Handledning - SLI.se

sli.se

Handledning - SLI.se

Tala om varför du valt just det här programmet.

• Ange om deltagarna ska fokusera på något

särskilt och om de ska föra anteckningar.

• Informera om vad som ska hända efter filmens

slut.

• Koppla filmen till deltagarnas egen situation.

Förslag på aktiviteter

1) Klassifikation: Före visningen av programmet

kan eleverna prova på att klassificera olika bekanta

föremål i klassrummet. De kan även gruppera

sig själva efter längd, hårfärg, ögonfärg, typ av

skor etc. Uppmuntra eleverna att hitta nya sätt

att klassificera samma föremål. Flaskor kan till

exempel klassificeras som plast eller glas, klara

(ofärgade) eller färgade, stora eller små.

2) Rätt djur i rätt grupp. Dela in klassen i mindre

grupper. Ge varje grupp en viss djurgrupp att

hålla utkik efter (däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur,

kräldjur eller insekter). Fördela ett antal bilder

på djur (urklippta från tidningar eller liknande)

mellan grupperna. Låt grupperna leta rätt på “sina”

djur i bildmaterialet, och klistra upp dessa på en bit

kartong. Man kan också låta grupperna byta bilder

med varandra, så att de kan hitta fler djur av rätt

sort.

Vill du veta mer?

www.wwf.se – världsnaturfonden driver

naturvårdsarbete

www.jagareforbundet.se – har information om

svenska djur

www.nrm.se – Naturhistoriska riksmuseet

www.naturvardsverket.se – regeringens centrala

miljömyndighet

Om Kunskapsmedia

Kunskapsmedia AB är ett medieföretag som producerar

och distribuerar utbildningsprogram på

video/dvd/TV till bland annat AV/Mediacentraler,

skolor, företag, förvaltningar och organisationer.

Genom pedagogiska program kan man påverka

attityder samt engagera och stimulera inlärning

av ny kunskap. Har du tips på filmer vi

borde köpa in eller producera? Kontakta oss på

info@kunskapsmedia.se

©Rättigheterna till studiematerialet ägs av

Kunskapsmedia AB.

Du har rätt att använda dig av studiematerialet

i samband med visning av programmet.

Kunskapsmedia AB

Fredhällsgatan 3, 112 54 Stockholm

Tel: 08- 545 634 60,

e-post: info@kunskapsmedia.se

www.kunskapsmedia.se

Klassifikation

av djur

Studiematerial


Klassifikation av djur

Filmen presenterar sex olika djurgrupper:

insekter, kräldjur, groddjur, fi skar, fåglar

och däggdjur och lär oss hur de delas in i

klasser med ledning av de egenskaper de

har gemensamt.

Levande organismer, som djur, kan placeras i grupper

efter hur de liknar varandra ... eller inte liknar varandra.

Det här kallas klassifikation. Vi ska titta på sex olika

djurgrupper: insekter, kräldjur, groddjur, fiskar, fåglar

och däggdjur och lära oss hur de delas in i klasser

med ledning av de egenskaper de har gemensamt. Se

vilka dessa egenskaper är, och hur de hjälper djuren att

överleva!

Syfte/inlärningsmål

• att visa hur man delar in olika djurgrupper med hjälp

av de egenskaper de har gemensamt

Mål som eleverna bör ha uppnått efter

genomgången grundskola, bl.a.

• att känna igen och namnge några vanligt

förekommande växter och djur samt känna till deras krav

på livsmiljö.

• att kunna delta i samtal om

bevarandet av naturtyper och

mångfalden av arter.

Produktion:

© Distribution ACCESS, Canada

Svensk distribution:

© Kunskapsmedia 2006

Filmnr: 1112KM

FILMFAKTA

Ämne: Natur/teknik,

zoologi

Från: 8 år (L, M)

Speltid: 13 min

Svenskt tal

Fakta

a) Insekter. Med över en miljon arter är insekterna den

största djurgruppen. Insekter har sex ledade ben och

en tredelad kropp (huvud, mellankropp och bakkropp).

Dessa ryggradslösa djur har exoskelett som skyddar de

inre organen ungefär som en rustning. När insekten

växer, växer även ett nytt exoskelett fram och det gamla

ramlar av. De flesta insekter har fyra livsstadier: ägg,

larv, puppa och slutligen vuxen insekt. Förvandlingen

från ett stadium till ett annat kallas för metamorfos.

b) Kräldjur. Kräldjuren kallas även reptiler. De är

växelvarma ryggradsdjur, som har ett torrt skinn

täckt av fjäll. En del kräldjur har ett hårt yttre skal

(sköldpaddor). Kräldjuren lägger sina ägg på land. När

kräldjursungen kläcks är den som en mindre version av

det vuxna djuret. Alla kräldjur andas luft med lungor

inuti kroppen. Exempel på kräldjur är ödlor, ormar,

krokodiler och sköldpaddor.

c) Groddjur. Gruppen groddjur, eller amfibier,

inkluderar grodor, paddor, vattenödlor och salamandrar.

De är växelvarma ryggradsdjur. De börjar livet i vattnet,

men de vuxna djuren lever på land. När ungarna kläcks

ur sina ägg, som lagts i vatten, har de varken ben eller

lungor, utan andas till en början via gälar. Men när

groddjuren växer utvecklar de både ben och lungor. De

vuxna groddjuren lever oftast nära vattendrag, så att de

kan hålla skinnet fuktigt.

d) Fiskar. Det finns över tjugotusen arter av fiskar i

världen, och de flesta kläcks ur ägg. De här växelvarma

ryggradsdjuren lever i vattnet under hela livet. Fiskarna

andas genom att utvinna syret som finns i vattnet, och

det gör de genom att ta in vatten i munnen och pressa

det förbi sina gälar. De flesta fiskarna är täckta av ett

skyddande lager av fjäll.

e) Fåglar. De här jämnvarma ryggradsdjuren har

vingar och två ben, det är också den enda gruppen av

djur som har fjädrar. Alla fåglar har vingar, men det är

inte alla fåglar som kan flyga (strutsen är ett exempel).

Fågelungar kläcks från ägg.

f) Däggdjur. Däggdjuren är jämnvarma ryggradsdjur

som har päls eller hår på kroppen, och som ger

sina barn modersmjölk. Dessutom föds nästa alla

däggdjursungar levande, de kläcks alltså inte ur ägg.

Några ord och uttryck

exoskelett

– yttre skelett, ett hårt skal som skyddar

djurets inre organ och bär upp dess kropp.

fjäll – små, halvrunda hårda plattor som vissa djur har

för extra skydd.

gälar

– ett organ som utvinner syre ur vatten.

jämnvarma djur

– djur som på egen hand kan hålla en

konstant kroppstemperatur oberoende av omgivningens

temperatur (kallades tidigare “varmblodiga”).

lungor

– ett organ som utvinner syre ur luft.

ryggradsdjur

– beskriver ett djur som har en ryggrad,

kallas ibland “vertebrater”.

ryggradslösa djur

– beskriver djur som inte har någon

ryggrad, kallas ibland “invertebrater”.

växelvarma djur

– beskriver djur som inte kan producera

sin egen kroppsvärme, utan håller samma temperatur

som omgivningen (kallades tidigare “kallblodiga”).

Allmänna råd inför visningen

• Gå igenom filmen för att lära dig filmens

pedagogiska uppbyggnad och huvudbudskap.

Tänk igenom vad du ska be deltagarna fokusera på.

• Hur ska du använda filmen? Som starter, som

utgångspunkt för diskussion/grupparbete?

Hur ska du följa upp filmvisningen?

• Introducera filmen genom en kort beskrivning av

innehållet och tala om hur det berör deltagarna.

More magazines by this user
Similar magazines