Arbete, arbetsorganisation och arbetsmarknad ... - Lunds universitet

3. Kulturen, staten och kapitalet
I detta kapitel ska jag analysera de studier som uppehåller sig vid de samhälleliga
strukturer som reglerar kultur- och medieverksammas arbetsliv och arbetsmarknad.
Det är intressant att studera inte bara de strukturella villkoren för de
kultur- och medieverksamma utan också hur de aktivt hanterar dessa, hur de
etablerar sig (etableringsprocessen) med de regler och resurser som strukturerar,
hindrar eller underlättar för dem, vilka strategier de använder sig av etc.
Jungen mfl (1988, s. 43 ff.) redovisar i en genomgång ett exempel på de
aktörer som är aktuella för musiker. De huvudsakliga drivkrafter som verkar på
detta område är marknaden, politiken och estetiken. De tre områdena opererar
efter egna spelregler men samverkar i praktiken i ett komplext spel med varandra.
Med estetik menar jag de interna regler som gäller för bedömning av ”god
konst”. Marknadens logik beskrivs förenklat som vinstmaximering, kostnadstryck,
konkurrens eller koncentration mm. Politiken verkar genom flera olika
politikområden som inte sällan kommer i konflikt med varandra. I första hand
tänker vi oss naturligtvis kulturpolitiken som explicit har till uppgift att skapa en
infrastruktur i form av kulturinstitutioner samt att hantera konstnärsstöd mm.
Därutöver har arbetsmarknadspolitiken stor betydelse, men även skattelagstiftning,
företagslagstiftning, försäkringslagstiftning mm är viktiga att studera.
Tre olika tankefigurer för hur samhället reglerar kultur- och mediearbete
kommer att behandlas i detta kapitel. För det första, ekonomisk teori kring
svårigheterna att rationalisera kulturarbete (Baumol & Bowen, 1966). För det
andra, Habermas moderniseringstanke om systemens invadering av livsvärldarna.
Två slags systemlogik, marknadens och politikens, transformerar villkoren för
konstutövande (Jungen mfl. 1988). För det tredje, Bourdieus teori om sociala och
kulturella fält inom vilken individer positionerar sig i förhållande till varandra
med hjälp av olika kapital och strategier (Bourdieu 1992).
Efterfrågan på kultur- och medieverksamhet
Jungen mfl. (1988) påpekar att de kulturverksammas sociala och subjektiva
produktionsvillkor bestäms utifrån såväl en estetisk som en ekonomisk värdegrund.
Men det har visat sig vara svårt att finna bra mått på efterfrågan. I detta
avsnitt ska jag redovisa för samhälleliga kulturutgifter, för några studier kring
efterfrågan på kultur- och medieverksammas prestationer samt för omfattningen
av kultursponsring.
21