
Bilaga A: Projekt inom AASS enligt årsrapporterna 2002–2007 52
Bilaga B: AASS Peer review report .............................................. 57

Applied Autonomous Sensor Systems
1 Executive summary
AASS (Applied Autonomous Sensor Systems) is a research profile at
Örebro University. The profile has received 36 MSEK in funding from the
Knowledge Foundation for the period 2002 to 2008. The purpose of the
profile has been to build a qualitative, long-term research environment of a
high international standard.
FBA has been commissioned to carry out the final evaluation of the
AASS profile. The evaluation is based on document studies and interviews
with the management, researchers and graduate students at the profile as
well as with representatives from the cooperating companies. The
evaluation has also included a workshop-based mapping of the profile’s
development process, a self-evaluation performed by the profile’s
management and a peer review with experts from Lisbon Technical
University, Portugal, R U Robots Limited, UK, and the University College
of Skövde.
The purpose of the evaluation is threefold. To verify that the activities
have been carried out as stated in the agreement between the profile
management and the Knowledge Foundation. To analyse the profile’s result
and the working process that led to it. To give feedback on experiences,
both to the profile and the Knowledge Foundation in order to contribute to
the understanding of opportunities and limitations in developing a strong
and co-producing research environment.
The research profile has involved the entire AASS research environment,
with its previously four, now three, research labs: Mobile robotics lab
(MRL), Intelligent control lab (ICL), Learning systems lab (LSL) and
Biologically inspired systems lab (BIS, which was merged with LSL in
2007). A management board has conducted management and strategy work
with the aid of a reference group comprising representatives from industry
and national and international research communities.
The aim of AASS was to develop academic excellence and a
commercially relevant research environment within the ‘Applied
autonomous systems’ research field. It was also important to create
prerequisites for the research environment to be strengthened and to
continue beyond completion of the financed six-year period.
These overarching goals were specified in a set of objectives. For the
university, these were:
• to achieve a leading role in the strategic research profile Human senses,
autonomous sensor systems and industrial processes
• to be a strong and well known partner, familiar to national and
international research communities
• to provide significant long-term contributions to undergraduate
education.
7

Applied Autonomous Sensor Systems
The industrial objective was to achieve industrial cooperation with emphasis
on strong, mutual benefits.
By the end of the profile period, AASS has:
• attained an internationally competitive scientific level and a leading
position within the prioritised research areas at Örebro University
• gained high scientific esteem, both nationally and internationally
• established an academic network, both of breadth and quality
• produced 54 articles in scientific journals, 151 conference papers and
conference presentations, 66 publications at workshops and symposia,
13 chapters in books and five books
• carried out 63 projects. It has produced 14 PhD dissertations and 19
licentiate degrees (between bachelor or master and doctorate)
• achieved close collaboration with seven companies within related
industries
• had considerable relevance to industry
• made a significant impact on education at MSc level, but less so on
lower levels, mainly due to the decreasing number of students pursuing
a technical education
• steadily increased its number of senior researchers
• been successful in finding research funding when the profile financing
ended.
The profile project has created results both from an academic and an
industrial point of view. The most prominent academic results have been the
access to empirical data from within the cooperating companies, an
increased focus on the research environment, international esteem and
cooperation, an influx of new researchers and new skills to the research
environment along with publications and research findings. For industry, the
profile has had indirect commercial results, primarily through exposure and
validation of products, access to manpower and skills, as well as access to
knowledge about research and development in the field of autonomous
sensor systems.
Not all activities turned out as they were initially planned. The original
plans of working with strict quantitative goals turned out to be of less use,
especially when it came to the planning of personnel. From 2002 onwards,
AASS, as well as other institutions for technical education in Sweden and
abroad, experienced a steady decrease in the number of applicants. This
created problems, e.g. for recruitment to the graduate programme, and led to
an adjustment of strategies and procedures for the recruitment of PhD
students. AASS did not reach out in mass media in the way they had hoped
for in the beginning. The most profound change was the decision in 2006–
2007 to rearrange AASS’ overreaching scientific vision and the subsequent
reorganisation of the centre from four to three research labs.
8

Applied Autonomous Sensor Systems
The profile period has contained events that have characterised and
influenced AASS’ performance and outcome. Among the most critical
events were the involvement in the Vinnova-financed programme
‘Robotdalen’ (Robotics Valley), a number of prestigious publications as
well as editorships and prizes during the early years of the profile. Other
important events included the cooperation with the Korean Electronics &
Telecommunications Research Institute (ETRI), a number of promotions of
staff at AASS and the allocation of a new professorship, the creation of the
industrial graduate programme RAP (Intelligent Systems for Robotic,
Automation and Process Control), also financed by the Knowledge
Foundation, the mid-term evaluation and the subsequent restructuring of
AASS’ vision and organisation. At the end of the profile period, a number
of important transfers of research findings, infrastructure and relationships
that were created during the profile period were converted into new research
projects.
A set of factors has been critical to the successful operation of AASS.
For example, the pre-history of the research environment and its relations to
industry gave good momentum when entering the profile period. Another
factor of great importance has been the well-functioning management – both
when it comes to scientific leadership, to the work environment and to the
organisation of the profile. The ‘absorption capacity’, that is, the ability of
industry and academia to take advantage of each other’s knowledge and
competence, has been of crucial importance for the outcome. The profile has
also benefited greatly from AASS’ capacity to build long-lasting and strong
relations within the research community as well as with industry.
The execution of the profile has also resulted in the acquisition of
knowledge that can be helpful in future projects, such as how to balance
scientific visions with pragmatic (often financial) considerations or how to
develop the reciprocal ‘absorption capacity’ when academia and industry
cooperate.
The most important challenges that the research environment is facing
are how to further enhance its public relations strategy and activities, how to
increase the benefit for, and cooperation with, small and medium-sized
companies, how to handle the still low influx of new students, and how to
deal with the effects of the new public research policy that does not seem to
favour newer and smaller universities.
9

Applied Autonomous Sensor Systems
2 Sammanfattning
AASS (Applied Autonomous Sensor Systems) är en forskningsprofil vid
Örebro universitet. Profilen har fått stöd på 36 mnkr från KK-stiftelsen för
en sexårsperiod från mars 2002 till februari 2008. Avsikten med satsningen
har varit att bygga upp kvalitativa, långsiktigt stabila forskningsmiljöer på
en hög internationell nivå.
FBA har fått i uppdrag att göra en slututvärdering av AASS-profilen.
Utvärderingen är baserad på dokumentstudier och intervjuer med profilens
forskningsledning, forskare, doktorander och representanter från
näringslivet. Utvärderingen har även omfattat en självvärdering, en
processkartläggning samt en peer review, med experter från Lissabons
Tekniska Universitet i Portugal, företaget R U Robots Limited i
Storbritannien och Högskolan i Skövde.
Syftet med utvärderingen är trefaldigt:
• att verifiera att verksamheten inom profilerna har bedrivits på
överenskommet sätt och visa vilka resultat som har åstadkommits
(summativt/kontrollerande)
• att återföra erfarenheter som kan förbättra verksamheten och göra
stiftelsens stöd mer relevant (formativt/lärande)
• att bidra till förståelse av hur kunskapsutveckling kan stärka svenskt
näringslivs konkurrenskraft, och fördjupa kunskapen om möjligheter
och begränsningar för stiftelsen att bidra till sådana processer
(kunskapsutveckling).
Forskningsprofilen har involverat hela AASS som forskningsmiljö, med
dess tidigare fyra, nu tre laboratorier: Mobile robotics lab (MRL), Intelligent
control lab (ICL), Learning systems lab (LSL) och Biologically inspired
systems lab (BIS). BIS slogs 2007 samman med LSL. Lednings- och
strategiarbetet vid profilen har bedrivits av en ledningsgrupp, med stöd av
en referensgrupp bestående av representanter för det nationella och
internationella näringslivet och forskarsamhället.
AASS målsättning var att skapa en akademiskt konkurrenskraftig och
nationellt kommersiellt relevant forskningsmiljö för tillämpade autonoma
system. Vidare skulle profilsatsningen medverka till en beständig och
förstärkt forskningsmiljö efter profiltidens slut.
Till visionen knöts ett antal målsättningar. För akademin var
målsättningen att AASS skulle
• inta en ledande roll inom forskningsinriktningarna mänskliga sinnen
(human senses), autonoma sensorsystem och industriella processer
• vara en stark, välkänd och erkänd partner till nationella och
internationella forskarmiljöer
• ge påtagliga långsiktiga bidrag till grundutbildningen.
10

Applied Autonomous Sensor Systems
Målet för näringslivet var att man skulle åstadkomma industriell samverkan
med betoning på starka ömsesidiga fördelar.
AASS har vid profilsatsningens slut
• nått en god vetenskaplig nivå
• intagit en framskjuten position som ett av Örebro universitets
prioriterade områden
• fått ett högt vetenskapligt anseende både nationellt och internationellt
• etablerat ett akademiskt nätverk med både bredd och kvalitet
• producerat 54 publikationer i vetenskapliga tidskrifter, 151
konferenspapper och konferenspresentationer, 66 publikationer vid
workshopar och symposier, 13 kapitel i böcker, och fem böcker
• bedrivit 63 projekt
• bidragit till att 14 doktorsexamina och 19 licentiatexamina har avlagts
• haft ett nära samarbete med sju företag
• haft en hög näringslivsrelevans
• haft en betydande inverkan på utbildningen på masternivå
• stadigt ökat andelen seniora forskare
• lyckats finna nya forskningsmedel i takt med att profilmedlen trappats
ned.
Profilsatsningen har skapat resultat såväl ur ett akademiskt som ur ett
industriellt perspektiv. De främsta resultaten för akademin har varit tillgång
till empiri, ett ökat fokus och ökad stabilitet i forskningsmiljön,
internationellt renommé och samverkan, ny arbetskraft och kompetens för
forskarsamhället, forskningsresultat och publikationer, samt en ökad
synlighet för forskningsområdet robotik. För näringslivet har resultaten varit
av främst indirekt kommersiell relevans, genom exponering och validering
av produkter, tillgång till arbetskraft och kompetens och tillgång till
information om forskningens utveckling.
I vissa avseenden skiljer sig planerna för profilen från utfallet. Det
ursprungliga sättet att arbeta med strikta kvantitativa mål visade sig mindre
relevant, särskilt vad gällde planeringen av personalens sammansättning.
Från 2002 erfor AASS, tillsammans med tekniska utbildningar generellt, en
stadig nedgång i antalet studenter på grundnivå. Detta skapade problem,
bl.a. i rekryteringen av doktorander, vilket bidrog till en justering av
strategier och procedurer för antagningen till forskarutbildningen. AASS
nådde heller inte ut i massmedierna på det sätt man hade hoppats på från
början. Den mest grundläggande förändringen blev emellertid beslutet
2006–2007 att lägga om AASS övergripande vetenskapliga vision och den
följande omorganisationen från fyra till tre laboratorier.
Profilprojektet har innehållit händelser som präglat AASS genomförande
och resultat. Bland de främsta kritiska händelserna var involveringen i det
Vinnova-finansierade programmet Robotdalen, ett antal prestigefulla
publikationer, redaktörskap och priser under profilens tidiga år, samarbetet
11

Applied Autonomous Sensor Systems
med den koreanska forskningsmyndigheten ETRI, ett antal befordringar i
personalen och tilldelningen av en ny professur, tillkomsten av
företagsforskarskolan RAP (Intelligenta System för Robotik, Automation
och Processtyrning), även den finansierad av KK-stiftelsen, samt inte minst
halvtidsutvärderingen och den därpå följande omstruktureringen av AASS
vision och organisation. I slutet av profilperioden skedde även ett antal
viktiga överväxlingar av forskningsresultat, infrastruktur och relationer i nya
forskningsprojekt.
Det har funnits en rad avgörande faktorer för AASS-profilens
framgångsrika genomförande och hantering av kritiska händelser. Det har
exempelvis rört sig om etablerade resurser i form av relationer till
näringslivet och den existerande forskningsmiljön, som gav AASS en god
start, och därmed en god fortsättning i profilsatsningen.
En annan kritisk faktor har varit det genomgående goda ledarskapet för
profilen, både vad gäller det vetenskapliga, det administrativa och det
sociala. Vidare konstruerades en genomtänkt rekryteringsprocess för
doktorander en bit in i perioden, vilket drastiskt ökade kvantiteten och
kvaliteten i ansökningarna till forskarutbildningen. Mottagarförmågan, d.v.s.
förmågan att i samverkan med näringslivet ta in varandras kunskaper och
kompetens, har varit mycket god. Slutligen har AASS förmått att odla
kontinuiteten i relationer och i forskningsverksamheten.
Uppbyggnaden av profilen har inneburit lärdomar att bära med sig inför
framtida satsningar. Sådana lärdomar är hur man förmår att väga
vetenskapliga visioner mot kortsiktiga (ofta finansiella) hänsynstaganden.
En annan är hur man odlar den ömsesidiga mottagarkapaciteten i samarbetet
mellan näringsliv och akademi. De utmaningar AASS står inför är hur
kommunikationen med omvärlden kan förbättras, hur antalet studenter på
grundnivå kan öka, hur fler mindre och medelstora företag kan involveras,
samt hur effekterna av den nya statliga forskningspolitiken kan hanteras
framöver.
12

Applied Autonomous Sensor Systems
3 Inledning
3.1 Bakgrund
Applied Autonomous Sensor Systems (AASS) är en forskningsprofil vid
Örebro universitet, institutionen för teknik. Profilen har fått stöd av KKstiftelsen
under perioden 2002–2008 inom ramen för den s.k.
profilsatsningen.
FBA har efter förfrågan från KK-stiftelsen fått i uppdrag att göra en
slututvärdering av stiftelsens stöd till forskningsprofilen. I uppdraget har
även ingått att anordna en peer review, och slutsatserna av denna ingår i
rapporten.
Christina Johannesson har varit projektledare för utvärderingen och har
fungerat sammanhållande för utvärderingens olika moment: självvärdering,
processkartläggning och peer review. Anders Sundin och Ulrika Ekström
har tillsammans med Christina svarat för intervjuer, analyser och
rapportarbete.
3.2 KK-stiftelsens profilsatsning
En del av KK-stiftelsens stöd till forskning och samverkan med näringslivet
vid de nya universiteten och högskolorna är de s.k. profilsatsningarna.
Avsikten med satsningarna är att göra det möjligt att bygga upp kvalitativt
starka, långsiktigt stabila forskningsmiljöer på en hög internationell nivå.
Stödet gäller oberoende av vetenskapsområde och profilerna behöver inte
följa den traditionella ämnesindelningen. En profil innebär att lärosätena,
tillsammans med flera företag, utvecklar en kvalificerad forskningsmiljö
kring ett unikt forskningskoncept där lärosätet ska vara den ledande
auktoriteten i landet. Det yttersta syftet är en långsiktig vitalisering och
förstärkning av svenskt näringsliv.
KK-stiftelsen har även i två omgångar (1997 och 1999) gett de nya
universiteten och högskolorna möjligheten att genom s.k. plattformar skapa
en bas inom områden som de bedömer är utvecklingsbara. Plattformarnas
syfte var att utgöra grunden för ansökningar till KK-stiftelsen om stöd för
att bygga upp forskningsprofiler.
Ett krav för profilstöd är att forskningen har god vetenskaplig kvalitet
med en redan från början internationellt konkurrenskraftig bas. Profilerna
ska också vara relevanta för det svenska näringslivet, primärt i regionen,
men allianser mellan en högskola och företag i andra delar av landet är
också möjliga och önskvärda. Forskningen ska ha direkt relevans för
företagens intäktsfinansierade verksamhet. Näringslivet ska ställa minst lika
stora resurser till förfogande för profilen som KK-stiftelsen.
Näringslivsrelevansen upprätthålls genom ett samarbete med näringslivet.
13

Applied Autonomous Sensor Systems
Vidare ska profilen passa in i högskolans strategiska utveckling och därvid
ha en koppling både till grundutbildningen och högskolans övriga
forskningsöverbyggnad.
För beslut om stöd till forskningsprofilen har följande kriterier varit av
särskild betydelse:
• vetenskaplig kvalitet och anknytning till uttalad profilering av
högskolan
• forskningsprofilens nationella och internationella konkurrenssituation
• samarbete och samarbetsmöjligheter med universitet och andra
högskolor
• inverkan på högskolans grundutbildning
• relevans för näringslivet
• kommersiella motiv för medverkande företag
• forskningsprofilens tillväxtpotential
• möjligheter för profilens fortlevnad efter det att stiftelsens stöd upphört
• informationsfrågornas hantering.
Stiftelsen bidrar med maximalt 36 mnkr till varje profil och stödjer
verksamheten under sex år. Näringslivet bidrar med minst lika mycket.
Målet är att det under denna tid etableras en verksamhet som har möjlighet
att få fortsatt finansiering från andra källor så att forskningsmiljön kan bestå
och förstärkas efter utgången av det sexåriga avtalet med KK-stiftelsen. KKstiftelsen
har som huvudprincip att en forskningsmiljö som får profilstöd
inte samtidigt ska kunna få annat stöd från stiftelsen för verksamhet inom
profilen.
Respektive lärosäte svarar för att forskningsprofilen genomförs i enlighet
med projektplanen. Lärosätet svarar också för att avtal upprättas mellan
akademin och de företag som ska delta i uppbyggnaden av profilen. En
forskargrupp ska etableras med åtminstone sju aktiva medlemmar med
forskare och forskarstuderande som kommit olika långt i sina karriärer.
Detta för att skapa en god forskarmiljö.
En referensgrupp på fem personer knyts till varje profil. Referensgruppen
ska enligt avtal innehålla representanter för högskolan, d.v.s. extern
nationell och internationell expertis inom profilens forskningsområde. De
ska sammanträda minst en gång per halvår.
De bedömningskriterier som formulerades för ansökningstillfället har
använts i den löpande uppföljningen och profilerna har haft att redogöra för
kriterierna i sina årsrapporter. Kriterierna har även använts i
halvtidsutvärderingen, som genomfördes 2005.
Totalt har 12 forskningsmiljöer beviljats profilstöd sedan 1998, i tre
ansökningsomgångar. Stöd har getts till de miljöer som uppfyllt stiftelsens
krav och som av en expertgrupp bedömts som internationellt
14

Applied Autonomous Sensor Systems
konkurrenskraftiga. Det har således inte varit någon konkurrens mellan
profilerna.
3.3 Utvärderingens syfte
Enligt KK-stiftelsens utvärderingspolicy har utvärderingar av stiftelsens
satsningar tre syften. Dessa gäller som en övergripande ram för
slututvärderingen tillsammans med specifika frågor under varje syfte:
• summativt/kontrollerande syfte – att verifiera att verksamheten inom
profilerna bedrivits på överenskommet sätt och att kontrollera vilka
resultat som har åstadkommits
• formativt/lärande syfte – att återföra erfarenheter, såväl framgångar som
misslyckanden, i syfte att bidra till förbättring av verksamheten och att
göra stiftelsens stöd mera relevant och effektivt
• kunskapsutvecklande syfte – att bidra till förståelse av hur
kunskapsutveckling kan stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft, och
fördjupa kunskapen om möjligheter och begränsningar för stiftelsen att
bidra till sådana processer.
I utvärderingen ingår även att bedöma kausalitet, d.v.s. om det finns ett
samband mellan KK-stiftelsens stöd och de effekter som har uppnåtts, samt
att bedöma om effekterna är relevanta i förhållande till de anspråk på
resultat som stiftelsens stadgar anger, främst kombinationen av
näringslivsrelevans och vetenskaplig eminens.
Utvärderarnas bedömning omfattar både resultat och de processer och
andra förutsättningar som har påverkat måluppfyllelsen.
3.4 Utvärderingsmodell
Nedan följer en beskrivning av den utvärderingsmodell som har använts.
Den består av en övergripande modell för summativ och formativ
utvärdering. Modellen har dessutom två fördjupningar som syftar till
förståelse och bedömning av de bärande temana i utvärderingen: resultat
och process.
3.4.1 Huvudmodell – summativ och formativ utvärdering
Av modellen framgår att utvärderingen ska ha både en summativ
(kontrollerande) och en formativ (lärande) inriktning, och omfatta både
resultat och förutsättningar och processer. I den summativa delen ingår
också att bedöma om utfallet är relevant i förhållande till KK-stiftelsens
resultatanspråk medan det i den formativa delen ligger att bedöma om det
finns samband (kausalitet) mellan utfall och KK-stiftelsens insatser.
15

Applied Autonomous Sensor Systems
Utvärderingen tar sin utgångspunkt i KK-stiftelsens stadgar, syftet med
profilsatsningen samt de kriterier som har gällt i ansökan och kontrakt.
Utvärderingen har också uppmärksammat profilens mognadsgrad och
förhistoria, vilket kan ha betydelse för vilka resultat som är möjliga att
uppnå.
Med resultat avses det direkta utfallet (output), exempelvis doktorander;
värdeskapande handling (outcome), exempelvis utvecklad kommersiell
aktivitet; effekter (impact), exempelvis ökad attraktivitet eller
konkurrenskraft. Med process avses både resursinsatser (pengar,
infrastruktur, arbetstid etc.) och aktiviteter (utbildning, forskning,
information etc.) inom ramen för profilen. Såväl förutsättningar som resultat
och process kan härledas till dels lärosätet, dels näringslivet.
RESULTAT
(output, outcome, impact)
Summativt
Förutsättningar
Kritiska faktorer Kritiska faktorer
PROCESS
(resurser, aktiviteter)
Formativt
Figur 1.
Generell modell för lärande i utvärderingar
För att förstå och lära kring samspelet mellan resultat och process använder
vi begreppet kritiska faktorer, d.v.s. hinder eller nödvändiga faktorer för
att nå ett visst resultat. Att identifiera dessa faktorer är en viktig del i
lärandet och förståelsen för hur resultat har nåtts eller kan nås.
Fördjupning – resultat
Profilerna har att skapa resultat som är såväl vetenskapligt eminenta som
näringslivsrelevanta. Vetenskaplig eminens sätter fokus på miljöns
förmåga att attrahera kompetenser och akademiska nätverk och leverera
resultat av god vetenskaplig kvalitet. Näringslivsrelevans beskriver miljöns
förmåga att skapa nytta för företag och näringsliv. Här blir det särskilt
angeläget att fördjupa förståelsen av begreppet ”resultat”, både i termer av
form och innehåll, och över tid, för enskilda, grupper eller större nätverk. En
ökad förståelse för resultatbegreppet är en viktig del i den summativa delen
av utvärderingen. Det kan främja utvecklingen av en professionell
samverkanskultur i högskolorna, och en ökad efterfrågan på
forskningssamarbete från företagens sida.
Resultaten i näringslivet respektive akademin har enligt vår modell en
koppling till varandra i vertikalled, d.v.s. vi antar att samverkan mellan
16

Applied Autonomous Sensor Systems
akademi och näringsliv är en förutsättning för att de ska uppstå. Resultaten
följer även av varandra i horisontalled, både på näringslivssidan och på
akademins sida, d.v.s. de är en förutsättning för varandra över tid.
Resultaten följer troligen en viss logik, som dock kan vara olika för akademi
och näringsliv. Sambanden och ömsesidigheten är en ytterligt kritisk faktor
för att dels uppnå både vetenskaplig excellens och näringslivsrelevans, dels
för att kunna bygga en långsiktigt stabil och konkurrenskraftig
forskningsmiljö. Dessa samband mellan olika resultat i en pågående process
illustreras med bilden nedan.
Näringsliv
Resultat 1 Resultat 2 Resultat 3 Resultat 4
Forskningsmiljö
Akademin
Resultat 1 Resultat 2 Resultat 3 Resultat 4
Figur 2.
Modell över näringsliv och akademins resultat
Som exempel kan tillgång till empiri för forskaren innebära en möjlighet till
dialog, nya perspektiv och ökad förmåga till överblick för företaget. Det
som för forskaren blir ett forskningsresultat, kan bli ett ramverk eller
arbetssätt för företaget att använda i verksamhet och förändringsarbete. Om
forskaren producerar meriterande publikationer och presenterar papers vid
konferenser, kan de för företaget innebära publicitet i ansedda tidskrifter och
i forum för samhällsdebatt, och på så sätt utvecklaing av image. För
forskningsmiljön innebär en examinerad student intäkter från universitetet,
medan en disputerad forskare kan innebära ett viktigt tillskott i det seniora
forskarkollegiet. För företagen å deras sida innebär examinationen av
studenter och forskare möjligheter till rekrytering av kvalificerad
arbetskraft.
Utvärderingen har bedömt resultatet för både akademi och näringsliv. Syftet
har varit att kunna beskriva hur resultat i olika faser samspelar och bygger
en stark forskningsmiljö, som har förutsättningar att nå uthållighet genom
positiv respons mellan vetenskaplighet, excellens och näringslivsrelevans.
Fördjupning – process
Identifiering av kritiska faktorer, d.v.s. hinder och förutsättningar för
resultat, stödjer utvärderingens formativa och lärande syfte och
17

Applied Autonomous Sensor Systems
möjligheterna att bedöma sambandet mellan process, inklusive KKstiftelsens
stöd, och resultat. Insikt om kritiska faktorer skapar
förutsättningar för att kunna forma mer generiska modeller och slutsatser
kring utvecklingen av starka forskningsmiljöer och hur stödet till dessa kan
och bör utformas. De kritiska faktorerna kan se olika ut beroende på i vilken
fas FoU-miljön befinner sig: etablering, genomförande, eller mognad och
uthållighet. De kan också vara av olika karaktär beroende på vilken aktör
som genererar dem (doktorander, studenter, samhället etc.).
Faktorerna kan relateras antingen till yttre händelser och processer, d.v.s.
sådana som profilen har medverkat till eller påverkats av i omgivningen,
eller inre, d.v.s. sådana händelser och processer som genererats internt,
inom lärosätet. Yttre händelser kan vara exempelvis konjunkturer och
företagskonkurser, inrättande av nya forskningsprogram, studentbeteende,
rankningar i internationella tidskrifter eller utvärderingar. Medan inre
händelser kan vara att bli prioriterad vid tilldelningen av fakultetsanslag, ny
utbildningsstrategi, omorganisation, kriterier för meritering etc.
Yttre
Inre
Figur 3.
Modell för inre och yttre händelser och processer
Utvärderingen har bedömt både inre och yttre händelser och processer och
deras inverkan på resultatet. Syftet har varit att visa på hur en stark
forskningsmiljö kan formas genom att tydliggöra invärld och omvärld, och
hur dessa påverkar varandra. Det kan bidra till att generera en strategi för ett
hållbart resultat och en god handlingsförmåga.
3.5 Utvärderingens genomförande
FBA genomförde utvärderingen under hösten 2008. Som underlag
studerades relevant skriftligt material såsom ansökningar, beslut, avtal och
annan dokumentation liksom projektplaner, verksamhetsplaner, årsrapporter
och uppföljningar kring enskilda profiler, bl.a. halvtidsutvärderingen.
3.5.1 Självvärdering
Profilen har, med stöd i en mall som FBA har utarbetat på grundval av
kriterierna för ansökan, gjort en skriftlig självvärdering. Fokus har legat på
profilens resultat inklusive näringslivsrelevans och näringslivsanvändning,
internationell kvalitet och position. Fokus har också legat på profilens egna
18

Applied Autonomous Sensor Systems
reflektioner över sin förmåga att hantera kritiska faktorer, hot och
möjligheter.
3.5.2 Processutvärdering
Som en del i självvärderingen har FBA genomfört en processkartläggning/-
utvärdering på plats tillsammans med representanter för profilen (ledning,
doktorander, seniorforskare, samarbetspartner). Arbetssteget syftade till att
tydliggöra hur profilen har arbetat för att uppfylla de kriterier som avser
interaktion och relationer med intressenter inom och utanför profilen. Fokus
i övningen låg på att beskriva centrala processer och aktörer i profilens olika
utvecklingsskeden samt att stödja profilens reflektioner över kritiska
faktorer och kausalitet. Goda exempel och svaga sidor som kan förbättras
kommenterades.
3.5.3 Telefonintervjuer
Telefonintervjuer har använts för att fördjupa bilden av resultat och kritiska
faktorer liksom goda exempel och svagheter. I samråd med KK-stiftelsen
och ansvariga för profilerna har intervjupersoner identifierats såsom:
ansvariga för profilen, medlemmar i profilens referensgrupp, näringslivsföreträdare,
företrädare för lärosätets ledning, forskare och forskarstuderande
vid profilen, regionala företrädare samt akademiska samarbetspartner.
Totalt har 15 telefonintervjuer gjorts.
3.5.4 Peer review
För utvärderingen har vidare en expertpanel, s.k. peer review, med tre
personer som representerat akademin och näringslivet sammanträtt. Panelen
representerade både svensk och utländsk expertis. Experterna fokuserade på
vetenskaplig kvalitet och näringslivsrelevans samt några faktorer av
betydelse för att nå resultat som profilens ledning, kopplingen till
grundutbildning, lärosätets prioriteringar samt information och
kommunikation (se betyg).
19

Applied Autonomous Sensor Systems
4 Ingångsvärde för AASS
4.1 Värdmiljön AASS
AASS (Center for Applied Autonomous Sensor Systems) etablerades år
1996 som ett forskningscenter vid Örebro universitet. Organisatoriskt lades
AASS under avdelningen för datateknik vid institutionen för teknik.
Centret bildades med bistånd av KK-stiftelsens s.k. plattformsstöd med
totalt 17 mnkr i två perioder: dels 1997–2001, dels 2001–2002.
Plattformsstödet skulle dels underlätta etableringen av AASS som en stabil
forskningsmiljö, dels skapa förutsättningarna för AASS att söka stöd hos
KK-stiftelsen för en forskningsprofil. En profil innebär att lärosätena,
tillsammans med flera företag, utvecklar en kvalificerad forskningsmiljö
kring ett unikt forskningskoncept där lärosätet ska vara den ledande
auktoriteten i landet. Det yttersta syftet är en långsiktig vitalisering och
förstärkning av svenskt näringsliv.
AASS intog redan innan profilens start en ledande roll inom en av
Örebro universitets fyra strategiska forskningsprofiler: ”Human senses,
autonomous sensor systems, and industrial processes”.
Forskningen vid AASS betecknades som mångvetenskaplig, eftersom
forskning bedrevs inom flera olika vetenskapsområden. Detta avspeglades
även i centrets organisation, som var uppdelad i fyra laboratorier:
• Biologically Inspired Sensing and Control Lab
• Mobile Robotics Lab
• Intelligent Control Lab
• Learning Systems Lab.
AASS hade i december 2001 en forskargrupp som bestod av 23 personer,
varav 2 professorer, 1 adjungerad professor, 7 övriga disputerade forskare,
och 13 doktorander.
4.2 Näringslivet
I samband med plattformsstödet betonade KK-stiftelsen vikten av ett nära
samarbete med näringslivet. AASS hade därför redan när profilstödet tog sin
början knutit till sig flera industriella partner. I årsrapporten för 2001 lyftes
både större företag, som ABB Automation Technology Products AB och
Bofors Defence AB, och mindre, som Aerotech Telub AB och Amphitec
AB, fram som samarbetspartner. Samtliga företag var förankrade i regionen.
20

Applied Autonomous Sensor Systems
5 Planen
Profilsatsningen vid AASS inleddes 1 mars 2002 och sträckte sig under en
sexårsperiod fram till 28 februari 2008. I det följande ger vi en beskrivning
av hur forskningsmiljön gick in i profilsatsningen, det vi här kallar profilens
input. Vi ger en bild av profilens vision och vilka mål man siktade mot,
samt de forskningsområden som profilen avsåg att satsa på. Vi går även in
på vilka förutsättningar som fanns, vilka åtaganden som gjordes, samt hur
organisation och finansiering såg ut. Avsnittet avser alltså att besvara
frågan: Hur var det tänkt från början?
5.1 Vision och mål
AASS vision för profilen framgår av avtalet med KK-stiftelsen och var att
skapa en akademiskt konkurrenskraftig och nationellt kommersiellt relevant
forskningsmiljö för tillämpade autonoma system. Vidare skulle
profilsatsningen medverka till en beständig och förstärkt forskningsmiljö
efter profiltidens slut.
Till visionen knöts ett antal målsättningar. För akademin var
målsättningen att AASS skulle
• inta en ledande roll inom forskningsinriktningarna mänskliga sinnen
(human senses), autonoma sensorsystem och industriella processer
• vara en stark, välkänd och erkänd partner till nationella och
internationella forskarmiljöer
• ge påtagliga långsiktiga bidrag till grundutbildningen.
Målet för näringslivet var att man skulle åstadkomma industriell samverkan
med betoning på starka ömsesidiga fördelar.
AASS valde att konkretisera dessa mer övergripande målsättningar i
milstolpar för profilens första tre år. Dessa behandlade olika variabler för de
olika åren, som exempelvis antalet doktorander, nya professurer, och
etableringen av ett aktivt företagsnätverk.
5.2 Planerad forskningsinriktning
AASS avsåg att utarbeta en tvärvetenskaplig grund för förståelse av
mänsklig perception och hur den kan omsättas i autonoma sensorsystem.
Detta innefattar hur perceptionen tar sig uttryck och kommuniceras, och
dess roll för att genomföra handlingar och ta beslut. Omsatt i praktiken
skulle AASS fyra laboratorier inrikta sig på att
• integrera intelligenta sensorer i biologiskt inspirerade funktioner (vid
Biologically inspired sensing and control lab)
21

Applied Autonomous Sensor Systems
• inkorporera människolik beslutsförmåga, kommunikation och
navigationsförmåga i autonoma robotar (vid Mobile robotics lab)
• inkorporera principer för mänsklig visuellt baserad hantering av föremål
i robotarmar (vid Intelligent control lab)
• inkorporera mänskliga principer för direkt lärande av handrörelser i
kontrollsystem för robotik och industriella processer (vid Learning
systems lab).
5.3 Personal och organisation
Profilprojektets ledningsgrupp bestod initialt av projektledaren professor
Peter Wide, hans ställföreträdare, tillika projektkoordinator, professor
Dimiter Driankov, projektkoordinatorn Ester Liljedahl och Barbro Alvin,
administrativ assistent.
Till ledningens stöd fanns en referensgrupp med sammanlagt fem
personer från de deltagande företagen, samt från svensk och utländsk
akademi. De deltagande var professor Hans Skoog från ABB Corporate
research, fil.dr Torbjörn Widmark från dåvarande Assi Domän/Frövi,
professor Alexander Lauber från Blekinge Tekniska Högskola och Kalmar
högskola, dr.ing. dr Sc.-techn. Rainer Palm från Siemens AG, samt
professor Emil M. Petriu från University of Ottawa.
Forskningscentret var uppdelat i fyra laboratorier, med varsin
föreståndare. Delprojekten bemannades med minst en doktorand och en
forskare vardera.
De företag som ingick i profilsatsningen deltog i stor utsträckning med
material och mjukvara, som kom stora delar av labben till del. Därför är det
svårt att särskilja exakt vilka delprojekt, och därmed vilka doktorander och
forskare, som inte deltog i profilsatsningen. Enligt föreståndaren professor
Dimiter Driankov låg företagens främsta intresse i att medverka till att en
vital forskningsmiljö byggdes upp inom autonoma sensorsystem, inte i
resultatet av enskilda projekt. Även om det förekommit att företag
engagerade sig i specifika projekt. 2
Förvisso deltog inte KK-stiftelsen med finansiering i samtliga projekt.
Motfinansieringen från företagen torde ändå vara att betrakta som en del av
den totala profilsatsningen, varför man får anta att hela forskningsmiljön tog
del av densamma. I det följande kommer därför hela AASS personal att
räknas.
I december 2002, när profilen varit igång tre kvarts år, bestod AASS av
tre professorer, en adjungerad professor, fem forskare, två post-docs, elva
doktorander och fyra industridoktorander.
2 Här skiljer sig AASS från exempelvis det projektbaserade samarbetet i NSE-profilen vid
CTF i Karlstad, där det har varit lättare att redovisa exakt vilka projekt som tillhört och inte
tillhört profilen.
22

Applied Autonomous Sensor Systems
5.4 Samarbetspartner och motfinansiering
Vid undertecknande av avtalet med KK-stiftelsen var tre företag
kontrakterade för lika många samarbeten inom profilen. Det rörde sig i båda
fallen om tidigare samarbetspartner, nämligen ABB Automation
Technology Products AB (Instrumentation and Control), ABB Automation
Technology Products AB (Robotics) och Aerotech Telub AB. Vid utgången
av det första året på profilen hade ytterligare ett företag tillkommit: Bofors
Defence AB. Samtliga företag hade regional förankring.
Motfinansieringen var helt och hållet ”in kind”, och bestod av arbetstid
för företagsrepresentanter, finansiering av industridoktorander,
tillhandahållande av material och datormjukvara. Samarbetsparterna deltog
främst som intressenter i hela forskningsmiljön, även om några av företagen
var mer direkt involverade än andra i specifika projekt, bl.a. genom
industridoktorander.
5.5 Information och kommunikation
I samband med avtalet med KK-stiftelsen formulerade ledningen för AASS
en informationsplan. Planen innehöll målsättningar och riktlinjer för
information och kommunikation, samt en plan för detta arbete under
profilens första år (2002). Det övergripande målet var att skapa en tydlig
identitet och få en acceptans för AASS forskningsprofil, dess industriella
relevans och samhälleliga bidrag. Planen delades upp för tre geografiska
nivåer (nationell, regional och lokal), och identifierade tre huvudsakliga
målgrupper:
1. industrin, offentliga myndigheter och forskningsfinansiärer
2. forskningssamhället och universitets- och högskolestudenter
3. den breda allmänheten.
Exempel på planerade informationskanaler var årliga internationella
seminarier med inbjudna talare. Dessutom avsåg man att försöka få
exponering i press, radio och tv. Slutligen underströk ledningen vikten av att
fortsätta med studiebesök av industri och politiker i forskningsmiljön och
vice versa. AASS avsåg också att verka för exponeringen av robotik genom
medlemskapet i intresseorganisationen ”Swedish Industrial Robot
Association”, med ett antal starka industri- och universitetsparter. I planen
ingick också att även fortsättningsvis hålla ”the Swedish Workshop on
Autonomous Robotics” vartannat år, och utveckla detta till att bli en
internationellt erkänd arena för forskning inom autonoma system. AASS
framhöll tillgången till Örebro universitets samverkanskansli i
kommunikationen med industri och offentliga aktörer.
23

Applied Autonomous Sensor Systems
6 Utfallet
6.1 En hög måluppfyllelse
Profilen AASS har vid dess avslutande, i februari 2008, väl uppnått de
målsättningar som sattes upp vid profilens början.
Nedan följer en beskrivning av den totala måluppfyllelsen inom de olika
områdena. Inledningsvis illustreras det av ett diagram med den bedömning
som experterna i peer review-panelen gjorde.
AASS review score
Growth potential
Industry relevance
Management
Impact on education
Academic collaboration
Personnel
AASS review score
Scientific quality
Information & communication
Ways of working
0 1 2 3 4 5
Figur 4. AASS-profilens prestation enligt KK-stiftelsens bedömningskriterier för
forskningsprofiler, och bedömd genom peer review den 4 december 2008
6.1.1 En vetenskapligt konkurrenskraftig forskningsmiljö
AASS har under profilperioden utvecklats starkt mot målet att bli nationellt
och internationellt konkurrenskraftig. Enligt peer review-rapporten når
samtliga delar upp till nationell konkurrenskraft, och vissa delar av AASS
forskning är av världsklass. Det senare rör främst forskningen om Mobile
robot olfaction, där AASS räknar sig som en av världens tre mest
framstående forskningsmiljöer. Forskningsmiljön är emellertid distribuerad
över flera forskningsområden, och samtliga når inte upp till samma
vetenskapliga kvalitet och konkurrenskraft som de andra.
6.1.2 14 disputerade, 19 licentiater
En inventering av AASS årsrapporter från åren 2001 till 2007 visar att
sammanlagt 41 doktorander under någon del av sin forskarutbildning har
varit vid profilen. Av dem har vid tiden för AASS självvärdering 14
disputerat och 19 licentierat. Fyra hoppade av forskarutbildningen utan att
24

Applied Autonomous Sensor Systems
ha tagit examen. Antalet doktorander har varit tämligen jämnt genom hela
profiltiden, från 20 (2002) till 28 (2007) med ett snitt på 24, vilket speglar
att profilstödet omfattat hela miljön och inte enskilda projekt. I det senare
fallet borde antalet doktorander ha sjunkit tillsammans med
profilfinansieringen mot profiltidens slut. Av de doktorander som disputerat
har fyra stannat som forskare vid AASS.
6.1.3 Delprojekten inom AASS
Inom AASS bedrevs under profilperioden 63 forskningsprojekt. En
sammanställning av projekten grundad på årsrapporterna från åren 2002 till
2007 finns i bilaga A, i slutet av rapporten.
6.1.4 Omfattande akademiska nätverk
AASS har ett omfattande samarbete med andra akademiska miljöer, både
nationellt och internationellt. Nationellt sker det mest omfattande samarbetet
med högskolorna i Skövde respektive Halmstad. Tillsammans driver man
företagarforskarskolan Intelligenta System för Robotik, Automation och
Processtyrning (RAP), även den finansierad av KK-stiftelsen. Man har
gemensam handledning av doktorander (för närvarande 18 stycken), och
bedriver gemensamma projekt. Därutöver finns en personell koppling till
Halmstads högskola, då en av AASS professorer, Thorsteinn Rögnvaldsson,
delar sin tid mellan lärosätena.
Genom medverkan i Vinnovas satsning Robotdalen har AASS ett nära
samarbete med Mälardalens högskola, med vilken man även har andra
samarbeten på projektnivå inom ramen för EU:s strukturfonder, och med
hjälp av fakultetsmedel. Samarbeten finns vidare med KTH:s Center för
autonoma system (CAS), med gemensamma forskningsansökningar, en
gemensam doktorand, samförfattande av publikationer och värdskap för
workshoppar.
AASS samarbetar vidare med universiteten i Linköping, Lund och Växjö
när det gäller den nationella forskarskolan inom datavetenskap (CUGS). I
CUGS ingår även tidigare nämnda Skövde högskola och Mälardalens
högskola. AASS ingår även i ett antal nationella professionella
organisationer, som Swedish IEEE Chapter on Signal Processing, Swedish
AI Society, Swedish Industrial Robotics Association, Swedish Learning
Systems Society och Swedish Society for Automated Image Processing.
Internationellt ingår man i ett antal nätverk finansierade av
Europakommissionens ramprogram (Fp5, 6 och 7). Man har även ingått i
flera projektsamarbeten, nämligen som koordinator för (Fp5) Marie Curie
Training Site on Advanced Robotics, som konsortiemedlem i (Fp6)
DUSTBOT samt i (Fp7) DIADEM, HANDLE och Marie Curie IAAPPprojektet
DHRS-CIM.
25

Applied Autonomous Sensor Systems
Därutöver sker ett stort antal samarbeten mellan forskare på individnivå
genom gemensamma publikationer, forskningsansökningar,
forskningsvistelser och handledning av doktorander.
6.1.5 Stora och mindre industripartner
Vid ingången av profilen hade man fem företag som deltog i egenskap av
samarbetspartner. Fyra av dem var att betrakta som större företag (eller som
del av en större koncern i de båda ABB-företagens fall). Det femte
(Aerotech Telub AB) var att betrakta som medelstort.
2002
03
04
05
06
07
08 09
ABBAutomation Technology
ProductsAB/Robotics *
ABBAutomation Technology
Products AB/
Instrumentation and Control
AerotechTelubAB(SAAB
Systemsfrån 2002)
AssiDomän/Frövi (Korsnäs/
Frövifrån2006)
BoforsDefenceAB
DELFOI
SIK
*Kontrakt u ndertecknat 200 1
Figur 5. AASS:s samarbetspartner 2002–2009
Ett år in i profilen avslutades arbetet med Bofors, och två medelstora aktörer
tillkom: företaget DELFOI och forskningsinstitutet SIK. Aerotech Telub
uppgick 2002 i det större företaget SAAB Systems.
Inom profilsatsningen har AASS således uppnått en blandning av å ena
sidan kontinuitet och å andra sidan dynamik. Ett urval större företag har
man haft samarbeten med, före och efter profilperioden. En samling mindre
aktörer har deltagit under kortare perioder.
6.1.6 Tydlig koppling till utbildning på masternivå
Flera i personalen vid AASS har läraruppdrag i grundutbildningen.
Kopplingen mellan den forskning som bedrivs och grundutbildningen är
också klar när det gäller kurser på masternivå. Det fyraåriga programmet har
delar som är tydligt kopplade till forskningen. Även det nya internationella
programmet på masternivå i robotik och intelligenta system har en påtaglig
koppling till forskningsprofilen. Peer review-panelen kan dock konstatera
26

Applied Autonomous Sensor Systems
att kopplingen mellan profilens forskning och utbildning är långt svagare på
grundnivå upp till kandidatnivå. Här erbjuds kurser i datateknologi och
dataspelsutveckling, som inte har någon tydlig koppling till miljöns profil.
AASS har, som andra lärosäten, drabbats hårt av den nedgång i söktryck
som teknologiska utbildningar undergått de senare åren. Elevunderlaget har
sjunkit drastiskt från 186 studenter på kandidatnivå 2002 till 58 studenter
2007, och från 49 mastersstudenter till 14 under samma period.
6.1.7 Professionalisering av information och kommunikation
AASS har bedrivit informationsverksamhet i enlighet med de linjer som
drogs upp i avtalet med KK-stiftelsen. En tydlig källa till information är
AASS nya webbplats, som uppdateras kontinuerligt med nyheter och
information om forskningen och aktiviteter vid AASS. Emellertid medger
miljön i sin självvärdering att detta är ett område som man kunnat lyckas
bättre med, inte minst vad gäller exponeringen i etermedier, vilket framstår
som en allt viktigare kanal för att skapa och vidmakthålla en synlig och
hållbar bild av AASS verksamhet hos allmänheten.
Sedan 2008 har universitetet skapat en särskild informationsenhet, som
arbetar tätt tillsammans med universitetets starka forskningsmiljöer, där
AASS ingår. AASS uppfattar själva detta som en tydlig professionalisering
av stödet, och det registrerades även av peer review panelen som en ”very
promising development”.
6.2 Stabilitet och långsiktighet
AASS har under profilperioden uppnått en hög grad av stabilitet.
Sammantaget ger peer reviewpanelen AASS högsta betyg för hållbarheten,
och omdömet att profilen presterar ”extremely well in this area”.
6.2.1 Säkrad finansiering
AASS har varit framgångsrika i att finna samarbeten med både större och
mindre företag. Samtidigt har man lyckats med att knyta till sig medel från
en bred uppsättning av offentliga forskningsfinansiärer, som
Vetenskapsrådet, EUs ramprogram och Vinnovas satsningar på Robotdalen.
Peer reviewen konstaterar att profilsatsningen varit starkt bidragande till
dessa framgångar. Tillsammans visar detta att AASS har ett starkt ”track
record” vad gäller förmågan att reproducera sin finansiella ställning. För
närvarande har AASS finansiering från externa källor – industriella och
offentliga – för den närmaste fyraårsperioden.
27

Applied Autonomous Sensor Systems
6.2.2 Tryggad återväxt
En annan viktig aspekt av hållbarheten rör den kritiska massan av forskare.
Under perioden har AASS nära nog fördubblat sitt antal disputerade
forskare (från elva i december 2002 till tjugo i december 2008). En starkt
positiv bild ger utvecklingen av antalet postdoktorala forskare, där en mer
än tredubbling (från två till sju under profilperioden) ser ut att trygga
återväxten av seniora forskare.
Årsrapporterna visar att av de elva seniora forskarna (med motsvarande
fil.dr-examen) vid profilens början har tre lämnat miljön under profiltiden.
En befann sig dock på AASS som tidsbegränsad gästforskare. Till miljön
har emellertid sju seniora forskare anslutit efter profilens första år. Samtliga
är kvar i miljön. Detta har skapat en gynnsam kombination av kontinuitet
och föryngring i forskarkollegiet.
Peers har särskilt uppmärksammat detta och de konstaterar att ”recent
growth of post-docs was certainly a positive factor”. Emellertid fruktar de
att miljön fortfarande är för beroende av ett fåtal framstående forskare, vars
frånfälle starkt kunde nedsätta AASS förmåga under en tid.
6.2.3 Kontinuitet och förnyelse i ledningen
Ser vi till ledningens sammansättning har profiltiden präglats av både
förändring och kontinuitet. Ledningen har bestått av mellan två och fyra
ledamöter, och den ende som suttit hela tiden ut i profilledningen är Dimiter
Driankov, som år 2004 ersatte Peter Wide som ledare för profilen.
I referensgruppen har vissa förändringar skett, samtidigt som flera av de
ursprungliga medlemmarna funnits kvar. Rainer Palm och Hans Skoog hade
lämnat referensgruppen, den tidigare på grund av att han tillträtt som
adjungerad professor vid AASS. Tre hade kommit och lämnat gruppen
under perioden (professor Giulio Sandini, från University of Genova, fil.dr
Gu Chun-Yuan från ABB Corporate Research och professor Robin Murphy
från Univ. S. Florida). Tillkommit hade tre medlemmar, som medverkade
profilperioden ut, nämligen: professor Thomas Christaller från Fraunhofer
Institute for Autonomous Intelligent Systems, professor Toshio Fukuda, från
Dept. of Micro System Engineering and Mechano-Informatics and Systems,
Nagoya University, samt professor Mel Siegel, Robotics Institute, Carnegie
Mellon University, Pittsburgh. För kontinuiteten under hela perioden stod
Emil M. Petriu, Alexander Lauber och referensgruppens ordförande
Torbjörn Widmark.
En blandning av kontinuitet och förändring präglar även bilden av
laboratorierna. Två av fyra laboratorier har genomgående haft samma
ledare, professor Alessandro Saffiotti för Mobile Robots Lab, och professor
Ivan Kalaykov för Intelligent Control Lab. Övriga labb har bytt ledare vid
ett tillfälle vardera: Biologically Inspired Systems Lab år 2004 från Selim
28

Applied Autonomous Sensor Systems
Eskiizmirliler till Boyko Iliev och Learning Systems Lab år 2006 från Tom
Duckett till professor Thorsteinn Rögnvaldsson.
6.2.4 Ny vision
AASS bytte övergripande begrepp för sin forskningsinriktning under
profiltidens sista två år. Från början var den gemensamma vetenskapliga
visionen att utarbeta en tvärvetenskaplig grund för förståelse av mänsklig
perception och hur den kunde omsättas i autonoma sensorsystem.
Förändringen innebär att man i stället utgår från begreppet Symbiotic
Human and Robot Environments (SHARE). SHARE rymmer ett antal
utspridda intelligenta artefakter som genom nätverk delar känsel,
information, kommunikation, kognitiva förmågor och handlingsförmågor
med en eller flera robotar och människor. Det man ska uppnå är att det
övergripande systemet blir mer kapabelt än var och en av komponenterna
för sig. Från ledningen betraktas det som ett sätt att möta konkurrensen från
andra forskningsmiljöer, och är således ett medvetet steg mot en större
långsiktighet och stabilitet i miljön.
29

Applied Autonomous Sensor Systems
7 En diskussion om resultat
De resultat som AASS skapat i forskarvärlden är
• en etablering och stabilisering av AASS som forskningsmiljö
• tillgång till empiri
• fokusering och enande kring vetenskaplig vision
• internationellt renommé och internationell akademisk samverkan för AASS
• nya forskare och utvecklad kompetens hos befintlig personal
• nya forskningsresultat, publikationer och konferenspapers
• synlighet för robotik.
AASS resultat för näringslivet har varit
• exponering och validering av produkter
• tillförsel av kompetens och arbetskraft
• information om aktuella forskningstrender.
Både akademin och näringslivet anser sig ha fått goda resultat av
profilsatsningen vid AASS. Samtidigt beskriver informanterna olika typer
av resultat. Att tala om resultat handlar alltså i hög utsträckning om vilket
perspektiv man anlägger. För att förstå vad som attraherar akademin och
näringslivet till ett samarbete åskådliggörs nedan hur en och samma aktivitet
kan innebära olika resultat för akademin och näringslivet. Syftet är inte att
ge en detaljerad redogörelse av alla typer av resultat utan att illustrera hur
samarbetet kan betraktas i termer av ömsesidig nytta av samma aktivitet.
De resultat inom näringslivet respektive akademin som vi har identifierat
har en koppling till varandra i vertikalled såtillvida att de, utan samverkan
och samproduktion, inte hade uppstått. Dessutom följer resultaten av
varandra även i horisontalled, både på näringslivssidan och på akademins
sida. Resultat är således, enligt detta synsätt, något som (sam)produceras
över tid, där det ena resultatet ger det andra i en kontinuerlig process och där
resultaten kan och bör följa en viss logik, som kan vara olika för akademi
och näringsliv. Detta samband av de olika resultaten i en pågående process
har vi försökt illustrera med bilden nedan.
30

Applied Autonomous Sensor Systems
Näringsliv
Akademi
Validering
Empiri
Exponering/
publicitet
Publikationer,
konferenser
Arbetskraft
Forskare,
gästforskare,
doktorander,
studenter
Insikt i
forskningsutveckling
Forskningsresultat
Forskningsmiljö
Figur 6.
Resultat ur näringslivets och akademins perspektiv
7.1 Resultat för akademin
7.1.1 Etablering och stabilisering av forskningsmiljön
AASS utveckling är nära förknippad med KK-stiftelsens satsningar på att
skapa forskningsmiljöer vid nya universitet och högskolor.
Forskningscentret skapades i slutet av 1990-talet med hjälp av KKstiftelsens
plattformsresurser, och utvecklades vidare under
profilprogrammet. Det är svårt att föreställa sig AASS utveckling utan att ha
profilsatsningen med i bilden. Som en forskare i miljön uttrycker det: ”Utan
KK-stiftelsen hade inte AASS blivit något, det var så mycket resurser som
sattes in. Annars hade inte AASS blivit vad det blivit.”
Under profilperioden har AASS utvecklats till en stark forskningsmiljö,
med allt större utsikter till stabilitet och långsiktighet. Som genomgången av
personalutvecklingen visat, har man lyckats hålla kvar framstående forskare
i miljön, samtidigt som nya forskare rekryterats, både från den egna
forskarutbildningen och från det omgivande akademiska samhället.
En nyckel i förståelsen av AASS etablerade position står att finna i
skapandet av det som en representant för universitetets ledning benämner
”en naturlig koppling till näringslivet i de här frågorna”. Under
profilperioden har AASS ökat industrins involvering i miljöns verksamhet
och finansiering, vilket har lett till en förstärkning av basen för
verksamheten, som kvarstår efter profilperiodens slut. Profilen har lyckats
involvera de ledande svenska företagen inom automation – som ABB och
Atlas Copco. Det har medverkat till att etablera AASS som en potentiell
industriell samarbetspartner även framgent, då de medverkande företagen
kan spela en roll som ”ambassadörer” för AASS i relation till det övriga
näringslivet.
31

Applied Autonomous Sensor Systems
7.1.2 Tillgång till empiri
Ytterligare ett viktigt resultat för akademin när det gäller
näringslivssamarbetet är tillgången på empiri. Här finner vi ett starkt
gemensamt incitament att delta i samproduktion, både sett ur AASS och det
medverkande näringslivets perspektiv. De resurser som näringslivet ställer
till förfogande skapar förutsättningar för ett starkt empiriskt underlag i
forskningen.
Det kan röra sig om att företagen ställer hård- och mjukvara till
förfogande i själva forskningsmiljön. Detta gör avancerade tester möjliga
utan att miljön först själva skapar den nödvändiga infrastrukturen. Exempel
är här de ”flex-picker-” och IRB140-robotar som ABB Automation
Technology Products AB/Robotics tillhandahåller i miljön, och som
används i tester vid Intelligent Control- och Learning Systemslaboratorierna.
Det kan också röra sig om att forskarna får tillgång till den industriella
miljön. Som en forskare påpekar gör samverkan med företagen det möjligt
att göra ”långtidstester, där man kan tillämpa teori”. Forskarna får då
värdefulla data genom att ”prylarna kör omkring i fabriker”, som en
intervjuperson uttrycker det. Återigen handlar det om att skapa data från en
infrastruktur som skulle ha kostat forskningsmiljön stora resurser att bygga
upp självständigt.
7.1.3 Fokusering och enande kring vision
Ett resultat som både forskare och utomstående betraktare håller fram är att
KK-stiftelsens profilsatsning gjort det möjligt för forskningsmiljön att enas
kring en vision för verksamheten. KK-medlen har skapat förutsättningar för
att tänka långsiktigt, d.v.s. längre än de tre år som merparten av dagens
externa forskningsanslag omfattar. Det har också skapat en medvetenhet
kring behovet av att arbeta strategiskt med verksamheten, även om detta är
något som review panelen vill se ytterligare av.
Under plattformsperioden och den tidigare delen av forskningsprofilen,
var man, enligt en företrädare för profilledningen, främst sysselsatta med att
skapa en stabilitet och kritisk massa inom vart och ett av de fyra
laboratorierna. I samband med halvtidsutvärderingen skapades en insikt om
behovet av att i högre utsträckning integrera laboratoriernas verksamhet för
att åstadkomma den enade miljö som krävs i konkurrensen med andra
forskningsmiljöer. Under profilens sista två år skedde således ett omfattande
integrationsarbete, som involverade formuleringen av en ny gemensam
vision för forskningen. Mognadsprocessen var mångårig, och det är
tveksamt om den kunnat komma till stånd utan den långsiktiga och för hela
miljön övergripande finansiering som KK-stiftelsens profilsatsning innebar.
32

Applied Autonomous Sensor Systems
7.1.4 Internationellt renommé och akademisk samverkan
Under profilperioden har AASS skapat en vid synlighet och erkänsla. Som
en akademisk samarbetspartner påpekar har profilsatsningen ”synliggjort
AASS utåt”, och åstadkommit en ökad ”visibilitet” och ”tillfört universitetet
i Örebro internationell erkänsla”.
Den samlade forskningsverksamhet som profilsatsningen har understött
har uppnått en sådan omfattning och kvalitet att AASS har kunnat etablera
sig som en attraktiv samarbetspartner i internationella sammanhang. Således
har AASS lyckats att ingå som part i flera projekt inom EU:s 5:e till 7:e
ramprogram. Peer reviewpanelen påpekar samtidigt att det återstår en del
arbete, inte minst vad gäller att förena krafterna för att göra AASS
internationellt etablerat. Flera av forskarna har var för sig internationella
kontakter av högsta klass, men behöver använda dessa för att i högre
utsträckning göra den gemensamma forskningsmiljön vid AASS känd i
omvärlden. Förhoppningsvis kan den ökade integrationen i miljön genom
SHARE, underlätta processen i det avseendet.
Nationellt har AASS åstadkommit flera starka samarbeten, och intagit en
central position i nära nog samtliga. AASS och Örebro universitet var
tillsammans en av initiativtagarna till Robotdalen, som är ett
samarbetsorgan mellan universitet, högskolor och industriella parter i
Mälardalen. Robotdalen har lyckats attrahera omfattande forskningsresurser
från såväl nationella som regionala forskningsfinansiärer. Vidare är AASS
koordinator för företagsforskarskolan RAP. Den är ett samarbete mellan
fyra högskolor och universitet, och inkluderar även två högskolor som inte
deltar i Robotdalen. Detta visar att AASS lyckats omsätta profilsatsningen
för att utveckla sitt nationella akademiska nätverk.
7.1.5 Forskare
AASS har genom sin forskarutbildning producerat ett betydande
humankapital för akademin. Av de doktorander som passerat
forskarutbildningen under profilperioden har sex valt att vara fortsatt
verksamma inom den akademiska forskningen. Tre av dem, Henrik
Andreasson, Abdelbaki Bouguerra och Boyko Iliev har i dag positioner på
AASS. 3 Gustaf Tolt forskar vid Svenska försvarets forskningsinstitut,
Grzegorz Cielniak har en position vid Lincoln University, England och Jun
Li är verksam vid College of Automation, Chongqing University i Kina.
7.1.6 Forskningsresultat, publikationer och konferenser
AASS har under profilperioden producerat forskningsresultat av hög klass,
ibland världsklass. Peer review panelen har således satt ett högt värde som
3 Vi har här valt att inte, som AASS, redovisa Pontus Bergsten, eftersom han disputerade
före profilsatsningens start.
33

Applied Autonomous Sensor Systems
illustrerar att AASS uppnått akademisk excellens, och i somliga fall
framfört genuint originella idéer, exempelvis inom SLAM.
Flera publikationer har nått högt rankade forskningstidskrifter, även om
AASS medger att publikationsgraden behöver ökas. Särskilt framstående
forskningsresultat anser man från AASS finnas inom områdena Mobile
robot olfaction, Autonomous map learning, inom Perceptual anchoring,
inom Physically Embedded Intelligent Systems (PEIS) och inom Dexterous
Manipulation.
7.1.7 Synlighet för robotik
Satsningen på forskningsprofilen vid AASS har gett en ökad synlighet inte
bara för forskningsmiljön, utan även för ämnet robotik som sådant. Som en
samarbetande företagare uttrycker det, har satsningen medverkat till att göra
forskningen ”mera synlig för den regionala arenan för företag och
företagare.”
7.2 Resultat för näringslivet
Som framgått var AASS mål att åstadkomma industriell samverkan med
betoning på starka ömsesidiga fördelar. I den slutliga självutvärderingen
lyfter man fram att motivationen för näringslivet att delta inte främst var
kommersialisering av forskningsresultat, utan en mer indirekt kommersiell
effekt. Denna indirekta nytta har tagit sig flera olika uttryck.
7.2.1 Exponering och validering
För ett par av företagen har nyttan legat i att få sitt namn och sin utrustning
förknippad med en forskningsmiljö som är nationellt och internationellt
erkänd. Vissa av projekten kan ge feedback om utrustningens
tillkortakommanden och förslag till förbättringar. Andra projekt kan hjälpa
till att finna nya tillämpningsområden för utrustningen. Konkreta exempel
har uppkommit i samarbetet med ABB Automation Technology
Products/Robotics.
7.2.2 Kompetens och arbetskraft
Ett annat motiv för företagen att delta har varit att få del av AASS
kompetenser. Det kan ske både genom att delta med industridoktorander i
miljön, och genom att rekrytera personal från miljön. Detta har en indirekt
kommersiell effekt genom att det höjer kompetensen på redan anställda, och
underlättar rekryteringen av välutbildad personal. Exempelvis har
åtminstone en av de fem tidigare doktorander vid AASS som anställts vid
ABB ATP/Instrumentation and Control åstadkommit ett kommersiellt
gångbart kontrollsystem, som sedermera prisbelönats.
34

Applied Autonomous Sensor Systems
AASS genomgång av vad som hänt doktoranderna från profilperioden
visar, tillsammans med vissa av oss kompletterande uppgifter, att fjorton av
dem som tagit examen har fått arbete inom industrin, liksom en av dem som
inte tagit examen. Samtliga arbetar i företag med nära koppling till AASS
forskningsfält. Detta bör ses som ett bra resultat, och tyder på en stark
relevans för industrin av AASS forskarutbildning.
7.2.3 Information om forskningstrender
Åter andra, som deltagit i referensgruppen, har sett samarbetet som en källa
till uppdaterad information om forskningsläget inom autonoma system.
35

Applied Autonomous Sensor Systems
8 Skillnad mellan plan och utfall
Det som skilde utfallet från de ursprungliga planerna i AASS var följande:
• Det ursprungliga sättet att arbeta med strikta kvantitativa mål visade sig mindre
relevant, särskilt vad gällde planeringen av personalens sammansättning.
• Från 2002 erfor AASS, liksom övriga tekniska utbildningar vid ungefär samma tid,
en stadig nedgång i antalet studenter på grundnivå.
• AASS nådde inte ut i massmedierna på det sätt man hoppats från början.
• Den mest grundläggande förändringen blev beslutet 2006–2007 att lägga om AASS
övergripande vetenskapliga vision och den följande omorganisationen från fyra till
tre laboratorier.
Samtal med profilens ledning, och det intryck som övrigt material ger, visar
att profilsatsningen föll ut ungefär som man tänkte sig från början. Viss
utveckling kunde man emellertid inte förutse.
1. De kvantitativa mål för personalen, som ingick i avtalet med KKstiftelsen,
var mindre lämpliga för styrning än vad man först trott. När
behoven ändrades, gjorde dessa mål det svårt att förändra ledningens
strategi. T.ex. infann sig ett behov av fler kvalificerade akademiska lärare,
samtidigt som man insåg att verksamheten inte vann på att rekrytera
professorer enligt målsättningen. En nödvändig strategiförändring kunde
därmed något missvisande te sig som ett misslyckande, sett till utfallet på de
kvantitativa målen för personalen.
2. Den drastiska nedgången i antalet studenter i grundutbildningen,
under hela profilperioden, var inte förutsedd. Utvecklingen krympte den
egna basen för rekrytering av doktorander, och man kom att vända sig
utanför det egna universitetet i sökandet efter kandidater i en utsträckning
man inte från början räknat med. Utvecklingen av det internationella
masterprogrammet var ett försök att hantera problemet, men dess framgång
återstår fortfarande att utvärdera.
3. En tredje skillnad från de ursprungliga planerna var den bristande mån
man nådde ut i massmedierna. Däremot blev det internationella
genomslaget för miljöns forskning större än vad AASS ledning från början
hade föresatt sig.
4. En grundläggande förändring var slutligen införandet av ett nytt
gemensamt begrepp för AASS vision, åren 2006–2007 och den samtidiga
sammanslagningen av fyra forskningslabb till tre.
36

Applied Autonomous Sensor Systems
9 En diskussion om process
Viktiga brytpunkter i AASS process har varit
• involveringen i det Vinnova-finansierade programmet Robotdalen
• erhållandet av ett antal prestigefulla publikationer, redaktörskap och priser under
profilens tidiga år
• samarbetet med den koreanska forskningsmyndigheten ETRI
• befordringar i personalen och tilldelningen av en ny professur
• tillkomsten av företagsforskarskolan RAP
• halvtidsutvärderingen, och den därpå följande omstruktureringen av AASS vision och
organisation
• I slutet av profilperioden skedde ett antal viktiga överväxlingar av forskningsresultat,
infrastruktur och relationer i nya forskningsprojekt
I det här avsnittet behandlas processen under profilperioden – vi försöker
besvara frågan: ”Vad hände på vägen?” Här fokuserar vi på händelser och
utvecklingstendenser under perioden som har varit betydelsefulla för
resultatet. Av naturliga skäl kommer bara ett urval händelser att lyftas fram.
Syftet är inte att ge en detaljerad redogörelse utan att skapa en förståelse för
vilken typ av händelser och förhållanden som präglat perioden och påverkat
det slutliga utfallet.
Med inre process avses händelser i profilmiljön, medan yttre process
avser händelser som profilen har medverkat till eller utsatts för i
omgivningen. Processerna har självfallet en koppling till varandra och
forskningsmiljön bör visa på ett kontinuerligt tillvaratagande av, och
samspel mellan, yttre och inre processer.
Ny professur
Inre
ForskningsresultatomAI
Forskningsresultatom
”Anchoring ”
Tillgångtill
infrastruktur
Forskningom
Luktsensorer
Tillvaratagande
averfarenheter
ochresultat
Tar till vara
relationeroch
utbildningserfar
enhet
Internationell
MScutbildning
Överväxling
frånAASSav
metoderoch
relationer
Överväxling
frånAASSav
metoderoch
relationer
2001
02
03
04
05
06
07 08
Yttre
Robotdalen
Gästredaktörskap
Best paper
pris
Samarbeten
medETRI
(Korea)
Forskarskola
Ordförandeskap
vid
konferens
PartneriFP6
Streppcj
universitetsanslag6
milj .
Projekt från KKS
och Robotdalen
Figur 7.
Viktiga händelser under AASS-profilens process
37

Applied Autonomous Sensor Systems
9.1 Robotdalen och tillgång till infrastruktur
År 2002 inleddes arbetet med att bygga upp samverkansorganet Robotdalen,
som startades under 2003 med en tioårig finansiering. Örebro universitet
och AASS var en av stiftarna, tillsammans med Mälardalens högskola,
KTH/CAS i Stockholm och ett stort antal industriella och samhälleliga
parter i Södermanlands län, Västmanlands län och Örebro län.
Huvudfinansiärer var (och är) Vinnova och EU:s regionala
strukturfondsprogram mål 2 östra Mellansverige. Det övergripande målet
var att befästa Mälardalsregionen som världsledande inom tillverkning,
forskning och utveckling av robotbaserad automation.
Robotdalens verksamhet syftar till att utveckla robotik för industri-,
logistik- och hälsosektorn, vilket sker genom forsknings- och
utvecklingsprojekt vid små och medelstora företag, sjukhus, globala företag
som ABB och Atlas Copco, samt Örebro universitet och Mälardalens
högskola. Därutöver arbetar Robotdalen med utbildningsväsendet och med
opinionsbildning för att öka teknikintresset hos barn och ungdomar.
AASS var som nämnts en drivande part i skapandet av Robotdalen, men
dess instiftande har även haft stor inverkan på AASS verksamhet. Som en
företrädare för AASS ledning betonat var ”[e]n av de grundläggande
sakerna … att det skapades en infrastruktur: det blev lättare att få tillgång
till folk och att propagandamomentet sköttes professionellt.” Robotdalen
skapade med andra ord en mer stabil struktur för samverkan mellan
akademi, näringsliv och den politiska nivån, vilket AASS kunde dra nytta
av.
Samarbetsformen skapade möjlighet till en mer professionell information
och kommunikation med det omgivande samhället, och gav samtidigt
tillgång till vissa företag – i synnerhet små och medelstora sådana – som
AASS annars troligen inte samarbetat med. Samarbetet med Robotdalen är
vid den här rapportens författande fortfarande en aktiv och viktig del av
AASS verksamhet.
9.2 Redaktörskap, publikationer och priser
Vid ett antal tillfällen under profilperioden har AASS medarbetare
exponerats i forskarsamhället genom prestigefyllda redaktörskap,
publikationer och priser.
Redan under startåret gavs uttryck för AASS internationella position,
genom att Silvia Coradeschi och Alessandro Saffiotti blev gästredaktörer för
ett specialnummer om ”Anchoring” i ”Robotics and Autonomous Systems”,
som är en av de mest ansedda tidskrifterna inom robotikområdet. Detta gav
uttryck för den ställning som begreppet ”Anchoring” fått inom
forskardebatten, ett begrepp som myntats vid AASS. Samma år publicerade
38

Applied Autonomous Sensor Systems
en av AASS forskare, Tom Duckett, en artikel om ”fast, on-line mapping” i
ett nummer av den renommerade tidskriften Autonomous Robots Journal.
Året efter vann forskare från AASS pris för bästa paper vid IEEE
International Conference on Advanced Robotics i Portugal, för nydanande
forskning om rumslig navigation genom lukt.
Redaktörskapet och publikationerna ökade AASS internationella
anseende och manifesterade AASS konkurrenskraft. Det synliggjorde också
det förhållandet att flera av de forskningsresultat som publicerades under
profilperioden hade uppnåtts eller åtminstone påbörjats före profilens start.
9.3 Samarbete med ETRI
På förfrågan ingick AASS år 2004 i ett internationellt samarbete inom
ramen för forskningsprogrammet ”Ubiquitous robot companion”, som
finansierades av den koreanska regeringens forskningsorgan ETRI.
Programmet är en av världens mest ambitiösa offentliga satsningar på
kognitiva robotar i dag. Enligt AASS var denna medverkan mycket
prestigefull, och renderade AASS erkänsla som en innovativ miljö inom
robotikforskningen.
9.4 Befordringar och ny professur
Under profilperioden har ett antal befordringar medverkat till att befästa
senioriteten i forskarkollegiet. Utvecklingen har därvidlag gått successivt,
med fyra docenturer, fördelade över åren 2003–2005 och 2007. Två
professurer har tillsatts – Ivan Kalaykov i datateknik år 2003, och
Thorsteinn Rögnvaldsson inom forskningsområdet Learning Systems. Den
senare tillsättningen rörde en ny professur, vilket tydliggör att AASS tog ett
viktigt steg i att befästa sin position som framstående forskningsmiljö inom
Örebro universitet.
9.5 Företagsforskarskolan RAP
År 2005 erhölls, i hård konkurrens, ett anslag om 21,6 mnkr från KKstiftelsen
för att etablera en företagsforskarskola inom intelligenta system
för robotik, automation och processkontroll (RAP) med AASS som
koordinator. Anslaget sträcker sig mellan 2006–2011, och skolan är avsedd
för doktorander som är anställda vid ett företag, och som får möjlighet att
genomföra forskarstudier vid ett valfritt lärosäte. Industridoktoranderna ska
ägna 70–80 % av sin tid till studierna, och den övriga tiden vid sitt företag.
Från dess start har vid tiden för AASS självvärdering två doktorander
examinerats (lic) och ytterligare tretton bedriver fortfarande studier.
Studenterna, som kom från ett antal större företag som Atlas Copco, ABB
och några mindre och medelstora företag som Rotundus AB, Sensor Control
39

Applied Autonomous Sensor Systems
och RobCab, fördelades över högskolorna i Halmstad, Mälardalen och
Skövde samt Örebro universitet.
AASS har själva identifierat ett antal vinster för forskningsmiljön av
RAP. Däribland en ökad kvalitet i forskarutbildningen, att man lyckats
utsträcka sitt industriella partnerskap utanför regionen närmast Örebro, samt
att man förmått skapa hållbara personliga kontakter och nätverk mellan
forskarhandledare, forskarstudenter och deras mentorer inom industrin.
Därtill har RAP fått som följd att AASS och Örebro universitet fördjupat
samarbetet med högskolorna i Halmstad och Skövde genom en formell
överenskommelse att samarbeta inom teknikämnena.
Att man vann konkurrensen om företagsforskarskolan ger samtliga
ingående parter ett gott betyg vad gäller deras tidigare forskarutbildning.
Kanske särskilt gäller detta AASS, som tilldelades rollen som koordinator.
Miljön har sedan profiltidens början ett gynnsamt ”track record” vad gäller
förmågan till utbildningssamarbeten, i egenskap av koordinator för en av
EU:s Marie Curie Training Sites från år 2002.
9.6 Halvtidsutvärderingen och en ny vision
Den halvtidsutvärdering som AASS genomgick år 2005 kom att bli en
viktig vattendelare i miljöns utveckling. Miljön fick genomgående goda
vitsord, och fick som en konsekvens av det fortsatt profilstöd till mars 2008.
Utvärderingen innehöll även kritik och rekommendationer, vilket inverkade
på AASS ledning tillsammans med referensgruppen under perioden 2006–
2008.
Rekommendationerna rörde för det första att AASS behövde få större
tillgång till EU-medel och medel från industrin. För det andra ansågs AASS
behöva satsa ytterligare på industriell robotik och för det tredje ansågs
AASS behöva höja sin publikationsgrad. Samtliga dessa tre
rekommendationer kom att resultera i åtgärder från AASS sida. För att
nämna några exempel har AASS sedan 2005 ingått i flera nya samarbeten
inom EU:s sjätte och sjunde ramprogram, man har satsat på flexibla
gripmekanismer för produktionsindustrin, och man har förbättrat (dock inte
tillräckligt enligt egen utsago) publikationsgraden.
Den fjärde rekommendationen, och beaktandet av denna, kom att få de
största konsekvenserna för forskningsmiljön. Rekommendationen gick ut på
att AASS borde utveckla en strategi för att föra samman de vid den tiden
rätt olikartade fyra laboratorierna kring ett mindre antal forskningsfrågor.
Det borde resultera i en ny, mer matrisformig organisationsstruktur, för att
överkorsa gränserna mellan laboratorierna och uppmuntra till en mer
fokuserad verksamhet.
Under 2006 utarbetade AASS som svar på rekommendationen en helt ny
gemensam vision för labbens forskning. Visionen gick under namnet
40

Applied Autonomous Sensor Systems
SHARE (Symbiotic Human, Robot and Environment Systems). Modellen
utgår från en triangel, med begreppen ”robot”, ”människa” och ”smart miljö
(environment)” fördelade på de tre sidorna. Forskningen ska relatera till
denna modell så att den blir mer ”ekologisk”. Delarna ska således inte
studeras var för sig utan behandlas som ett system där människa, miljö och
robot hänger samman.
Rent praktiskt gick det till så att företrädarna för ledningen och de olika
labben kartlade var deras forskning överlappade och angränsade varandra,
varvid gemensamma forskningsfrågor utkristalliserades. Samtidigt var man
noga med att fånga upp den framstående forskning som inte rymdes i den
ekologiska modellen, för att den inte skulle gå till spillo.
Enligt AASS kom den enade visionen att få flera gynnsamma effekter.
Den reducerade antalet forskningsämnen och medverkade till en
kraftsamling på de resterande. Det förde labben närmare varandra, och
skapade en gemensam identitet att visa upp inför den omgivande
forskarvärlden och för industrin.
9.7 Överväxling: medel från KK-stiftelsen,
Robotdalen och EU
Under profilens senare del, då KK-stiftelsens profilmedel minskat, har
AASS funnit andra finansieringskällor till projekt, där erfarenheter,
relationer och forskningsfynd från profilen kunnat växlas över. Med
uttrycket ”överväxling” avser vi här förmågan att överföra exempelvis
lärdomar, kunskaper och infrastruktur så att de omvandlas till resurser i nya
projekt.
För att nämna några exempel har man fått ett treårigt forskningsanslag
från KK-stiftelsen för utveckling av autonoma gaffeltruckar. Inom detta
projekt bygger man vidare på erfarenheter och forskningsresultat från
profilperioden gjorda inom mobil robotik, 3D-vision och planering. Som
nämnts har AASS vidare vunnit forskningsprojekt på EU-nivå under 2006
och 2007. Det är dels STREP-projektet DustBot (Fp6), om dynamisk
robotnavigation och undvikande av hinder, dels två projekt i Marie Curie
IAPP (Fp7), om utspridda människa–robot-system i hanterandet av kemiska
olyckor, och STREP-projektet DIADEM, som ska skapa metoder och
verktyg för att stödja miljöhantering i industriella miljöer. I dessa projekt
bygger man vidare bl.a. på erfarenheter och forskningsresultat från
profiltiden om olfaction, mobil robotik, och om metoder för planering.
Samarbetspartner har man i regel funnit genom tidigare samarbeten i
publikationer, genom bekantskaper gjorda på konferenser och genom
gemensam handledning av doktorander.
Således har man kunnat växla över både kunskaper och relationer vunna
under den forskning som bedrivits under profilperioden, och relationer som
41

Applied Autonomous Sensor Systems
bildats. I flera fall handlar det även om att man lyckats växla över det
kunskaps- och förtroendekapital som man skapat i nya relationer, genom det
internationella renommé som AASS bildat sig under perioden.
42

Applied Autonomous Sensor Systems
10 Hantering av kritiska faktorer
Kritiska faktorer som har påverkat utfallet av AASS är
• det moment in i profilperioden som skapades av den etablerade forskningsmiljön och
av redan uppbyggda relationer till näringslivet
• ett genomgående gott ledarskap för profilen, både vad gäller det vetenskapliga
arbetet, administrationen och den arbetssociala miljön
• skapandet av en genomtänkt rekryteringsprocess för doktorander en bit in i perioden,
vilket drastiskt ökade kvantiteten och kvaliteten i ansökningarna till
forskarutbildningen
• den ömsesidiga mottagarförmågan i akademin och i näringslivet, d.v.s. förmågan att
i samverkan ta in och dra nytta av varandras kunskaper och kompetens
• förmågan att odla kontinuiteten i relationer och i forskningsverksamheten.
Nedan redovisar vi några av de faktorer som vi har funnit mest kritiska för
profilens måluppfyllelse och framgång, d.v.s. faktorer som har främjat
respektive hindrat resultat, och som kan fungera som underlag för lärande i
uppbyggnaden av starka forskningsmiljöer.
10.1 Ledarskap – vetenskapligt och organisatoriskt
En viktig faktor för profilens framgång har varit dess ledning. AASS
ledarskap har haft den sällsynta men viktiga egenskapen av att fungera bra
så väl organisatoriskt som vetenskapligt. Man kan föreställa sig att denna
kombination kan åstadkommas på olika sätt – exempelvis genom ett delat
ledarskap. AASS har dock lyckats med att få egenskaperna förenade i en
och samma person, om än hos olika personer vid olika faser i profilen.
AASS-profilen inleddes med Peter Wide som ledare, som redan
dessförinnan hade en stark vetenskaplig profil. Som en företrädare för
universitetets ledning uttryckte det hade ”den här satsningen […]varit
omöjlig” utan honom. Wides vetenskapliga ställning och erfarenhet verkar
initialt ha varit av avgörande vikt för rekryteringen av forskare med rätt
kompetens till miljön, vilket är en avgörande faktor för att åstadkomma en
kritisk massa i forskningsmiljön.
Två år in i profilen ersatte Dimiter Driankov Peter Wide som profilens
ledare, och har att döma av både intervjusvar och en analys av AASS
verksamhet fungerat mycket väl i den rollen. Flera intervjupersoner vittnar
om en tämligen platt och kollegialt fungerande organisation och ett
ledarskap som bygger på kontinuerlig förankring. Exempel på omdömen
från intervjuerna är ”smidigt och effektivt”, ”prestigelöst”, ”fungerat mycket
bra” och ”jättebra”.
Det vetenskapliga omdömet är av avgörande betydelse för förmågan att
finna en vetenskapligt framkomlig väg i strategiarbetet. Så här uttrycker en
43

Applied Autonomous Sensor Systems
av intervjupersonerna förhållandet: ”Sakkunskapen är viktig. Så man inte
hamnar i det omöjliga.” Det organisatoriska ledarskapet handlar om
förmågan att hantera den praktiska sidan av att förverkliga den
vetenskapliga visionen.
I samband med ledningen av AASS-profilen bör även dess referensgrupp
lyftas fram som en viktig bidragande faktor till profilens utveckling.
Ledningen har uppfattat referensgruppen som en mycket värdefull källa till
konstruktiv kritik, och har fungerat som en grupp ”highly esteemed mentors
and ’critical friends’”, som ledningen uttrycker det. I synnerhet var
referensgruppen viktig som stöd och diskussionspartner för AASS ledning i
samband med omstöpningen av AASS vision och organisation.
Särskilt framträdande har vikten av en fungerande kombination av
vetenskaplighet och organisatorisk förmåga varit i perioder där inriktningen
vid profilen behövt justeras. Så visar exempelvis processbeskrivningen
ledningens reaktion på halvtidsutvärderingen, då den av allt att döma gjorde
stora ansträngningar att efterkomma utvärderarnas rekommendationer. För
det ena behövdes förmågan att se och utvärdera de olika vetenskapliga
styrkorna i miljön, och formulera dem i ett gemensamt begrepp – SHARE.
För det andra krävdes förmågan att skapa en fungerande organisatorisk ram
för visionen, och samtidigt styrkan att mobilisera hela den tämligen
disparata forskningsmiljön kring denna. Även om resultatet av
integrationssträvandena till stor del återstår att se, förefaller det som att man
har lyckats väl så här långt. Ett uttryck för det är labb-ledarnas förmåga att
kommunicera visionen på ett enhetligt sätt.
10.2 Moment in i profilperioden
En kritisk faktor i processens inledande skede var att det redan före
profilstarten fanns relationer till näringslivet och att AASS som
forskningsmiljö hunnit få en fastare form. Dessa förhållanden fungerade
som viktiga resurser i att skapa ett driv i utvecklingen från den dag som
profilsatsningen startade. Det innebar för det första att profilsatsningen inte
behövde täcka kostnaderna för byggandet av relationer till merparten av
samarbetsparterna – det fanns det man kan kalla ”track records” att luta sig
mot.
I de tidigare relationerna fanns även möjligheten att skapa sig realistiska
uppfattningar om vad samarbetena kunde resultera i när profilen startade.
Betecknande har också varit att av de samarbetsrelationer som hållit genom
hela profilperioden, har samtliga varit med företag som man redan hade
etablerade relationer till före profiltidens start.
Att AASS redan före profilen var en etablerad miljö med etablerade
industrisamarbeten, bidrog starkt till att profilen tidigt kunde påvisa starka
forskningsresultat. Som nämnts kom flera av forskningsframgångarna under
44

Applied Autonomous Sensor Systems
profilens första år, och eftersom forskningsresultat i regel har en ledtid på
tre år eller mer, speglade de insatser gjorda före profilstarten.
10.3 Genomtänkt rekryteringsprocess för
doktorander
Redan tidigt visade sig underlaget för rekrytering av doktorander i den egna
grundutbildningen vara otillräckligt, och med tiden blev det nästan
obefintligt. Återväxten i forskningsmiljön har därför varit beroende av
etableringen av en strukturerad och genomtänkt
doktorandrekryteringsprocess.
Tack vare en genomarbetad utlysningskampanj, bl.a. i form av en slide
show på AASS webbplats om miljöns tillgångar och möjligheter, har man
från en utlysningsomgång till en annan lyckats öka söktrycket till
forskarutbildningen från 25 sökande till 66. Som en av de ansvariga för
urvalsprocessen uttryckte det, hade man vid det senare tillfället två sökande
som höll utomordentligt hög nivå, och åtminstone sex andra som höll högre
nivå jämfört med dem som sökte vid den första omgången. En av de antagna
doktoranderna nämnde särskilt innehållet i slide showen som en avgörande
anledning till att hon sökte platsen. På frågan om rekryteringsprocessens
inverkan på profilens möjligheter att överleva, gavs svaret av den ansvarige:
”Det gör en fundamental skillnad att ha så goda [forskar]ämnen.” I en
förhållandevis liten miljö, med begränsad grundutbildning, är det uppenbart
att vikten av en genomtänkt rekryteringsprocess bör accentueras.
10.4 Mottagarförmågan
Genomgående har en kritisk faktor för samarbetet mellan akademi och
näringsliv varit det vi benämner ”mottagarförmågan” hos båda parter. Med
mottagarförmåga syftar vi på kapaciteten hos en samarbetspart att ta in,
förstå och omsätta en annan parts kunskap och intressen. För AASS och
flera andra forskningsmiljöer har denna fråga flera konkreta sidor. En av
dem rör naturen av de ingående parternas kunskap. Ju större skillnaden är
mellan företag och forskare i detta avseende, desto större hinder för
kommunikationen dem emellan. Det är här värt att poängtera att det är
främst skillnaden i kunskapens natur, och inte i dess nivå som är det
centrala. Skillnader i nivå inom ett och samma kunskapsfält behöver inte
vara ett stort problem – de olika parterna delar då förförståelse och
begreppsram, och ett inhämtande av kunskap är relativt okomplicerat. De
skillnader som kan innebära hinder för kommunikation rör snarare
vokabulär och grundläggande perspektiv.
Det är uppenbart i fallet med AASS att mottagarkapaciteten är relativt
hög för både akademin och den medverkande industrin. Många av
45

Applied Autonomous Sensor Systems
forskningsprojekten är behovsmotiverade, där både industri och akademi
utan större problem kan föreställa sig tillämpningar i produktion. I de fall
man kan föreställa sig problem i mottagarkapaciteten rör det snarare
relationen mellan industri och slutkund, när företag inom robotik vänder sig
mot nya marknader, som exempelvis vården.
En annan relaterad aspekt av mottagarkapaciteten är vad man kan kalla
för ”översättare”. D.v.s. att det finns personer som förstår vokabulär och
incitament i både forskarvärlden och näringslivet, och förmår att tolka i
kommunikationen mellan de två världarna. En positiv trend här är att det
håller på att skapas en allt mer omfattande personalunion mellan
forskarvärlden och industrin, med ett ökat antal industridoktorander (inte
minst i samband med RAP), och när många av de disputerade forskarna går
till anställningar inom industrin.
En tredje aspekt av mottagarkapaciteten kan vi konstatera att stödet från
ledningen i de samarbetande företagen utgör. Såväl forskare som
företagsrepresentanter påpekar att en tydlig yttring av stöd för projektet från
företagets ledning är grundläggande för att personella och materiella
resurser ska kunna allokeras till samarbetet.
10.5 Kontinuitet
En viktig faktor under profilperiodens alla faser har varit kontinuitet. Frågan
har flera dimensioner. Den första har redan berörts och rör samarbetet med
företagen. AASS har haft långa relationer med merparten av de företag som
medverkat i profilsatsningen. Detta minimerar kostnader och ökar
förutsägbarheten i samband med uppstart av nya gemensamma projekt.
En annan aspekt av kontinuiteten rör relationen mellan långsiktig
finansiering och förutsättningarna till långsiktigt strategiskt arbete. En
förutsättning för strategiskt arbete, är att man kan förutse tillgången till
resurser under en längre tid. Profilens sexåriga anslag har varit en i
sammanhanget lång tid, i jämförelse med de vanligare perioderna om ett till
tre år.
Ytterligare en sida rör relationen mellan långsiktig finansiering och
forskningsro. De sex årens finansiering har gett forskarna tillfälle att, i högre
utsträckning än om man varit beroende av kortare anslag, fokusera på sin
kärnverksamhet, nämligen forsknings- och läraruppgiften. Att
forskningsmedel annars vanligen fördelas under relativt korta perioder –
ofta kortare än ledtiden för ett genuint nytt forskningsresultat – framhålls
ofta som ett problem från forskarsamhället. Det gör att mycket tid och
energi, som kunnat brukas till forskning och undervisning, i stället läggs på
att ständigt formulera nya ansökningar.
Ett annat problem med korta finansieringsperioder är att många mindre
forskningsprojekt, utan inbördes sammanhang, mångfaldigar summan av de
46

Applied Autonomous Sensor Systems
startsträckor och avvecklingsperioder som alla forskningsprojekt i
varierande grad genomgår. Den relativt långa projektperioden på sex år har
därför varit värdefull. Ett längre anslag som ”kärna” i verksamheten har
också ökat förmågan att minimera startkostnaderna i mindre, externt
finansierade projekt, då de i väsentlig mån har kunnat ”hakas” på
profilsatsningen.
47

Applied Autonomous Sensor Systems
11 Lärdomar och utmaningar
Lärdomar av AASS är
• att förmågan att balansera vision och pragmatism är grundläggande för
forskningsmiljöns framgång
• att mottagarkapaciteten hos både näringsliv och akademi är grundläggande för hur
samproduktionen fungerar.
Utmaningar som AASS står inför är
• att ytterligare förbättra sin kommunikation med omvärlden
• hur man ska hantera det stadigt vikande studentunderlaget på grundutbildningsnivå
• hur mindre och medelstora företag ska kunna involveras i samproduktion med
akademin i större utsträckning – en utmaning som gäller forskarvärlden i stort
• den nya statliga forskningspolitiken, som inte ser ut att gynna mindre universitet och
högskolor.
I det följande ger vi en avslutande reflektion kring profilen, vilka lärdomar
som kan dras och vilka utmaningar som behöver hanteras.
11.1 Vision och pragmatism
En viktig lärdom av profilsatsningen är att mycket uppmärksamhet måste
ägnas åt en balansering mellan kortsiktiga (i regel finansiella)
hänsynstaganden och mer övergripande, långsiktiga vetenskapliga visioner
för verksamheten. AASS kritiserades i halvtidsutvärderingen för att inte
upprätthålla en gemensam vision för verksamheten. Stora steg har tagits i
den riktningen och mot slutet av profilperioden har ett mer visionärt
förhållningssätt tonat fram. Samtidigt måste man inse att pragmatism är och
förblir en viktig förutsättning – utan än så kortsiktiga forskningsmedel är det
svårt att bedriva den forskning vars riktning strategin ska styra. Frågan är
om AASS haft reella möjligheter att vara vetenskapligt smalare än det
hittills varit i sitt planeringsarbete. För en genomförd vision handlar inte
bara om att välja, det handlar även om att välja bort.
11.2 Långsiktig finansiering
AASS har en relativt stabil finansieringssituation för de närmaste fyra åren,
men står samtidigt inför utmaningen att finna hållbara externa
finansieringskällor. Profilsatsningen gav AASS möjlighet att arbeta
strategiskt med att bygga upp forskningsmiljön kring en gemensam
vetenskaplig vision. Avsaknaden av ett motsvarande längre anslag ökar
risken för uppsplittring av forskningsmiljöns inriktning. Ett aktivt och
medvetet arbete från ledningen kommer här att behövas för att hålla
samman miljön, i det fall flera mindre anslag drar laboratorierna och
48

Applied Autonomous Sensor Systems
enskilda forskare åt olika håll. Som en representant för referensgruppen
uttryckte saken: ”man måste ha en egen vision, annars blir man slav under
någon annans” och ”[f]ör att ha en egen vision måste man ha egna pengar”.
Den nya matrisliknande organisationsmodell som upparbetats under
profilens sista år, kan här vara början på en beredskap för att möta sådana
påfrestningar.
Här ligger också vikten – påpekad bl.a. av peer reviewpanelen – av att ha
planerat för alternativa handlingsvägar som ligger i linje med AASS
vetenskapliga vision, i det fall resurser inte tillkommer på det sätt man
hoppats.
11.3 Att utveckla mottagarkapaciteten
I samarbetet med industrin har AASS uppnått ett gynnsamt flöde av
kunskap och kompetens åt båda håll i relationerna. Inte minst illustreras
detta av att ett stort antal tidigare doktorander har fått anställning vid de
samarbetande företagen och hos andra företag inom robotik och autonoma
system. Detta sätter fingret på vikten av att adressera frågan om
mottagarkapacitet. AASS har lyckats väl – och bör arbeta vidare med –
förmågan att få gehör för samarbeten i företagen på hög nivå. Det finns nu
väl upparbetade kontaktytor i flera företag, och man bör vinnlägga sig om
att vårda successionen i dessa. Goda samarbetsrelationer bygger ofta på
personlig tillit, och samarbeten är därför känsliga för organisations- och
personalförändringar. Frågan om ”översättare”, förankring i ledning och
skillnader i kunskap måste hanteras för att skapa ett hållbart och givande
samarbete mellan forskare och näringsliv.
11.4 Kommunikation
AASS har själva identifierat ett problem i det begränsade medieutrymme
som forskningscentret fått under profilperioden. Men frågan är om inte
problemet är även av annan art. AASS kommer framöver att behöva bli
bättre på att formulera och kommunicera sin vision och sitt bidrag gentemot
omgivningen. I de fall AASS samarbetat med företag inom projekten, är det
emellanåt svårt för en utomstående att urskilja AASS unika bidrag. Även
om det är önskvärt att resultaten blir ”ett” med företagen, bör AASS bli
bättre på att synliggöra sin del. I dag framgår AASS bidrag i exempelvis
forskningsmiljöns årsredovisningar och i olika journals, men kunde få en
större synlighet, både självständigt, genom de samarbetande företagen och
genom Robotdalen.
AASS bör arbeta vidare med att ”paketera” sina resultat på ett sätt som är
lätt att förstå och kommunicera utåt, och som man kan utgå ifrån när det
gäller ansökan om forskningsmedel från offentliga finansiärer och företag.
49

Applied Autonomous Sensor Systems
11.5 Vikande studentunderlag
Allt färre studenter väljer att studera vid landets tekniska utbildningar, och
Örebro universitet är ingalunda något undantag. Detta är att betrakta som ett
stort framtida hot för AASS. Det ser dessutom ut att växa under de närmaste
åren: antalet gymnasieelever som tar studenten kommer att sjunka från
120 000 till 90 000. Bryts inte denna trend för AASS del, kommer det lokala
rekryteringsunderlaget för forskarutbildningen att bli än mindre än i dag,
samtidigt som de resurser som är knutna till helårsstudieplatser krymper. En
fråga att ställa sig är om lärdomar kan dras från den förändrade och
lyckosamma rekryteringsprocessen för forskarutbildningen för att utveckla
metoderna att attrahera studenter till grundutbildningarna.
11.6 Statlig forskningspolitik
Som framgått har AASS fungerat mycket väl under profilperioden. Det
saknas likväl inte mörka moln vid horisonten. Ett av de kanske främsta
hoten består i de förändringar av det offentliga
forskningsfinansieringssystemet, som aviserats i den nya
forskningspropositionen, och som inte direkt gynnar mindre högskolor och
universitet. Robotik framstår inte heller i sig som ett prioriterat
forskningsområde på den politiska nivån. Emellertid är autonoma sensorer
och robotar viktiga delar inom området produktionsteknologi, som ges
prioritet i regeringens nya forskningsproposition.
Ett hot av utbildningspolitisk art rör planerna på att avgiftsbelägga
högskole- och universitetsutbildningar för studenter från länder utanför EU.
Detta är ett problem som berör samtliga universitet i Sverige. Men det
drabbar i synnerhet de utbildningar som har en hög andel utländska
studenter, varav AASS internationella mastersprogram är en.
11.7 Att nå mindre företag
AASS har under profiltiden arbetat tillsammans med både med större och
mindre företag, även om tonvikten har legat vid de större företagen. Att
samarbeta med större företag har vissa uppenbara fördelar. De har ofta
större resurser att lägga på samverkan och på utvecklingsarbete, och de är
ofta mindre sårbara i tider av ekonomisk nedgång. För forskaren innebär
detta en trygghet – att samarbeta med ett större företag minimerar risker för
att finansieringen upphör i förtid, och därmed risken för att nedlagda
resurser i termer av arbetstid och engagemang går förlorade.
AASS har genom samarbetet i Robotdalen i högre utsträckning kommit i
kontakt med mindre företag. Man har här kunnat frigöra resurser till att göra
förstudier om möjligheterna till ett utvecklat forskningssamarbete för
mindre företag. Förstudierna används i sin tur för att söka ytterligare medel.
50

Applied Autonomous Sensor Systems
Kostnaderna för förstudien – det rör sig om ca 350 000 kronor – har de små
företagen själva svårt att avsätta, och många forskningsfinansiärer
(däribland KK-stiftelsen) beviljar inte stöd för förstudier. Ändå är dessa
förstudier, åtminstone enligt forskarna, ett viktigt led i att skapa en
övertygelse hos de mindre företagen om nyttan av en utbyggd samverkan
med akademin.
Det finns åtminstone två skäl till att i högre utsträckning involvera
mindre företag i samarbeten. Det ena har med innovativitet att göra: det är
ofta genom avknoppning av små företag som nya utvecklingsgrenar skapas.
Kan ett samarbete åstadkommas finns här ömsesidiga vinster att göra för
forskningsmiljön och företaget. Forskaren får tillgång till det som kan vara
morgondagens applikationer och industriella frågeställningar. Företaget kan
få tillgång till know-how och andra produktutvecklingsresurser. Det andra
skälet är relaterat och har med tillväxt att göra – en stor andel av Sveriges
ekonomiska tillväxt skapas av mindre och medelstora företag, och det är
därför av samhällsekonomiskt intresse att de får nytta av forskningen.
Problemet är här att mindre företag ofta saknar resurser att medfinansiera
forskning, och deras större sårbarhet gör dem ofta till mindre attraktiva
samarbetspartner för forskare. Dessutom har de mindre resurser att både
göra sig synliga för, och för att se, forskarsamhället. Av en undersökning
gjord av FBA om tillväxtföretags relationer till akademin, framgår det att
många mindre, växande företag har ett stort intresse av att dra nytta av
akademin, och även gör det i stor utsträckning. 4 Men de anser samtidigt att
det är svårt att veta vad akademin har att erbjuda, och att göra sig synlig för
akademin.
Naturligtvis är frågan om de mindre företagens samverkan med akademin
inte bara en fråga för AASS. I än högre grad är det en fråga för offentliga
forskningsfinansiärer och för företagarorganisationerna att ta sig an.
4 Svenska gasellföretags nytta av universitet och högskolor. En intervjuundersökning bland
2007 års gasellföretag. Svenskt Näringsliv och FBA, december 2008.
51

Applied Autonomous Sensor Systems
Bilaga A: Projekt inom AASS enligt
årsrapporterna 2002–2007
AASS ledning har haft möjlighet att ge synpunkter på sammanställningen.
Teckenförklaring: MRL=Mobile robotics lab, ICL=Intelligent Control Lab,
BIS=Biologically inspired systems lab, LSL=Learning systems lab,
(d)=personen har verkat som doktorand inom projektet, (f)=personen har
verkat som disputerad forskare inom projektet, (pl)=projektledare. Samtliga
personer som under någon tid varit aktiva inom projektet omnämns.
Observera att sammanställningen utgår från årsrapporterna 2002–2007.
Vissa av projekten kan ha påbörjats tidigare, och avslutats senare utan att
det nämns i tabellen.
Nr Titel på projekt Labb Medfinansierande
företag och aktörer
1 Perceptual Anchoring MRL Vetenskapsrådet,
CUGS, KKS
2 Behavioral Plans MRL Atlas Copco Rock
Drills AB, CUGS, KKS,
Robotdalen
3 Cooperative Robotics MRL Vetenskapsrådet,
ETRI, CUGS
4 Model-free execution
monitoring
Forskare och doktorander
Silvia Coradeschi (f,pl)
Marios Doutis (d)
Kevin LeBlanc, (d)
Amy Loutfi, (f, pl)
Jonas Melchert, (d)
Alessandro Saffiotti (f)
Marco Trincavelli (d)
Par Buschka (d))
Mathias Broxwall (d)
Lars Karlsson (f, pl)
Abdel Bouguerra (d)
Johan Larsson (d)
Robert Lundh (d)
Alessandro Saffiotti (f)
Marcello Cirillo (d)
Zbigniew Wasik (d)
Mathias Broxvall, (f, pl)
Marco Gritti (d)
Kevin LeBlanc (d)
Robert Lundh (d)
Jayedur Rachid (d)
Mattias Seeman (d)
Alessandro Saffiotti (f)
Marcello Cirillo (d)
MRL KKS Ola Pettersson (d, pl)
Alessandro Saffiotti (f)
Lars Karlsson (f)
5 Hybrid maps MRL KKS Pär Buschka (d, pl)
Alessandro Saffiotti (f)
Tom Duckett
6 Behaviour-based control
of a mobile manipulator
MRL KKS Zbigniew Wasik (d, pl)
Alessandro Saffiotti (f)
I årsrapport
2002–2007
2005–2007
2006–2007
2003–2004
2002–2004
2003–2004
7 Symbolic reasoning for
perception
8 Sensor-based planning
for mobile robots
MRL KKS Amy Loufti (d, pl)
Silvia Coradeschi (f)
Alessandro Saffiotti (f)
MRL Vetenskapsrådet, KKS Lars Karlsson (f, pl )
Abdelbaki Bouguerra (d)
Mathias Broxvall (d)
Silvia Coradeschi (f)
Alessandro Saffiotti (f)
2004
2003–2004
52

Applied Autonomous Sensor Systems
Nr Titel på projekt Labb Medfinansierande
företag och aktörer
Forskare och doktorander
9 RoboCup MRL CUGS Kevin LeBlanc (d, pl)
Robert Lundh (d)
Alessandro Saffiotti (f)
10 Navigation System for MRL
Robotdalen, Atlas Johan Larsson (d, pl)
Automatic Loaders
Copco
Mathias Broxvall (d)
11 Cooperative perceptual
anchoring
Alessandro Saffiotti (f)
MRL CUGS Kevin LeBlanc (d, pl)
Silvia Coradeschi (f)
Alessandro Saffiotti (f)
12 Real-time deliberation MRL KKS Ola Pettersson (d, pl)
Lars Karlsson (f)
Alessandro Saffiotti (f)
13 Generating and
Executing Plans under
Uncertainty
14 Anchoring Symbols to
Sensor Data
Project leader:
MRL KKS, EU Lars Karlsson (f, pl)
Abdelbaki Bouguerra (d)
MRL KKS, Vetenskapsrådet Silvia Coradeschi (f, pl)
Alessandro Saffiotti (f)
Kevin LeBlanc (d)
15 Robot Team Coordination MRL KKS, CUGS, EU Alessandro Saffiotti (f, pl)
Robert Johansson (d)
Kevin LeBlanc (d)
Zbigniew Wasik (d)
16 Fuzzy Behavior-Based
Control of a Mobile
Manipulator
MRL KKS Zbigniew Wasik (d, pl)
Alessandro Saffiotti (f)
17 Robotic Map Learning LSL KKS, Robotdalen,
RAP, Aerotech Telub
18 Dynamic Robot
Navigation and Obstacle
Avoidance
Achim Lilienthal (f, pl)
Tom Duckett, (f, pl)
Thorsteinn Rögnvaldsson (f)
Grzegorz Cielniak (d)
Henrik Andreasson (d)
Martin Persson (d)
Martin Magnusson (d)
Christoffer Wahlgren (d)
Krzysztof Charusta (d)
LSL EU, KKS Achim Lilienthal (f, pl)
Thorsteinn Rögnvaldsson (f)
Henrik Andreasson (d)
Shafkat Kibria (d)
Klas Hedenberg (d) (50%,
HIS)
Stefan Ericson (d) (50%, HIS)
19 Mobile Robot Olfaction LSL KKS Achim Lilienthal (f, pl)
Tom Duckett (f)
Matteo Reggente (d)
Amy Loutfi (f)
Marco Trincavelli (d)
20 Dexterous Manipulation
and Learning Control
(före 2007: Learning
Control)
21 Hierarchical learning of
robot behaviours
22 Enabling robot-human
cooperation
LSL KKS Achim Lilienthal (f, pl)
Tom Duckett (f, pl)
Alexander Skoglund (d).
Jun Li (d)
Boyko Iliev (f, pl)
Rainer Palm (adj.prof)
Thorsteinn Rögnvaldsson (f)
Bourhane Kadmiry (f)
Johan Tegin (d) (KTH/AASS)
Krzysztof Charusta (d)
LSL
LSL
KKS, Regionförbundet
Örebro
KKS, Regionförbundet
Örebro, EU
Tom Duckett (f, pl)
Li Jun (d)
Tom Duckett (f, pl)
Grzegorz Cielniak (d)
Andre Treptow (Marie Curie
fellow, Tuebingen University)
I årsrapport
2003–2004
2004–2007
2003–2004
2002
2002
2002
2002
2002
2006–2007
2007–
2006–2007
2006–2007
2002–2004
2003–2004
53

Applied Autonomous Sensor Systems
Nr Titel på projekt Labb Medfinansierande
företag och aktörer
Forskare och doktorander
23 Simultaneous localisation LSL EU Tom Duckett (f, pl)
and mapping
Peter Biber (Marie Curie
fellow, Tuebingen University)
Udo Frese (doktorand från
DLR, Germany, Marie Curie
fellow) Jan.-Mar. 2003),
Per Larsson (d)
24 Navigation by smell LSL ingen Tom Duckett (f, pl)
Achim Lilienthal (då doktorand
från Tuebingen University,
visitor, Marie Curie fellow
2002)
25 Sensory analysis in the
future food factory
LSL
SIK, Delfoi AB.
Regionförbundet
Örebro
Tom Duckett (f, pl)
Per Munkevik (d)
Gunnar Hall (SIK, Göteborg).
I årsrapport
2003–2004
2002–2004
2003–2004
26 Learning control of robot
arms
27 Object recognition by
autonomous robots
(Learning-based robot
vision tom 2002)
28 Semi-autonomous
mapping by UAV-UGV
cooperation (Visualservoing
simulated flight
tom 2002)
LSL KKS, EU Tom Duckett (f, pl)
Alexander Skoglund (d)
Rainer Palm (adj.prof).
Jacopo Aleotti (doktorand från
Parma University, Marie Curie
fellow 2003).
LSL
LSL
KKS, Regionförbundet
Örebro
KKS, AerotechTelub
AB
Tom Duckett (f, pl)
Henrik Andreasson (d)
Tom Duckett (f, pl)
Martin Persson (d)
Dimiter Driankov (f, pl)
Pontus Bergsten (f)
2003–2004
2003–2004
2002–2004
29 Learning Optimal Control LSL ingen Tom Duckett (f, pl) 2004
30 Medical image
LSL
2002–2003
processing
KKS, Örebro
universitetssjukhus,
Regionförbundet
Örebro
31 Robotic security guard LSL KKS,
Regionalförbundet
Örebro
32 Human-Robot
Cooperation
33 Simultaneous
Localization and Map
Building
34 Dexterous Manipulation
(slogs 2007 samman
med Learning Control)
35 Electronic tongue for
water quality assessment
36 Electronic tongue for food
quality assessment
Tom Duckett (f, pl)
Lucia Ballerini (gästforskare
2002–2003)
Jan Hedström (exjobb)
exjobb in 2003).
Tom Duckett (f, pl)
Li Jun (d)
Grzegorz Cielniak (d)
Henrik Andreasson (d)
Per Larsson (d)
2003
LSL KKS Tom Duckett (f, pl)
2002
Grzegorz Cielniak (d)
LSL KKS Tom Duckett (f, pl) 2002
BIS KKS Boyko Iliev (f, pl)
Rainer Palm (adj.prof)
Peter Wide (f)
Bourhane Kadmiry (f)
Malin Lindquist (d)
Johan Tegin (d)
Linn Robertsson (d)
Peter Wide (f)
BIS KKS Peter Wide (f ,pl)
Malin Lindquist (d)
Boyko Iliev (f)
Selim Eskiizmirliler (f)
BIS KKS Boyko Iliev (f, pl)
Peter Wide (f)
Malin Lindquist (d)
2005–2006
2004
2004
54

Applied Autonomous Sensor Systems
Nr Titel på projekt Labb Medfinansierande
företag och aktörer
Forskare och doktorander
37 Electronic tongue for the BIS KKS Selim Eskiizmirliler (f, pl)
artificial sensory head
Malin Lindquist (d)
Karin Andersson (ex-jobb),
Peter Wide (f)
38 Artificial sensory head BIS KKS Boyko Iliev (f, pl)
Selim Eskiizmirliler (f, pl)
Linn Robertsson (d)
Peter Wide (f)
Anani Ananiev (f)
39 Artificial (Sensory) Hand BIS none Boyko Iliev (f, pl)
Selim Eskiizmirliler (f, pl)
Rainer Palm (adj.prof)
40 Robot team-work BIS CUGS Robert Lundh (d, pl)
Lars Karlsson (f)
Alessandro Saffiotti (f)
41 Electronic Nose BIS KKS Peter Wide (f, pl)
Amy Loutfi (d)
42 Design and development
of electronic tongues and
associated data
processing systems.
43 Design and development
of an electronic nose and
associated data
processing systems.
44 Design and development
of an artificial sensory
head
Silvia Coradeschi (f)
BIS KKS Peter Wide (f, pl)
Malin Lindquist (d)
Selim Eskiizmirliler (f)
Funding: KKS
Cooperation: Amphitec AB
BIS KKS Peter Wide (f, pl)
Amy Loutfi (d),
Silvia Coradeschi (f)
Andreas Säterås (exjobb)
BIS
KKS, Bofors Defence
AB
Selim Eskiizmirliler (f, pl)
Linn Robertsson (d)
Lena Biel (d)
Elisabeth Wikström (exjobb)
Mikael Sivebratt (exjobb)
Jorgen Widmark (exjobb)
Anani Ananiev (f)
Peter Wide (f)
45 Design and development
of an artificial hand
BIS KKS Selim Eskiizmirliler (f, pl)
Linn Robertsson (d)
46 Redundant Robots ICL KKS Anani Ananiev (f, pl)
Thorsten Michelfelder (d)
Rehan Ahmed (d)
Ivan Kalaykov (f)
47 Friction Stir Robot
Welding
48 Robot Arm Collision-
Tolerant Control
49 Flexible Grippers and
Fixtures
ICL
ICL
RAP, Robotdalen,
ESAB Welding
Equipment AB,
Specma Automation,
ABB Robotics
KKS, ABB
Instrumentation and
Control
Ivan Kalaykov (f, pl)
Mikael Soron (f)
Anani Ananiev (f)
Ivan Kalaykov (f, pl)
Kjell Mårdensjö (d)
George Fodor (adj.prof)
Pontus Bergsten
(gästforskare)
ICL Robotdalen Ivan Kalaykov (f, pl)
Anani Ananiev (f)
Boyko Iliev (f)
Alex Egli
(utbyteskandidatstudent,
Schweiz)
Reto Eberli
(utbyteskandidatstudent,
Schweiz)
Stoyan Stoyanov,
(utbytesmagisterstudent,
Bulgarien)
I årsrapport
2003
2003–2004
2003–2004
2003–2004
2003
2002
2002
2002
2002
2003–2007
2004–2007
2005–2007
2005–2007
55

Applied Autonomous Sensor Systems
Nr Titel på projekt Labb Medfinansierande
företag och aktörer
50 Visual Monitoring and ICL
ABB Instrumentation
Control of Continuous
and Control, KKS
Webs and Flows
51 Fast fuzzy logic image
processing and fast
vision system
Forskare och doktorander
George Fodor (adj.prof, pl)
Thomas Uppgård (d)
Ivan Kalaykov (f)
Pontus Bergsten (f)
ICL KKS Ivan Kalaykov (f, pl)
Gustav Tolt (d)
Johan Skalin (exjobb)
Jonas Wilén (exjobb)
52 Cooperating arms ICL ingen Ivan Kalaykov (f, pl)
Anani Ananiev (f)
Thorsten Michelfelder (d)
Letizia Bagnoli (d)
53 Flexible food cell ICL KKS, ABB Ivan Kalaykov (f, pl)
Anani Ananiev (f)
Lars Jennergren (d)
54 The Robot Air-hockey
Player, integration project
55 Minimum-time SMC of
robot manipulators
56 Human-like motion robot
control
57 Fast fuzzy logic
processor
ICL KKS, Robotdalen Ivan Kalaykov (f, pl)
Gustav Tolt (d)
Mikael Soron (d)
Lasse Nord (exjobb)
Daniel Magnusson (exjobb)
ICL
KKS, Regionförbundet Ivan Kalaykov (f, pl)
Örebro
Boyko Iliev (d, f)
ICL
KKS, Regionförbundet Ivan Kalaykov (f, pl)
Örebro
Alexander Skoglund (d)
ICL ingen Ivan Kalaykov (f, pl)
Johan Skalin (exjobb)
Jonas Wilen (exjobb)
58 Stereo vision head ICL NIROS Ivan Kalaykov (f, pl)
Anani Ananiev (f)
Thorsten Michelfelder (exjobb)
59 Lightweight robot arm ICL KKS Anani Ananiev (f, pl)
Ivan Kalaykov (f)
Boyko Iliev (d)
60 Small robot arm ICL KKS,
Regionalförbundet
Örebro
61 Model-based fuzzy
control
62 Reconfigurable Control
Architectures
63 Fast Hardware for Fuzzy
Logic Signal and Image
Processing
Anani Ananiev (f, pl)
Ivan Kalaykov (f)
Boyko Iliev (d)
ICL KKS Dimiter Driankov (f, pl)
Pontus Bergsten (f)
Bourhane Kadmiry (d)
ICL
ABB Automation
Technology Products
George Fodor (adj.prof, pl)
Christer Lindqvist (d)
Nur Yilmazturk (ABB)
Pontus Bergsten (ABB)
ICL KKS Ivan Kalaykov (f, pl)
Gustav Tolt (d)
I årsrapport
2004–2005
2002–2004
2003–2004
2002–2004
2004
2002–2003
2003
2003
2003
2002–2003
2003
2002
2002
2002
56

Applied Autonomous Sensor Systems
Bilaga B: AASS Peer review report
The peer review
This peer review of the research environment AASS at Örebro University
forms an input to the final evaluation of the initiative and the research
profiles succeeding work. The review was carried out by:
• Dr Pedro U. Lima, Associate Professor, Instituto Superior Técnico
(IST), Lisbon Technical University, Portugal
• Geoff Pegman, Managing Director of R U Robots Limited and
Technical Director of the National Advanced Robotics Research
Centre, Manchester, UK
• Professor Leo J de Vin, Head of the Centre for Intelligent Automation,
University College of Skövde, Sweden
The review is based on a dialogue between the review team and the AASS
team (management, researchers, members of the reference group) meeting
in Örebro 2008-12-04. The discussions during the evaluation day were
divided into three parts:
• A short introduction about achievements, given by the Research
Director, Professor Dimiter Driankov.
• A session of three presentations and discussion about the achievements
and strategies in the three laboratories.
• A final session of deepening the understanding of scientific
contributions, industry relevance and commercial potential and impact
on education. The discussions and questions raised by the peer review
panel were closely related to the criteria in the contract between the
research profile and the Knowledge Foundation.
The review is also based on information provided in the self-evaluation
report from November 17, 2008, annual reports and the Activity Plan from
2008.
The review team’s observations and recommendations are based on
information available in these sources and might not be fully
comprehensive. The report might therefore contain misunderstandings from
the side of the review team as well as recommendations that reflect steps
already taken by the research profile.
The report is based on discussions within the review team. The team has
focused on areas where the AASS show clear achievements as well as areas
57

Applied Autonomous Sensor Systems
that the AASS group are recommended to effectively address in order to
direct the research environment towards sustainable conditions and its stated
vision.
Overall comments
Firstly are presented the scores given by the peer review panel according to
the criteria in the contract between AASS and the Knowledge Foundation.
AASS review score
Growth potential
Industry relevance
Management
Impact on education
Academic collaboration
Personnel
AASS review score
Scientific quality
Information & communication
Ways of working
0 1 2 3 4 5
Fig. 1 Peer review scores according to criteria in AASS contract with the
Knowledge Foundation
Achievements
• Robotics is an interdisciplinary area and the profile has put it together in
a group who work under a common banner. In doing that the research
environment has achieved the needed critical mass.
• The review team value the profile’s successes in managing both to
pursue academic excellence and in some areas even bring forward
original ideas, for example in some of the SLAM work, and at the same
time cooperate with industry and come up with practical solutions.
• The profile’s national networks are particularly strong with industry but
also the academic network is strong. It’s a matter of diversity and get
students exposed to different views and to get the best people in
teaching. The students may choose and get the best. Typically you
expect to get more students and this is important since the student
number is decreasing.
• The profile has some very strong industry partners and genuine cooperation.
• To date, all the PhD-students have managed to get a job immediately
after completing their studies and in areas consistent with their
58

Applied Autonomous Sensor Systems
expertise. This shows the relevance and the reputation of the profile
within industry.
Recommendations
The profile is close to the top, but:
• does not show the clear visionary thinking which is needed since the
AASS, in spite of the successes mentioned above, is not yet recognized
as leading in the chosen area.
• has to be clear about what to be leading in. The PEIS is an example that
has clear direction and where the review team sense a desire to be
leading.
• has to distinguish between what are the “practical doings” and what is
new to science.
• should focus better. The review team thinks that the profile has made a
real effort to put together the three labs in one logical framework but
still a lot of disparate things seem to prevent the profile from being as
strong and visible as it could be.
• would need to look more into financing strategies. The review team
finds the financing a bit ad-hoc. In our opinion it doesn’t matter if
Vinnova, the Strategic Research Foundation or the Research Council
find AASS and Robotdalen interesting if the industry were to reduce
support. Hence, the evaluators recommend the profile to develop a
contingency plan and for example keep trying for EU funding. The
team also lack contacts between the profile and ESA, the defense area
and similar.
Academic excellence is also about how to sell yourself, or at least
establishing a reputation and credentials. Some researchers in the profile
have undertaken research work centred on big vehicles and have got an
identity there. Groups are often afraid to do this and to put all eggs in the
same basket. But still the review team considers it important that the profile
get a more clear identity at least in some areas.
Furthermore, the profile is recommended to stress the strategic position
and raise the profile of the area specifically in promoting robotics to the
government.
59

Applied Autonomous Sensor Systems
1. University profile and scientific quality
The scientific quality and merit of the research developed across groups at
AASS is not questionable, though it ranges from nationally acceptable to
international quality to world class across research themes. Just two topics
within the HR2 Theme are nationally acceptable only with the others being
of international quality, as recognized by the Centre's self-evaluation report.
The centre is certainly among the best in Europe in Intelligent Robotics, but
just close-to-the-top worldwide. Perhaps AASS most relevant strength is its
ability to work with industry without jeopardizing a scientific attitude. What
is missing to reach the top is apparently the firm willingness to be the leader
in some areas where its expertise is clearly high and unique, and a visionary
attitude to set roadmaps for desired achievements in upcoming years in
those areas. The PEIS Ecology concept is a good example of a project that
seems to be setting the direction for such an attitude.
If one looks at its scientific competences, quality of conceptual work and
applications, the centre definitely has the potential to become an established
advanced centre in Intelligent Robotics in Sweden. Whether other key
Swedish partners in this area, more visible national and internationally,
would accept to be part of an institution lead by AASS remains to be
answered. Key requirements to achieve such an endeavour would be:
• funding stability, to keep the post-doc and especially the faculty
numbers (which should desirably increase). A more sustainable and
long-term funding of this research has strong potential to push forward
Swedish economy in this area, given the country tradition in Robotics,
and the existing collaboration between AASS and several companies;
• funding diversity, so as to keep the current balance between applied and
more conceptual research, by not relying exclusively on company
money, but also on research grants, e.g., from the EU. Other funding
sources should be explored, such as the European Space Agency and
possibly the defence and civilian security sectors;
• increased visibility, by pushing further the already existing links with
European, American and Asian groups, and increasing the publications
in top Robotics and Control journals (presence in top conferences is
already at a good level). One of the key factors to improve this aspect is
to increase the focus on formal methods and theoretical studies, so as to
provide results applicable to classes of systems, and not only to a
particular application driving the research.
One of the major threats to the centre future is certainly the current
uncertainty in funding, as European funds have become highly competitive,
and companies funding are suffering from the current international
economic crisis. Even so, the Research Director seems to be positive about
this, and should make his best efforts not to let the funding concerns hinder
60

Applied Autonomous Sensor Systems
the clear need to set research strategies and aiming at being among the best
worldwide at least in some key areas, by providing increased resources to
such areas and increasing teamwork around them and across the research
groups.
2. Research environment
Overall, the research environment is quite friendly and provides a relaxed
atmosphere, lab space and equipment, which together motivate the research
work of faculty, post-docs and students.
2.1 Personnel and structure
The three groups composing AASS seem to be quite dependent of their
coordinators. The recent growth of post-docs was certainly a positive factor,
and helped reducing the supervision load per faculty. Nevertheless, the
threat that if one of the key faculty members leaves Örebro University, the
performance of his group may be temporarily seriously impaired for some
time. An increase in the number of faculty would be desirable, to create a
more stable situation concerning this aspect and to increase the groups’
critical mass.
The reduced number of students, especially undergraduates, is also
potentially problematic. Despite the efforts made to attract more students,
the risk of not having enough MSc students to do some development work
and of potential future reduction in the number of PhD students must not be
overviewed. The group should strive to attract more international students.
It should also consider whether the “Autonomous Systems” designation,
which is rather comprehensive (and may bring benefits because of that),
should be rather replaced by “Robotics”, depending on the attractiveness
each of the terms provokes on potential students. Efforts on strongly
campaigning to illustrate the pervasiveness of autonomous systems in
modern buildings and everyday life, and the potential for future
developments, e.g., in urban spaces, should be considered.
2.2 Management
The Research Director has described quite clearly the centre characteristics
and structure, the research produced and its organization across groups. The
group presentations were quite well organized and denoted an effort to
provide a coherent image. One arguably weaker aspect is an apparent focus
on funding-driven research “strategy”. AASS should make the best of its
efforts to set its strategy first and look for funding afterwards, not the
opposite.
61

Applied Autonomous Sensor Systems
Despite the centre’s clear efforts to respond to the concerns of the midterm
evaluators, by promoting the cohesiveness through the new SHARE
concept, one feels that, though the strategy clearly brought benefits and is
getting better everyday, the advantages of group cooperation are not yet
decisively enforced and further efforts must be made.
2.3 Ways of working
The lack of enough collaboration among the research groups was identified
as the major problem of AASS, and should be overcome if the centre wishes
to become a leading institution in robotics nationally and worldwide. As it
is, AASS is good enough, but could be even better if relying on more
collaboration among groups. Efforts made on the SHARE concept and the
human-robot-environment triangle go in the right direction, and should be
enforced, but more effort is needed, especially to encourage groups to profit
from using common resources, e.g., hardware platforms and software. Two
examples struck the evaluators: a face recognition software module which
was developed twice by different groups; and the open source PEIS
middleware, which is being advertised worldwide, but not used by other
groups at AASS – who apparently did not even discuss this possibility
deeply.
We are aware of the difficulties of collaboration at the conceptual and
architectural level. Different researchers tend to prefer pursuing their own
models and methods, and this may not be necessarily negative, as it
promotes healthy competition. What seems negative is that a relatively
small group does not share its resources and competences, at least whenever
basic resource modules are clearly available. Moreover, in order to achieve
the critical mass to compete for international funding (especially from the
EU), the centre may require inter-group teams to be part of its EU Project
proposals. The management should strongly enforce its efforts in this
direction, as it seems a strategic issue for the centre.
3. Academic Collaboration
3.1 National relationships
The national academic collaboration and network is very good. AASS and
Örebro University (ÖU) were amongst the actors who took the initiative to
establish Robotdalen (Robotics valley). Robotdalen synergistically
integrates a number of universities/laboratories as well as associated
industrial partners in the Mälardalen region. Robotdalen has secured
funding from a variety of research councils, regional authorities, and
industrial partners. Within Sweden, Robotdalen is regarded as a good
example not only of academic collaboration (rather than competition) but
also of the triple helix concept.
62

Applied Autonomous Sensor Systems
However, the national academic collaboration of AASS is not restricted
to Robotdalen. They are the coordinator of the industrial graduate school
RAP (incorporating four universities, two of which do not participate in
Robotdalen) and actively participate in a joint research platform in
Information Technology with Högskolan Halmstad and Högskolan Skövde.
This demonstrates a clear ambition and success to expand their national
academic network.
AASS has the scientific potential to become a leading national research
centre in robotics. However, they would need to ride the political waves in
order to become accepted as such; some of the larger universities may not
like the idea.
3.2 International relationships
The international relationships and networks are less clear than the ones on
national level. Most of the research group leaders are well-known, with
good to excellent international contacts in their respective research areas,
but when it comes to robotics as a whole, currently AASS is not yet visible
as the leading Swedish research centre in robotics, though in areas such as
field and service robotics they seem to be the national leader. It is, however,
important that work is continued to further boost the international visibility
of this profile.
Whilst the research effort and quality is significant, the corresponding
potential visibility is not yet there. This visibility of AASS as a leading
research centre in robotics could (and should) be improved. AASS is
participating in a number of FP6 and FP7 projects and this should result in a
higher visibility. However, it is important that they create visibility as a
leading robotics research centre as AASS as a whole. Some large institutes
of technology in Sweden may not completely like this, but this profiling is
important for AASS. The good connections that the individual research
leaders and groups have should thus be used to increase visibility of AASS.
AASS should strive for participating in FP7 projects and other international
collaborations in which AASS can contribute and thus market themselves as
a whole.
3.4 Management of threats and possibilities
After the establishment of Robotdalen, AASS has been gradually expanding
their national academic network (which also brings in additional industrial
contacts) and at a later stage, their international academic network.
4. Impact on Education
4.1 Connections to basic and Masters education
63

Applied Autonomous Sensor Systems
In general, it is difficult to see the connection between the research and the
basic education (BSc study programmes). The study programmes offered at
this level are Computer Engineering, and Simulation and Computer Games
Development. There is no obvious connection between the research and
these programmes as a whole or their individual course modules.
On Masters level, the connection is more clear. The 4-year programme
contains some modules that have a clear link to the research and the new
International MSc in Robotics and Intelligent Systems has a clear link to the
research. However, only two modules were taught by AASS staff in 2007.
4.2 Impact on education direction, content, and attraction
On the basic education level, there is no or little impact of the research on
the study programmes and their direction. Whilst research does not have to
have a large impact at this level, some impact would be good (also with
respect to forthcoming reviews of the study programmes by the Higher
Education Council). Due to the relatively low number of students, resources
have to be shared in order to arrive at economically sustainable student
numbers on classroom level.
On the Masters level, there is a clear impact of the research on the
education, in particular for the new MSc programme. Graduates from this
programme would also form an important part of the recruitment base for
PhD students.
4.3 Impact on the profile’s attractiveness
On the basic education level, the AASS research is not very visible and does
not have much impact, perhaps with the exception of some of the degree
projects. Perhaps a new study programme with a clearer connection to the
field of research and pushing more towards the direction of robotics could
be considered. Establishing a new study programme with a relatively narrow
focus may not be the obvious choice when taking current student numbers
into account, but it would be good if the research at AASS would have a
larger impact (be more visible) on basic education level.
On the other hand, the new Master programme is strongly influenced by
the research and can serve as an appetizer for students who have the
ambition to continue their education as PhD students.
4.4 Handling of critical success factors, threats and possibilities
The relatively low number of students (which is much a nation-wide
problem in the fields of Computer Science and Engineering) has forced
AASS and Örebro University to share resources at the basic education level.
Whilst this makes basic education economically sustainable, it has drawn
the attention away from the area of robotics.
64

Applied Autonomous Sensor Systems
The new International MSc in Robotics and Intelligent Systems is a very
good initiative. However, whilst the vision and effort are there, its impact
has been limited, due to the low number of students. Having said that, an
enrolment level of just above 5 MSc students per year is not unusual in
Sweden. Nevertheless, enrolment could be improved, in particular
enrolment of Swedish students.
5. Industry relevance
The team was impressed with the ability of all three groups within AASS to
undertake work that was scientifically relevant while at the same time using
the knowledge and skills within AASS to undertake industrially relevant
projects. To do this can be difficult, particularly in an area like robotics
where the leading edge challenges for research can be some way beyond the
immediate issues for large companies in established markets.
The fact that AASS has developed industrial projects with both large and
small companies is particularly relevant and the portfolio of projects and
industrially related work undertaken is impressive. It was noted that the
application range was broad, going from applications such as friction stir
welding, which is a new method applied to an existing market, through to
projects such as RobCab, which has the potential to open up new market
areas.
Two factors were seen as key to the success in this area. First, the
industrial PhD’s were seen as a critical element in ensuring the relevance of
the research being formulated and the projects undertaken. This both
provides AASS with an efficient information channel regarding the industry
needs and also provides a route for educating the company regarding the
possibilities as well as easing the integration into the company. It was noted
that number of PhD students in general, but industrial PhD students in
particular, are currently lower than desired but that there are plans to
increase these. AASS is very much encouraged to undertake action in this
area.
The second key factor seen to be underpinning the success in this area is
the relationship to Robotdalen. This gives visibility of AASS to a wide
range of industrial companies while also providing a pool of potential
collaborators who are aware of the potential benefits of the technology.
However, it was not clear whether the maximum benefit of this association
was being obtained in terms of raising the profile of AASS as a strategic
resource within the Robotdalen initiative.
In summary, AASS are performing well in this area without
compromising the scientific quality of the academic research undertaken by
the three labs. In particular:
65

Applied Autonomous Sensor Systems
• The alignment of the research to the needs of industry and commercial
markets is good
• An impressive track record has been built up of relevant industrial
projects which appear to have delivered significant benefit to the
partnering companies
• It would appear that most, if not all, of the partnering companies are
both willing and able to take up the research, with the industrial PhD
being an effective conduit to assist the integration of the technology
within the company. Most commercial work was presented as
individual, stand-alone projects, which probably reflects the funding
mechanisms available. However it would be mutually beneficial to start
developing more long-term relationships with some key companies to
integrate AASS into their research capability.
• Critical success factors seemed to be handled well in this area although
the issue of increasing industrial PhD numbers needs to be tackled and
it would be, perhaps, useful to introduce a more formal mechanism for
evaluating the alignment of industries long terms research requirements
with the strategic direction of AASS research.
6. Growth potential and sustainability
AASS has performed well in securing a range of finance that gives it a fair
degree of security from short term funding difficulties in any one area. This
is a major achievement and a successful outcome of the Knowledge
Foundation 6 year funding. The level of industrial funding shows the
relevance of the research undertaken and the fact that it has been obtained
from a range of both small and large companies shows the breadth of the
capability developed within AASS. Similarly AASS have shown themselves
to be adept at obtaining funding from a wide range of both national and
European funding, although in this latter area would seem scope for further
exploration of opportunities.
It was noted that current economic conditions are likely to have a
negative impact on industrial funding in the short to medium term while
falling student numbers are likely to adversely effect faculty funding.
However in the medium term (i.e. next 3 years) the funding sources from
existing projects look secure and there is time to address these issues. It was
noted that the standard 3 to 4 year project funding duration has been
identified as a difficulty and that efforts will be made with the Knowledge
Foundation and Vinnova to seek longer term funding. This activity is
encouraged as, if secured, it would enable more long-term growth planning
to be carried out.
AASS have achieved a reasonable success with European funding with
projects secured under both FP6 and FP7. Further efforts to secure projects
66

Applied Autonomous Sensor Systems
within FP7 are encouraged despite the highly competitive bidding process.
Partly to address this, AASS should work on raising its profile at the
European level. As well as investigating project funding within the standard
open calls AASS are also encouraged to investigate possibilities under the
newly launched Manufacturing Joint Technology Initiative, which has
synergies with the Swedish national priority area of production technology.
In recognizing the important role that Robotdalen plays in helping to
secure, particularly, industrial funding it is felt that the critical success
analysis should address the potential impact of Robotdalen not securing
follow on funding. This is due to the fact that this is a factor largely beyond
the control of AASS and yet could have a significant impact on its future
income stream.
In summary AASS are performing extremely well in this area and have a
secure funding base over the next 3 years together with good prospects of
securing future funding. There are however, some areas of critical success
that need further assessment. In particular:
• AASS have achieved a good level of industrial co-financing involving
both small and large industry
• The range of financing is broad and should be resilient to changes in
any one area
• The planning for sustainable financing is good and the efforts to obtain
longer term financing structures are encouraged.
• There are some actual and potential threats to the financing streams of
AASS. While AASS has a resilient structure some contingency
planning is required.
7. Information & Communication
7.1 Overarching strategy
There seems to be no overarching strategy for information and
communication, perhaps with the exception of scientific publications
(discussed previously in this report). There is a division into target groups
(audiences), but explicitly defined strategies to reach each of these specific
target groups are missing. Furthermore, the chosen division into target
groups does not always appear to be the most logical one; for instance
groups A and D each form quite a wide and disperse audience. This makes it
sometimes difficult to link media and activity choice to specific target
groups.
7.2 Media and activity choice
With the exception of activities for target group C, primary schools, the
media and activity choice seems to have been fairly ad-hoc, at least during
the reported period (during the review visit, it was mentioned that there have
67

Applied Autonomous Sensor Systems
been recent changes for the better, see below). As, for that matter, are the
selected target groups; one might expect that Robotdalens Dag in September
2007 at least had a part of the target group A (Public authorities, research
funding bodies and the research community) as envisaged audience.
68

Applied Autonomous Sensor Systems
7.3 Clear responsibility
There is a clear responsibility for parts of the information and
communication activities, for instance the study visits. But generally
speaking, it seems that until recently, roles and responsibilities were not as
clear as they should be.
7.4 Handling of critical success factors, threats and possibilities
It appears that the above-mentioned problems with the information and
communication activities have been recognized by Örebro University; as a
result from this, there is now a central function/resource to assist with
information and communication activities. It is too early to judge the exact
effects of this, but from the comments at the review meeting it is evident
that AASS staff is extremely positive about this. This is a very promising
development.
7.5 Review panel’s reflection
Whilst AASS still scores “good” in this area, Information &
Communication has been a relatively weak area when compared to many
other criteria on which AASS scores “very good” to “excellent”. This is
probably due to the initial lack of a centralised resource in the form of
information & communication specialists; good information &
communication requires a combination of these and subject matter
specialists (researchers and lecturers). AASS has done well in the light of
the initial lack of such a centralised resource for this area. Now that there is
this resource, we expect that the visibility of AASS as a leading robotics
research centre will increase significantly in the near future. AASS staff is
very positive about this recent development and so are we.
69