Arbete, arbetsorganisation och arbetsmarknad ... - Lunds universitet

Allt fler moment hade tillkommit och det var dags att utvärdera vilka som
”egentligen” hörde hemma inom yrkesrollen.
Lillemor Widgren (1991) beskriver några bibliotekariemyter: att en del
bibliotekarier tycker om böcker och kunskap men är för blyga för att bli lärare
och om bildningsapostlarna som inte är tillräckligt begåvade för att bli forskare.
Enligt dessa myter har bibliotekarien alltså gjort negativa val, vilket ju inte
förstärker bibliotekarierollen. Kanske, skriver hon, såg många ”den nya
informationstekniken som en räddning bort från den osäkra bibliotekarierollen
och in i nya roller som dokumentalister och informatiker”. Även Lars-Erik
Sanner (1991) diskuterar förhållandet mellan ”information” och ”kultur”. Frågan
gäller relationen mellan bibliotekarien och dem han eller hon betjänar: ska bibliotekarien
vara trotjänare, magister eller kollega? Folkbibliotekarien kan vara mer
av magister och folkbildare: ”Han anvisar litteratur, drar uppmärksamheten till
och övertygar om värdet med att läsa böcker och anser sig i allmänhet ha ett
kunskapsmässigt försprång framför sina kunder. ” (Sanner 1991, s. 126).
Forskningsbibliotekarien däremot måste acceptera att han vet mindre än kunden,
i vart fall i förhållande till forskarna. Men yrkesrollen, enligt Sanner, baseras
också på bibliotekariens relation till samlingarna, nämligen huruvida bibliotekarien
är en ”bokmal” eller en ”skärmsvärmare”.
Bibliotekariens yrkesroll har ofta beskrivits som oklar och splittrad på många
olika arbetsuppgifter (Olsson 1991). Det har bidragit till att ge yrket en låg status
och en låg lön, vilket har inneburit männens flykt från yrket (Thomas 1991).
Biblioteken har uppstått i skilda institutionella sammanhang: privata bibliotek,
företagsbibliotek, arbetarbibliotek, studieförbund, folkbibliotek, skolbibliotek,
sjukhusbibliotek och forskningsbibliotek (Ehnmark 1991). Eftersom syftet varit
olikartat med de olika biblioteken har bibliotekariens roll definierats olika i
skilda sammanhang. Denna utveckling fortsätter: folkbibliotekariens arbetsuppgifter
vidgas för att passa alla olika kunder medan forskningsbiblioteken
specialiseras.
Almeruds (1998?) rapport visar på delvis samma fenomen som Järvs bok.
Bibliotekarier tillfrågades om sin sociala bakgrund, om motiven för att bli
bibliotekarie och om synen på det egna arbetet och den egna samhällsrollen. 550
berättelser inkom. Fokus ligger på frågeställningar hämtade från utbildningspolitik,
kulturpolitik, demokratiaspekter etc. Många bibliotekarier valde mellan
att bli lärare och bibliotekarier. Bibliotekarierna är ofta ensamma på sin arbetsplats
eller i sin specialfunktion. Folkbibliotekarierna har i ökad utsträckning fått
rollen som rådgivare och lärare. De ser ett ständigt ökande antal besökare från
olika utbildningsinstitutioner men inte ökade resurser i samma utsträckning.
Bibliotekarierna efterfrågar mer fortbildning för att kunna möta de nya kraven:
IT, ekonomi, administration, personalledning och pedagogik. Almerud (1998?, s.
4) sammanfattar resultaten så här:
60