Handledning - SLI.se

Tala om varför du valt just det här programmet.
• Ange om deltagarna ska fokusera på något
särskilt och om de ska föra anteckningar.
• Informera om vad som ska hända efter filmens
slut.
• Koppla filmen till deltagarnas egen situation.
Förslag på aktiviteter
1) Klassifikation: Före visningen av programmet
kan eleverna prova på att klassificera olika bekanta
föremål i klassrummet. De kan även gruppera
sig själva efter längd, hårfärg, ögonfärg, typ av
skor etc. Uppmuntra eleverna att hitta nya sätt
att klassificera samma föremål. Flaskor kan till
exempel klassificeras som plast eller glas, klara
(ofärgade) eller färgade, stora eller små.
2) Rätt djur i rätt grupp. Dela in klassen i mindre
grupper. Ge varje grupp en viss djurgrupp att
hålla utkik efter (däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur,
kräldjur eller insekter). Fördela ett antal bilder
på djur (urklippta från tidningar eller liknande)
mellan grupperna. Låt grupperna leta rätt på “sina”
djur i bildmaterialet, och klistra upp dessa på en bit
kartong. Man kan också låta grupperna byta bilder
med varandra, så att de kan hitta fler djur av rätt
sort.
Vill du veta mer?
www.wwf.se – världsnaturfonden driver
naturvårdsarbete
www.jagareforbundet.se – har information om
svenska djur
www.nrm.se – Naturhistoriska riksmuseet
www.naturvardsverket.se – regeringens centrala
miljömyndighet
Om Kunskapsmedia
Kunskapsmedia AB är ett medieföretag som producerar
och distribuerar utbildningsprogram på
video/dvd/TV till bland annat AV/Mediacentraler,
skolor, företag, förvaltningar och organisationer.
Genom pedagogiska program kan man påverka
attityder samt engagera och stimulera inlärning
av ny kunskap. Har du tips på filmer vi
borde köpa in eller producera? Kontakta oss på
info@kunskapsmedia.se
©Rättigheterna till studiematerialet ägs av
Kunskapsmedia AB.
Du har rätt att använda dig av studiematerialet
i samband med visning av programmet.
Kunskapsmedia AB
Fredhällsgatan 3, 112 54 Stockholm
Tel: 08- 545 634 60,
e-post: info@kunskapsmedia.se
www.kunskapsmedia.se
Klassifikation
av djur
Studiematerial

Klassifikation av djur
Filmen presenterar sex olika djurgrupper:
insekter, kräldjur, groddjur, fi skar, fåglar
och däggdjur och lär oss hur de delas in i
klasser med ledning av de egenskaper de
har gemensamt.
Levande organismer, som djur, kan placeras i grupper
efter hur de liknar varandra ... eller inte liknar varandra.
Det här kallas klassifikation. Vi ska titta på sex olika
djurgrupper: insekter, kräldjur, groddjur, fiskar, fåglar
och däggdjur och lära oss hur de delas in i klasser
med ledning av de egenskaper de har gemensamt. Se
vilka dessa egenskaper är, och hur de hjälper djuren att
överleva!
Syfte/inlärningsmål
• att visa hur man delar in olika djurgrupper med hjälp
av de egenskaper de har gemensamt
Mål som eleverna bör ha uppnått efter
genomgången grundskola, bl.a.
• att känna igen och namnge några vanligt
förekommande växter och djur samt känna till deras krav
på livsmiljö.
• att kunna delta i samtal om
bevarandet av naturtyper och
mångfalden av arter.
Produktion:
© Distribution ACCESS, Canada
Svensk distribution:
© Kunskapsmedia 2006
Filmnr: 1112KM
FILMFAKTA
Ämne: Natur/teknik,
zoologi
Från: 8 år (L, M)
Speltid: 13 min
Svenskt tal
Fakta
a) Insekter. Med över en miljon arter är insekterna den
största djurgruppen. Insekter har sex ledade ben och
en tredelad kropp (huvud, mellankropp och bakkropp).
Dessa ryggradslösa djur har exoskelett som skyddar de
inre organen ungefär som en rustning. När insekten
växer, växer även ett nytt exoskelett fram och det gamla
ramlar av. De flesta insekter har fyra livsstadier: ägg,
larv, puppa och slutligen vuxen insekt. Förvandlingen
från ett stadium till ett annat kallas för metamorfos.
b) Kräldjur. Kräldjuren kallas även reptiler. De är
växelvarma ryggradsdjur, som har ett torrt skinn
täckt av fjäll. En del kräldjur har ett hårt yttre skal
(sköldpaddor). Kräldjuren lägger sina ägg på land. När
kräldjursungen kläcks är den som en mindre version av
det vuxna djuret. Alla kräldjur andas luft med lungor
inuti kroppen. Exempel på kräldjur är ödlor, ormar,
krokodiler och sköldpaddor.
c) Groddjur. Gruppen groddjur, eller amfibier,
inkluderar grodor, paddor, vattenödlor och salamandrar.
De är växelvarma ryggradsdjur. De börjar livet i vattnet,
men de vuxna djuren lever på land. När ungarna kläcks
ur sina ägg, som lagts i vatten, har de varken ben eller
lungor, utan andas till en början via gälar. Men när
groddjuren växer utvecklar de både ben och lungor. De
vuxna groddjuren lever oftast nära vattendrag, så att de
kan hålla skinnet fuktigt.
d) Fiskar. Det finns över tjugotusen arter av fiskar i
världen, och de flesta kläcks ur ägg. De här växelvarma
ryggradsdjuren lever i vattnet under hela livet. Fiskarna
andas genom att utvinna syret som finns i vattnet, och
det gör de genom att ta in vatten i munnen och pressa
det förbi sina gälar. De flesta fiskarna är täckta av ett
skyddande lager av fjäll.
e) Fåglar. De här jämnvarma ryggradsdjuren har
vingar och två ben, det är också den enda gruppen av
djur som har fjädrar. Alla fåglar har vingar, men det är
inte alla fåglar som kan flyga (strutsen är ett exempel).
Fågelungar kläcks från ägg.
f) Däggdjur. Däggdjuren är jämnvarma ryggradsdjur
som har päls eller hår på kroppen, och som ger
sina barn modersmjölk. Dessutom föds nästa alla
däggdjursungar levande, de kläcks alltså inte ur ägg.
Några ord och uttryck
exoskelett
– yttre skelett, ett hårt skal som skyddar
djurets inre organ och bär upp dess kropp.
fjäll – små, halvrunda hårda plattor som vissa djur har
för extra skydd.
gälar
– ett organ som utvinner syre ur vatten.
jämnvarma djur
– djur som på egen hand kan hålla en
konstant kroppstemperatur oberoende av omgivningens
temperatur (kallades tidigare “varmblodiga”).
lungor
– ett organ som utvinner syre ur luft.
ryggradsdjur
– beskriver ett djur som har en ryggrad,
kallas ibland “vertebrater”.
ryggradslösa djur
– beskriver djur som inte har någon
ryggrad, kallas ibland “invertebrater”.
växelvarma djur
– beskriver djur som inte kan producera
sin egen kroppsvärme, utan håller samma temperatur
som omgivningen (kallades tidigare “kallblodiga”).
Allmänna råd inför visningen
• Gå igenom filmen för att lära dig filmens
pedagogiska uppbyggnad och huvudbudskap.
Tänk igenom vad du ska be deltagarna fokusera på.
• Hur ska du använda filmen? Som starter, som
utgångspunkt för diskussion/grupparbete?
Hur ska du följa upp filmvisningen?
• Introducera filmen genom en kort beskrivning av
innehållet och tala om hur det berör deltagarna.