Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
12 bulletin 2/2008<br />
Tredje omgången av<br />
Top of the World of<br />
Stamps på temat Nordisk<br />
mytologi ägnas mytiska<br />
platser. De svenska frimärkena,<br />
två till antalet<br />
i ett block, visar en resa<br />
till Blåkulla. Utifrån<br />
moti ven berättar den<br />
kände folklivsforskaren<br />
Bengt af Klintberg om<br />
blåkulla färderna.<br />
– Frimärksbilderna är en spännande tolkning av en färd till<br />
Blåkulla, säger professor Bengt af Klintberg. Han är en av vårt<br />
lands allra främsta experter på folktro och känd från mångåriga<br />
radioprogrammet Folkminnen.<br />
thorsten sandberg<br />
Blåkulla – platsen<br />
dit häxorna far baklänges<br />
Föreställningarna om Blåkulla går tillbaka på<br />
inslag i den häxhysteri som kulminerade i<br />
Europa under 1500- och 1600-talen. Med den<br />
kulturella eftersläpning som kännetecknade<br />
Sverige förr i tiden nåddes denna klimax<br />
först mot slutet av 1600-talet. Många kvinnor<br />
anklagades för häxeri och avrättades.<br />
I sägnerna kring Blåkulla där häxsabbaten<br />
genomfördes under påsktiden med Djävulen<br />
som central gestalt spelar vanligtvis själva<br />
färden dit en viktig roll.<br />
– Kvinnorna red ofta baklänges på något av<br />
gårdens djur. Det kunde vara en bock som på<br />
frimärket, eller en gris. Mer sällan det ädlare<br />
djuret häst. På häxsabbaten gjorde man<br />
för övrigt allting bakvänt som ett uttryck för<br />
hädelse och förakt för den vanliga världen.<br />
Det säger folklivsforskaren Bengt af<br />
Klintberg som tycker att Moa Hoffs bilder<br />
av en Blåkullafärd är en spännande skildring<br />
av företeelsen. Här finns också Djävulen<br />
med i gestalt av en stor fladdermus, så<br />
som han avbildades i kyrkomåleriet under<br />
medeltiden.<br />
– I rättegångshandlingarna från de stora<br />
svenska häxprocesserna på 1600-talet finns<br />
många exempel på kvinnor som erkänner att<br />
de umgåtts med denne potentat. Trots den<br />
uppenbara risken för avrättning. Ett kvinnoöde<br />
jag minns från arkiven är småländskan<br />
Ingeborg Bogesdotter som var helt övertygad<br />
om att hon besökt Blåkulla.<br />
Strax öster om Småland sticker Blå Jungfrun<br />
upp ur Kalmarsund. Den klippiga ön har i<br />
århundraden förknippats med Blåkulla. Ön<br />
kallades från början också Blåkulla, men<br />
namnet var för farligt att uttala.<br />
– En som inte väjde för namnet var Carl von<br />
Linné, som ändå ger en hotfull beskrivning av<br />
ön ”Blåkulla” i sin Öländska resa från 1741.<br />
Fortfarande väcker Blå Jungfrun upp gammalt<br />
skrock och övertro. En del tror att om man tar<br />
med sig stenar därifrån kan man drabbas av<br />
otur, säger Bengt af Klintberg.
Change language