Anna Tidén
Anna Tidén
Anna Tidén
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Allsidig rörelseförmåga hos svenska skolelever –<br />
en studie om grundläggande motorik i olika perspektiv<br />
Avhandlingsplan inför planeringsseminarium<br />
<strong>Anna</strong> Tidén<br />
Handledare: Karin Redelius<br />
Bihandledare: Suzanne Lundvall
Inledning .................................................................................................................................... 2<br />
Bakgrund .................................................................................................................................... 4<br />
Allsidig rörelseförmåga...................................................................................................... 4<br />
Idrott och hälsa och ”Physical literacy” ............................................................................. 5<br />
Motoriska begrepp och motoriska test ....................................................................................... 8<br />
Motorik ett mångfacetterat begrepp ................................................................................... 8<br />
Motorik............................................................................................................................... 8<br />
Motorisk överföring ........................................................................................................... 8<br />
Motorisk färdighet, prestation och skicklighet................................................................... 9<br />
Motorisk klassificering....................................................................................................... 9<br />
Grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination ........................................... 9<br />
Idrottsspecifika, aktivitetsspecifika grundformer............................................................. 10<br />
Motoriktester och testning av barns motoriska förmåga.................................................. 11<br />
Tester för motoriska färdigheter....................................................................................... 11<br />
NyTidstestet i förhållande till andra tester ....................................................................... 13<br />
Svårigheter med tester av motorisk färdighet .................................................................. 14<br />
Forskningsläge ......................................................................................................................... 16<br />
Relationer mellan motorisk förmåga och fysisk aktivitet ................................................ 16<br />
Relationer mellan fysisk aktivitet, fysisk självkänsla och motorisk förmåga .................. 16<br />
Motorikstudien inom SIH................................................................................................. 17<br />
Syfte och frågeställningar......................................................................................................... 18<br />
Syfte ................................................................................................................................. 18<br />
Förslag till frågeställningar .............................................................................................. 18<br />
Preliminära forskningsområden ............................................................................................... 19<br />
Område 1 NyTidstestet och kartläggningen av motorisk förmåga .................................. 19<br />
Område 2 Sociologiska faktorer och motorisk förmåga .................................................. 19<br />
Område 3 Fysisk självkänsla och motorisk förmåga ....................................................... 19<br />
Område 4 Upplevd hälsa och motorisk förmåga.............................................................. 20<br />
Område 5 Fysiska kapaciteter relaterade till motorisk förmåga....................................... 20<br />
Metodval och forskningsetiska frågor...................................................................................... 22<br />
Metoder vid datainsamling............................................................................................... 22<br />
Forskningsetiska frågor .................................................................................................... 23<br />
Referenslista............................................................................................................................. 24<br />
Litteratur och artiklar i tidskrifter..................................................................................... 24<br />
Internet ............................................................................................................................. 26<br />
1
Inledning<br />
Den här avhandlingen kommer att behandla barn och ungdomars allsidiga rörelseförmåga.<br />
Allsidig rörelseförmåga kan ses som ett samlingsbegrepp för de grundläggande rörelser som<br />
man som ung behöver utveckla för att kunna delta i idrott, friluftsliv och andra fysiska<br />
aktiviteter. De motoriska grundformer som ingår i den allsidiga rörelseförmågan är<br />
exempelvis rörelser som att gå, springa, hoppa, krypa, hänga, balansera, kasta och fånga.<br />
Mitt intresse för motorik och allsidiga rörelseförmågor har sin grund i att jag under<br />
många år arbetat som idrottslärare på grund- och gymnasieskolor samt på Gymnastik- och<br />
idrottshögskolan (GIH) som lärarutbildare. Vid kontakter med idrottslärare och även med<br />
idrottstränare inom föreningsidrotten framkommer inte sällan en oro inför vad barn och<br />
ungdomar idag kan motoriskt – eller snarare för vad de inte kan. Ibland utrycks det i termer av<br />
att de unga blir sämre och sämre praktiskt och inte kan ”någonting”. Men vad är det eleverna<br />
blir sämre på, om de nu blir det, och vad behöver de egentligen lära sig i form av<br />
grundläggande rörelser? Det finns många angelägna frågor att ställa runt det område som rör<br />
barns och ungdomars allsidiga rörelseförmåga: Om nu barn och ungdomar rör sig för lite, som<br />
det ofta hävdas idag, och istället spenderar tid framför datorer eller TV-skärmar, hur påverkar<br />
det utvecklingen av den allsidiga rörelseförmågan? Mår barn som rör sig mycket och har en<br />
god motorisk förmåga fysiskt och psykiskt bättre än de som inte gör det? Kan man anta att<br />
barn som har föräldrar som är mycket fysisk aktiva rör sig mer än andra barn? Föreligger det<br />
några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller vilka rörelser de behärskar och vad<br />
kan det i så fall tänkas bero på? Finns det någon relation mellan den allsidiga motoriska<br />
förmågan och den ”fysiska självkänslan”? Finns det något samband mellan motorisk förmåga<br />
och olika fysiologiska parametrar som balans, grip-, mag-, ben- och armstyrka samt<br />
kondition? Och, den högst angelägna frågan, finns det något samband mellan rörelseförmåga<br />
och om, på vilket sätt och hur ofta man är fysiskt aktiv? Vissa av ovanstående frågor har<br />
belysts till en del, men många återstår att besvara. Min förhoppning med denna avhandling är<br />
att kunna bidra med ökad kunskap inom området.<br />
Som grund för avhandlingsarbetet ligger den flervetenskapliga studien Skola-Idrott-<br />
Hälsa (SIH) som statade 2001(Engström, 2004). 1 Det övergripande syftet med SIH-projektet<br />
var att kartlägga villkoren för barns och ungdomars fysiska aktivitet och hälsa under skolåren.<br />
SIH-projektet innehåller studier om upplevd medicinsk hälsa, fysiologisk status och<br />
1 SIH projektet http://www.gih.se/templates/ihsNormalPage.aspx?id=741 (acc.2009-05-14)<br />
2
grundläggande variabler som längd och vikt, inställning till och upplevelser av ämnet idrott<br />
och hälsa, grad av fysisk aktivitet och fritidsintressen och en mängd andra bakgrundsfrågor.<br />
Några av de frågeställningar rörande motorik som nämndes inledningsvis, fanns också med<br />
vid starten av SIH-projektet. Detta ledde till att jag och min kollega Marie Nyberg utvecklade<br />
ett motoriskt test (NyTidstestet) för att kunna kartlägga barns allsidiga<br />
rörelseförmåga/motorik i skolår 3, 6 och 9. Vid den första datainsamlingen 2001 testades<br />
drygt 1700 barn. Under de följande åren, 2002-2010, har ett antal uppföljningsstudier<br />
genomförts som behandlat ursprungliga frågeställningar men även nya. I den första<br />
uppföljningsstudien 2002 var syftet exempelvis att belysa hur olikheter i barns fysiska<br />
aktivitet avspeglades i motorisk förmåga och hälsotillstånd samt även att analysera närmiljöns<br />
betydelse. 2 I studien som genomfördes 2007 ingick de barn som 2001 gick i skolår 3 och som<br />
2007 gick i skolår 9. Syftet då var att studera omfattning av fysisk aktivitet, interaktioner<br />
mellan övervikt, kondition och muskelstyrka samt upplevd hälsa men även att följa elevernas<br />
motoriska utveckling för att undersöka om den motoriska förmågan förändras under skolåren.<br />
Den empiri som finns från alla delstudier är mycket omfattande och torde vara unik i sitt slag.<br />
Vissa delar är bearbetade och publicerade men det finns mycket data kvar att analysera.<br />
Resultat från de motoriska testerna är delvis bearbetade men det finns en stor mängd kunskap<br />
som ännu inte kommit fram dels rörande barns och ungdomars allsidiga förmåga i allmänhet,<br />
dels rörande relationen mellan olika variabler av både fysiologiskt, medicinskt och<br />
samhällsvetenskapligt slag. Föreliggande avhandling kommer att utgå från den stora mängd<br />
empiri som redan är insamlad men som behöver bearbetas och analyseras ytterligare.<br />
Frågeställningarna är många och avhandlingen kommer inte att kunna behandla allt<br />
men jag ser gärna att den är belyser det motoriska området ur olika kunskapsperspektiv. Jag<br />
hoppas att diskussionerna kring den föreliggande avhandlingsplanen kan ge några svar på<br />
vilka ingångar som är både möjliga och mer eller mindre intressanta att öka kunskapen om<br />
och vilken riktning som bör prioriteras i avhandlingsarbetet.<br />
2 Ur kompletterande ansökan till tidigare tillstyrkt projekt ”Idrott och hälsa underskolåren” till Forskningsetiska kommittén Karolinska<br />
Sjukhuset i Stockholm.<br />
3
Bakgrund<br />
Allsidig rörelseförmåga<br />
Varför är det då viktigt att öka kunskaperna inom det område som rör allsidig rörelseförmåga<br />
och motorik hos barn och ungdomar? Ett skäl är att allsidig rörelseförmåga är ett av de<br />
centrala kunskapsområden som ingår i ämnet idrott och hälsa. Att behärska de grovmotoriska<br />
grundformerna är ett av uppnåendemålen i skolår fem i nuvarande kursplan (Skolverket<br />
2002). I det förslag som finns till kommande kursplan får den allsidiga rörelseförmågan ett<br />
stort utrymme och den ges stor tyngd. 3 En ökad kunskap inom området är betydelsefullt för<br />
idrottslärare vid planering och genomförande av idrottsundervisning i olika åldrar. Motoriska<br />
kunskaper och förmågor är, som jag ser det, särskilt viktigt att utveckla i de yngre åldrarna<br />
eftersom de ligger till grund för all annan fysisk aktivitet.<br />
Ett annat skäl är att barns lek och idrott är viktig för deras totala utveckling. Inte<br />
minst handlar det om att de ska kunna känna trygghet och tillit till den egna kroppens<br />
förmåga. Det är inte ovanligt att barn med sämre allsidig rörelseförmåga väljer bort lek och<br />
idrott på grund av låg självkänsla, rädsla för att misslyckas eller skämmas. (Gallahue &<br />
Ozmun, 2001; Burton & Martsens, 1986; Skard & Vaglum, 1989) Barnen går då miste om<br />
både möjlighet till rörelseträning genom aktiviteterna och social utveckling tillsammans med<br />
andra. Det är särskilt viktigt att stimulera till lek och idrott i unga år då motorisk träning är<br />
speciellt gynnsam ur inlärningssynpunkt (Gallahue 1976). Basfärdigheter och ”tekniska<br />
finesser” som vi lär i unga år verkar också ”finnas kvar”. Det är inte alls ovanligt att vi kan<br />
utföra rörelser som vi lärt oss som barn även om vi inte utfört dessa på länge. Att kunna cykla<br />
eller simma kan vara sådana basfärdigheter. Har vi lärt oss dessa så ”kan vi dem”.<br />
Ett annat skäl till varför det är viktigt att barn uppmuntras att delta i olika<br />
rörelseaktiviteter är att inte bara den motoriska förmågan ökar. Ericssons (2008) studier visar<br />
att om det inom ramen för skolans verksamhet ges möjlighet till ökad fysisk aktivitet, ökar<br />
också och koncentrationsförmågan hos eleverna. Barn med en väl utvecklad fysik och motorik<br />
har även högre fysisk självkänsla, blir lättare accepterade av andra och får en högre status i<br />
grupper (Duesund, 1996). Detta gäller framförallt pojkar där bra fysisk och god motorik<br />
verkar vara en särskilt viktigt. De fysiskt- och motoriskt utvecklade barnen blir också bättre<br />
behandlade av vuxna och åtar sig oftare ledarroller i grupper (Cratty,1979).<br />
3 Förslag http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Idrott_och_h%E4lsa.pdf (acc. 2010-04-11)<br />
4
Fysisk aktivitet, idrotts- och motionsvanor<br />
Att som ung utveckla en bred fysisk rörelserepertoar och att ha höga betyg i idrottsämnet har<br />
ett tydligt samband med fysisk aktivitet och regelbunden motion i medelåldern (Engström<br />
2008). Medlemskap i idrottsförening eller om man varit mycket idrottsligt aktiv som ung<br />
verkar vara av mindre betydelse (Engström 2008). Ger en allsidig och bred rörelserepertoar en<br />
trygghet som är mer avgörande än intensiv idrottsaktivitet för framtida motionsvanor? När<br />
ungdomar ägnar sig åt organiserad träning så utvecklas den motoriska förmågan och det<br />
framförallt bland flickorna (Okely, Booth, & Patterson, 2001). Förmågan att behärska och<br />
manövrera racketar, bollar och andra idrottsredskap påverkar hur fysiskt aktiv man är och<br />
vilken kondition man utvecklar (Barnett et al. 2008). Det finns också samband mellan hur<br />
mycket man rör sig och självkänslan (Raustorp et al. 2005, 2006). Således finns samband<br />
mellan fysisk aktivitet, självkänsla och motorisk förmåga både vad gäller utvecklande av<br />
kondition och motionsvanor (Okley et al., 2001, Raustorp et al. 2005, 2006, Barnett et al.<br />
2008a, Barnett et al. 2008b, Biddle S et al 1993, Crocker, Eklund & Kowalski 2000). Men det<br />
finns all anledning att studera dessa samband vidare ur sociokulturella perspektiv för att få en<br />
ökad kunskap om bakomliggande faktorer.<br />
Idrott och hälsa och ”Physical literacy”<br />
Skolan har till uppgift att utveckla alla barns fysiska och psykiska hälsa, bland annat genom<br />
ämnet idrott och hälsa.(Skolverket 2002) Ämnet har dock en tendens att vara en reproduktion<br />
av idrottsrörelsens mål, innehåll och värderingar (Ekberg, 2009; Peterson, 2008).<br />
Specialisering och tävlingsverksamhet ligger inte i linje undervisningsmålen i idrott och hälsa.<br />
De barn och ungdomar som redan valt bort idrottsrörelsens verksamhet kan bli svåra att nå<br />
och gruppen som redan är engagerad får ”more of the same”.<br />
Jag anser att skolan kan innehålla samma aktiviteter som föreningsidrotten men det<br />
är på vilket sätt och med vilka mål som bör studeras vidare. Pågående diskussioner handlar<br />
om ämnets innehåll, legitimering och identitet. Att ta utgångspunkt i begreppet Physical<br />
literacy, i Sverige översatt till fysisk bildning,(Ekberg, 2009), kroppslig kompetens (Larsson,<br />
2007) och fysikförmåga alt. fysisk kompetens (Lundvall & Meckbach, 200x) kan vara en<br />
möjlighet att skifta fokus. En fråga man bör ställa sig är på vilka sätt undervisningen i idrott<br />
och hälsa skall skilja sig avseende mål och innehåll i förhållande till föreningsidrotten. Ett<br />
alternativ är att ta utgångspunkt i begreppet Physical literacy där rörelseförmåga ingår som en<br />
central del (Wall & Murray, 1994; Whitehead 2001, 2007).<br />
5
Den rådande definitionen av Physical literacy kan sammanfattats enligt följande: 4<br />
As appropriate to each individual’s endowment, Physical Literacy can be described as the motivation,<br />
confidence, physical competence, knowledge and understanding to maintain physical activity<br />
throughout life.<br />
Och mer detaljerat som:<br />
Physical literacy can be described as a disposition characterized by the motivation and confidence to<br />
capitalise on our movement potential to make a significant contribution to the quality of life. As humans<br />
we all exhibit this potential, however its specific expression will be particular to the culture in which we<br />
live and the capabilities, particularly those related to movement, with which we are endowed. An<br />
individual who is physically literate moves with poise, economy and confidence in a wide variety of<br />
physically challenging situations. The individual is perceptive in ‘reading’ all aspects of the physical<br />
environment, anticipating movement needs or possibilities and responding appropriately to these, with<br />
intelligence and imagination. A physically literate individual has a well established sense of self as<br />
embodied in the world. This together with an articulate interaction with the environment engenders<br />
positive self esteem and self confidence. Sensitivity to and awareness of our embodied capacities leads<br />
to fluent self expression through non-verbal communication and to perceptive and empathetic<br />
interaction with others. In addition the individual has the ability to identify and articulate the essential<br />
qualities that influence the effectiveness of his/her own movement performance, and has an<br />
understanding of the principles of embodied health, with respect to basic aspects such as exercise, sleep<br />
and nutrition.<br />
Fritt översatt tolkar jag begreppet: Att en individ utifrån egna förutsättningar,<br />
begåvning och inre motivation utvecklar sin rörelseförmåga och sin kroppsliga potential för<br />
att öka och bidra till livskvalitet både i dagsläget och i framtiden. Dessutom deltar individen<br />
med självförtroende och självkänsla i rörelseaktiviteter där hon/han kan läsa av och anpassa<br />
sina rörelser i förutsedda och oförutsedda situationer samt tillsammans med andra individer.<br />
Förkroppsligat lärande handlar även om individen förstår principer för hälsa, träning, sömn<br />
och nutrition.<br />
Lärare bör utveckla undervisningsmetoder där lärandet sker utifrån elevens förmåga<br />
att uppleva och lära samt delaktighet mer än utifrån aktivering i en rad olika idrottsliga<br />
aktiviteter. Den kunskapssyn och de utgångspunkter som lärare har vid planering och<br />
genomförande av idrottsundervisning fordrar en förflyttning av fokus från en<br />
aktivitetscentrerad prestationsmodell till personcentrerad delaktighetsmodell (Larsson, 2007).<br />
Detta kräver ett integrerat perspektiv hos idrottslärare. Det vill säga att lärare har förmåga att<br />
sätta in kropp och rörelse i både humanbiologiska, sociala och kulturella perspektiv (Larsson,<br />
2007).<br />
Enligt Ekberg (2009) saknar ämnet idrott och hälsa gemensam begreppsapparat,<br />
målen är otydliga och ämnet spretigt i förhållande till andra skolämnen Skälet är att dagens<br />
4 Whitehead, M. The current working definitions of physical literacy, www.physical-literacy.org.uk (acc 2009-11-08)<br />
6
kursplaner ger möjlighet till olika tolkningar om både innehåll och genomförande. Ett<br />
tydligare fokus på det kroppliga lärandet, på det grovmotoriska kunskapandet och på<br />
bildningsbegreppet viktigt menar Ekberg (2009).<br />
Ett av skolans mål är att stärka elevernas intresse för fortsatt fysik aktivitet.<br />
Kunskaper om grundläggande rörelseförmåga, fysisk självkänsla och fysisk aktivitet skapar<br />
möjligheter att nå dessa mål. Undervisningen måste i de yngre åldrarna särskilt inriktas mot<br />
att ge eleverna möjligheter att utveckla en allsidig rörelserepertoar som en del i den fysiska<br />
bildningen. Detta kan även vara ett bidrag, tillsammans med andra, för att utveckla den<br />
begreppsapparat och förtydliga innehållet och stärka identiteten som ämnet saknar i idag<br />
(Ekberg, 2009). En ökad kunskap inom området allsidig rörelseförmåga kan därmed vara ett<br />
viktigt bidrag till ämnet idrott och hälsa. Vilka didaktiska överväganden, vilka metoder och<br />
vilket innehåll behöver lärare i skolan beakta för att barnen skall utveckla en allsidig<br />
rörelseförmåga och därmed uppnå målen med ämnet?<br />
7
Motoriska begrepp och motoriska test<br />
Motorik ett mångfacetterat begrepp<br />
Motorik är ett mångfacetterat begrepp som omfattar både motorisk kontroll av mindre rörelser<br />
och det faktiska utförandet av både enkla och komplicerade rörelser i både idrott och<br />
vardagliga situationer. När motorikstudien initierades och genomfördes i samband med SIHprojektet<br />
definierade jag och Marie Nyberg begreppet allsidig rörelsekompetens som ”ett<br />
samlingsnamn för grundformer, kombinationsmotorik samt idrottsspecifika grundformer”<br />
(Nyberg & Tidén, 2006). Vi åsyftar en samlad motoriskt förmåga för att kunna delta i idrott,<br />
friluftsliv och andra fysiska aktiviteter. Valet av begreppet ”allsidig rörelsekompetens”<br />
grundar sig på den långa erfarenhet vi har inom skola och idrottsrörelse där vi konstaterat att<br />
barn med bred rörelserepertoar uppvisar rörelseglädje, initiativförmåga och lust att lära sig<br />
nya rörelser. Jag kommer nu att beskriva några motoriska begrepp som ofta förekommer i<br />
sammanhanget, vissa är mer vetenskapligt belagda och andra mer allmänt vedertagna.<br />
Motorik<br />
Motorik omfattar alla funktioner och processer som hjälper till att styra och kontrollera våra<br />
kroppsliga rörelser (Langlo Jagtöien, et al., 2002). Några exempel är psykomotorik där<br />
samspelet mellan motorik och psykiska faktorer som stress och motivation är involverade.<br />
Sensomotorik innebär att rörelsen bygger på sinnesimpulser som bearbetas och tolkas och ger<br />
ett perceptoriskt svar som i sin tur styr våra rörelser. Viktiga sinnen för styrning av rörelser är<br />
balanssinne, led- och muskelsinne, känsel, syn och hörsel och dessa signaler är ständigt<br />
påkopplade när vi rör oss. Sensomotoriken är viktig vid inlärning av rörelser då den utgör en<br />
erfarenhetsgrund via kontinuerlig återkoppling från sinnena.<br />
Motorisk överföring<br />
Motorisk överföring innebär att motoriska program från tidigare inlärda rörelser tas till vara<br />
när man skall lära sig nya rörelser. Forskningen är inte entydig, men det finns indikationer på<br />
att man drar nytta av dessa program när man lär sig nya rörelser. Kan man utföra kärnkast har<br />
man nytta av den kunskapen när man skall lära sig att slå en serve i tennis eftersom rörelserna<br />
liknar varandra. Effekten av motorisk överföring diskuteras utifrån positiv överföring, negativ<br />
överföring eller ingen överföring alls (Schmidt & Wrisberg, 2000; Marteniuk 1976). Med<br />
positiv överföring menas att man har god nytta av tidigare motoriska program för en ny<br />
rörelse. Överföringseffekten kan dock vara negativ om man lärt in en rörelse felaktigt och vill<br />
lära om. Miljö, motivation och rörelseuppgiftens svårighetsgrad påverkar inlärningen av nya<br />
8
örelser och det gör att överföringsmekanismer svåra att studera. Enligt Gabbard (2000) är<br />
det viktigt att barn lär sig motoriska grundformer som att kasta, hoppa och springa för att sen<br />
ha nytta av det när de skall lära sig andra mer komplexa rörelser och idrotter.<br />
Motorisk färdighet, prestation och skicklighet<br />
Motoriska program är en serie motoriska kommandon som är i förväg strukturerade på<br />
beslutsnivå och som fastställer de väsentliga delarna i en skickligt utförd rörelse (Schmidt &<br />
Wrisberg, 2000). Det medför att individen kan använda sina rörelseerfarenheter nästa gång<br />
motsvarande rörelse ska utföras. Företeelsen brukar kallas automatisering och är gynnsam när<br />
rörelsen lärts rätt, men kan ibland vara negativ om man vill avbryta en påbörjad rörelse eller<br />
lära om en felaktigt inlärd rörelse. Motorisk färdighet innebär förmåga att lösa givna<br />
rörelseuppgifter. Motorisk prestation innebär förmåga att nå målet med maximal sannolikhet<br />
och med minimal tids- och energiåtgång (Schmidt & Wrisberg, 2000). Motorisk färdighet i<br />
kombination med en bättre motorisk prestation betyder att en rörelse utförs med lyckat<br />
resultat, utan onödiga rörelser och på optimal tid, vilket kan definieras som motorisk<br />
skicklighet. Motoriskt lärande innebär förändringar i den inre processen som bestämmer<br />
förmågan att utföra en rörelse. Nivån höjs genom träning och bestäms av att prestationerna<br />
ligger på en jämn nivå (Schmidt & Wrisberg, 2000).<br />
Motorisk klassificering<br />
Förutsägbarhet är ytterligare en aspekt som har betydelse för hur komplicerad en rörelse är,<br />
det vill säga i vilket sammanhang och i vilken miljö rörelserna ska utföras. En kullerbytta som<br />
ska utföras på en matta kan verka relativt enkel i förhållande till att ha kontroll över en boll i<br />
ett bollspel eller en bollek. Vid kullerbyttan är du medveten om vad som skall göras, mattan<br />
ligger stilla och ingen annan person kommer att vara involverad. I bollekar kan du däremot<br />
inte veta var dina kamrater kommer att springa eller var bollen kommer att kastas, så ditt<br />
rörelsemönster måste anpassas till detta. Beroende på i vilket sammanhang rörelsen skall<br />
utföras kan vi placera olika rörelsemoment längs en skala där slutna färdigheter (closed skills)<br />
befinner sig i den ena änden och öppna färdigheter (open skills) i den andra (Schmidt &<br />
Wrisberg, 2001). En kullerbytta hör till de slutna rörelserna och bolleken till de öppna.<br />
Grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination<br />
Med grovmotorik avses rörelser som involverar stora muskelgrupper som att gå, hoppa och<br />
krypa, medan finmotorik avser aktivering av små muskelgrupper i exempelvis händerna.<br />
9
Utveckling av rörelser går via behärskande av stora grovmotoriska rörelser till ett mer<br />
detaljerat och förfinat utförande. De grovmotoriska rörelserna utvecklas enligt samma<br />
mönster hos alla individer, men i olika takt och vid olika åldrar. Utvecklingen sker enligt två<br />
principer, dels den proximodistala principen som innebär att rörelser med centralt belägna<br />
kroppsdelar utvecklas före rörelser med perifera kroppsdelar som händer och fingrar, dels den<br />
cephalokaudala principen som betyder att rörelser utvecklas från huvudet och nedåt (Hwang<br />
& Nilsson, 2003). Med grovmotoriska grundformer avses de rörelser som ligger till grund för<br />
fortsatt rörelseutveckling. Dessa grundformer anses vara balansera, klättra, krypa, åla, hänga,<br />
stödja, kasta och fånga, rulla/rotera, hoppa/landa, gå och springa (Hwang & Nilsson 2003).<br />
Utifrån dessa grundformer och kombinationer utvecklas olika färdigheter som i många fall är<br />
viktiga för fysik aktiviteter som lek och idrott.<br />
I den fortsatta rörelseutvecklingen kombineras de enskilda grundformerna med<br />
varandra, ibland kallad kombinationsmotorik. Grundformer och grundformer i kombination<br />
utvecklas sedan till att blir säkrare och mer precisa. Dessa utvecklingsnivåer kan utryckas som<br />
outvecklad form/initial, utvecklad form/elementary och förfinad form/mature (Hwang &<br />
Nilsson, 2003; Gallahue & Ozmun 1998). På detta sätt kan man kvalitativt urskilja olika<br />
rörelsemönster, bedöma hur automatiserade de är samt se hur de utvecklas med träning och<br />
mognad.<br />
Idrottsspecifika, aktivitetsspecifika grundformer<br />
När kombination av olika grundformer behärskas kan dessa utvecklas vidare och bli mer<br />
idrottsspecifika. Vid äventyrslekar i naturen och i gymnastiksalen är grundformer som hoppa,<br />
klättra, hänga, springa, balansera viktiga att behärska. Grundformerna balansera, gå, springa,<br />
hoppa samt klättra är grundförutsättningar för de förflyttningssätt som används i samband<br />
med olika former av friluftsliv. Att glida och flyta i vatten, på snö eller is utgår från<br />
grundformen balans. Olika övningar i redskapsgymnastik är alla utvecklingar av enskilda<br />
grundformer som sedan kombineras med varandra. Exempelvis är både hjulning och<br />
handstående en kombination av stödja och rotera. Ett sidhopp kombineras med springa,<br />
hoppa, stödja, balansera och rotera. Gymnastikens volter är en utveckling av grundformen<br />
rulla/rotera, och barr- och räckövningar av grundformerna hänga och stödja. I friidrott utgår<br />
alla grenar från grundformerna springa, hoppa och kasta. Inom löpgrenarna finns både sprintdistans-<br />
och terränglöpning. Hopp kan utföras såväl långt som högt och i kastgrenarna<br />
återfinns kärnkastet som grund. I bollspelen återfinns de flesta grundformer samt förfiningar<br />
av dessa, till exempel gripa/greppa, föra/fösa, dämpa med kropp, fot eller klubba. I alla<br />
10
ollspel utgör balans och kroppskontroll viktiga förutsättningar. Kärnkastet är en rörelse som<br />
används i många idrotter som exempelvis handboll, volleyboll, racketspel, brännboll samt<br />
friidrottens kastgrenar. Dessa idrottsspecifika grundformer är exempel på funktionell motorik<br />
som utvecklas till allsidig rörelsekompetens som i sin tur utgör grunden för lek, idrott och<br />
friluftsliv eller andra aktiviteter.<br />
Det finns alltså en mängd både allmänna och vetenskapligt belagda begrepp inom<br />
området. Hur kan man då testa och verifiera motoriska kunskaper eller förmågor? Vad finns<br />
det för vanligt förekommande tester, vad är syftet med dessa tester? På vilka sätt har dessa<br />
metoder används inom forskning och vad har det resulterat i för kunskaper på området? Jag<br />
kommer nu att ta upp några motoriska tester, beröra den problematik som finns kring testning<br />
samt redovisa resultat av några svenska och internationella studier.<br />
Motoriktester och testning av barns motoriska förmåga<br />
Vilka verktyg förekommer inom motorisk testmetodik idag och vad finns dokumenterat mot<br />
bakgrund av testernas funktion, metodik och urval av rörelser Jag kommer här att redovisa ett<br />
urval av de tester som finns tillgängliga inom området. Men även en uppdatering på vad av<br />
som har utvecklats eller reviderats de senaste sju-åtta åren. Jag kommer också att beröra<br />
svårigheter vid testning samt några kritiska röster kring testning av motorisk förmåga.<br />
Tester för motoriska färdigheter<br />
En vanlig benämning för motoriska tester är ”Movement Skill Assessment Tools”. Många av<br />
testverktygen innehåller finmotoriska och grovmotoriska rörelser, rörelseförmåga under<br />
förflyttning, rörelseförmåga med ”handredskap eller bollar” eller rörelseuppgifter inriktade<br />
mot stabilitet och balans. Flertalet av testerna är skapade för och anpassade till barn i<br />
förskoleåldern och syftet har oftast varit att upptäcka barn med störningar, sjukdomar eller<br />
andra svårigheter (Cools et al., 2008). På senare år har det tillkommit motoriktester som är<br />
inriktade på att kartlägga generell rörelsekompetens hos barn och ungdomar (Cools et al.,<br />
2008). Avseende grovmotoriska rörelser så finns inte så stora skillnader mellan testerna men<br />
när rörelserna blir mer idrotts- eller aktivitetsspecifika så spelar miljön och kulturen en större<br />
roll. Som exempel kan nämnas ”att slå med slagträ på en stilla boll” (striking with a bat on a<br />
ball from a tee) finns i tester som är konstruerade i länder där idrotter som softball och<br />
baseball är vanliga. Det gör att det kan bli problematiskt att använda testerna om man inte gör<br />
justeringar för den miljö och kultur där testet skall användas. Att konstruera universella<br />
11
kulturellt okänsliga test anses svårt och det är upp till användarnas eller forskarnas tolkning,<br />
justering och val av test som avgör om studierna blir tillförlitliga (Tripathi, Joshua, Kotian &<br />
Tedla, 2008). Här följer en genomgång av några av de vanligast förekommande testerna i<br />
internationell forskning som inriktar sig på att mäta FMS, fundamental movement skills<br />
(Cools et al., 2008).<br />
• Motoriktest fur Vier - bis Sechjährige kinder, (MOT 4-6), tyskt test som bygger på<br />
Körper Koordinationtest fur kinder KTK och Lincoln Oseretsky Motor Development<br />
Scales (LOMDS) (Zimmer & Volkamer, 1987, 2006). MOT 4-6 mäter motorisk status<br />
bland 4-6 åringar och innehåller 18 delmoment Syftet med testet är att i åldersgruppen<br />
4-6 år identifiera motoriska svagheter för att pedagogiskt kunna utveckla dessa<br />
rörelsefärdigheter. Testet genomgår för tillfället en revidering.<br />
• Movement Assessment Battery for children, (Movement ABC) kommer från USA och<br />
är en version av Test of Motor Impairment (TOMI) som i sin tur härstammar från<br />
LOMDS ( Henderson & Sugden, 1992, 2007). Movement ABC mäter FMS och<br />
identifierar samt beskriver rörelseinskränkningar hos barn i åldrarna 4-16 år. Testet<br />
innehåller 32 delmoment samt är indelat i tre ålderskategorier 3-6 år, 7-10 år samt 11-<br />
16 år. Testet reviderades 2007 och det har tillkommit kvalitativa kriterier samt de tre<br />
ålderskategorierna. Normer för olika åldersgrupper har konstruerats efter ett flertal<br />
studier. Testet har används flitigt i USA och Canada men även en hel del i Europa<br />
samt i Kina och Japan.<br />
• Test of Gross Motor Development (TGMD-2) kommer från USA och är ett test skapat<br />
för att identifiera sent utvecklade barn i förhållande till jämnåriga i åldern 4-10 år<br />
(Ulrich, 1985). Rörelser som testas är att hoppa, springa, gallopera, sidlöpning och<br />
horisontella hopp samt rörelser med bollar som tvåhands striking, stillastående<br />
dribbling, fånga, sparka, överarms kast och underarmsrull.<br />
Andra test som förekommer men som inriktar sig på att identifiera och upptäcka sjukdomar<br />
eller funktionshinder är; Peabody Development Scales 1983 och 2000 från USA (Folio &<br />
Fewell, 1983, 2000). PDMS 2 används för att testa för barn med funktionsnedsättningar 0-6<br />
år; Körper Koordinationtest fur Kinder 1974 och 2007 från Tyskland (Kiphard & Shilling,<br />
1974, 2007). KTK screenar för hjärnskador, lär- och beteendestörningar hos barn i åldern 5-<br />
14 år; Maastriche Motoriek Test MMT 2004 från Holland (Vles, Kroes & Feron , 2004).<br />
MMT används för att upptäcka barn med ADHD i åldern 5-6 år; Bruiniks-Oseretsky Test of<br />
12
Motor Profiency 1978 och 2005 från USA (Bruininks & Bruininks, 1978, 2005). BOTMP-<br />
BOT 2 används för att upptäcka barn med Asbergers syndrom, DCD (developmental<br />
coordination disorder) eller MR (mental retardation). Jag tar upp dem här mer för att de är<br />
används och att delar av dem ligger till grund för andra tester.<br />
I Sverige förkommer testerna MUGI (Ericsson, 2003), Motorisk Utveckling som Grund för<br />
Inlärning, FBH-provet (Bille et al. 1992), (FBH förkortning av Folke Bernadotte Hemmet)<br />
och ”Se, upptäcka och förstå” (Sandborgh Holmdahl & Jansson 1992) samt NyTidstestet<br />
(Nyberg & Tidén 2005). I MUGI testet utgår rörelserna framförallt från två andra test, MPUtestet<br />
( Holle et al, 1978) samt FBH-provet men delar återfinns även i BOTMP-testet.<br />
(Bruininks & Bruininks, 1978) MUGI innehåller 15 olika rörelsebedömningar. FBH-provets<br />
avsikt är att identifiera barn med perceptuella och motoriska svårigheter i förskola och skola. I<br />
testets rörelsedel återfinns både finmotoriska och grovmotoriska övningar. Testet innehåller<br />
15 olika rörelser men det finns även en testdel som utvärderar barns finmotorik och som<br />
innehåller övningar med papper, penna och sax. I ”Se, upptäcka och förstå” använder man<br />
leken som testmetod och testet riktar sig mot barn i sex- sjuårsåldern för att studera om de<br />
behärskar en ”motorisk skolkompetens”, d.v.s. behärskar sin kropp och sina rörelser så att<br />
vardagliga skolsituationer kan hanteras. Syftet med observationerna är också att få kunskap<br />
om respektive barns behov och om vilka barn som behöver extra mycket rörelseträning.<br />
NyTidstestet i förhållande till andra tester<br />
När jag och min kollega i samband med SIH:s motorikstudie skulle bestämma oss för ett test<br />
gjorde vi en genomgång av då befintliga tester. Vi hittade inte något test som vi ansåg vara<br />
användbart för vårt syfte, en kartläggning av motorisk förmåga avseende grundformer och<br />
grundformer i kombination. Därför skapade vi istället ett nytt motoriskt test, vilket vi<br />
benämnde NyTidstestet (efter Nyberg Tiden). Testet finns beskrivet i termer av konstruktion,<br />
urval, metod, bedömning, validitet och reliabilitet samt några resultat av studien 2001<br />
(Nyberg & Tidén, 2006). Den empiri som finns och som jag kommer att använda i<br />
avhandlingsarbetet bygger på NyTidstestets kartläggning och datainsamling.<br />
När vi konstruerade NyTidstestet 2001 var vår avsikt att mäta och ta reda på vilka<br />
grundläggande motoriska rörelser som eleverna i skolår 3, 6 och 9 behärskar. Eftersom de<br />
befintliga testerna inom motorik inte uppfyllde våra önskemål så konstruerade vi ett nytt<br />
motoriskt test. Motivet var att utforma ett test som avspeglade barns och ungdomars allsidiga<br />
13
örelsekompetens. 5 Urvalet av rörelser baserades på, allsidighet, grovmotoriska grundformer<br />
och grundformer i kombination. Befintliga tester, teorier kring motorisk utveckling och<br />
diskussioner med kollegor har legat till grund för konstruktionen av testet. Vår egen<br />
erfarenhet från både lärarskap i skolan och ledarskap i idrottsrörelsen har varit till stor nytta.<br />
Rörelserna valdes med intentionen att kön eller idrottsbakgrund inte skulle få för stor<br />
betydelse när vi sammanförde resultaten från alla rörelse stationerna. De rörelser som ingår är<br />
grovmotoriska grundformer samt grundformer i kombination. Grundformer; Rotationer i<br />
olika plan samt framåt och bakåt: Rulla stock, Kullerbytta framåt, Hjulning, ”Flå katt” i<br />
ringar Stödja, styrka och bålstabilitet: Stödja på raka armar mellan plintar, ”Bygga tak”,<br />
Handstående mot vägg, Ta sig över/till hinder med hjälp av linor. Hoppa, koordination:<br />
Rephoppning, Jämfota hopp samt enbenshopp, Sidhopp Åla/krypa: Åla under lågt hinder.<br />
Balans: Balansgång framlänges och baklänges på bom Hantering av ”handredskap”,<br />
bollar studsa, kasta och fånga: Bollbana, studsa dribbla en bolla mellan koner samt kasta<br />
fånga, Kasta ärtpåsar i rockring, precisionskast, Kärnkast stillastående och med ansats.<br />
Grundformer i kombination: Sidhopp Ta sig över/till hinder med hjälp av linor, Bollbana,<br />
studsa dribbla en bolla mellan koner samt kasta fånga, Rephoppning, ”Flå katt” i ringar.<br />
Sammanlagt innehåller testet 16 rörelser för årskurs 3 och 18 för årskurs 6 och 9.<br />
Rörelserna bedöms kvalitativt, hur rörelserna utförs inte vilket resultat rörelser ger. Därför<br />
utformade vi bedömningskriterier på fyra nivåer till varje rörelse. Den enda rörelsen som<br />
bedömds kvantitativt är precisionskast, där antalet träff räknades. I vissa andra test genomförs<br />
antalet repetitioner av en rörelse på viss tid, exempelvis antalet gånger som man kan studsa en<br />
boll under30 sekunder. Men vår avsikt var att studera hur de lyckades att genomföra<br />
rörelserna gentemot våra stipulerade kriterier. De största skillnaderna mellan NyTidstestet och<br />
andra tester inom motorik är ändamålet, de kvalitativa kriterierna, målgruppen 9-15 år samt<br />
att rörelserna är anpassade efter vår rörelsekultur och att testet kan genomföras i de flesta<br />
traditionella svenska gymnastiksalar och idrottshallar.<br />
Svårigheter med tester av motorisk färdighet<br />
Att mäta eller testa generell motorisk förmåga kan ibland anses vara svårt eftersom många<br />
olika saker samspelar eller påverkar. Barn utvecklas olika och det kan skilja sig både mellan<br />
pojkar och flickor samt i vilken takt utvecklingen sker. Vissa anser att motorisk kapacitet är<br />
komplex och även om man testar många rörelser för att erhålla ett tillförlitligt resultat så<br />
5 Allsidig rörelsekompetens används i SIH studien som ett samlingsnamn för grundformer, kombinationsmotorik samt idrottsspecifika<br />
grundformer.<br />
14
skulle testningen ta för lång tid i förhållande till den kunskap man får ut (Netelenbos, 2001a,<br />
2001b). Det finns inte heller någon definition eller något mått på en ”hel” motorisk kapacitet<br />
eller normer/”golden standard” för motorik och rörelseförmåga (Cools et al., 2008).<br />
Sammanfattningsvis kan dock konstateras att vid testning av rörelseförmåga måste<br />
många aspekter tas i beaktande, ändamålet med testningen, barnens ålder och syftet med det<br />
valda testverktyget, hanterbarheten av testet, bedömarnas kunskaper och erfarenheter,<br />
kulturella perspektiv samt tidsåtgången och miljön vid genomförandet av testet (Cools et al.,<br />
2008).<br />
Testerna som här belystes har använts vid forskning och jag kommer nu att beskriva<br />
ett mindre urval av studier som berör områdena motorisk förmåga, fysisk självkänsla, fysisk<br />
aktivitet.<br />
15
Forskningsläge<br />
Studier om skolelevers motoriska förmåga har endast sparsamt förkommit inom svensk<br />
forskning. I dagsläget är det endast Ingegerd Ericssons pedagogiska avhandling (2003) om<br />
motorisk förmåga relaterat till prestationer i svenska och matematik samt<br />
koncentrationsförmåga som publicerats, förutom motorikstudien inom SIH (2005). Området<br />
fysik aktivitet relaterat till bland annat fysisk självkänsla har Raustorp m.fl studerat (2005,<br />
2006). Däremot finns det ett flertal studier internationellt som genomförts för att studera<br />
korrelationer mellan fysisk aktivitet, motorisk förmåga och fysisk självkänsla. Enligt Fox och<br />
Corbin, (1989) består fysisk självkänsla av delarna sport competence, body attractiveness,<br />
phycical strengh and phyciscal condition.<br />
Relationer mellan motorisk förmåga och fysisk aktivitet<br />
Flertalet studier visar att en bra motorisk kompetens påverkar graden av fysisk aktivitet<br />
positivt. En studie av Okely et al. (2001) visar att ungdomar i åldern 13-16 år som deltar i<br />
organiserad träning klarar motorisk tester bättre och att träning gav större effekt på motorisk<br />
färdighet hos flickor än hos pojkar. Resultat från senare studier påvisar samband mellan<br />
rörelseförmåga i förskoleåldern och kondition sex år senare (Barnett et al., 2008a). Det var<br />
särskilt motoriska färdigheter som ”object controlled skills”/ ex. bollar, slagträ som har var<br />
mest utslagsgivande på konditionsvärdet senare. Samma studie är även genomförd med ett<br />
tillägg av fysisk självkänsla, Physical Self-Perception Profile - Children and Youth, (PSPP-<br />
CY) (Barnett et al. 2008b, Fox & Corbin, 1989). Där framkommer att även upplevd motorisk<br />
förmåga är viktig för att vara fysiskt aktiv och utveckla en god kondition. Ingen annan<br />
longitudinell hade tidigare kunnat påvisa ambandet mellan faktisk och upplevd<br />
rörelseförmåga och fysisk aktivitet och kondition. Detta samband har däremot tidigare kunnat<br />
påvisas i ett antal tvärsnittsstudier( Biddle et al., 1993, Crocker, Eklund & Kowalski, 2000).<br />
Att ha muskulär styrka är en annan faktor som enligt Hands et. al, (2009) korrelerar till god<br />
rörelseförmåga, BMI och fysisk aktivitet, liknade resultat har även uppföljningsstudierna med<br />
NyTidstestet och SIH-projektet visat ( Hands et al. 2009, Nyberg & Tidén, 2008).<br />
Relationer mellan fysisk aktivitet, fysisk självkänsla och motorisk förmåga<br />
En studie i Sverige på 501 barn i åldern 11-14 å visar korrelation mellan fysisk aktivitet och<br />
fysisk självkänsla.(Raustorp et al.2005) Studien innehåller även en översättning av CY-PSPP<br />
formuläret till svenska som de använde i undersökningen (Raustorp et al. 2006b). Vid en<br />
uppföljningsstudie 3 år senare så framkommer att det är viktigt för pojkarna att ha ett normalt<br />
16
BMI och för flickorna en hög självkänsla. Detta för att ha en hälsofrämjande livsstil (Raustorp<br />
et al.2006a).<br />
Motorikstudien inom SIH<br />
När NyTidstestet genomfördes för första gången 2001 framkom att elever med svag motorik<br />
var lågaktiva, muskulärt svaga samt överviktiga ( Nyberg & Tidén 2006). De barn som<br />
uppgav att de rörde sig mycket i skolan och på fritiden hade bättre resultat på NyTidstestet än<br />
de mer inaktiva barnen. En stor grupp med överviktiga barn, 50 %, återfanns i den motoriskt<br />
svaga gruppen, medan motsvarande siffra i gruppen med tillfredställande resultat var cirka 15<br />
%. Resultaten från 2007 års uppföljningsstudie visar att motorikresultatet från 2001 hade stor<br />
betydelse för motorikresultatet sex år senare (Nyberg & Tidén, 2008). Andra avgörande<br />
faktorer var vikt, aktivitetsnivå samt styrkeindex från 2001. En tydlig markör är som vi<br />
konstaterat individens relativa styrka. Den visar ett linjärt samband med motorikpoängen. Det<br />
lönar sig således att vara aktiv, normalviktig, relativt stark för att utveckla en god motorik.<br />
Om man är överviktig eller fet som tio-åring är det bara 20 % chans att ha utvecklat en god<br />
motorik i femtonårsåldern.<br />
I de flesta underökningarna framkommer skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och<br />
nästan alltid till pojkarnas fördel. Pojkarna är motoriskt bättre, starkare, har bättre kondition<br />
och en högre fysik självkänsla. Samma mönster återfinns även vid i resultaten i NyTidstestet.<br />
Vad dessa skillnader beror på är angeläget att studera närmare.<br />
Det forskningsläge som är redovisat här kan ses som en bakgrund till testning och<br />
tesmetodik inom området och ett allmänt läge av idrottsämnet i Sverige. Jag ser att andra<br />
områdens forskningslägen kommer att behöva studeras inför kommande artiklar och att det<br />
som redovisas här bara är en början.<br />
17
Syfte och frågeställningar<br />
Syfte<br />
Det övergripande syftet men avhandlingen är att bidra med ökade kunskaper i ett<br />
flervetenskapligt perspektiv inom området motorik och allsidig rörelsekompetens. Ett syfte är<br />
att studera vad svenska skolelever behärskar i form av grovmotoriska grundformer och<br />
grundformer i kombination som ett mått på deras motoriska förmåga; dels vad skolbarn<br />
behärskar i olika åldrar, dels hur den motoriska förmågan förändras under skolåren. Ett andra<br />
syfte är att ur sociokulturella perspektiv studera den allsidiga rörelseförmågan i relation till<br />
kön, etnicitet och fritidsvanor samt hur motorisk förmåga i unga år (skolår 3,6, 9) förhåller<br />
sig till fysisk aktivitetsgrad och val av fysisk aktivitet 9 år senare. Ytterligare ett syfte är att<br />
belysa hur barns upplevda hälsa och skador är relaterade till deras motoriska förmågan. Ett<br />
sista syfte är att öka kunskaperna om hur motorik och allsidig rörelseförmåga förhåller sig till<br />
fysiologiska parametrar som styrka, balans och kondition.<br />
Förslag till frågeställningar<br />
• Hur tillförlitligt är NyTidstestet som ett verktyg att kartlägga och mäta<br />
rörelseförmåga?<br />
• Vilken motorisk förmåga har svenska skolelever i skolår 3, 6 och 9 och hur förändras<br />
den under skoltiden?<br />
• Hur skiljer sig den motoriska förmågan mellan pojkar och flickor?<br />
• Hur påverkar olika uppväxtmiljöer utvecklingen av motorisk förmåga?<br />
• Har skolelever med olika etniskt ursprung olika motorisk förmåga och hur skiljer sig<br />
den i så fall?<br />
• Har skolelever med god motorisk förmåga en bättre fysisk självkänsla när de blir<br />
äldre, 9-10 år senare?<br />
• Hur förhåller sig motorisk förmåga i förhållande till skador, ryggbesvär och upplevd<br />
hälsa under skolåren?<br />
• Vilka fysiologiska komponenter är viktiga för att utveckla en god motorisk förmåga<br />
och en allsidig rörelsekompetens och finns det några komponenter som är särskilt<br />
betydelsefulla?<br />
18
Preliminära forskningsområden<br />
Målet är en sammanläggningsavhandling där t motorik och allsidig rörelsekompetens studeras<br />
ur en rad olika perspektiv, såväl metodologiska, fysiologiska, medicinska och<br />
samhällsvetenskapliga. Nedan presenteras tänkbara områden som jag önskar fördjupa mig<br />
ytterligare i. Dessa områden kan också utgöras av en eller flera artiklar i avhandlingen.<br />
Område 1 NyTidstestet och kartläggningen av motorisk förmåga<br />
Det känns angeläget att studera och jämföra NyTidstestet med andra motoriska test och att<br />
publicera testet internationellt. Det skulle kunna utgöra en första artikel. Ett alternativ är att<br />
genomföra en mindre studie och jämföra testet (intertest reliabilitet/validitet) mot exempelvis<br />
Movement ABC eftersom det testet har använts på stora grupper barn i olika länder. I<br />
samband med att testet publiceras skulle också resultat angående den longitudinella<br />
kartläggningen av barns motoriska förmåga förändrats under åren 2001- 2007 kunna<br />
publiceras.<br />
Område 2 Sociologiska faktorer och motorisk förmåga<br />
Det område som behandlar sociologiska faktorer och motorisk förmåga är omfattande och<br />
skulle förmodligen kunna vara ett eller det enda som avhandlingen skulle kunna beröra.<br />
Genom det omfattande empiriska material som samlats in går det att besvara frågeställningar<br />
såsom: Hur samverkar med eller påverkar olika sociokulturella faktorer god eller mindre god<br />
motorisk förmåga? Hur skiljer sig motorisk förmåga utifrån kön, etnicitet, socioekonomisk<br />
bakgrund, fritidsintressen, medlemskap i idrottsförening? Vad karaktäriserar de barn och<br />
ungdomar som har en god eller sämre rörelsekompetens avseende bakgrund, intressen,<br />
inställning till rörelse och fysisk aktivitet? Hur skiljer sig allsidig rörelseförmåga mellan<br />
pojkar och flickor? Finns det olika rörelser, kan dess problematiseras ur sociokulturella<br />
perspektiv? Vad utrycker ungdomarna själva om kroppslig kompetens?<br />
Område 3 Fysisk självkänsla och motorisk förmåga<br />
Området som berör fysisk självkänsla och motorisk förmåga utgår ifrån frågeställningar som;<br />
Hur förhåller sig elevernas/ungdomarnas fysiska självbild till resultat i NyTidstestet och<br />
motorisk förmåga? Vad utrycker elever med god/sämre rörelseförmåga kring idrott, fysisk<br />
aktivitet, självförtroende och självbild? Ger den allsidiga rörelseförmågan en kroppslig<br />
trygghet som kan vara avgörande för hur vi förhåller oss till motion och rörelseaktiviteter? I<br />
denna studie används Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP)<br />
baserad på PSPP ( Fox & Corbin, 1989), anpassad till yngre barn och ungdomar.<br />
19
Område 4 Upplevd hälsa och motorisk förmåga<br />
Omfattande medicinska data samlades in med hjälp av enkäter i samband med SIH studierna<br />
och det är mycket intressant att analysera dessa gentemot resultat i NyTidstestet. Området<br />
skulle beröra frågeställningar som hur eleverna upplevad hälsa är relaterad till den motoriska<br />
förmågan. Mår de motorisk skickliga eleverna bättre än de som har en sämre motorisk<br />
förmåga? Parametrar som skador, ryggbesvär och allmän hälsa studeras utifrån de motoriska<br />
resultaten.<br />
Område 5 Fysiska kapaciteter relaterade till motorisk förmåga<br />
I området som behandlar fysiska kapaciteter ät tanken är att studera och undersöka vilka<br />
fysiologiska parametrar som är relaterade till god motorisk förmåga. Utifrån insamlad data<br />
från de fysiologiska testerna i samband med SIH studierna kan slutsatser dras från hur<br />
exempelvis balans, syreupptagningsförmåga, styrka i bål, armar och ben, gripstyrka är<br />
relaterade till motorisk förmåga. Det finns idag indikationer på att vissa fysiologiska<br />
parametrar kan vara särskilt viktiga att utveckla som en grund för utveckling av den motoriska<br />
förmågan.<br />
För att besvara frågeställningarna inom de olika områdena så behöver kunskapsläget studeras<br />
djupare samt kompletterande datainsamlingar göras. Grupper att studera i förhållande till<br />
forskningsområdena kan vara; elever som hade goda motorikresultat skolår 3-6-9, elever som<br />
hade svaga motorikresultat skolår 3 men en positiv utveckling till skolår 9, elever som hade<br />
god motorik skolår 3 men sämre resultat i skolår 9.<br />
Ytterligare en uppföljningsstudie har just startat. Elever som deltog i SIH 2001 har i dagarna<br />
fått en enkät, den innehåller en del frågor som kommer att bearbetas i förhållande till detta<br />
avhandlingsarbete. Uppföljande intervjuer och test (CY-PSPP) kommer att genomföras om<br />
det är relevant för avhandlingsarbetet.<br />
Avhandlingens relevans<br />
Ett kunskapsbidrag med avhandlingen är att idrottsämnet som å ena sidan är det eller ett av de<br />
mest populära ämnena i skolan men också ett av de mest ifrågasatta och diskuterade. Skolan<br />
är i allra högsta grad en politisk angelägenhet och från många håll eftersöks idag en<br />
evidensbaserad utbildningsvetenskaplig forskning och en evidensbaserad praktik i skolan. 6 En<br />
belysning av området kan vara ett viktigt bidrag till både idrottsämnet i skolan och<br />
6 Sundell, K., Bremberg, S., & Karlberg, M., ”Svenska skolreformer till mer skada än nytta” Artikel i Göteborgsposten 23 februari 2010<br />
20
idrottslärarutbildningen. I nuvarande kursplaner för ämnet idrott och hälsa är både allsidiga<br />
rörelser och att utveckla en allsidig rörelserepertoar centralt i ämnet och ett av<br />
uppnåendemålen i årskurs 5 är att behärska de grovmotoriska grundformerna.( Skolverket<br />
2002) I förslagen för kommande kursplaner och kunskapskrav för betyg i idrott och hälsa<br />
framträder vikten av en allsidig rörelserepertoar på följande sätt. I syftet med ämnet nämns<br />
”allsidiga rörelseförmågor” och som centralt innehåll för olika årskurser, åk 1-3,<br />
”grovmotoriska grundformer till exempel springa, hoppa och klättra..”, åk 4-6,” sammansatta<br />
grundformer i kombination med olika redskap…” och i årskurs 7-9 som komplexa rörelser i<br />
lekar spel och idrotter, inomhus och utomhus...”. För kunskapskrav årskurs 6 och 9 är bland<br />
annat att eleven använder sin allsidiga rörelseförmåga.. i (åk 6) och använder sin komplexa<br />
rörelseförmåga…i ( åk 9) 7 Jag ser därför att det är ett intressant område att studera och öka<br />
kunskaperna kring området allsidig rörelseförmåga. Eventuellt kan ökade kunskaper inom<br />
området vara idrottsrörelsen och föreningsidrotten till gagn.<br />
7 Skolverket; http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Idrott_och_h%E4lsa.pdf (acc. 2010-04-11) Skolverkets förslag till kursplan i<br />
idrott och hälsa i grundskolan<br />
21
Metodval och forskningsetiska frågor<br />
Stora delar av det empiriska material jag kommer att använda är redan insamlat. De metoder<br />
som används beskrivs kortfattat här samt att delar biläggs planen. I den första studien 2001<br />
genomfördes NyTidstestet på ca 1700 elever fördelat på årskurs 3,6 och 9. Vid uppföljningen<br />
2002 testades cirka 500 elever som 2001 gick i årskurs 6 och 2002 gick i årskurs 8. De elever<br />
som testades 2007 gick i årskurs 9 och var cirka 250, dessa elever gick när den första<br />
undersökningen genomfördes i årskurs 3. Alla dessa elever har vid samtliga<br />
undersökningstillfällen även genomgått de fysiologiska testerna samt svarat på enkäterna. I<br />
vissa fall har studierna kompletterats med intervjuer. Det är således ett gediget material att<br />
utgå ifrån i avhandlingsarbetet.<br />
Metoder vid datainsamling<br />
Nytidstestet som har använts inom SIH projektet 2001, 2002, 2007.<br />
Motorisk test för grovmotoriska grundformer och grundformer i kombination. Testet består av<br />
16-18 stationer beroende på åldersgrupp och bedöms efter en fyrgradig skala. Se bilaga.<br />
Övergripande enkät till elever SIH-projektet 2001-2010<br />
För att ta reda på så elevernas bakgrunds förhållanden så besvarade eleverna en enkät med<br />
frågor kring idrottsämnet i skolan avseende områden som innehåll på lektioner, åsikter om<br />
ämnet, i förekommande fall betyg, och inställning till ämnet och olika ämnesdelar. Andra<br />
delar av enkäten innehåll frågor om idrott och fysisk aktivitet samt vad eleverna gjorde på sin<br />
fritid. Övriga frågor handlade om hur eleverna bodde, vad familjen hade för ”tillgångar” i<br />
form av bilar, båtar, fritidshus och vad de brukade gör tillsammans på semestrar och skollov.<br />
Se bilaga.<br />
Fysiologiska tester i samband med SIH-projektet 2001-2007<br />
De fysiologiska datainsamlingarna byggde på både styrketester, som armhang (på tid), sit ups<br />
(antal) och sergeant jump (upphoppshöjd) som tillsammans bildade ett styrkeindex samt<br />
konditionstest i from av ergometercykeltest. Andra fysiologiska data var bland annat balans,<br />
rörlighet och gripstyrka och elevernas vikt och längd.<br />
Medicinsk enkät i samband med SIH-projektet 2001-2007<br />
Medicinska enkätfrågor handlade om (idrotts-)skador på fritid och i skolan, smärta/värk,<br />
allmänt hälsotillstånd samt kostfrågor. Delar av enkäten har senare vi uppföljningsstudierna<br />
ingått i den övergripande enkäten Se bilaga<br />
22
Enkät fysisk självkänsla Uppföljningsstudie (ej genomförd) av ett urval av de individer som<br />
varit med i SIH studierna 2001-2010.med frågeformuläret CY-PSPP, svensk version<br />
(Raustorp, 2006b)<br />
Intervjuer Uppföljningsstudie (ej genomförd) med intervjuer av ett urval av de individer som<br />
varit med i SIH studierna 2001-2010.<br />
Forskningsetiska frågor<br />
Studierna och testerna vid SIH-projektets genomförande har godkänts av Karolinska<br />
Institutets etiska råd. Alla medverkande i studien som var eller är under 15 år fått medgivande<br />
av föräldrar eller vårdnadshavare att delta i studien. Alla insamlad data är hanteras anonymt<br />
och koder och resultat förvaras enligt forskningsetiska principer och regler.<br />
Vid genomförandet av motorikstudien med NyTidstestet strävades efter en trygg och<br />
säker miljö bland annat genom att alla barn fick värma upp tillsammans, testas i mindre<br />
grupper och att pojkar och flickor testades var för sig i möjligaste mån. Varje bedömning<br />
skedde så diskret som möjligt och resultaten ska inte delgavs eleverna. Målet var att alla<br />
skulle lämna testet nöjda och med en fortsatt positiv inställning till lek och rörelse. Vid<br />
genomförandet av alla tester med NyTidstestet har endast ett fåtal skador uppstått, någon<br />
stukad fot och vid något tillfälle någon besvikelse över att inte kanske klarat av så bra som<br />
man önskade. Många gånger visades en stor entusiasm från eleverna att öva vidare och lära<br />
sig övningarna efter testet slut. I mån av möjlighet har det getts tillfälle att lära sig eller träna<br />
vidare efteråt.<br />
23
Referenslista<br />
Litteratur och artiklar i tidskrifter<br />
Barnett, L. M, E. Van Beurden, P. J. Morgan, L. O. Brooks, and J. R. Beard. (2008a) Does Childhood Motor<br />
Skill Proficiency Predict Adolescent Fitness? Med. Sci. Sports Exerc., Vol. 40, No. 12, pp. 2137–2144.<br />
Barnett et al. Perceived sports competence mediates the relationship between childhood motor skill proficiency<br />
and adolescent physical activity and fitness: a longitudinal assessment. International Journal of Behavioral<br />
Nutrition and Physical Activity 2008b, 5:40<br />
Biddle S, Page A, Ashford B, Jennings D, Brooke R, Fox K: Assessment of Children's Physical Self-Perceptions.<br />
Int J Adolesc Youth 1993, 4:93-109.<br />
Bille m. fl., FBH-Provet, (Örebro: Motorika, 1992).<br />
Booth M, Okely AD, Chey T, Bauman A. The reliability and validity of the Adolescent Physical Activity Recall<br />
Questionnaire. Med Sci Sports Exerc. 2002;34(12):1986–95.<br />
Bruininks, R.H. and Bruininks, B.D. (2005) Test of Motor Proficiency. 2nd edition. Manual.: AGS Publishing.<br />
Circle Pines.<br />
Bruininks, R. H. (1978) Bruininks Oseretsky test of motor proficiency. American Guidance Service, Circle pines-<br />
Minnesota.<br />
Burtton, D. & Martens, R. (1986). Pinned by their own goals: An exploratory investigation into why kids drop<br />
out of wrestling. Journal of Sport Psychology, 8, 183-197.<br />
Cools et al.(2008) Movement skill assessment of typically developing preschool children: A Review of seven<br />
movement skill assessment tools. Journal of Sports Science and Medicine (2008) 8, 154-168<br />
Cratty B J, Perceptual and motor development in infants and children (London: Prentice-Hall 1979),<br />
Crocker PRE, Eklund RC, Kowalski KC: Children's physical activity and physical self-perceptions. J Sports Sci<br />
2000, 18:383-394<br />
Duesund L, Kropp, kunskap och självuppfattning (Stockholm: Liber Utbildning, 1996) s. 75 ff.<br />
Ekberg, J-E, Mellan fysisk bildning och aktivering, En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9 (diss. Malmö:<br />
Malmö Högskola, 2009).<br />
Engström, L-M. (2008) 'Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to<br />
middle age—a 38-year follow-up study', Physical Education & Sport Pedagogy,13:4,319 — 343<br />
Engström, L-M. (2004) Skola - idrott - hälsa: Studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars<br />
fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd, (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004)<br />
Engström, Lars- Magnus (2004) ”Skola - Idrott - Hälsa, en presentation av SIH-projektet”, Svensk<br />
Idrottsforskning, nr. 4, s. 4–9<br />
Ericsson. I., Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer (diss. Malmö: Malmö Högskola, 2003).<br />
Ericsson, I. (2008) Motor skills, attention and academic achievements. An intervention study in school years 1-3<br />
British Educational Research Journal Vol. 34, no 3 June 2008, pp. 301-313<br />
Folio, M.R. and Fewell, R.R. (1983) Peabody Developmental MotorScales and Activity Cards. DLM teachers<br />
resources, Allen-Texas.<br />
24
Folio, M.R. and Fewell, R.R. (2000) Peabody Developmental MotorScales. Examiners manual. Pro-ED. Inc.,<br />
Austin-Texas<br />
Fox KR, Corbin CB: The Physical Self-Perception Profile: Development and Preliminary Validation. J Sport<br />
Exerc Psychol 1989, 11:408-430.<br />
Gabbard, C. P. (2000). Lifelong motor development. Toronto: Allyn & Bacon. p. 253<br />
Gallahue, David L. & Ozmun, John C.(1998) Understanding Motor Devolopement. New York: McGraw Hill<br />
Gallahue, D. L. (1976) Motor Development and Movement Experiences for young children (3-7).<br />
New York: John Wiley & Sons, Inc.<br />
Hands B, Changes in motor skill and fitness measures among children with high and low motor competence: A<br />
five-year longitudinal study, Journal of Science and Medicine in Sport (2008) 11, 155—162<br />
Hands, B., Larkin, D., Parker, H.,. Straker, L., Perry, M., The relationship among physical activity, motor<br />
competence and health-related fitness in 14-year-old adolescents, Scand J Med Sci Sports 2009: 19: 655–663<br />
Henderson, S.E. and Sugden, D.A. (1992) Movement Assessment Battery for children. Sidcup. Therapy skill<br />
builders, Kent-England.<br />
Henderson, S.E., Sugden, D.A. and Barnett, A.L. (2007) Movement Assessment Battery for children – 2<br />
Examiner’s Manual. Harcourt Assessment, London.<br />
Holle , B. m fl. Motorisk-Perceptuell Utveckling 0-7 år Tvärfackligt behandlingsunderlag = MPU-testet<br />
(Stockholm: Psykologiförlaget, 1978).<br />
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (1995) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur<br />
Kiphard, E.J. and Shilling, F. (1974) Körperkoordinationtest für Kinder. Beltz test, Weinheim.<br />
Kiphard, E.J. and Shilling, F. (2007) Körperkoordinationtest für Kinder 2, überarbeitete und ergänzte Auflage.<br />
Beltz test, Weinheim.<br />
Larsson, H. Kropp och rörelse - kunskap och lärande, I Idrottsdidaktiska utmaningar, Nacka 2007 s 266-285<br />
Langlo Jagtöien, Greta m.fl.(2002) Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare Förlag<br />
Marteniuk, Ronald G. (1976) Information processing in motor skills. New York: Holt<br />
Netelenbos, J.B. (2001a) Motorische ontwikkeling van kinderen, handboek 1, introductie. Boom, Amsterdam.<br />
Netelenbos, J.B. (2001b) Motorische ontwikkeling van kinderen, handboek 2, theorie. Boom, Amsterdam.<br />
Nyberg, M & Tidén, A. (2008) Vad har hänt med ”skärmgenerationens” motorik?, Svensk Idrottsforskning, nr 4,<br />
årg. 17 (s.32-34)<br />
Nyberg, M & Tidén, A. (2007) Allsidig rörelsekompetens – ett kroppsligt abc, (s.70-86) , i Idrottsdidaktiska<br />
utmaningar, Larsson, H. & Meckbach, J. (red.), Stockholm: Liber<br />
Nyberg, M & Tidén, A. (2006) Allsidig rörelsekompetens hos barn och ungdomar. Rapport nr 5 i serien Skola –<br />
Idrott – Hälsa, 82s. Idrottshögskolan<br />
Nyberg, M & Tidén, A. (2004) Flå katt- är det något att kunna? (s.189-204), i Mellan nytta och nöje. Bilder av<br />
ämnet Idrott och hälsa. Forskningsrapport 2 i projektet Skola-Idrott-Hälsa, Institutionen för idrotts- och<br />
hälsovetenskap, Stockholm: Idrottshögskolan.<br />
Nyberg, M & Tidén, A. (2004) ”Att kunna – en förutsättning för att vilja?!”, Svensk Idrottsforskning, nr 4, årg.<br />
13 (s.57-60)<br />
25
Nyberg, M & Tidén, A. (2002) ”Hur rörelsekompetenta är dagens barn och ungdomar?, Svensk Idrottsforskning,<br />
nr 3, årg. 11. (s. 21-26)<br />
Okely, A.D., Booth, M.L. & Patterson, J.W. (2001) “ Relationships of physical activity to fundamental<br />
movement skills among adolescents” Medicine & Science in Sports & Exercise, vol 33:11, ss. 1899-1904.<br />
Pedersen, A.V., Sigmundsson, H. and Whiting, H.T.A. (2003) Sex differences in lateralisation of fine manual<br />
skills in children. Experimental Brain Research 149(2), 249-251.<br />
Raustorp et al. Physical activity and self-perception in school children assessed with the Children and Youth –<br />
Physical Self-Perception Profile. Scand J Med Sci Sports 2005: 15: 126–134<br />
Raustorp et al. Physical activity, body composition and physical self-esteem: a 3-year follow-up study among<br />
adolescents in Sweden., Scand J Med Sci Sports 2006: 16: 258–266 a<br />
Raustorp, A. Fysisk Självkänsla. (Uppsala: Kunskapsförlaget, 2006) b<br />
Sandborgh Holmdahl G & Jansson,Y., Se upptäcka och förstå, (Solna: Ekelunds förlag, 1992).<br />
Schmidt, Richard A. & Wrisberg, Craig A. (2001) Idrottens rörelselära, motorik och motorisk inlärning.<br />
Stockholm: Sisu idrottsböcker<br />
Schmidt, Richard A. & Wrisberg, Craig A. (2000) Motor Learning and Performance: A problem-based learning<br />
approach. Champaign: IL: Human Kinetics, cop<br />
Skard, O. & Vaglum, P. (1989). The influence of psychosocial and sport factors on dropout<br />
from boys’ soccer: A prospective study. Scandinavian Journal of Sports Science, 11(2), 65-72.<br />
Sundell, K., Bremberg, S., & Karlberg, M., ”Svenska skolreformer till mer skada än nytta” Artikel i<br />
Göteborgsposten 23 februari<br />
Tripathi, R., Joshua, A.M., Kotian, M.S. and Tedla, J.S. (2008) Normal motor development of Indian children on<br />
Peabody Developmental Motor Scales-2 (PDMS-2). Pediatric Physical Therapy 20(2), 167-172.<br />
Ulrich, D.A. (1985) Test of Gross Motor Development. Pro-ED. Inc., Austin, Texas.<br />
Ulrich, D.A. (2000) Test of Gross Motor Development, 2nd ed. Examiner’s manual. Pro-ED. Inc., Austin, Texas<br />
Van Waelvelde, H., De Weerdt, W., De Cock, P. and . Smits Engelsman B.C.M. (2003) Ball catching. Can it be<br />
measured? Physiotherapy Theory and Practice 19, 259-267.<br />
Vles J.S.H., Kroes M. and Feron F.J.M. (2004) MMT: MaastrichtseMotoriek Test. Pits BV, Leiden.<br />
Whitehead, M. The concept of physical literacy, Physical education & Sport Pedagogy, 2001 6:2, 127-138<br />
Whitehead, M. Philosophical considerations in relation to developing a sense of self, universality and<br />
propositional knowledge, Sport ethics and Philosophy 2007 vo1 no 3<br />
Zimmer, R. and Volkamer, M. (1987) Motoriktest für vier- bissechsjärige Kinder (manual). Beltztest, Weinheim.<br />
Zimmer, R. (2006) Diagnostik der Bewegungsentwicklung von Kindern: Beobachten – Einschätzen –<br />
Dokumentieren. 2nd international conference Learning processes in early childhood and assessment issues, June,<br />
22-24, Bolzano-Italy. Book of abstracts. 15.<br />
Internet<br />
Whitehead, M. The current working definitions of physical literacy, www.physical-literacy.org.uk ( 2009-11-08)<br />
Skolverket; http://www.skolverket.se (acc.2009-05-16) Kursplaner i Idrott och hälsa<br />
Skolverket; http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/97/74/Idrott_och_h%E4lsa.pdf (acc. 2010-04-11)<br />
Skolverkets förslag till kursplan i idrott och hälsa i grundskolan<br />
26